Hälsolägesbeskrivning för HSN 7-området 17-07-15 Barbara Rubinstein, Hälso- och Sjukvårdskansliet Göteborg, Programområde Hälsa 2(14) 2 17-07-15 3 INNEHÅLL DEMOGRAFI OCH SOCIOEKONOMI 4 LEVNADSVILLKOR OCH LEVNADSVANOR 5 HÄLSOLÄGET I BEFOLKNINGEN 8 JÄMLIKHET I HÄLSA PSYKISK HÄLSA BARN OCH UNGDOMARS HÄLSA ÄLDRES HÄLSA UTBREDDA SJUKDOMAR SJUKSKRIVNING OCH FÖRTIDSPENSIONERING MEDELLIVSLÄNGD DÖDLIGHET 8 9 9 10 11 13 14 14 3(14) 17-07-15 4 Demografi och socioekonomi Folkmängden i nämndområdet uppgick år 2001 till 120 473. Nära hälften av invånarna bor i Mölndal. Sedan 1990 har invånarantalet i nämndområdet ökat med 10,5 procent. Härryda har haft den kraftigaste ökningen (15 procent). Ökningen i Västra Götaland har varit drygt 4 procent. Andelen barn och unga är något högre än i regionen totalt. Andelen pensionärer är däremot något lägre. Av kommunerna i nämndområdet har Härryda en lägre andel pensionärer än Mölndal och Partille. Kommun Folkmängd 2001 Befolkning, 0-19 år, %, 2000 Befolkning, 20-39 år, %, 2000 Befolkning, 40-64 år, %, 2000 Befolkning, 65-74 år, %, 2000 Befolkning, 75+, %, 2000 Antal födda barn per 1000 invånare, 1999 Summerad fruktsamhet (TFR), 1997-99 Härryda Mölndal Partille 30 513 29 25 33 6 5 11 1,68 56 801 26 28 31 7 7 11 1,62 33 159 29 25 33 7 7 11 1,70 Västra Götaland 1 501 179 24 27 31 8 9 10 I Västra Götalandsregionen är andelen utrikes födda 12,9 procent. I nämndområdet gäller det endast 10,5 procent av befolkningen. Andelen är högst i Partille och lägst i Härryda kommun. De utrikesfödda kan delas in i tre huvudgrupper: födda i övriga Norden, födda i övriga Europa, och födda utanför Europa. I nämndområdet, såväl som i Västra Götalandsregionen totalt är den utomeuropeiska gruppen störst. Kommun HSN7 Härryda Mölndal Partille Antal invånare födda i övriga Norden, 1998 Antal invånare födda i övriga Europa, 1998 Antal invånare födda utanför Europa, 1998 Samtliga utrikes födda, %, 1997 Samtliga utrikes födda, 0-17 år, %, 1997 Samtliga utrikes födda, 65+, %, 1997 Andel utländska medborgare, %, 1999 3573 3593 5153 10,5 1 034 696 904 9,0 4,0 11,0 4,4 1 510 1 684 2 721 10,8 5,8 11,7 5,2 1 029 1 213 1 528 11,5 5,0 13,2 5,2 5,0 Andelen lågutbildade (dvs. med endast grundskole- eller folkskoleutbildning) är i nämndområdet lägre än regiongenomsnittet och lägst i Partille kommun. Andelen högutbildade (dvs. med eftergymnasial utbildning) är högst i Mölndal och Partille. Utbildningsnivå, 16-74 år förgymnasial utbildning, %, 1999 gymnasial utbildning , högst 2 år, %, 1999 gymnasial utbildning, 3 år, %, 1999 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år, %, 1999 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer, %, 1999 HSN7 27 26 17 15 15 Härryda 27 27 17 14 14 Mölndal 27 25 17 15 15 Partille 26 26 18 15 14 Härryda kommun har störst andel höginkomsttagare och lägst andel låginkomsttagare. Andelen ensamboende är högst i Mölndals kommun. 