Astronomi

Rymden
VT 2016
Namn: ………………………………………………………………………………………
Klass:
9E
1
Rymden
Syfte:
 Undervisningen i fysik ska syfta till att Du utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang
och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. I arbetsområdet ”Rymden” lär
du dig om hur solsystemet är uppbyggt och hur det ser ut på de olika planeterna. Skillnaden
mellan asteroid, meteorit, metereor, meteroid och komet. Att det är jordens lutning och
rörelser som ger oss dag och natt samt årstider. Hur historiska och nutida upptäckter i
astronomi format vår världsbild. Du får använda dina kunskaper i fysik till att samtal om och
argumentera för eller emot rymdresor till mars. Tanken är också att du ska få lära dig hur
stjärnor producerar sin energi och att det finns olika slags stjärnor. Hur man kan mäta avstånd
i rymden och hur det har påverkat vår uppfattning om universums storlek och ålder. Hur
teknikutvecklingen har medfört att vi kan bygga större och större teleskop, nya typer av
teleskop och hur det har påverkat vår världsbild. Om stjärnor och galaxer samt rörelser och
avstånd mellan dessa. Samtala om och argumentera för om det finns liv på andra planeter, om
det är vettigt att satsa pengar på att hitta utomjordiskt liv och hur det skulle påverka
mänskligheten om vi fick kontakt med rymdvarelser.
Dessa förmågor ska du träna:


använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och
ta ställning i frågor som rör teknik och samhälle
använda fysikaliska begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara
fysikaliska samband i naturen och samhället
Centralt innehåll:








Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser
hos och avstånd mellan dessa.
Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra
beskrivningar.
Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling.
De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet
och föränderlighet.
Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av
och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och
människors levnadsvillkor.
Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.
Systematiska undersökningar. Formulering av utförande och utvärdering.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Arbetssätt:



Uppgifter i arbetshäfte
Genomgångar
Filmer
2
Rymden
Tidsplanering:
9E
Teori
Läxförhör/Klar
Uppgifter och diskussion sl.6-7
Klar med s.6-10
Arbeta själv med frågor s.8-10
Genomgång + filmer
Arbeta själv med frågor och bok s.11-14
Test 1. på s.8-10
Klar med s.11-14
Genomgång + filmer
Arbeta själv med frågor och bok s. 15-16
Test 2. på s.11-14
Klar med s.15-16
Genomgång + filmer
Arbeta själv med frågor och bok s.17-20
Test 3. på s.15-16
Klar med s.17-20
Genomgång + filmer
Test 4. s.17-20
Klar med alla frågor s.8-20
Må 25/1
Film
(180 min)
Ti 26/1
(180 min)
On 27/1
(190 min)
To 28/1
(150 min)
Fr 29/1
Diskussion s.21
(130 min)
On 3/2
(80 min)
Fr 5/2
(50 min)
Utvärdering
Skriftligt prov på frågorna i arbetshäftet
PROV
Skriftligt prov på frågorna i arbetshäftet
Fortsättningstid
PROV
Litteratur att söka i:
Fysik Spektrum Lgr11 (svart bok):
 Solsystemet
s.6-37
 Universum
s.328-343
Viktiga begrepp;









Dygn
Sommartid
Jordaxel
Ljussekund
Bunden rotation
Månsken
Månens faser
Månförmörkelse
Solförmörkelse









Solfläckar
Fotosfär
Protuberanser
Korona
Planet
Asteroid
Komet
Meteor
Meteroit
3








Fusion
Ljusår
Galax
Geocentrisk världsbild
Heliocentrisk världsbild
Big Bang
Nebulosa
Svart hål
Rymden
Kunskapskrav:
E
C
A
Eleven kan samtala om och
diskutera frågor som rör rymden
och formulerar ställningstaganden
med enkla motiveringar samt
beskriver några tänkbara
konsekvenser.
Eleven kan samtala om och
diskutera frågor som rör rymden
och formulerar ställningstaganden
med utvecklade motiveringar samt
beskriver några tänkbara
konsekvenser.
