Begränsad klimatpåverkan

Begränsad klimatpåverkan
Mål, förutsättningar
och strategier för
Malmös klimatarbete
Innehållsförteckning
1. Sammanfattning ............................................................................................. 4
2. Inledning
Malmö - En kommun som tar ansvar ................................................................................................6
Vi påverkar och påverkas..................................................................................................................6
Kommunen har stora påverkansmöjligheter......................................................................................6
Det lokala klimatarbetet – en del i en större helhet...........................................................................6
3. Beskrivning av problemet
Människan påverkar klimatet............................................................................................................8
Regnigare och varmare i framtiden...................................................................................................9
4. Malmös klimatpåverkan
Lokala utsläpp av koldioxid ............................................................................................................10
Energisektorns utsläpp av koldioxid i Malmö.................................................................................10
Transportsektorns utsläpp av koldioxid i Malmö............................................................................13
Industrin utsläpp av koldioxid i Malmö ..........................................................................................14
Lokala utsläpp av övriga gaser........................................................................................................14
Malmöbornas utsläpp utanför kommungränsen ..............................................................................15
5. Mål för minskade utsläpp
Internationella utsläppsmål .............................................................................................................16
Nationella utsläppsmål ....................................................................................................................16
Regionala mål .................................................................................................................................17
Lokala mål för Malmö ....................................................................................................................17
6. Styrmedel
Visioner...........................................................................................................................................18
Ekonomiska styrmedel ....................................................................................................................18
Myndighetsutövning .......................................................................................................................19
Miljöledningssystem .......................................................................................................................19
Partnerskap och frivilliga överenskommelser .................................................................................19
Lokalt, regionalt och nationellt samarbete ......................................................................................19
Internationellt samarbete.................................................................................................................20
En långsiktigt hållbar samhällsplanering ........................................................................................20
Information och utbildning .............................................................................................................20
Miljödriven affärsutveckling...........................................................................................................21
7. Förutsättningar för minskade utsläpp
Naturförhållanden ...........................................................................................................................22
Befolkning.......................................................................................................................................22
Bebyggelse......................................................................................................................................22
Näringsliv och utbildning................................................................................................................22
De tekniska systemen......................................................................................................................22
Transportsystemet ...........................................................................................................................23
Enighet och engagemang ...............................................................................................................23
8. Strategier........................................................................................................ 24
3
1. Sammanfattning
Tecknen på att mänsklig aktivitet påverkar klimatet blir allt tydligare. Den historiskt sett globala
temperaturhöjningen leder exempelvis till att världens glaciärer smälter i en snabb takt, att områden
med permafrost tinar och att havens ytvatten värms up.
Den av FN tillsatta Internationella Klimatpanelen IPCC gör bedömningen att jordens medeltemperatur
kan komma att öka med 1,4-5,8 grader under detta sekel på grund av växthuseffekten. Följderna kan
komma att bli förändrat klimat, förflyttade vegetationsgränser, ändrade förutsättningar för jord- och
skogsbruk, höjning av havsytan och översvämningar i lågt liggande kustområden.
Utsläppen av koldioxid i Malmö uppgår trots minskade utsläpp till cirka 3,5 ton koldioxid per capita1.
Malmöborna bidrar dessutom indirekt med ytterligare 1,6 ton koldioxid per person och år genom
konsumtion och transporter, utsläpp som sker utanför kommungränsen. Världsgenomsnittet är cirka
3,9 ton per capita och bör minskas till 1,5 ton per capita om växthuseffekten ska kunna begränsas.
Utsläppen i Malmö måste därför fortsätta att minska kraftigt.
Malmö som är en lågt belägen stad vid havet kan drabbas kännbart av de effekter som uppstår om
klimatet förändras. Malmö har dock goda förutsättningar för att minska de lokala utsläppen av
växthusgaser och kan bli en föregångskommun för minskad klimatpåverkan.
De gaser som bidrar till växthuseffekten är främst koldioxid, metan, dikväveoxid, och de fluorerade
växthusgaserna som HFC och svavelhexafluorid. I Malmö står koldioxid för en dominerande del av de
samlade utsläppen av växthusgaser. Ett visst utsläpp av de övriga gaserna sker bland annat från
jordbruket, avfallsdeponier, förbränning och läckage från kylanläggningar.
Malmö stad har satt som mål i miljöprogram 2003 – 2008 att utsläppen av koldioxid som ett
medelvärde för perioden 2008 - 2012 skall vara minst 25 % lägre än år 1990 vilket även innebär en
minskning med 10 – 15 % eller mer räknat från år 1999. Mellan åren 1990 och 2000 minskade
utsläppen med 12 %. Det är ett, ur nationellt och internationellt perspektiv, mycket bra resultat.
Strukturomvandlingen inom Malmös näringsliv har haft som resultat att en stor del av stadens
tillverkningsindustri försvunnit. Detta i kombination med minskad användning av olja och kol har
minskat utsläppen av koldioxid från industrisektorn.
Jordbrukets utsläpp av växthusgaserna metan och dikväveoxid har också minskat till följd av minskad
djurhållning och minskade arealer åkermark.
Energisektorn har gjort stora minskningar av utsläppen under 1980 och 1990-talen. Utbyggnaden av
fjärrvärme och utfasningen av olja och kol har varit viktiga för att minska utsläppen. Inom
transportsektorn har utvecklingen inte varit lika positiv. Utsläppen har varit konstant under 1990-talet,
men befaras öka de närmaste åren om inte kraftfulla åtgärder vidtas.
I takt med att andra sektorers utsläpp har minskat snabbare har transportsektorn kommit att stå för en
allt större del av de totala utsläppen. Transportsektorn står idag för hälften av de lokala utsläppen av
koldioxid. Malmö stad har antagit ett trafikmiljöprogram 2005-2010. Målet med detta
handlingsprogram är att Malmö ska ha tagit avgörande steg i riktning mot ett miljöanpassat
transportsystem då Citytunneln öppnar.
1
Alla uppgifter om koldioxidutsläppen i Malmö är tagna från SCB:s kommunala energibalanser. De indirekta
utsläppen är beräknade utifrån material från olika statistiska källor.
4
En rad olika strategier och styrmedel måste användas för nå de uppsatta målen. Kommunen måste
exempelvis i sin planering, myndighetsutövning och upphandling verka för minskade utsläpp av
växthusgaser. Det kanske viktigaste styrmedlet är samarbete.
Utsläppen från förbränning inom transport- och energisektorerna står numera för en mycket stor del av
de lokala utsläppen av växthusgaser. På kort sikt är det därför viktigt att det sätts in åtgärder inom
dessa sektorer. För att minska utsläppen från energisektorn krävs att omställningen av det lokala
energisystemet fortsätter. Andelen energi som produceras av icke fossila energikällor måste öka
samtidigt som den totala energianvändningen måste minskas. Potentialen att minska
energiförbrukningen i byggnadsbeståndet är fortfarande betydande. Därför kan åtgärder sättas in i för
att minska byggnaders värme- och elbehov.
Inom transportsektorn är det viktigt att genomföra strukturella förändringar som leder till att en
infrastruktur för alternativa bränslen skapas, att det sker en övergång från bil och lastbilstransporter till
andra fordonsslag och att det totala transportarbetet kan begränsas.
På längre sikt är det viktigt att vi inrättar våra liv och planerar vårt samhälle för att minimera påverkan
på klimatet. För detta behövs kunskap och förståelse. Därför arbetar Malmö stad strukturerat och
långsiktigt med klimatinformation.
De senaste åren har en rad större åtgärder genomförts inom energi-, transport-, och
byggnadssektorerna för att minska de lokala utsläppen av växthusgaser. Flera av dessa åtgärder har
genomförts inom ramen för Malmös lokala investeringsprogram för ekologisk omställning (LIP) och
Malmös lokala klimatinvesteringsprogram (klimp). Malmö stad har också fått EU-stöd för flera större
projekt och åtgärder för minskad klimatpåverkan.
Parallellt med de fysiska investeringar som genomförs för att minska utsläppen genomförs också en
rad informationsinsatser för att öka malmöbornas medvetenhet om växthuseffekten och vad som kan
göras för att minska utsläppen av växthusgaser. Klimatinformationen genomförs strukturerat och i
samverkan med nationella klimatinformationsinsatser.
Allt fler aktörer har med tiden blivit engagerade i det lokala klimatarbetet. Engagemanget har ökat inte
minst i näringslivet. Malmö stad samarbetar idag med ett stort antal aktörer från det privata
näringslivet för att finna gemensamma lösningar för att minska energi- och bränsleanvändning och
minska utsläppen av växthusgaser.
Arbetet för att minska klimatpåverkan har med tiden kommit att integreras i allt fler typer av
kommunala verksamheter och planering. I större infrastrukturprojekt och uppförande av nya
bostadsområden beaktas tidigt olika aspekter som kan påverka projektets långsiktiga klimatpåverkan.