4(14) Västra Götaland 64 291 67 017 118 626 13 5,7 17-07-15 Kommun 5 HSN7 Härryda Mölndal Partille 14 13 31 15 28 14 30 75 16 49 75 22 49 71 15 48 40 7 4 37 9 5 39 8 5 Låginkomsttagare, 25-64 år, %, 1997 Höginkomsttagare, 25-64 år, %, 1997 Andel (%) som äger bostaden eller innehar bostadsrätt i åldern 16-84 år, 1987-96 Andel ensamboende, %,16-84 år, 1987-96 Andel ogifta, %, 1999 … varav andel under 16 år, %, 1999 Andel gifta sammanboende, %, 1999 Andel skilda, %, 1999 Andel änkor/änklingar, %, 1999 49 47 39 8 5 Västra Götaland 20 65 23 49 40 36 8 6 Drygt 6 procent av befolkningen tillhör ett socialbidragshushåll. Även här har Mölndal den högsta och Härryda den lägsta andelen. I regionen är andelen 9 procent. Största andelen socialbidragstagare i åldrarna 18-24 år finner man i Partille kommun. Andelen arbetslösa (inkl deltagare i arbetsmarknadspolitiska program) uppgår till drygt 4 procent av arbetskraften. Samtliga kommuner har lägre andel än regionen totalt. Arbetslösheten i hela regionen uppgår till knappt 7 procent av arbetskraften. Kommun HSN7 Härryda Mölndal Partille 7,0 4,1 9,1 1,2 8,0 15,0 1,3 7,8 19,4 1,7 4,1 3,7 4,0 4,5 14 15 12 17 16 15 Socialbidragstagare, %, 18-64 år, 1997 Socialbidragstagare, %, 18-24 år, 1997 Socialbidragstagare, %, 65+, 1997 Andel arbetslösa och placerade i program i procent av arbetskraften, april 2001 Andel (%) 16-74 år som flera gånger per år har svårigheter att klara sina löpande utgifter, 1997 Andel (%) 16-74 år som ofta är oroliga för sin ekonomi, 1997 Västra Götaland 9,4 Levnadsvillkor och levnadsvanor En god hälsa tillhör det som de flesta människor sätter främst i livet. Vi föds med olika förutsättningar för en god hälsa. Ekonomisk trygghet, socialt nätverk och möjligheter att påverka livssituationen är förutsättningar för en god hälsa. Levnadsvillkoren varierar stort i Västra Götalandsregionen. Skillnader i förutsättningar mellan storstad och landsbygd ger olika levnadsvillkor. Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö och levnadsvanor har stor betydelse för utvecklingen av människors hälsa och välfärd. Socialt stöd och sociala nätverk ger människor större möjlighet hantera sin livssituation. Känsla av sammanhang och mening är andra viktiga faktorer för främjandet av hälsa. Arbetslösheten är en av de stora ohälsofaktorerna och som drabbar stor del av befolkningen. Ohälsoeffekter av arbetslöshet är i hög grad kopplade till ekonomisk otrygghet och utanförskap vilket i sig genererar psykosociala problem och ohälsosamt beteende. 5(14) 6,9 17-07-15 6 Stress orsakad av höga förväntningar från arbete, familj och samhället och som inte är möjligt leva upp till, ökar riskerna för sjukdom och skador påtagligt. Det finns starka samband mellan psykisk ohälsa och låg lön, dålig arbetsmiljö och liten frihet i arbetet. Våra kunskaper om lokala levnadsvanor i Bohuslän har ökat men är fortfarande bristfälliga och informationen finns hos flera organisationer. Invånarnas upplevda hälsa har studerats i några kartläggningar. Levnadsvanor och levnadsvillkor som kunskapsområde borde utvecklas. Levnadsvanorna utgör en del av levnadsvillkoren. Värderingar och attityder styr i hög grad vårt beteende och vår livsstil. Levnadsvanorna är också en del i livsstilen. Livsstilen uttrycker identitet och social tillhörighet. De vanligaste riskfaktorerna som uppstår under uppväxtåren är nyttjande av tobak, narkotika och droger, dåliga kostvanor, fysisk inaktivitet samt oskyddad sex. Rökning är den enskilt största riskfaktorn