Eleven kan samtala om och
diskutera frågor som rör rymden
och formulerar ställningstaganden
med välutvecklade motiveringar
samt beskriver några tänkbara
konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven
frågor och framför och bemöter
åsikter och argument på ett sätt
som till viss del för diskussionerna
framåt.
I diskussionerna ställer eleven
frågor och framför och bemöter
åsikter och argument på ett sätt
som för diskussionerna framåt.
I diskussionerna ställer eleven
frågor och framför och bemöter
åsikter och argument på ett sätt
som för diskussionerna framåt och
fördjupar eller breddar dem.
Eleven kan jämföra resultaten med
frågeställningarna och drar då
enkla slutsatser med viss koppling
till fysikaliska modeller och teorier.
Eleven kan jämföra resultaten med
frågeställningarna och drar då
utvecklade slutsatser med relativt
god koppling till fysikaliska
modeller och teorier.
Eleven kan jämföra resultaten med
frågeställningarna och drar då
välutvecklade slutsatser med god
koppling till fysikaliska modeller och
teorier.
Dessutom gör eleven enkla
dokumentationer av
undersökningarna med tabeller,
diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
Dessutom gör eleven utvecklade
dokumentationer av
undersökningarna med tabeller,
diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
Dessutom gör eleven välutvecklade
dokumentationer av
undersökningarna med tabeller,
diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
Eleven har grundläggande
kunskaper om energi, materia,
universums uppbyggnad och
utveckling och andra fysikaliska
sammanhang och visar det genom
att ge exempel och beskriva dessa
med viss användning av fysikens
begrepp, modeller och teorier.
Eleven har goda kunskaper om
energi, materia, universums
uppbyggnad och utveckling och
andra fysikaliska sammanhang och
visar det genom att förklara och
visa på samband inom dessa med
relativt god användning av fysikens
begrepp, modeller och teorier.
Eleven har mycket goda kunskaper
om energi, materia, universums
uppbyggnad och utveckling och
andra fysikaliska sammanhang och
visar det genom att förklara och
visa på samband inom dessa och
något generellt drag med god
användning av fysikens begrepp,
modeller och teorier.
Eleven kan föra enkla och till viss
del underbyggda resonemang där
företeelser i vardagslivet och
samhället kopplas ihop med krafter,
rörelser, hävarmar, ljus, ljud och
elektricitet och visar då på enkelt
identifierbara fysikaliska samband.
Eleven kan föra utvecklade och
relativt väl underbyggda
resonemang där företeelser i
vardagslivet och samhället kopplas
ihop med krafter, rörelser,
hävarmar, ljus, ljud och elektricitet
och visar då på förhållandevis
komplexa fysikaliska samband.
Eleven kan föra välutvecklade och
väl underbyggda resonemang där
företeelser i vardagslivet och
samhället kopplas ihop med krafter,
rörelser, hävarmar, ljus, ljud och
elektricitet och visar då på
komplexa fysikaliska samband.
Eleven kan ge exempel på och
beskriva några centrala
naturvetenskapliga upptäckter och
deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
Eleven kan förklara och visa på
samband mellan några centrala
naturvetenskapliga upptäckter och
deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
Eleven kan förklara och
generalisera kring några centrala
naturvetenskapliga upptäckter och
deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
4
Rymden
Skillnad på korta och utförliga svar – Jämför E och C.
1. Månens temperatur kan variera mellan 120˚C på dagen till ca -230˚C på natten.
Varför är det så stor temperaturskillnad mellan dag och natt på månen?
E: För att månen saknar atmosfär.
C: För att månen saknar atmosfär. En atmosfär innehåller gaser som håller kvar värmen
som kommer från ljusstrålar och håller därmed en jämnare temperatur.
Månen snurrar dessutom mycket långsammare runt sin egen axel vilket gör att solen
strålar länge på dagtid och hinner värma ytan mer och tvärtom på natten.
2. Vad orsakade en meteorit för 65 miljoner år sedan enligt forskare?
E: Dinosaurierna utrotades.