Arbete med en ekologisk omställning av staden visar att det finns en stor en bred kompetens och
många konkreta idéer som väntar på att realiseras. Det finns också en stor samsyn i frågor som miljö
och hållbar utveckling.
Flera av de projekt som redan har genomförts i Malmö har varit innovativa och Malmö har med tiden
fått ett rykte om sig som föregångare inom klimatområdet. De metoder och de arbetssätt som har vuxit
fram inom klimatarbetet är i en fas där de håller på att gå från att vara innovativa pilotprojekt till att bli
en del av det ordinarie arbetssättet. Malmö stad önskar på olika sätt att snabba på den processen.
Malmö stad avser att söka stöd till 14 åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser bl.a i
Klimpansökan till Naturvårdsverket i november 2006.
Åtgärder i Klimpansökan är utvalda efter analys av vilka stora utsläppskällor som finns i kommunen
och vad som är möjligt att genomföra på kort och lång sikt.
5
2. Inledning
Malmö - En kommun som tar ansvar
En bärande tanke i det lokala Agenda 21-arbetet, som pågått runt om i världen efter FN-konferensen
om hållbar utveckling i Rio 1992, är vikten av att agera lokalt för att minska de gemensamma globala
miljöproblemen. Utsläpp av miljöfarliga ämnen kan idag få effekter mycket långt ifrån
utsläppskällorna. Samtidigt som miljöproblemen blivit globala har utsläppskällorna blivit allt mer
diffusa. Utsläppen kommer inte längre främst från de stora industriernas och kraftverkens skorstenar
eller avloppsledningar. De kommer i allt större utsträckning från användning av varor och från
miljontals avgasrör på bilar och lastbilar.
Den globala temperaturhöjningen, orsakad främst av utsläpp av växthusgaser, är ett av de allra
tydligaste exemplen på miljöproblemens ändrade karaktär. Utsläppen förändrar det globala klimatet
med mycket svåröverblickbara konsekvenser som följd. Vardagliga aktiviteter som vi alla deltar i
bidrar till påverkan på klimatet. När vi reser och värmer våra bostäder uppstår utsläpp av växthusgaser.
Det faktum att utsläppen är kopplade till vår livsstil, att utsläppskällorna är så många och att effekterna
av utsläppen är så oöverskådliga gör växthuseffekten till ett av de mest svårhanterade miljöproblemen.
Inom Malmö stad bedrivs ett strukturerat arbete för att skapa en långsiktigt hållbar stad. Som en del av
det arbetet ingår att aktivt verka för att minska de lokala utsläppen av växthusgaser. Bara en liten del
av världens koldioxidutsläpp sker i Malmö, men staden har ambitionen att vara en föregångskommun
och vill därför skapa metoder och arbetssätt som även andra lokala myndigheter i Sverige och
utomlands kan ta efter.
Konkreta mål för minskad miljöpåverkan finns angivna i Malmö stads miljöprogram. Med det här
dokumentet vill Malmö stad ta ett samlat grepp om klimatfrågan och beskriva förutsättningar och
strategier för att nå de uppsatta målen att minskade utsläpp av växthusgaser.
Vi påverkar och påverkas
Av de totala utsläppen av klimatpåverkande gaser i världen står de i Malmö för en mycket liten del.
Utsläppen i Malmö är cirka 3,5 ton koldioxid per person och år utöver detta beräknas Malmöborna
bidra med ytterligare 1,6 ton koldioxid per person och år genom konsumtion, flygresor m.m. För att
komma ner till långsiktigt acceptabla nivåer måste utsläppen minska till 1,5 ton per person och år.
En viktig anledning till att agera är att ett ändrat klimat också kan påverka Malmö. Konsekvenser av
växthuseffekterna kan bli stora för Malmö som är en låglänt stad vid havet. En höjd havsnivå i
kombination med fler och starkare stormoväder kan få drastiska effekter i Malmö.
Malmö stad har därför satt som mål i miljöprogram 2003 – 2008 att utsläppen av koldioxid som ett
medelvärde för perioden 2008 - 2012 skall vara minst 25 % lägre än år 1990 vilket även innebär en
minskning med 10 – 15 % eller mer räknat från år 1999.
Kommunen har stora påverkansmöjligheter
Kommunen har liten eller ingen möjlighet att påverka lagstiftning, bränslepriser och skatter, några av
de faktorer som styr vår bränsleanvändning och därmed också våra utsläpp av den viktigaste
växthusgasen koldioxid. Däremot har Malmö stad en betydande påvmöjlighet att påverka som
exempelvis kommunens största arbetsgivare, lokal myndighet, planerings- och utbildningsansvarig, en
stor inköpare och verksamhetsidkare, samt en samordnade och pådrivande samhällskraft.
Det lokala klimatarbetet - en del i en större helhet
Att arbeta med klimatfrågor är inget nytt arbetsfält för Malmö stad. Flera kommunala program och
handlingsplaner tar direkt eller indirekt upp klimatfrågan. Basdokumentet är Malmö stads
miljöprogram 2003-2008 som beskriver mål och övergripande förslag till åtgärder. Utöver detta finns
6
flera sektorsprogram med mål och åtgärder för minskad klimatpåverkan, t.ex. Malmö stads
trafikmiljöprogram 2005-2010, Energiplan 2000 och Program för ekologiskt hållbart byggande.
Ett första förslag till lokalt klimatprogram för Malmö skrevs som underlag till LIP-ansökan som
lämnades in hösten 2001. Klimatprogrammet har sedan i omgångar uppdaterades till ansökningar om
stöd till lokalt klimatinvesteringsprogram. Programmet har använts som underlag till två
klimpansökningar som beviljats 62 miljoner kronor stöd och innehåller 25 åtgärder. Ett nytt
klimatinvesteringsprogram har tagits fram till november 2006.
Arbetet som pågår i Malmö ska också ses i ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. I
regionen pågår arbetet med att bryta det nationella miljömålet ”Begränsad klimatpåverkan”. På det
nationella och det internationella planet pågår arbetet med att uppfylla intentionerna i
Kyotoprotokollet om minskad klimatpåverkan.
7
3. Beskrivning av problemet
Människan påverkar klimatet
I atmosfären finns det gaser som hindrar en del av värmen från den inströmmande solstrålningen att
åter strömma ut i rymden. Gaserna fungerar på samma sätt som glaset i ett växthus. Utan denna
naturliga växthuseffekt skulle jordens klimat vara 15 – 30°C kallare2. Sedan människan började
förbränna fossila bränslen i stor skala har mängden växthusgaser kraftigt ökat i atmosfären. Ökningen
av halten växthusgaser i atmosfären bidrar till att medeltemperaturen på jorden ökar och att
klimatförändringar uppstår. Förutom utsläppen av växthusgaser bidrar avskogningen i världen till
växthuseffekten.
Den gas som bidrar mest till växthuseffekten är koldioxid. Utsläppen av koldioxid beräknas ensamt stå
för 60 % av växthuseffekten. Atmosfärens koldioxidhalt är idag 30 % högre än förindustriell tid3.
Halterna i atmosfären av växthusgaserna metan och dikväveoxid (lustgas) har också ökat kraftigt.
Metanhalterna har ökat med 100 %. Halterna av dikväveoxid har ökat 15 %.
Faktaruta Växthusgaser
Växthusgas
Dominerande utsläppskällor i
Sverige
Koldioxid (CO2)
Metan (CH4)
Växthuspotential
uttryckt som
GWP-faktor*
Utsläpp i
Sverige 1998
omräknat till
koldioxidekvivalenter.
Miljoner ton
57,3
5,4
Förbränning av fossila bränslen
1
Utsöndring från idisslande boskap,
21
läckage från avfallsupplag
Dikväveoxid (N2O)
Avgång från jordbruksmark,
310
8,1
förbränning av såväl fossila
bränslen som biobränslen
Ofullständigt
Läckage från kylskåp,
1 300
2,3
halogenerade
värmepumpar och
Fluorkarboner (HFC)
brandsläckarutrustning
Svavelhexafluorid (SF6)
Läckage från tyngre elektrisk
23 900
2,1
apparatur
*Omräkningstal, som används för att kunna räkna om påverkan från olika växthusgaser, så att de kan
jämföras med den växthuseffekt som förorsakas av koldioxid
Sedan 1860 har jordens medeltemperatur ökat med 0,6°C. Sedan 1980-talet har flertalet år i stora
delar av världen hört till de allra varmaste som registrerats sedan temperaturen började mätas
mer systematiskt. Temperaturhöjningen är antagligen den snabbaste de senaste 1000 åren.
Hur mycket av temperaturhöjningen som ingår i en naturlig temperatur variation är omtvistat.
Inom ramen för FN: s expertpanel för klimatfrågor (IPCC) samlas ett stort antal forskare för att studera
växthuseffekten och dess effekter. Forskarna i panelen hävdar att människans aktiviteter står för
merparten av den temperaturhöjning som skett under de senaste hundra åren.