för ohälsa och tidig död. Rökning är kopplad till en rad ökade komplikationsrisker under hela graviditeten. Passiv rökning skadar barn genom att bidra till luftvägsinfektioner och allergi. Tobaksbruket har under senaste årtiondena fått en alltmer uttalad social gradient. Korttidsutbildade kvinnor röker i högre grad än övriga kvinnor. Kommun Dagligrökare, män, 16-74 år, %, april 1997 Dagligrökare, kvinnor, 16-74 år, %, april 1997 Rökande pojkar, årskurs 7,%, mars 1998 Rökande flickor, årskurs 7, %, mars 1998 Rökande pojkar, årskurs 9, %, mars 1998 Rökande flickor, årskurs 9, %,mars 1998 Rökande blivande mödrar, %, 1998( prel 1999) Rökande mödrar till spädbarn 0-4 v, %, 1998 Rökande fäder till spädbarn 0-4 v, %, 1998 Rökande mödrar till spädbarn 8 mån, %, 1998 Rökande fäder till spädbarn 8 mån, %, 1998 Härryda 12 19 8 10 24 34 9(10) 5 9 7 8 Mölndal 15 18 5 12 29 35 10(8) 6 11 9 11 Partille 18 18 6 10 27 39 11(10) 6 10 7 10 För närvarande beräknas alkoholkonsumtionen vara orsak till 15-20 procent av all akut somatisk sjukhusvård i åldern 15-70 år och än högre andel av all psykiatrisk vård. Inom nämndområdet (SMR 45-106) har risken att dö pga alkoholmissbruk inte varit särskilt stor i jämförelse med Västra Götalandsregionen (100). Personer från socialt icke prioriterade grupper löper högre risk att fortsätta med ett narkotikamissbruk efter att ha provat narkotika. Härryda 6 Mölndal 7 Partille 6 Högkonsumenter av alkohol, kvinnor, 16-74 år, %, april 1997 5 10 7 Andel pojkar som dricker alkohol, årskurs 7, %, mars 1998 17 8 14 Andel flickor som dricker alkohol, årskurs 7, %, mars 1998 18 13 10 Andel pojkar som dricker alkohol, årskurs 9, %, mars 1998 53 52 43 Andel flickor som dricker alkohol, årskurs 9, %, mars 1998 59 52 50 Andel pojkar som prövat narkotika, årskurs 7, %, mars 1998 0 0 2 Andel flickor som prövat narkotika, årskurs 7, %, mars 1998 1 2 1 Kommun Högkonsumenter av alkohol, män, 16-74 år, %, april 1997 6(14) 17-07-15 7 Andel pojkar som prövat narkotika, årskurs 9, %, mars 1998 6 12 2 Andel flickor som prövat narkotika, årskurs 9, %, mars 1998 4 4 4 Felaktiga kostvanor har tydliga samband med flera av våra vanligaste folksjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar, övervikt, diabetes och tarmsjukdomar. Problemet med ökning av anorexi/bulimi i den unga befolkningen – främst flickor – har uppmärksammats de senaste åren. När det gäller en rad sjukdomar – också hos äldre – har det konstaterats samband mellan låg fysisk aktivitet och t ex ledbesvär, högt blodtryck, tjocktarmscancer, depression och ångest. Människan är utvecklad för en hög, regelbunden fysisk aktivitetsnivå. Härryda 45 36 Kommun Andel överviktiga, %, 16-74 år, april 1997 Andel inaktiva, %, 16-74 år, april 1997 Mölndal 40 36 Partille 42 40 Sexualvanor har betydelse för spridning av sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter. 1997 var antalet anmälda klamydiainfektioner per 100 000 invånare 151 i Västra Götaland och 158 i hela Sverige. För nämndområdet kan man konstatera en minskning av aborter sedan slutet av 80-talet bland kvinnor 15-44 år. 1988 var det en topp av aborter som följdes av en minskning fram till och med 1994 för att därefter åter