C: Enligt forskare träffade en asteroid jorden med en hastighet på 160.000 km/h och
startade globala bränder och över 100 meter höga vågor som översvämmade land.
Enorma mängder damm revs upp ur kratern och täckte troligen himlen under flera
månader. Det gjorde att solstrålningen inte kunde nå jordytan. Utan sol dör växter
och därmed djur som äter växter. Utan växtätare fanns ingen mat till dinosaurier
som åt kött. Dinosaurierna utrotades!
Alltomvetenskap.se
5
Rymden
Gruppuppgift 1. – Hur ser vårt planetsystem ut?
Hur ser vårt planetsystem ut med solen, planeterna, månen, asteroider m.m.?
Placering? Färger? Rörelse i förhållande till varandra? Avstånd?
Rita på ett A3-papper hur planetsystemet ser ut som Ni minns det idag.
Rymden
Gruppuppgift 2. – Är Jorden verkligen rund?
Hur vet man att Jorden är rund?
Diskutera i gruppen om vilka bevis det
finns för att Jorden faktiskt är rund
och inte platt!
Skriv och rita gruppens argument.
Rymden
Gruppuppgift 3. – Vilken världsbild har vi idag?
Vad är det för skillnad på en geocentrisk världsbild och en heliocentrisk världsbild?
Vad har vi idag för världsbild?
6
Rymden
Gruppuppgift 4. – Hur faller bollen?
1. Hur faller bollen när Ragnar släpper den på olika ställen på jorden?
Rita in pilar i bilden.
2. Varför faller den så? Förklara.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
3. Bevisa att din teori fungerar genom att planera och genomföra ett experiment
som redovisas i helklass. Beskriv hur ni gör här:
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
7
Rymden
Frågor om Tellus
Fysik spektrum s.8-12
1. Hur många mil är omkretsen på vår planet vid ekvatorn?
2. Hur lång tid tar det för jorden att
a) rotera ett varv runt sin egen axel?
b) röra sig ett varv runt solen?
3. Varför blir det dag och natt? Motivera.
4. Hur fort rör vi oss framåt runt solen trots att vi sitter stilla på en stol?
5. Sommartid infördes under första världskriget.
Klockorna ställs fram en timme.
Varför infördes sommartid?
6. Vilken egenskap hos jordaxeln ger upphov till de olika årstiderna?
7. Figuren visar jordens läge och axellutning i förhållande till solen vid olika årstider.
Vi i Sverige bor långt upp på norra halvklotet.
Vilka årstider har vi i Sverige i de olika lägena?
a) Läge 1.
b) Läge 2.
c) Läge 3.
d) Läge 4.
8. Hur många månader är det mellan läge 1 och läge 4?
Bilden visar läge 1. (Fysik spektrum lärarhandledning)
8
Rymden
Frågor om Månen
Fysik spektrum s.13-21
9. Hur långt är det till månen…
a) … i kilometer?
b) … i ljussekunder?
10. Hur lång tid tar det för månen att röra sig
a) ett varv runt jorden?
b) ett varv runt sin egen axel?
11. År 1959 lyckades en rymdsond för första gången fotografera månens baksida.
Varför visar månen alltid samma sida mot jorden?
12. Hur kan vi se månen om månen själv inte är en ljuskälla?
13. a) Hur lång tid tar det för månen att
röra sig från läge 1. till läge 5.?
b) I vilket av de 8 lägena är det fullmåne?
c) När är det nymåne?
d) Hur mycket hinner månen rotera
mellan läge 1. och läge 3.?
e) I vilket läge kan det bli månförmörkelse?
f) I vilket läge kan det bli solförmörkelse?
14. a) Nämn andra namn för ebb och flod.
b) Varför uppstår ebb och flod?
15. Om vi tittar på månen genom en kraftig kikare så ser vi att ytan är full av
ringformade kratrar och berg. Förklara hur dessa kan ha uppkommit.
16. Varför är det så stor temperaturskillnad mellan dag och natt på månen?
Solförmörkelse
Månförmörkelse
9
Rymden
Uppgift – Ordfläta 1.