Den snabba globala temperaturhöjnings effekter syns redan. I takt med att det har blivit varmare har
världens glaciärer dragit sig tillbaka, temperaturen i havens ytvatten stigit och istäckena vid polerna
blivit tunnare.
De studier som har gjorts av IPCC visar att jordens medeltemperatur höjs med 1,4 –5,8°C under de
kommande hundra åren om inga åtgärder vidtas för att hejda klimatförändringen.
2
3
Regeringens proposition 2001/02:55, Sveriges klimatstrategi
Naturvårdsverket, 2002, Klara Fakta om klimatförändringen
8
Regnigare och varmare i framtiden
De scenarier som har gjorts om vad en framtida klimathöjning kan innebära för ekosystem och
mänskliga aktiviteter innehåller stora osäkerheter. De faktorer som påverkar klimatet är mycket
komplexa. Klimatet är ett trögt system där förändringar sker under en mycket lång tidsrymd. Samtidigt
kan relativt små förändringar i de mekanismer som påverkar klimatet få stora effekter.
Den snabba klimatförändringen kan innebära stor påverkan både på människors levnadsförhållanden
och på ekosystemen. Effekterna av klimatförändringar slår mycket olika på skilda platser i världen.
En ökad medeltemperatur på jorden innebär att havsytorna höjs. En anledning till detta är att glaciärer
och isarna vid polerna smälter i en snabbare takt. En annan anledning är att vatten vidgar sig vid högre
temperaturer. För de miljontals människor som bor på låglänta områden i världen kan en höjd havsyta
innebära att deras hem hamnar under vatten. Idag bor ca 50 miljoner människor i områden som hotas
av översvämningar vid stormvågor. Vid en ökning av havsytan med 50 centimeter förväntas dubbelt så
många människor bo i riskområden. De flesta av dessa människor bor i Asien. Dessa människor kan i
framtiden bli tvungna att lämna sina hem med stora sociala och ekonomiska problem som följd.
Klimatförändringarna kommer att ha stor betydelse för jordbruket i världen. Uppvärmningen leder i
delar av världen till att odlingssäsongen förlängs. I redan torra områden kan däremot möjligheten att
bedriva jordbruk försvåras ytterligare. Vid en ökad temperatur ökar också avdunstningen av vatten.
Detta har stor påverkan på de djur och växter som redan lever på marginalen av vad de tål. Jordens
ökenområden förväntas breda ut sig. Vid ett ändrat klimat måste miljontals lantbrukare odla andra
grödor än idag då de grödor som odlas idag inte trivs i det nya klimatet.
Skogsbruket är också mycket känsligt för temperaturförändringar. Träden har ingen möjlighet att flytta
på sig i samma takt som klimatzonerna förskjuts. De barrskogar som finns på norra halvklotet kan lida
stor skada vid en höjd temperatur.
Människors hälsa påverkas av ett varmare klimat. De intensivare värmeböljorna kan bli ett direkt hot
mot främst äldre och fattiga personer. Flera tropiska sjukdomar riskerar att få ökade
utbredningsområden.
Det finns idag farhågor om att temperaturhöjningen kan öka förekomsten av häftiga stormar och
regnoväder. Skulle det vara fallet kommer såväl jordbruket som annan mänsklig aktivitet att kunna
lida stora skador vid häftiga oväder.
De regionala scenarios som har gjorts över det framtida klimatet visar att både nederbörd och
temperatur kan komma att öka i Sverige4. Temperaturhöjningen och de ökade nederbördsmängderna
förväntas dock bli större i norra Sverige än i södra Sverige. Temperaturhöjningen förväntas i Sverige
bli 2,5-4,5°C till år 2100. Förändringarna i nederbörden kommer att variera mycket i olika delar av
Sverige. Nederbörd kan bli upp till 30 % högre i norra Sverige. I södra Sverige blir ökningen av
regnmängderna mindre. En högre sommartemperatur förväntas leda till högre avdunstning. Detta kan
leda till vattenbrist och sommartorka i södra Sverige. Precis som andra låglänta områden i världen är
Skånes kuster översvämningshotade. Skånes jordbruk står också inför stora förändringar med längre
odlingssäsonger och eventuellt nya grödor.
4
SMHI, 2005, Nytt regionalt klimatscenario för 1961-2100 från Rossby Centre
9
4. Malmös klimatpåverkan
Lokala utsläpp av koldioxid
Statistik för koldioxidutsläpp har framtagits av flera instanser. Länsstyrelsen har tillhandahållit
statistik från 1980 och fram till 1999. Statistiska centralbyrån (SCB) lämnar statistik baserad på
femårsintervall från och med 1990; från år 2000 lämnas årsvisa uppgifter. Miljöförvaltningen har
producerat statistik sedan början på 1990-talet. Förvaltningens statistik är dock beroende av de
databaser som funnits att tillgå och av att omfattande trafikräkningar kunnat göras. Dessa
förutsättningar har varierat under åren.
tusen ton
3000
2500
2000
Lst
1500
MF
1000
SCB
500
0
1980
1985
1990
1995
2000
2005
Som framgår av figuren är den samlade
statistiken inte entydig. Statistiken från
SCB visar lägre värden än den från
Miljöförvaltningen och Länsstyrelsen. En
del av denna skillnad beror troligen på att
SCB beräknar trafikens utsläpp från
bränsleleveranser (för sjöfart endast
inrikes), medan t.ex. Miljöförvaltningen
räknar trafikutsläppen från
emissionsfaktorer och baserat på
trafikräkningar (för sjöfart medtas även
utrikes sjöfart).
Utsläpp av koldioxid i Malmö. Källa: SCB, Länsstyrelsen
och Miljöförvaltningen.
Trots bristerna i det statistiska underlaget förefaller det klart att betydande minskningar av
koldioxidutsläppen skett sedan 1980. Efter år 2000 är trenden oklar.
Energisektorns utsläpp av koldioxid i Malmö
Transport
Inom energisektorn har det skett en kraftig minskning
av koldioxidutsläppen de senaste årtiondena.
Utbyggnaden av fjärrvärmen har haft en mycket
positiv effekt på Malmös miljö. En
övervägande del av Malmös fastigheter är knutna till
fjärrvärmenätet. Då fjärrvärmen står för en stor andel
av den totala värmeproduktionen har förändringar i
fjärrvärmenätets produktionsmix stor påverkan för de
totala utsläppen av växthusgaser i Malmö.
Service
38%
48%
3%
Industri
Hushåll
9%
2%
Energi
Utsläpp av koldioxid i Malmö fördelat på sektorer år
Idag står avfall och förnybara bränslen för 60 % av
2004. Totalt utsläpp 952 000 ton. Källa: SCB
bränslena i fjärrvärmesystets produktionsmix.
Flera nya värme- eller kraftvärmeanläggningar projekteras eller byggs just nu i Malmö.
•
För att möta den växande mängden avfall som ska förbrännas byggs en ny
förbränningslinje på Spillepengens förbränningsanläggning
•
E.ON beslutade i augusti 2006 att uppföra ett gaseldat kraftvärmeverk med en effekt på 440
MW el och 250 MW värme. Anläggningen kommer att producera cirka 3 TWh el och 1 TWh
värme per år. Kraftvärmeverket ökar de lokala koldioxidutsläppen med 970 000 ton. Det
motsvarar en fördubbling av de lokala koldioxidutsläppen.
10
•
En annan större satsning på produktion av förnybar energi är den vindkraftspark som uppförs
på Lillgrund utanför Malmös kust. Elproduktionen från vindkraftsparken förväntas bli 300
GWh per år.
Satsningarna i energisystemen måste ses i ett storregionalt perspektiv. Då elnäten idag är
sammankopplade runt Östersjön kan en ökad elproduktion i Malmö innebära en minskad elproduktion
regionalt, främst i koleldade kondenskraftverk. En ökad elproduktion i Malmö kan därmed minska de
regionala utsläppen av koldioxid. Enligt samma princip kan de regionala utsläppen av växthusgaser
minska om elförbrukningen minskar i Malmö. 2003 förbrukades 2132 GWh el i Malmö. En mycket
stor del, 2058 GWh, importerades till Malmö. Med de nya anläggningarna kommer det i stället att ske
en nettoexport av el från Malmö.
Den el som konsumeras i Malmö men produceras utanför Malmös gränser generar utsläpp på 135 000
ton koldioxid5. Adderar man det till de utsläpp av koldioxid som sker inom Malmös gränser innebär
det en ökning av utsläppen med närmare 14 %.
Elproduktion inom EU 2002
Kärnkraft 33 %
Kol 30 %
Olja 6 %
Naturgas 18 %
förnybart 13 %
Källa:EU kommissionen, EU Energy and transport in figures 2004
Energiförbrukningens storlek har stor påverkan på såväl fjärrvärmesystemets som elnätets utsläpp av
koldioxid. Ju lägre förbrukning ju större andel kan täckas av förnybara bränslen. Energiförbrukningen
i Malmö är avhängigt på faktorer som till exempel befolkningsutveckling, näringslivets omvandling,
energipriser och teknikutveckling. Enligt de beräkningar som gjorts till Malmö stads
handlingsprogram för energifrågor förväntas energianvändningen vara konstant i Malmö fram till år
2025 6.