stiga och plana ut. Nämndområdet har höga aborttal liksom regionen och riket. Kommun Aborter, ant/1000 kv, 1997-99, 3-årsmedelvärde Aborter, 19 år el yngre, ant/1000 kv, 1997-99, 3-årsmedelvärde Härryda 18 18 Mölndal 18 20 Partille 17 22 Tonårsaborter per 1000 kvinnor 15-19 år 30 25 år 20 Härryda Partille Mölndal 15 10 5 7(14) 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 17-07-15 8 Hälsoläget i befolkningen Hälsan och ohälsan i en befolkning påverkas av ett samspel mellan framförallt grundläggande levnadsförhållanden, individens livsstil och ålder samt ärftliga förutsättningar. År 2000 var ohälsotalet 39dagar för Partille, 36 för Mölndal och 35 dagar för Härryda 1998-12-31. Ett genomsnitt för regionen under samma tidsperiod var 38 dagar. Kommun/region Ohälsotal, män, 16-29 år, 2000 Ohälsotal, män, 30-49 år, 2000 Ohälsotal, män, 50-59 år, 2000 Ohälsotal, män, 60-64 år, 2000 Ohälsotal, kvinnor, 16-29 år, 2000 Ohälsotal, kvinnor, 30-49 år, 2000 Ohälsotal, kvinnor, 50-59 år, 2000 Ohälsotal, kvinnor, 60-64 år, 2000 Härryda Mölndal Partille 9 18 42 100 10 34 67 112 7 21 49 93 10 35 75 115 9 24 47 95 11 38 82 118 Västra Götaland 7 24 52 108 9 36 76 128 Den självupplevda fysiska hälsan och tandhälsan bland vuxna förefaller vara bäst i Partille kommun medan den självupplevda psykiska hälsan verkar vara bäst i Härryda kommun. Kommun Andel med bra fysisk hälsa, %, 16-74 år, april 1997 Andel med bra psykisk hälsa, %, 16-74 år, april 1997 Andel med bra tandhälsa, %, 16-74 år, april 1997 Härryda 68 72 75 Mölndal 68 65 76 Partille 72 66 79 JÄMLIKHET I HÄLSA Den viktigaste frågan ur ett folkhälsoperspektiv handlar om jämlikhet i hälsa. En mer jämlik hälsa höjer det generella genomsnittliga hälsoläget i hela befolkningen. Oavsett om man jämför den självupplevda hälsan, tandhälsan, sjukligheten eller dödligheten, framkommer tydliga skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Personer med sämre hälsa återfinns oftare bland mindre privilegierade grupper såsom låginkomsttagare, lågutbildade, långtidsarbetslösa och personer med ansträngande eller stressiga arbeten. En ansamling av flera riskfaktorer leder i större utsträckning till en utsatt livssituation. Kvinnor lever längre än män, men är sjukare. Kvinnor går oftare till läkare, är oftare sjukskrivna, ordineras mer läkemedel och upplever sin hälsa som sämre än männen. Särskilt stora skillnader rapportera för åkommor som sömnsvårigheter, oro, trötthet, huvudvärk och sjukdomar i rörelseorganen. Kvinnorna i Mölndal, Härryda och Partille uppvisar cirka 16% fler vårdtillfällen i slutenvård. Arbetslösa, långtidssjukskrivna, invandrare och ensamstående föräldrar är grupper i befolkningen som löper stor risk att drabbas av nedsatt hälsa. Arbetslösheten är ojämnt fördelad mellan olika befolkningsgrupper och geografiska områden. Andelen öppet arbetslösa inom nämndområdet var i april månad 2,4% av personer i arbetsför ålder. 