Lös ordflätan. Om du hittar de rätta orden kommer bokstäverna i de markerade
rutorna bilda ett aktuellt ord. (Uppgift hämtad från Fysik spektrums lärarhandledning.)
Vilket är ordet? ……………………………………………………………………………………………………………………
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Han var först på månen.
… uppkommer på grund av att jordaxeln lutar.
Jorden är indelad i 24 …
24 timmar är lika med ett …
Månen har så kallad … rotation
Nymåne och fullmåne är exempel på månens …
När jorden kastar sin skugga över månen blir det…
Ett … visar tiden med siffror.
Juri Gagarin
– första människan i rymden
Neil Armstrong (Aldrin på bilden)
-första människan på månen 1969
10
Armstrong, Collins, Aldrin
Rymden
Frågor om Solen uppbyggnad
Fysik spektrum s.22-23
17. Hur långt är det till solen…
a) … i kilometer?
b) … i ljusminutrar?
18. Hur varmt är det i solens centrum?
19. a) Vad kallas solens yta?
b) Ungefär vilken temperatur har solytan?
20. Hur vet vi att solen roterar med hjälp av solfläckar?
21. a) Vad är protuberanser?
b) Varför är det viktigt för oss på jorden att kunna förutsäga protuberanser?
22. a) Var finns solens korona?
b) Vad består koronan och hur het kan den bli?
11
Rymden
Frågor om Planeterna
Fysik spektrum s.24-32
23. a) Räkna upp planeterna i ordning från solen (9 stycken).
b) Skriv upp planeterna i storleksordning.
24. Planeterna är mörka avsvalnade himlakroppar. Vad är det som gör att
vi trots detta kan se Mars och Venus lysa klart på natthimlen?
25. Varför rör sig planeterna runt solen? Nämn två anledningar.
26. Vilken planet…
a) är minst?
b) är störst?
c) kallas ibland för aftonstjärnan?
d) har en mystisk röd fläck?
e) är på ytan mest lik jorden?
f) är varmast på ytan (ca 500°C)?
g) är känd för sitt praktfulla ringsystem?
h) upptäcktes sist (och när)?
i) kallas den röda planeten?
j) tar det 165 år för att cirkulera ett varv runt solen?
k) har 66 månar runt sig, varav en heter Europa?
27. Några planeter har stor temperaturskillnad mellan dag och natt.
Vad beror de stora temperaturskillnaderna på?
28. a) Vad består en asteroider av?
b) Var i solsystemet rör sig de flesta asteroiderna?
12
Rymden
Uppgift – Ordfläta 2.
Lös ordflätan. Om du hittar de rätta orden kommer bokstäverna i de markerade
rutorna bilda ett aktuellt ord. (Uppgift hämtad från Fysik spektrums lärarhandledning.)
Vilket är ordet? ……………………………………………………………………………………………………………………
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Solen omges av nio stora …
Kallas ibland för aftonstjärna.
… är mest känd för sitt praktfulla ringsystem.
Jordens största satellit är …
… har ingen måne.
Mars största måne kallas …
… har en mystisk röd fläck.
Planeten … är ungefär lika stor som Venus.
13
Rymden
Frågor om Kometer, meteorer, meteoriter
Fysik spektrum s.33-35
29. a) Ge exempel på en välkänd komet!
b) Hur rör sig kometer i vårt planetsystem?
30. a) Vad består en komet av?
b) Bildas en svans på kometer när de åker mot eller från solen?
Försök motivera varför svansar bildas.
31. a) Vad är det för skillnad på en meteorid, en meteor, och meterorit?
b) Är ett stjärnfall en meteorid, en meteor eller en meteorit?
32. Vad orsakade en meteorit för 65 miljoner år sedan enligt forskare?
14
Rymden
Frågor om Stjärnor och temperatur
Fysik spektrum s.328-329
33. Solen är en stjärna som är livsviktig för oss här på jorden.
Utan solens energirika strålar skulle livet på jorden inte vara möjligt.
a) Ge exempel och förklara varför solen är så viktig för vår planet Tellus.
b) Förklara hur de energirika strålarna bildas genom fusion.