Malmö stad äger och förvaltar ett stort fastighetsbestånd. Ett långgående arbete pågår för att minska
energiförbrukningen i de kommunala fastigheterna. Stadsfastighet förvaltar 1,4 miljoner kvadratmeter
lokaler. Vid nybyggnation och ombyggnad har mål satts för minskad energiförbrukning.
Lokaltyp
Skolor
Fjärrvärme
kWh/m2 år
Användning
2002
125-195
Mål
100-140
5
El (ej för uppvärmning)
kWh/m2 år
Användning Mål
2002
30-70
20-50
Baserat på de genomsnittliga utsläppen från el produktion i det gemensamma nordiska elnätet. Nordel, 2004,
Årsstatistik 2000
6
Malmö stad, 2000, Energi 2000- Energiprogram för Malmö
11
Förskolor
Kontor
120-230
75-145
90-150
60-100
40-80
10-50
30-60
10-30
Fritidsförvaltningen förvaltar eller ansvarar för driften av anläggningar motsvarande 0.12 miljoner
kvadratmeter byggnadsyta, däribland idrottsplatser, motionsanläggningar, sporthallar, ishallar, bad
m.m. Fjärrvärmeanvändningen uppgår till 8 GWh, elanvändningen till 19 GWh. Också inom
fritidsförvaltningen pågår ett arbete med att minska energianvändningen. En satsning på att förse
förvaltningens anläggningar med förnybar energi har också inletts.
1993 inledde det kommunala bostadsbolaget MKB ett arbete med effektivisering av
energianvändningen innebärande bl.a. att fjärrvärmeanvändningen minskade från 200 till 170
kWh/kvm. Antalet lägenheter har ökat med ca 3 500 till dagens nivå på 20 000 men
fjärrvärmeanvändningen ligger kvar på den tidigare nivån. Användningen av el har ökat med
fastighetsbeståndet men användningen per kvadratmeter har bibehållits.
Kommunen ställer, genom programmet för ekologiskt byggande, krav på låg energiförbrukning i
nybyggnader. Programmet gäller främst vid exploatering av kommunalägd mark. Målet i programmet
är att energiförbrukningen i nybyggda hus ska understiga 60 kWh/m2, varav 30 kWh/m2 el.
Bebyggelsens konsumtion av ej förnybar el bör max vara 30 % av det totala energibehovet.
Programmet förväntas på sikt få stor effekt på byggnadsbeståndet genomsnittliga energianvändning.
Ett handlingsprogram för energifrågor, Energi 2000, tjänar som underlag för kommande kommunala
beslut i den av avregleringar präglade marknadssituationen. Huvudmålet pekar på Malmö som ett
långsiktigt bärkraftigt samhälle samt på säkerhet, flexibilitet och låg miljöpåverkan. Bland delmålen
kan nämnas ökad andel lokal och förnyelsebar energi, effektivisering, minskad energianvändning i
kommunens egna fastigheter samt begränsning av utsläpp av bl.a. klimatgaser i enlighet med
nationella, regionala och lokala mål. Programmet avslutas med riktlinjer och ett 20-tal åtgärdspunkter.
Översiktsplanen för Malmö, som antogs 2000, innehåller avsnitt om stadens energiförsörjning. I
planen omnämns mål och riktlinjer med liknande innebörd som i handlingsprogrammet (se ovan).
Planen behandlar tillförsel och distribution, kretsloppsanpassning, intresseområden för vindkraft och
andra områden för nya anläggningar.
Helt avgörande för de framtida lokala utsläppen av koldioxid är vilka bränslen som används i
fjärrvärmenätet. Byggs ett nytt, stort, naturgaseldat kraftvärmeverk ökar, inte bara energisektorns, utan
också Malmös totala koldioxidutsläpp markant. Om anläggningen inte byggs fortsätter trenden med
minskade utsläpp från energisektorn.
12
Transportsektorns utsläpp av koldioxid i Malmö
I takt med att energisektorns koldioxidutsläpp har minskat har trafiksektorns andel av de totala
utsläppen kommit att öka. Trafiksektorn är idag den största källan till utsläpp av koldioxid.
Transportsektorns utsläpp av växthusgaser är avhängigt på hur mycket det totala transportarbetet ökar,
utvecklingen mellan de olika trafikslagen och den tekniska utvecklingen.
I Malmö rullar ett stort antal fordon som drivs på alternativa bränslen. Satsningar på gas-, el-, hybridoch bränslecellsfordon pågår. Europas största flotta av naturgasdrivna bussar finns i staden liksom ett
stort antal naturgasdrivna taxibilar. Redan 1999 nåddes målet att minst 30 % av de kommunala
fordonen ska drivas av miljövänliga bränslen. Målet har därför höjts till att samtliga fordon i den
kommunala fordonsflottan ska vara miljöfordon år 2008. Samtidigt med inskaffandet av miljöfordon
pågår satsningarna på infrastruktur för miljöfordon.
Stora förhoppningar ställs på den teknikutveckling som sker vätgasdrivna bränslecellsbilar. Inom en
snar framtid kommer de första bränslecellsbilarna ut på marknaden. Även om det sker en snabb
teknikutveckling kommer det att dröja innan en storskalig infrastruktur finns tillgänglig. E.ON har
uppfört en tankningsstation för vätgas i Malmö. Det är ett viktigt första steg som dock måste följas av
en omfattande infrastrukturutbyggnad.
För att skapa en fortsättning på arbetet med miljöanpassat transportsystem och för att utveckla det
nätverk av kompetenser som byggts upp under de senaste åren, har Malmö stad och E.ON bildat ett
kompetenscenter, MiløreCentre, för satsningarna på miljöanpassade transportsystem i
Öresundsregionen. MiløreCentre verkar för att Öresundsregionen ska bli Europas renaste region
avseende trafikmiljö och vill sätta regionen i ett europeiskt perspektiv och tjäna som förebild och
inspirationskälla till andra.
Under namnet cykelstaden Malmö pågår en stor satsning på ökat cyklande. Med hjälp av
informationsinsatser och utbyggnad av cykelbanor förväntas cykeltrafiken öka med 10 % under en tio
års period. Denna ökning kan innebära en minskning av biltrafiken med 2-3% vilket i minskar
bilavgasutsläppen i Malmö med cirka 5%.
Genom en satsning på mobility management försöker Malmö hitta vägar för att effektivisera
transportarbetet. Gatukontoret arbetar med mobility management gentemot företag, allmänhet och
kommunens egna anställda.
Gjorda prognoser över Malmös trafikutveckling pekar på en snabb ökning av transportarbetet på
vägarna. Till år 2015 väntas fordonstrafiken i Malmö öka mellan 12 – 20 % 7. Med den utvecklingen
är det svårt att se att transportsektorn kan minska sina koldioxidutsläpp. Om utsläppen ökar och i
sådant fall hur stor ökningen blir beror på fordons- och bränsleutvecklingen. Ökningen av utsläppen
kommer vara lägre än ökningen av transportarbetet.
Kraftiga åtgärder måste sättas in om transportsektorn ska kunna minska sina utsläpp av koldioxid.
Ett detaljerat program för hur Malmös trafiksystem kan miljöanpassas har redovisas i ett särskilt
trafikmiljöprogram för perioden 2005-2010. Det övergripande målet för detta program är att Malmö
skall ha tagit avgörande steg i riktning mot ett miljöanpassat transportsystem då citytunneln öppnar.
7
Malmö stad 2001, Strategisk trafikplan
13
Industrins utsläpp av koldioxid i Malmö
Även om industrins utsläpp av koldioxid ökade något de senaste åren är den långsiktiga trenden
minskade utsläpp. Trenden orsakas till största delen av strukturomvandlingen inom Malmös
näringsliv. Tillverkningsindustrin har krympt i snabb takt och ersatts av mer kunskapsintensiva
branscher. I takt med att förändringarna har utsläppen minskat. Den tillfälliga ökningen av utsläppen
kan förklaras med en snabb konjunkturuppgång med ökad produktion som resultat. Det finns inget
som pekar på att strukturomvandlingen i näringslivet avstannar. Sektorns utsläpp förväntas fortsätta att
minska.