8(14) 17-07-15 9 PSYKISK HÄLSA Den psykiska hälsan i Sverige tycks generellt ha försämrats i befolkningen. Speciellt gäller det ungdomar och yngre kvinnor. Kvinnor söker hjälp för depression ungefär dubbelt så ofta som män. Alkoholberoende är den vanligaste formen av psykisk ohälsa bland män. Självdestruktiva handlingar inklusive självmordsförsök och självmord är oftast relaterade till psykisk ohälsa. Härryda Mölndal Kommun Antal vårdtillfällen per 10 000 inv, under diagnosen självdestruktiv handling (X60-X84), kvinnor 1999 Antal vårdtillfällen per 10 000 inv, under diagnosen självdestruktiv handling (X60-X84), män 1999 Partille 17 15 8 3 11 9 Bland ungdomar är självmord en av de vanligaste dödsorsakerna. Kvinnor gör fler självmordsförsök än män men avlider inte i samma utsträckning. Riskfaktorer för självmord är bland annat olika former av missbruk, obehandlad depression och socioekonomiska problem. Kommun Antal döda per 100 000 inv, pga självmord resp. ovisst uppsåt (E950-E959 + E980-E989), 199096, åldersstandardiserat Härryda Mölndal Partille 14 18 21 BARN OCH UNGDOMARS HÄLSA Låg födelsevikt hos spädbarn beror på för tidig födsel eller dåligt fungerande moderkaka. Partille (50/1000 födda) ligger något över snittet för Västra Götalandsregionen (42/1000) antalet barn /1000 invånare med låg födelsevikt. Det är känt faktum att rökning kan vara en orsak till låg födelsevikt. Barn och ungdomar i Sverige har en mycket god fysisk hälsa internationellt sett. Däremot är hälsan är ojämnt fördelad även i barn- och ungdomsgruppen. Otrygghet i relationen mellan barn och förälder, passiv rökning, avsaknad av amning är exempel på förklaringsfaktorer till ökad ohälsa. Allergi och diabetes är ett snabbt växande folkhälsoproblem inom barn och ungdomsgruppen. Resultatet från Bohuslandstingets enkät våren 1997 visade att var tredje ungdom i åldern 16-19 år hade allergiska besvär. Den psykiska ohälsan hos barn- och ungdom har försämrats visar nationella studier. Rapporter kommer även från BUP organisationen. En ökad tillströmning sker till BUP mottagningarna. Barn med ADHD/DAMP eller liknande neuropsykiatriska tillstånd/funktionshinder har uppmärksammats mer under senare år. Vartannat barn med DAMP har försenad språk-talutveckling och så många som 40% har problem upp i vuxen ålder och 10% har svåra problem med alkoholism, drogmissbruk och kriminalitet. Det är särskilt angeläget att inför barnens skolstart formera samverkande insatser med tillgänglig behandling och pedagogiskt stöd. I det förebyggande arbetet är MVC en viktig instans eftersom man tror att skadorna som uppstår kan ha sin grund bl a i alkohol, rökning och stress. (Gillberg, 98) 9(14) 17-07-15 10 Svenska barn har internationellt sett mycket friska tänder. Andelen kariesfria barn och ungdomar i Västra Götaland är större än riksgenomsnittet. Kommun Tandhälsa, andel kariesfria 3-åringar, %, 2000 Tandhälsa, andel kariesfria 6-åringar, %, 2000 Tandhälsa, andel kariesfria 12-åringar, %, 2000 Tandhälsa, andel kariesfria 19-åringar, %, 2000 HSN 7 96 79 73 34 Härryda Mölndal 98 80 76 37 Partille 96 76 71 31 95 82 74 37 Västra Götaland 94 71 68 27 DFT anger det genomsnittliga antalet tänder med ”hål” (fyllda och ofyllda), DFSa anger det genomsnittliga antalet kariesangripna eller lagade ytor mellan tänderna och deft anger det genomsnittliga antalet kariesangripna, extraherade eller ”lagade” mjölktänder. Tandhälsan hos barn och ungdomar varierar inom nämndområdet med bäst tandhälsa i Partille