34. Dra ett streck som visar sambandet mellan stjärnornas färg och temperatur, samt ett
exempel på en stjärna med respektive färg.
FÄRG
TEMPERATUR
STJÄRNA
VIT
GUL
RÖD
6000°C
3000°C
10.000°C
BETELGEUZE
SIRIUS
SOLEN
Rymden
Frågor om Avstånd
Fysik spektrum s.329-330
35. a) Vad menas med ett ljusår?
b) Räkna ut hur långt ett ljusår är uttryckt i kilometer. Svara i grundpotensform.
36. Dra TYDLIGA streck som visar samband mellan stjärna och avstånd.
STJÄRNA
AVSTÅND
SIRIUS
PROXIMA CENTAURI
POLSTJÄRNAN
SOLEN
780 LJUSÅR
8 LJUSMINUTER
4,3 LJUSÅR
9 LJUSÅR
37. Vad skulle hända på Tellus om jordens avstånd till solen var kortare eller längre?
15
Rymden
Frågor om Galaxer
Fysik spektrum s.331-332
38. Alla stjärnor ingår i ett stort stjärnsystem. En galax. Vår galax heter Vintergatan.
a) Vilken form har vår galax Vintergatan?
b) Hur många stjärnor innehåller Vintergatan?
39. Vintergatan har ett centrum. Solen befinner sig 30.000 ljusår från centrum.
Vilken av pilarna visar bäst jordens läge i Vintergatan?
40. a) Vilka är våra tre närmaste granngalaxer?
b) På vilka avstånd befinner sig granngalaxerna?
41. Beskriv tre exempel på olika former som galaxer kan ha.
42. Hur många galaxer beräknas universum bestå av? (Se sidan 338)
16
Rymden
Frågor om Världsbilder
Fysik spektrum s.336-338
43. Människan var länge övertygad om att jorden var en platt skiva. Åkte fartyg för
långt ifrån land riskerade de att åka över kanten. Stjärnorna dyrkades som gudar.
Ge två exempel på argument som övertygade människor om att jorden var ett klot!
44. Greken Ptolemaios med flera presenterade den geocentriska världsbilden.
Beskriv vad den geocentriska världsbilden innebar.
45. År 1543 presenterade polacken Nikolaus Kopernikus den heliocentriska världsbilden.
Beskriv vad den heliocentriska världsbilden innebär.
46. Under 1600-talet uppfann italienaren Galileo Galilei en kikare. Tack vare kikaren
upptäckte han något som stödde Kopernikus. Vad upptäckte Galileo?
47. Idag är solen vårt planetsystems centrum. Men inte universums centrum!
a) Vem döpte explosionsteorin till ”Big bang ” i ett radioprogram? (s.336)
b) Vem var det som skapades teorin om Big bang och vad utgick han från?
N. Kopernikus
G. Galilei
F. Hoyle
17
E. Hubble
Rymden
Frågor om Universums skapelse
Fysik spektrum s.338-342
48. För hur länge sedan uppstod universum genom Big bang?
49. Vilka två upptäckter är det som framförallt stödjer teorin om Big Bang?
50. Vår sol genomgår precis som alla stjärnor flera olika faser under sin levnad.
Fyra sådana faser är omnämnda nedan. Ordna dessa i tidsordning, från att
en stjärna föds till dess att den dör. Motivera dina val.
A.
B.
C.
D.
Gul stjärna
Gasmoln - nebulosor
Vit dvärg
Röd jätte
51. Vårt planetsystem föddes också ur en nebulosa.
a) Hur länge har vår sol med planetsystem funnits?
b) Hur länge till räknar forskarna med att solen kommer att lysa ungefär som nu?
52. När bränslet (väte) i en stjärna börjar ta slut börjar stjärnan åldras.
a) Vad är det som avgör vilket slut en stjärna kommer att få när den dör?
b) Beskriv vad som kommer hända med vår sol om ca 4,5 miljarder år.
53. Vad är ett svart hål?
Örnnebulosan
Hästhuvudnebulosan
18
Fjärilsnebulosan
Rymden
Uppgift – Ordfläta 3.