Lokala utsläpp av övriga växthusgaser
Koldioxid beräknas stå för 79 % av de svenska utsläppen av växthusgaser 8. Metan (CH4) svarar för 8
% av utsläppen. De främsta källorna till utsläpp av metan i Sverige är idisslande boskap och
avfallsdeponier. Dessa källor står för 90 % av de nationella utsläppen av metan. Dikväveoxid (N2O)
står för drygt 11 % av de nationella utsläppen av växthusgaser. För dikväveoxid är de dominerande
utsläppskällorna nationellt gödselanvändning, men förbränning inom energisektorn och
industriprocesser bidrar också. Fluorkarboner (FC), ofullständigt fluorerade kolväten (HCF) och
svavelhexafluorid (SF6) står för cirka 2 % av de nationella utsläppen. Dessa gaser används och släpps
ut när de används som köldmedium och vid brandbekämpning. De bildas också som en förorening vid
aluminium tillverkning.
De beräkningar som gjorts tyder på att koldioxid står för mer än 90 % av de samlade utsläppen av
växthusgaser i Malmö.
Endast ett litet antal av Malmös jordbruk har djurhållning. Därför är metanutsläppen från djurhållning
liten. Tack vare sopförbränning har mängden avfall som deponeras i Malmö en längre tid varit lågt.
Dessutom utvinns gas för drift av fordon vid Spillepengens avfallsupplag. Därför bedöms också
metanutsläppen från avfallsdeponering som lågt.
Inte heller utsläppen av dikväveoxid bedöms vara stora i Malmö. Det har skett en kontinuerlig
minskning av Malmös jordbruksarealer. Cirka 5 000 hektar återstår. Dikväveutsläppet från jordbruket
beräknas till cirka 24 ton. Det motsvarar 7440 ton koldioxid. Minskningen av arealer åkermark
förväntas fortsätta därmed minskar också jordbrukets utsläpp av dikväveoxid i Malmö.
Enligt beräkningar från Länsstyrelsen förväntas antalet jordbruk, brukade arealer och antalet husdjur
fortsätta att minska i Skåne9. Även om förändringarna förväntas bli störst i mellanskåne är trenden
tydlig också i på slättbygden dit Malmö tillhör. Utvecklingen kommer få till följd att också utsläppen
av lustgas och dikväveoxid från jordbruket att minska.
Utsläppen från förbränning står i Malmö för en relativt sett större andel av metan- och
dikväevoxidutsläppen än i landet i övrigt. Åtgärder inom energi- och trafiksektorerna har därför en stor
påverkan inte bara för utsläppen av koldioxid, utan även för utsläppen av metan och dikväveoxid.
För fluorkarboner (FC), ofullständigt fluorerade kolväten (HCF) och svavelhexafluorid (SF6) görs
bedömningen att inte heller i Malmö står dessa utsläpp för mer än 2 % av de totala utsläppen.
Utvecklingen av utsläppen beror till stor del på hur många maskiner med HCF som köldmedium som
kommer att installeras i framtiden och hur dessa tas om hand vid skrotning. De nationella
utsläppsprognoserna för de flouerade växthusgaserna pekar på en mindre ökning av utsläppen. Vid en
snabbare utfasning av HCF som köldmedium kan utsläppen dock minska. Det finns ingen anledning
att tro att trenden skulle vara annorlunda i Malmö.
8
Narturvårdsverket, Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention 2004
9
Länsstyrelsen i Skåne, 2002, Lantbruk och lantbrukare i Skåne
14
Malmöbornas utsläpp utanför kommungränsen
En allt mer globaliserad värld har fått till följd att handlingar som företas i Malmö kan få effekter långt
bortom Malmös gränser. De senaste årtiondena har upplevt en tilltagande global arbetsfördelning. I
takt med att vårt välstånd har ökat och industriproduktionen flyttat från Malmö har vår varuimport
ökat. Produktionen och därmed också utsläppen har flyttat från Malmö till andra platser, ofta till
länder och platser med lägre miljökrav än de svenska. Den ökande handeln har också inneburit ökade
transporter som i sin tur leder till ökade utsläpp.
Det är inte bara de varor vi konsumerar som reser allt längre. Persontransporterna blir allt fler och allt
längre med en större miljöpåverkan som följd. Ökningen tros hålla i sig om inga åtgärder sätts in.
Främst är det resorna på fritiden som förväntas öka10. Till år 2010 förväntas persontransportarbetet i
Sverige öka med 24 %.
Utöver de lokala utsläppen av koldioxid bidrar malmöborna med ytterligare 1,6 ton i utsläpp som
släpps ut utanför kommungränsen11. I de siffrorna ingår utsläpp från flygtrafik, elproduktion och
produktion och transport av varor som konsumeras i Malmö.
Malmöbornas totala utsläpp av koldioxid efter
ursprung, 2000
5%
Lokala utsläpp
3%
19%
Varor konsumerade i
Malmö
El
73%
Flyg
Om vi ska komma till rätta med de miljöproblem vi står inför idag är det viktigt att vi också tänker på
de indirekta effekter vi orsakar. Genom förändringar i vår livsstil, exempelvis genom att ändra våra
mat- och resvanor, kan vi minska vår miljöpåverkan.
Det är också angeläget att vi inte skjuter över våra miljöproblem till andra. Minskad miljöbelastning i
Malmö får inte ske på bekostnad av att utsläppen ökar någon annanstans.
10
11
SIKA, 2002, Persontransporternas utveckling fram till 2010.
Beräkningen bygger på material från Länsstyrelsen i Skåne, SCB, Energimyndigheten och Redifing Progress.
15
5. Utsläppsmål
Internationella utsläppsmål
Sverige har ratificerat FN: s ramkonvention från år 1992 om klimatförändring. Målet för konventionen
är att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären på en nivå som innebär att människans påverkan
på klimatsystemet inte blir farlig. I-länderna åläggs att vidta åtgärder för att förhindra klimatpåverkan.
Till konventionen finns ett protokoll som förhandlades fram i Kyoto år 1997. Enligt Kyotoprotokollet
har i-länderna ålagts att minska sina utsläpp av växthusgaser med ca 5 % från år 1990 fram till år
2010. Inga minskningar av utsläppen åläggs u-länderna. En rad olika möten har med tiden hållits om
hur Kyotoprotokollet ska tolkas. Diskussionerna har bland annat rört i vilken omfattning länderna ska
kunna tillgodoräkna koldioxid som binds i växand skog, så kallade sänkor. I-länderna kan få
tillgodoräkna sig utsläppsminskningar som de bekostar i andra länder. Ett av viktigaste verktygen för
att nå utsläppsminskningar är det system med handel av utsläppsrätter som ska upprättas.
Enligt de bestämmelser som finns i Kyotoprotokollet träder det i kraft när minst 55 länder har
ratificerat det. Dessa länders utsläppsandel måste dessutom motsvara minst 55 procent av i-ländernas
utsläpp år 1990. Det var efter USA:s avhopp från förhandlingarna länge oklart om protokollet
någonsin skulle träda i kraft. I och med att Ryssland beslöt sig för att skriva på Kyotoprotokollet
trädde det i kraft i februari 2005.
De nuvarande utvecklingstrenderna tyder på att målen i Kyotoprotokollet inte kommer att uppnås.
Även om målen uppnås kommer halterna av växthusgaser i atmosfären fortsätta att öka och därmed
kommer också den globala temperaturhöjningen att fortsätta.
EU-länderna har satt egna, mer lågtgående, mål för klimatarbetet. EU-länderna har kommit överens
om utsläppen i unionen ska minska med 8 % fram till åren 2008 – 2012. Utsläppsminskningarna är
fördelat olika mellan EU:s medlemsländer. Länder som Tyskland och Danmark har tagit på sig att
minska utsläppen med 21 % vardera. Andra länder har inom den så kallade EU-bubblan möjlighet att
öka sina utsläpp. Sverige har fått möjligheten att öka utsläppen med 4 %. Den möjligheten har dock
Sveriges riksdag beslutat att Sverige inte ska utnyttja.
Nationella utsläppsmål
Ett, av de riksdagen beslutade, 15 miljökvalitetsmålen rör växthuseffekten. Det är målet som heter
begränsad klimatpåverkan. Målet som ska vara uppnått år 2050 innebär att:
Den sammanlagda halten i atmosfären av växthusgaserna koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas),
svavelhexafluorid, fluorkarboner (FC) och HFC (räknat som koldioxidekvivalenter) stabiliseras på en
nivå lägre än 450 ppm (parts per million). Det långsiktiga målet har under 2006 kompletterats med ett
temperaturmål12. Det lyder: Den globala temperaturhöjningen ska år 2050 vara max 2 grader över
förindustriell nivå. Sverige ska verka för att det globala klimatarbetet inriktas mot dessa mål. Målens
uppfyllande är till avgörande del beroende av internationellt samarbete och insatser i alla länder.
Delmål för miljökvalitetsmålet:
De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008–2012 vara minst fyra
procent lägre än utsläppen år 1990.
Mål på medellång sikt:
Till år 2020 ska utsläppen vara 25 % lägre än år 1990.