kommun och sämst i Mölndals kommun. HSN 7 Härryda Mölndal Partille Tandhälsa, deft, 3-åringar, 2000 0,11 0,06 0,13 0,13 Västra Götaland 0,20 Tandhälsa, deft, 6-åringar, 2000 0,64 0,53 0,74 0,58 1,03 Tandhälsa, DFT, 12-åringar, 2000 0,54 0,48 0,61 0,48 0,72 Tandhälsa, DFSa, 19-åringar, 2000 0,84 0,94 0,93 0,64 1,28 Kommun ÄLDRES HÄLSA Äldregruppens livssituation och hälsa är generellt sett god. Det stora flertalet äldre behåller hälsan högt upp i åren. Med stigande ålder tilltar dock ålderskrämpor och demenssjukdomar blir allt vanligare. Behovet av vård och omsorg ökar. Diabetes och cancer sjukdomar som är vanligare i högre ålder kommer att öka på grund av att vi lever längre. Rörelseförmågan avtar med åren, medan kroppens behov av goda matvanor och fysisk aktivitet kvarstår genom livet. I SBU-rapporten ”Längre liv och bättre hälsa” framhålls betydelsen av fysisk aktivitet generellt, men också behovet av fysisk aktivitet för den äldre befolkningen. Här saknar vi studier utifrån det lokala perspektivet. 10(14) 17-07-15 11 UTBREDDA SJUKDOMAR Kriterier för en folksjukdom är att sjukdomen/skadan svarar för höga kostnader för sjukvården och samhället, är vanligt förekommande och kan ha en stark inverkan på funktionsförmåga och livskvalitet. I brist på lokal sammantagen statistik vad avser folksjukdomar redovisas avslutade vårdtillfällen efter sjukdomskapitel. De största sjukdomskapitlen återges i tabellen. Avslutade vårdtillfällen i slutenvård, efter sjukdomskapitel, per 1000 invånare under perioden 1994-1996. VG HSN 7 Partille Härryda Mölndal ___________________________________________________________________________________________ Cancer Psykiska störningar Cirkulationsorganens sjd Andningsorganens sjd Matsmältningsorganens sjd Urin-/könsorganens sjd Rörelseorganens sjd Skador och förgiftningar Övriga sjukdomsgrupper 24 18 46 23 28 21 19 38 83 17 20 42 24 31 20 26 41 79 21 17 37 23 27 21 24 38 83 19 16 33 19 25 18 24 40 70 17 20 41 24 29 21 28 44 8 Summa vtf/1000 inv 300 300 291 264 232 Antal slutenvårdsfall per 1000 invånare 1997 med diagnos inom de nio vårdtunga sjukdomsgrupperna enligt HSU. Sjukdomsgrupp HSN7 regionen Cerebrovaskulära sjukdomar 4,7 5,3 Ischemisk hjärtsjukdom 8,8 9,8 Diabetes 5,8 6,3 Inflammatorisk ledsjukdom 4,7 3,2 Arthros 2,9 2,4 Höftfraktur 2,0 2,6 Astma 4,6 4,4 Schizofreni + övriga psykoser 8,6 8,1 All cancer 6,9 7,9 - Prostatacancer 1,0 1,2 - Bröstcancer 1,0 1,1 Bland de vårdtunga sjukdomsgrupperna hade invånarna i nämndområdet något färre slutenvårdsfall per invånare 1997 än genomsnittet i regionen inom sjukdomsgrupperna: cerebrovaskulära sjukdomar, ischemisk hjärtsjukdom, diabetes, höftfraktur och cancer men fler slutenvårdsfall inom sjukdomsgrupperna inflammatorisk ledsjukdom och arthros. Antalet DRG-poäng per 1000 invånare var 1997 något lägre i nämndområdet (149 DRGpoäng) än totalt i regionen (159 DRG-poäng). 