Lös ordflätan. Om du hittar de rätta orden kommer bokstäverna i de markerade
rutorna bilda ett aktuellt ord. (Uppgift hämtad från Fysik spektrums lärarhandledning.)
Vilket är ordet? ……………………………………………………………………………………………………………………
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
… är den minsta av jätteplaneterna.
… komet har en omloppstid på 76 år.
… är den planet som lyser starkast på himlen.
Avstånd i rymden mäts i …
En av jätteplaneterna.
Planeten … har en måne.
Mellan Mars och Jupiter finns många …
… är namnet på solens yttre atmosfär.
Vår närmaste stjärna, förutom solen är Proxima …
… är en planet med tunn atomsfär.
19
Rymden
Frågor om upptäckternas betydelse
54. När Galileo Galilei upptäckte 4 månar som kretsar kring Jupiter
förändrades hela vår världsbild på 1600-talet.
a) Hur kan en sådan liten upptäckt få så stora konsekvenser
för samhället, kyrkan och Galilei själv?
b) Finns det någon nyare astronomisk upptäckt som förändrat vår världsbild
efter den heliocentriska världsbilden?
55. a) Ge flera exempel på olika upptäckter om rymden som gjorts de senaste 600 åren.
b) Hur har människors liv och sätt att se på omgivningen förändrats i och med
de olika upptäckterna om rymden? Beskriv!
20
Rymden
Diskutera – Liv på andra planeter
Idag vet vi tack vare stora teleskop och ett stort antal rymdfärder att det i alla fall
inte finns något intelligent liv i vårt eget planetsystem. Men det finns fortfarande en
möjlighet att vi kan hitta till exempel bakterier eller andra mindre utvecklande
livsformer på någon planet eller måne.
1. Argumentera för och emot om det finns liv på andra planeter i rymden.
Vad talar för och emot?
2. Är det vettigt att satsa pengar på att hitta utomjordiskt liv?
3. Hur skulle det påverka mänskligheten om vi fick kontakt med rymdvarelser?
Diskutera – Rymdresor till mars
1. Argumentera för och emot om rymdresor till mars.
2. Är det vettigt att satsa pengar på att utforska mars?
21
Rymden
Extra uppgifter - kan du det här?
1. Koppla samman begreppen till vänster med beskrivningarna till höger.
Begrepp:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Beskrivning:
LJUSSEKUND
Solens inre atmosfär
ATMOSFÄR
Rör sig runt en stjärna
KOMET
Faller ner på jorden från rymden
ÅRSTIDER
Uppkommer genom jordens rotation
PLANET
Lufthölje
KROMOSFÄR
Rör sig i en avlång bana
METEORIT
Orsakas av jordaxelns lutning
DYGN
Kan avståndet till månen anges i.
2. Varför är det kallare på vintern än på sommaren?
3. Här följder fyra påståenden om månen. Vilket alternativ är ett naturvetenskapligt
påstående? Motivera.
A. Det sägs att
det är bästa
att skörda vete
vid fullmåne.
B. Månen
påverkas
av jordens
dragningskraft.
C. Både mäns
och kvinnors
humör påverkas
när det är
fullmåne.
D. Det kostar
ofantligt mycket
pengar att resa
till månen.
4. Rita en bild som förklara hur det blir solförmörkelse.
5. Månen, Mars och Merkurius har väsentligt fler kratrar orsakade av meteroiter
än vad till exempel jorden har. Varför då? Välj ett av de fyra alternativen.
A.
B.
C.
D.
Det beror på att jorden är mycket större och därför träffas lättare
av meteroriter.
Det beror på att de saknar eller har väldigt tunn atmosfär jämfört med jorden.
Det beror på att de inte har hav som skyddar mot meteroiter.
Det beror på att det inte finns så många asteroider i närheten av jorden.
6. Vilket påstående är riktigt?
A.
B.
C.
D.
Ett år
Ett år
Ett år
Ett år
på Venus är längre än ett år på jorden.