12
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. Nationell klimatpolitik i global samverkan. Proposition
2005/2006:172
16
År 2004 gjordes en första utvärdering av den nationella klimatstrategin. Enligt prognoserna för de
framtida utsläppen beräknas de framtida utsläppen minska något till år 2010 för att därefter öka.13 Med
existerande åtgärder förväntas därför inte de nationella klimatmålen nås. Därför krävs det att nya
styrmedel som leder till minskade utsläpp sätts in. Nya och förnyade styrmedel presenterades i den
klimatproposition som regering lade fram våren 2006.
Regionala mål
Ett nytt miljöhandlingsprogram med regionala mål och åtgärder antogs i november 2003 av styrelsen
för länsstyrelsen i Skåne. Handlingsprogrammet har jobbats fram av ett stort antal aktörer inom
kommuner, företag och organisationer i Skåne. Målen som rör minskade utsläpp av växthusgaser
följer i stort de nationella miljömålen. Som särskilda delmål för Skåne gäller dock att
- Energianvändningen per capita ska minska med 4 % till år 2010
- El producerad med förnybara energikällor ska öka med 2TWh till år 2010.
Lokala mål för Malmö
Malmö stad har i Miljöprogram för åren 2003 – 2008 antagit lokala mål och åtgärder för en minskning
av utsläppen av växthusgaser.
M1
Malmö stad skall verka för att det nationella målet om lägre svenska utsläpp av växthusgaser uppfylls.
I Malmö skall utsläppen av koldioxid som ett medelvärde för perioden 2008- 2012 vara minst 25 %
lägre än år 1990 vilket även innebär en minskning med 10-15 % eller mer räknat från år 1999. På lång
sikt bör hela energianvändningen ha icke-fossilt ursprung.
M2
Användning och utsläpp av HFC skall begränsas. Utsläpp från anläggningar > 10 kg bör ej överstiga 5
% av installerad mängd (totalt i Malmö).
M3
Utsläpp av övriga växthusgaser ska kartläggas senast år 2005.
13
Naturvårdsverket och Energimyndigheten, 2005, Sveriges klimatstrategi – Ett underlag till utvärderingen av
det svenska klimatarbetet
17
6. Styrmedel
Svensk miljölagstiftning har varit ett mycket framgångsrikt verktyg i arbetet mot industrins
miljöpåverkan. Likaså har ekonomiska styrmedel varit viktiga i omställningen mot ett minskat
oljeberoende, och därmed också minskade koldioxidutsläpp, i energisystemet. De olika styrmedlen har
i många fall varit mycket effektiva. De har dock inte varit så effektiva då det gäller att påverka
mängden energi som konsumeras. Det har heller inte hejdat utvecklingen mot allt fler person- och
lastbilar färdas på våra vägar. Två trender som är viktiga att påverka om vi ska nå klimatmålen.
För att åstadkomma nödvändiga utsläppsminskningar är det viktigt att kommunen sätter upp tydliga
och uppföljningsbara mål som kommuniceras gentemot samhällets olika aktörer. Det är också viktigt
att ett bett spektrum av styrmedel används för att uppnå minskningarna. En kommun har begränsad
möjlighet att påverka lagstiftning, skatter och avgifter. Kommunen kan däremot i sina olika roller och
nära kontakt med medborgare och näringsidkare utveckla andra effektiva styrmedel.
Visioner
Kommunen har tidigare bedrivit ett omfattande visionsarbete om ekonomi, miljö, utbildning, kultur,
stadsbyggnad, näringsliv, sociala frågor och ungdomar. Visionerna för respektive område har tagits
fram i grupper bestående av företrädare för kommunen, näringsliv och intresseorganisationer. Ur dessa
visioner har det vuxit fram en rad konkreta förslag som kommit att påverka Malmös framtid. Ett
sådant exempel är tanken på en högskola i Malmö.
Visionsarbetet kan utvecklas och bli en mer central del i arbetet för ett långsikt hållbart Malmö, där
utsläppen av växthusgaser inte är högre än vad naturen tål. Genom att utveckla arbetet med
framtidsbilder kan en enighet nås och konkreta idéer växa fram. För att lyckat krävs en bred
representation av vitt skilda intressen i visionsarbetet. Det krävs också att visionsarbetet är väl
förankrat i de grupper som deltar i arbetet.
Ekonomiska styrmedel
Kostnader spelar en avgörande roll vid val av bränslen och transportslag. Genom skatter och avgifter
kan myndigheter påverka utvecklingen inom energi- och transportsektorn. Den kommunala rådigheten
över olika former av ekonomiska styrmedel är dock liten. Vägavgifter är en form av ekonomiska
styrmedel som anses verksamt för att påverka utvecklingen på trafikområdet. Beroende på
utformningen av avgifterna kan avgifterna styra trafiken över dygnet så att inte trafikstockningar
uppstår vid rusningstid. Avgifterna kan också sättas så höga så att privattrafikanterna gör över till
annat trafikslag.
En form av ekonomiska styrmedel är de investeringsstöd som i omgångar delas ut till åtgärder som
leder till en ökad ekologisk hållbarhet. Av de sju miljarder som delats ut för stöd till lokala
investeringsprogram har 450 miljoner kronor gått till åtgärder i Malmö. I det lokala
investeringsprogrammet ingår flera åtgärder som leder till minskade utsläpp av växthusgaser. Genom
investeringsstödet har en rad nyskapande åtgärder kunnat genomföras.
Malmö stad köper varje år in varor och tjänster för flera miljarder. Som stor kund kan kommunen
ställa långtgående krav vid upphandling. Malmö stad gör det redan i betydande omfattning.
Exempelvis köper kommunen el för cirka 120 GWh per år.
Kommunen har också möjligheter ägare av exempelvis bolag och fastigheter styra utvecklingen i en
mer miljövänlig riktning. Kommunen kan vid försäljning av mark ställa krav på de fastigheter som ska
uppföras. Så sker redan i Västra Hamnen där de nya ägarna vid markupplåtelsen förpliktigar sig att
uppföra energieffektiva hus som ingår i konceptet med 100 % lokalt förnybar energi.
18
Myndighetsutövning
Tillståndsgivning och miljötillsyn har en betydande roll i det lokala miljöarbetet. Miljöförvaltningen
ska se till så att miljöbalken efterlevs och arbetar därför med prövning och tillsyn av miljöfarlig
verksamhet. Genom tillståndsgivning ställa krav på låga utsläpp av växthusgaser, samt en aktiv
tillsynsutövning kan kommunen verka för minskade utsläpp från miljöstörande verksamheter.
Miljöledningssystem
De kommunala verksamheterna är inbegripna i en process som syftar till att de ska bli
miljöcertifierade enligt standarden ISO 14001. Några förvaltningar är redan certifierade. Genom
Malmö stads starka ställning i kommunen kommer att införandet av miljöledningssystem få stora
spridningseffekter i Malmö.
Malmö stad har aktivt stöttat mindre företag som haft som avsikt att införa miljöledningssystem. Idag
är 134 företag i Malmö miljöcertifierade14. Genom att stödja att företagen i deras strävanden att
miljöcertifiera verksamhet kan kommunens stärka konkurrenskraften hos det lokala näringslivet
samtidigt som dess miljöpåverkan minskas.
Partnerskap och frivilliga överenskommelser
Genom att samarbeta över sektorsgränser kan företag, myndigheter och intresseorganisationer uppnå
resultat som skulle vara omöjliga att nå utan varandras kunskaper och resurser. Ett exempel på ett
lyckat partnerskap är den satsning på 100 % lokalt producerad förnybar energi i Västra Hamnen. Där
har E.ON formulerat ett koncept och byggt energisystemet. Malmö stad har hjälpt till att hitta
finansieringskällor och Lunds Tekniska Högskola har ställt resurser till förfogande för vetenskaplig
utvärdering.
Vid en inventering som gjordes av Miljöförvaltningen hösten 2004 framkom det att det pågår mycket
klimataktiviteter av olika slag i Malmö och att många olika aktörer är inblandade. De som var aktiva
på klimatområdet visade också stort intresse av att ta del av vad andra gjorde för att kunna samarbeta
och få inspiration och ny kunskap. Det beslöts då att bjuda in till ett inledande möte för att diskutera
möjligheten av att bilda ett ”Klimatforum Malmö”. Mötet var välbesökt och man bestämde sig för att
anordna en workshop för att mer ingående kunna diskutera frågan om hur man skulle kunna arbeta.
Syftet med Klimatforum Malmö är främst att skapa kontakt mellan klimataktörer i Malmö och
underlätta samverkan mellan dessa. På så sätts underlättas idé- och informationsutbyte mellan
aktörerna och klimataktörer i Malmö stöds i deras arbete.