11(14) 17-07-15 12 Cancer Under ett år insjuknar c:a 40.000 personer i cancer i Sverige. Kommun Härryda Mölndal Nya cancerfall, män, antal per 100 000 invånare, 717 619 åldersstandardiserat, 1998 Nya cancerfall, kvinnor, antal per 100 000 450 449 invånare, åldersstandardiserat, 1998 Partille 511 361 En ökande tendens har: cancer i magsäck, livmoderhalsen, bukspottkörteln, njurar, äggstockar, galla och lever. En sjunkande tendens har: cancer i prostata, tjocktarmen, urinblåsan, malignt melanom och leukemi. Cirkulationsorganens sjukdomar. Insjuknandet minskar för sjukdomsgruppen i Sverige. Dödligheten för sjukdomsgruppen ligger något lägre för Partille, Härryda och Mölndals kommun med ett intervall av SMR på 87-96, i jämförelse med VG (100). Följande sjukdomar är också att betrakta som folksjukdomar. Kraftig övervikt, Allergi och annan överkänslighet. Läkemedelsförbrukning Den åldersstandardiserade läkemedelskonsumtionen i öppenvården har under 1999 varit 9% högre i nämndområdet än i riket. I Härryda kommun har dock läkemedelskonsumtionen endast varit 2% högre än i riket. Nämndområdet i sin helhet har framför allt haft en högre konsumtion av läkemedel ur ATC-grupperna: ’Hud’, ’Blod och blodbildande organ’, ’Infektionssjukdomar’ och ’Rörelseapparaten’ medan konsumtionen av läkemedel ur ATCgruppen ’Ögon och öron’ var 14% lägre än i riket. Konsumtionen av läkemedel inom ATC-gruppen ’Hud’ har i nämndområdet varit 30% högre än i riket. ATC-gruppen ’Hud’ domineras av hudskyddande och uppmjukande medel. Konsumtionen av läkemedel inom ATC-gruppen ’Blod och blodbildande organ’ har i nämndområdet varit 22% högre än i riket. ATC-gruppen ’Blod och blodbildande organ’ omfattar antikoagulantia, hemostatika, medel vid anemier, blodsubstitut, infusionsvätskor och övriga hematologiska medel. Konsumtionen av läkemedel inom ATC-gruppen ’Infektionssjukdomar’ har i nämndområdet varit 15% högre än i riket. ATC-gruppen ’Infektionssjukdomar’ omfattar antibakteriella medel, antimykotika, virushämmande medel, immunsera, immunglobuliner och vacciner. Konsumtionen av läkemedel inom ATC-gruppen ’Rörelseapparaten’ har i nämndområdet varit 14% högre än i riket. ATC-gruppen ’Rörelseapparaten’ omfattar antiinflammatoriska och antireumatiska medel, utvärtes medel vid led- och muskelsmärtor, muskelavslappande medel, giktmedel, medel för behandling av skelettsjukdomar och övriga medel för sjukdomar i rörelseapparaten. I Partille kommun har konsumtionen av läkemedel ur ATC-gruppen ’Nervsystemet’ varit 24% högre än i riket. 12(14) 17-07-15 13 ATC- ATC-namn riket HSN 7 % Härryda % Partille % Mölndal % kod R ANDNINGSORGANEN 101 102 1 93 -8 103 2 107 6 B BLOD OCH 94 114 22 117 25 110 17 115 23 BLODBILDANDE ORGAN C HJÄRTA OCH 258 259 0 251 -3 252 -2 267 3 KRETSLOPP H HORMONER EXKL 28 29 4 30 6 29 3 29 2 KÖNSHORMONER D HUD 152 198 30 171 12 208 37 206 36 J INFEKTIONS14 17 15 17 16 18 21 16 12 SJUKDOMAR A MATSMÄLTNINGS149 167 12 152 2 175 17 170 14 ORGAN OCH ÄMNESOMSÄTTNING N NERVSYSTEMET 157 175 12 155 -1 195 24 175 12 S ÖGON OCH ÖRON 15 13 -14 13 -12 13 -15 13 -14 M RÖRELSE37 42 14 39 7 42 15 43 16 APPARATEN L TUMÖRER OCH 5 5 8 5 10 6 15 5 6 RUBBNINGAR I IMMUNSYSTEMET G URIN- OCH 121 114 -6 115 -4 113 -7 113 -6 KÖNSORGAN SAMT KÖNSHORMONER Summa: 1131 1235 9 1158 2 1262 12 1259 11 Totalt alla läkemedel: 1132 1236 9 1159 2 1263 12 1260 11 SJUKSKRIVNING OCH FÖRTIDSPENSIONERING Ohälsotalen ökar med åldern och är något högre bland kvinnor än bland män. Männen och de äldre kvinnorna i HSN 7 har, med enstaka