Lokalt, regionalt och nationellt samarbete
Genom det lokala Agenda 21-arbetet har kontakter knutits och samarbete startats mellan olika aktörer i
samhället som strävar efter att skapa en långsiktigt hållbar stad. De upparbetade kontakterna och det
goda samarbetet har varit mycket värdefullt när det lokala investeringsprogrammet för ekologisk
omställning har utvecklats. Genom att tillvara ta olika aktörers kompetens och resurser har projekt
som annars aldrig kunnat genomföras förverkligats. Ett lokalt klimatforum med representanter från
olika samhällsektorer planeras. Det ska bygga vidare på det arbete och utveckla kontakter som redan
etablerats mellan olika samhällsaktörer för att skapa ett ekologiskt hållbart Malmö. Syftet med forumet
är att tillsammans utveckla långsiktiga strategier och konkreta åtgärder som minskar utsläppen av
växthusgaser i Malmö.
Ett effektivt klimatarbete förutsätter inte bara ett arbete över sektorsgränserna i Malmö. För att det ska
lyckas krävs också ett samarbete mellan myndigheter på olika nivåer och samarbete mellan
kommuner. De nationella och regionala satsningarna måste samordnas med de lokala och kommuner
måste samarbeta för att nå bästa möjliga resultat.
14
www.certification.nu
19
Det finns stora vinster på att samordna det regionala klimatarbetet. Då flera sektorer som påverkar
klimatet ingår i regionala strukturer måste också arbetet mot minskade utsläpp inom dessa sektorer
bedrivas regionalt. Insatser mot utsläpp av växthusgaser inom exempelvis energisektorn,
transportsektorn, jordbruket och inom avfallshantering måste bedrivas både lokalt och regionalt. Det
finns stora vinster i att exempelvis driva kampanjer, producera informationsmaterial och ordna
seminarier regionalt. Personalresurserna i de lokala myndigheterna är i de flesta fall begränsade.
Därför kan samordningsvinsterna bli betydande om arbetet kan samordnas på regional basis. Malmö
stad ingår i därför i olika former av regionala klimataktiviteter.
Malmö deltar även i det nationella klimatnätverket för kommuner. Syftet med det nationella nätverket
är att samverka för att gemensamt utveckla strategier och verktyg för att minska utsläppen.
Internationellt samarbete
Malmö har genom satsningar på ekologisk omställning i Västra Hamnen och Augustenborg uppnått
internationell berömmelse för stadens arbete för att skapa en hållbar stad. Genom att sprida
erfarenheter från lyckade satsningar kan dessa få effekt långt utanför Malmös gränser. Malmö har
också mycket att lära från lokalt klimatarbete i andra länder. Malmö deltar därför i ett antal
internationella organisationer som arbetar med klimatfrågor.
Malmö är också drivande i en rad Europeiska samarbetsprojekt. Bland dessa kan SMILE och
SECURE nämnas. Målet med SMILE är att skapa ett hållbart, säkert och flexibelt transportsystem som
ger alla invånarna möjlighet att leva ett bra och aktivt liv utan att vara beroende av bil. Ett 50-tal olika
åtgärder ska genomföras inom SMILE. SECURE-projektet syftar till att de ingående städerna ska
skapa planer och genomföra åtgärder för att skapa hållbara energisystem. Inom projektet ska
avancerade koncept som hus utan värmesystem och system för klimatneutrala verksamheter spridas.
En långsiktigt hållbar samhällsplanering
Samhällsplanering spelar en viktig roll om vi ska nå miljömålen och hejda växthuseffekten. Genom att
styra bebyggelse utvecklingen mot en tät stad med ett stort utbud av service och rekreation kan
energianvändningen och transportbehovet minskas. Följaktligen måste en vidare etablering av externa
köpmarknader och annan service som förutsätter bilburna kunder och som minskar kundunderlaget för
affärer i de centrala delarna av staden undvikas.
Information och utbildning
Till en stor del beror utsläppen av växthusgaser på många små beslut vi tar i vår vardag. Kunskapen
om miljöproblemen och dess orsaker har successivt ökat hos malmöborna. Trots detta finns det
ytterligare behov av informationsinsatser om hur vi lever mer miljöanpassat. Det räcker inte för
kommunen att verka för att de miljöanpassade alternativen kommer till stånd. Det är också viktigt att
det sprids information om deras existens.
Under de senaste åren har en rad olika informations- och folkbildninginsatser på klimatområdet ägt
rum i Malmö. Malmö stad har varit närvarande i debatten och det offentliga rummet med klimatfrågan
genom att annonsera om klimatarbetet i staden och visa på goda exempel från kommun, företag och
organisationer på annonspelare i centrala Malmö och genom tidningsannonser i dagspress. Kampanjen
har följts upp med opinionsundersökningar och ytterligare kampanjer som syftat till att visa på vad
malmöbon kan göra för att mildra växthuseffekten.
Till skoleleverna i Malmö har flera riktade insatser gjorts. Klimatexperimentverkstaden Klimat-X har
låtit tusentals skolelever få lära sig mer om klimat och energi experimentvägen och detta har
kombinerats med studiebesök och ”riktiga” exempel i stadsmiljön. Projektet ElAgent har genom
pedagogik och teater kommunicerat vikten av att hushålla med energin till stadens femteklassare.
Den europeiska mobilitetsveckan och ”I staden utan min bil” har uppmärksammats genom stora
satsningar i centrala Malmö där musik, cykeluppvisningar, uppmuntringspresenter, cykelstajling
20
blandats med information och diskussion till stor framgång. Andra satsningar är den nyproducerade
klimatutställning som kommer turnera runt på företag och organisationer och den Klimatakut som ska
ge lärare utbildning och material att undervisa om klimatfrågorna.
Den kommunala energirådgivningen är en viktig del i det lokala informationsarbetet på energiområdet.
Nya informationsinsatser måste också samordnas med den verksamhet som den kommunala
energirådgivningen redan genomför gentemot allmänhet, mindre företag och organisationer.
Miljödriven affärsutveckling
Efterfrågan på miljöanpassade varor och tjänster ökar. Kommunen kan genom sin näringslivspolitik
stödja företag att utveckla klimatvänlig teknik. Det kan vara fråga om varor och tjänster som är mer
energieffektiv än dagens alternativ. Det kan också gälla stöd till företag som arbetar med alternativa
energikällor. Genom att satsa på företag som arbetar med miljöanpassade och ”klimatvänliga” varor
och tjänster satsar kommunen på företag som har framtiden framför sig och har stor tillväxt potential.
I och med att Kyotoprotokollet trädde ikraft våren 2005 finns det numera nya styrmedel i
klimatarbetet. Kyotoprotokollets flexibla mekanismer, Handel med utsläppsrätter, Clean Development
Mechanisms (CDM) och Joint Implementation (JI), syftar till att minska utsläppen på ett
kostnadseffektivt sätt.
En rad anläggningar, främst E.ON:s fjärrvärmeanläggningar, i Malmö ingår i systemet med
utsläppsrätter. Det pågår dessutom ett utvecklingsarbete som syftar till att företag och verksamheter på
frivillig basis ska jobba med Kyotoprotokollets flexibla mekanismer. Systemet syftar till att företagen
både ska minska sina egna utsläpp och handla upp utsläppsrätter motsvarande de utsläpp som blir kvar
efter åtgärder. På så sätt ska företagen kunna marknadsföra varor och tjänster som producerats utan
negativ påverkan på klimatet.
21
7. Förutsättningar för minskade utsläpp
Naturförhållanden
Malmö är en kompakt och platt stad. Med korta avstånd och utan barriärer är förutsättningarna goda
för att skapa resurssnåla, miljöanpassade och rationella transport- och energisystem. Malmö är blåsigt
och soligt – fördelaktigt för vind- och solenergi. Kalkberggrunden är bra för värmelagring. På djupet
finns geotermisk energi.
Malmös är beläget i en högproduktiv jordbruksregion. Det skapar stora möjligheter att erbjuda lokalt
producerade livsmedel av hög kvalitet.
Befolkning
Malmös befolkning har, efter en minskning på 1980-talet, ökat med 20 000 under 1990-talet. Idag
uppgår befolkningen till 271 000 invånare. Enligt gjorda prognoser förväntas befolkningen fortsätta att
öka. 2011 förväntas befolkningen uppgå till 283 000 invånare15. En snabb ökning av befolkningen gör
det svårare att nå en minskning av utsläppen av koldioxid. Samtidigt går det att konstatera att det
under 1990-talet skedde en minskning av utsläppen samtidigt som befolkningen ökade.
Bebyggelse
En mycket stor del av Malmös bostäder, 116 000 av 141 000, är belägna i flerbostadshus. Många är
också byggda efter andra världskriget och kommer att genomgå renovering inom en inte allt för
avlägsen framtid. Det stora antalet flerbostadshus och det kommande renoveringsbehovet skapar stora
möjligheter till energieffektiviseringar i fastighetsbeståndet.
Näringsliv och utbildning
Staden har under de senaste årtiondena genomgått en snabb omvandling från att ha varit en av
Sveriges ledande industristäder till att numera vara ett regionalt centra för service, utbildning och
kultur. De strukturella förändringarna inom näringslivet antas fortsätta. Samtidigt förväntas det totala
antalet arbetstillfällen öka. Industrisektorns utsläpp av växthusgaser förväntas fortsätta att minska. En
totalt sett ökad ekonomisk aktivitet och en ökning i antalet arbetstillfällen kan dock motverka en
utsläppsminskning. Den snabba ökning av antalet arbetstillfällen och invånare som inträffade under
senare hälften av 1990-talet inträffade dock samtidigt som utsläppen av koldioxid minskade.