undantag, lägre ohälsotal än genomsnittet för Västra Götalandsregionen. De yngre kvinnorna i HSN 7 har däremot ett ohälsotal som är klart högre än genomsnittet för Västra Götalandsregionen. I Partille är ohälsotalet högre än regiongenomsnittet för kvinnor i åldrar 16-59 år. Kommun/region Ohälsotal, män, 16-29 år Ohälsotal, män, 30-49 år Ohälsotal, män, 50-59 år Ohälsotal, män, 60-64 år Ohälsotal, kvinnor, 16-29 år Ohälsotal, kvinnor, 30-49 år Ohälsotal, kvinnor, 50-59 år Ohälsotal, kvinnor, 60-64 år Härryda Mölndal Partille Västra Götaland 2000 1999 2000 1999 2000 1999 2000 1999 9 9 7 7 7 7 7 9 18 19 21 21 24 24 22 24 40 49 49 47 47 51 42 52 93 90 91 104 100 93 95 108 10 11 10 10 11 12 8 9 30 33 35 32 34 35 38 36 64 70 79 72 67 75 82 76 120 112 102 115 108 118 106 128 Kommun Förtidspensionerade män, 16-64 år, antal/1000, åldersstandardiserat, 1997 Förtidspensionerade kvinnor, 16-64 år, antal/1000, åldersstandardiserat, 1997 Härryda Mölndal Partille Västra Götaland 59 64 61 64 77 82 85 84 13(14) 17-07-15 14 MEDELLIVSLÄNGD Traditionellt har man vid mätningar av hälsan hos befolkningen använt förväntad återstående livslängd och spädbarnsdödligheten som mått. En nyfödd flicka född i Västra Götalandsregionen under perioden 1990-1996 hade en förväntad återstående livslängd på 81,2 år och motsvarande siffra för en nyfödd pojke var 76,0 år. Medellivslängden för en nyfödd pojke i nämndområdet hamnar inom intervallet 76.3 till 77,8 år. Motsvarande siffror för en nyfödd flicka är 81,9 år till som mest 82,3 år. Det skiljer ett och ett halvt år för pojke och ett halvt år för flicka mellan längst och kortast medellivslängd mellan Partille, Härryda och Mölndals kommuner. DÖDLIGHET Spädbarnsdödligheten, dvs antalet döda under första levnadsåret per 1 000 levande födda, används ofta som indikator på välfärden i olika länder. Spädbarnsdödligheten var i Sverige 3,6 promille år 1997, vilket var den lägsta i världen. En jämförelse av spädbarnsdödligheten för perioden 1990-1996, mätt med SMR1, mellan Västra Götalandsregionen (100) och Partille, (93), Härryda (97) och Mölndal (94). Dödligheten är högre i alla åldrar för män jämfört med kvinnor. Männens överdödlighet beror framförallt på dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar, lungcancer, självmord och trafikskador. Under perioden 1990-1996 fördelade sig andelen döda inom nämndområdet enligt följande; nära hälften av dödsfallen orsakas av cirkulationsorganens sjukdomar. En fjärdedel av dödsfallen utgörs av cancer, åtta procent av andningsorganens sjukdomar och fem procent av skador och olyckor. SMR-mått vid jämförelser mellan Västra Götalandsregionen och nämndområdet Standard Mortality Rate och Standard Morbidity Rate (SMR) har används i Västra Götalandsregionens folkhälsorapport som mått på den relativa risken att avlida i en viss dödsorsak eller drabbas av en viss åkomma. Ett SMR-värde på 100 innebär att risken för gruppen är densamma som för standardpopulationen. Standardpopulationen i detta fall är befolkningen i Västra Götalandsregionen. Ett SMR-värde som ligger under 100 innebär att dödsrisken är mindre än för standardpopulationen och ett värde över 100 innebär att dödsrisken är större. 1 14(14)