Under 1990-talet har en högskola etableras i Malmö. Högskolan har bland annat ett stort utbud av
miljörelaterade kurser. Antalet människor med hög kompetens på miljöområdet är numera stor i
staden.
De tekniska systemen
Malmö har välutbyggda system för omhändertagande av avlopp och avfall. Sjölunda
avloppsreningsverk och Spillepengens avfallsförbränningsanläggning producerar såväl värme och gas
som utnyttjas i fjärrvärmenätet och som fordonsbränsle. Sedan den nya förbränningsugnen på
Spillepengens avfallsförbränningsanläggning togs i drift 2003 produceras ca 40 % av fjärrvärmen i
Malmö och Burlöv vid anläggningen.
15
Malmö stad, 2005, Spegling Malmö 6/05
22
Transportsystemet
Mycket stora satsningar på infrastruktur har genomförts i Öresundsregionen de senaste åren.
Öresundsbron med dess anslutningar stod färdig sommaren 2000. Det har haft till följd att trafiken
mellan Danmark och Sverige har genomgått en stor förändring. I dag finns det väg- och tågtrafik
mellan Malmö och Köpenhamn. Färjetrafiken har dock upphört. På längre sikt innebär den fasta
förbindelsen att regionens arbets- och bostadsmarknader kommer att integreras. Det i sin tur kommer
att skapa en större rörlighet där fler människor kommer att arbetspendla över Sundet.
Citytunneln, som beräknas stå färdig 2011, kommer att få stor påverkan på det lokala och regionala
resandet. Tågtunneln och de nya stationerna som byggs i anslutning till den, kommer att öka
kapaciteten för trafiken till Öresundstunneln. Den nya sträckningen kommer också att förkorta restiden
och öka tillgängligheten till flera destinationer i Malmö. Citytunneln är en viktig del i en fortsatt
utbyggnad av spårbunden kollektivtrafik i Malmö och i Skåne.
Enighet och engagemang
Olika människors, företags, och organisationers villighet att arbeta för minskade utsläpp av
växthusgaser är naturligtvis avgörande om framgång i klimatarbetet ska uppnås. En allt större
konsensus kring frågor som rör miljö och hållbar utveckling har utvecklas i staden. Nya former har av
samarbetet har utvecklats, bland annat inom ramen för arbetet med LIP.
Stadens medborgare och näringsidkare oroar sig, precis som alla andra, för de möjliga konsekvenserna
av en global temperaturhöjning. Det finns ett brett stöd för åtgärder som leder till minskade utsläpp av
växthusgaser. Människors agerande formas av de handlingsalternativ som står till deras förfogande.
De beteendeförändringar som är nödvändiga av malmöborna förutsätter därför att kommunen gör sitt
för att ställe nödvändig klimatvänlig infrastruktur till förfogande.
En viktig aktör i arbetet mot minskade klimatpåverkan i Malmö är energikoncernen E.ON.
Koncernens bolag förser Malmö med fjärrvärme, de är också en stor el- och gas leverantör. Malmö
miste inflytande i koncernen när staden sålde sina Sydkraftsaktier. Samtidigt har samarbetet för att
skapa ett långsiktigt hållbart energisystem ökat liksom samarbetet för att skapa alternativa
fordonsbränslen. E.ON-koncernen har tydligt deklarerat att de vill verka för ett långsiktigt hållbart
energisystem.
Det är också viktigt att det numera finns en tydlig svensk klimatpolitik. Alla aktörer vet att det finns en
nationell enighet kring växthusproblematiken. Den skatteväxling som successivt genomförs i Sverige
kommer att leda till att de fossila bränslena med tiden blir dyrare. Det finns alltså tydliga ekonomiska
incitament för privatpersoner, energileverantörer, fastighetsägare att välja energieffektiva och
klimatvänliga alternativen.
23
8. Strategier
Strategier på kort sikt
I Malmö står utsläppen från förbränning inom transport- och energisektorerna för en mycket stor del
av de lokala utsläppen av växthusgaser. På kort sikt är det därför viktigt att det sätts in åtgärder inom
dessa sektorer. Åtgärder inom dessa sektorer leder främst till minskade utsläpp av koldioxid, men kan
också leda till minskade utsläpp av metan och dikväveoxid.
För att minska utsläppen från energisektorn krävs att omställningen av det lokala energisystemet
fortsätter. Andelen energi som produceras av icke fossila energikällor måste öka samtidigt och den
totala energianvändningen minskas. Fjärrvärmen står för en betydande del av den energi som används
i Malmö. En ökad andel förnybara bränslen i fjärrvärmesystemet är därför en viktig åtgärd för att
minska de lokala koldioxidutsläppen.
Inom transportsektorn är det viktigt att bryta trenden mot ett hela tiden ökande transportarbete. Det är
därför viktigt att fokusera på åtgärder som minskar behovet av transporter. En övergång från bil- och
lastbilstransporter till andra fordonslag är angeläget att fokusera på samtidigt som det behövs en
uppbyggnad av infrastruktur för alternativa fordonsbränslen
Flera åtgärder som har genomförts de senaste åren har varit både framgångsrika och
nydanade. Genom att tillvara erfarenheter från redan genomförda projekt kan stora långsiktiga
vinster uppnås. Inte minst kan de erfarenheter som har dragits i uppförandet av Västra
Hamnen bidra till att kommande exploateringar i Malmö görs långsiktigt hållbara. Malmö
stad arbetar därför aktivt för att tillvara ta erfarenheter från redan gjorda projekt och försöker
säkerställa att framgångsrika arbetssätt, metoder och tekniker integreras i den ordinarie
verksamheten. Genom att utvärdera och bygga vidare redan gjorda åtgärder kan utvecklingen
snabbas på och en kostnadseffektivitet uppnås.
Strategier på medellång och lång sikt
På längre sikt måste vi i den rikare delen av världen radikalt omforma våra livsmönster för att bereda
allt fler invånare på jorden möjligheter till acceptabel materiell välfärd och energiförbrukning.
Våra konsumtionsmönster mönster måste i grunden förändras mot en minskad varukonsumtion. En
minskade varukonsumtionen ersättas med andra värden om den ska kunna upplevas som acceptabel.
Upplevelser eller tjänster måste ersätta den konsumtions som minskas. Världen behöver mer välfärd,
men mindre resursslöseri och mindre miljöbelastning.
För att få gehör för en förändrad livsstil behövs kunskap och information. En långsiktig nationell,
regional och lokal informationsstrategi för minskad klimatpåverkan bör tas fram.
Den fysiska planeringen är en viktig faktor långsiktigt samhällsutveckling. Genom att erbjuda
kommuninnevånarna bra kollektiva transporter, god service och tillgång till rekreation i närheten av
bostaden kan antalet resor minskas. En utredning från Länsstyrelsen i Skåne16 visar att den
genomsnittliga utsläppssiffran för koldioxid kan vara dubbelt så stor för hushåll i perifera lägen som i
centrala delar av en stad. Framförallt är det tillgången på kollektivtrafik som påverkar hushållets
uppsläpp av koldioxid.
16
Länsstyrelsen i Skåne, 2002, Markanvändning i tätort
24
På sikt måste hela energisystemet baseras på förnybara energikällor. Allt fler forskare anser att vätgas
kan spela en viktig roll i ett miljöanpassat energisystem. Vätgas är ingen energikälla utan en bärare av
energi, men den kan kombineras med i stort sett alla kända energikällor och kan brukas inom praktiskt
taget alla användningsområden för energi.
IT-samhällets möjligheter att minska miljöpåverkan måste utnyttjas. Utvecklingen av
informationsteknologin medger en allt snabbare överföring av allt större mängder information. Rätt
utnyttjad kan informationsteknologin bidra till att behovet av att både varu- och persontransporterna
kan minskas.
25
Utsläppen av koldioxid uppgår i Malmö till cirka 3,5 ton koldioxid per capita. Malmöborna bidrar dessutom indirekt med
ytterligare 1,6 ton koldioxid per person och år genom
konsumtion och transporter, utsläpp som sker utanför
kommungränsen.
Världsgenomsnittet är cirka 3,9 ton per capita och bör
minskas till 1,5 ton per capita om växthuseffekten ska kunna
begränsas. Utsläppen i Malmö måste därför fortsätta att
minska kraftigt.
Malmö stad har satt som mål att utsläppen av koldioxid som
ett medelvärde för perioden 2008-2012 ska vara minst 25 %
lägre än 1990. Mellan åren 1990 och 2004 har utsläppen
minskat med 12 %. Det är ett ur nationellt och internationellt
perspektiv mycket bra resultat.