är lika lång tid på alla planeter.
på månen är lika lång tid som på jorden.
på Mars är kortare än ett år på jorden.
22
Rymden
Extra uppgifter - kan du det här?
7. Koppla samman begreppen till vänster med beskrivningarna till höger.
Begrepp:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Beskrivning:
LJUSÅR
Enormt gasmoln
GALAX
Ses alltid i norr
NEBULOSA
Ett sätt att mäta avstånd
SVART HÅL
Relativt kalla stjärnor
POLSTJÄRNA
Enhet för avstånd i rymden
TRIANGELMETODEN
Mycket ljusstark stjärna
RÖDA JÄTTAR
Stjärnsystem
SUPERNOVA
Har enorm gravitation
8. Ordna följande himlaobjekt i avståndordning räknat från solen.
Börja med det närmaste. Skriv avståndet med lämplig enhet bredvid.
A.
B.
C.
D.
E.
F.
Sirius
Mars
Andromedagalaxen
Vår måne Luna
Polstjärnan
Neptunus
9. Hur bildas stjärnor?
10. Beskriv hur astronomerna med hjälp
av triangelmetoden kan bestämma
avståndet till en stjärna.
11. År 1990 sände man upp en berömd astronomisk satellit som sänt hundratusentals
bilder från universum till jorden. Vad kallas denna?
12. Nämn två andra hjälpmedel som astronomerna använder sig av för att studera objekt
i rymden.
Hubbleteleskopet (nyteknik.se)
23
Rymden
Uppgift – Hur hittar du på stjärnhimlen?
I årtusenden har människorna iakttagit stjärnorna på natthimlen. Redan flera tusen år
före Kristus hade man delat in de synliga stjärnorna i stjärnbilder. Vissa av stjärnbilderna
är lätta att hitta på himlen, andra betydligt svårare. Kan du hitta några av de mest
framträdande stjärnorna och stjärnbilderna?
1. Studera stjärnkartan. Sök först upp Karlavagnen.
2. Polstjärnan ligger i stjärnbilden Lilla björnen.
3. På andra sidan av Polstjärnan finns Cassiopeia.
Den består av fem stjärnor som bildar ett W.
4. Pegasus och Andromeda bildar tillsammans en förstorad Karlavagn.
5. För Orion är det mest kännetecknande de tre stjärnor som bildar Orions bälte
”De tre vise männen”. I stjärnbilden finns också den röda jättestjärnan Betelgeuze.
6. Snett neråt till vänster hittar du stjärnhimlens ljusstarkaste stjärna, Sirus.
Sirius kan vi se från norra halvklotet.
7. I närheten av Oxen ligger stjärnhopen Plejaderna, sjustjärnorna.
8. Återvänd till Karlavagnen. Förläng vagnenes handtag snett nedåt till vänster.
Där hittar du Björnvaktaren med den ljusstarka stjärnan Arcturus.
24
25
Rymden
Uppgift – Vilka stjärnbilder är det?
Jämför en stjärnkarta och ta reda på vilka stjärnbilderna är.
1. …………………………………………………………
2. ………………………………………………………
3. …………………………………………………………
4. …………………………………………………………
5. …………………………………………………………
6. …………………………………………………………
26
Rymden
Uppgift – Vilket stjärntecken är du född i?
Ta reda på vilket stjärntecken du är född i!
Hur ser din stjärnbild ut?
Väduren: 21 mars – 19 april
Oxen: 20 april – 20 maj
Tvillingarna: 21 maj – 21 juni
Kräftan: 22 juni – 22 juli
Lejonet: 23 juli – 22 augusti
Jungfrun: 23 augusti – 22 september
Vågen: 23 september – 22 oktober
Skorpionen: 23 oktober – 21 november
Skytten: 22 november – 21 december
Stenbocken: 22 december – 19 januari
Vattumannen: 20 januari – 18 februari
Fiskarna: 19 februari – 20 mars
27
Rymden
Laboration – 100 meter:
Du är en astronaut på uppdrag i rymden.
Utanför din rymdfärja är det becksvart sånär på alla stjärnor som tindrar i mörkret.
Helt plötsligt går lyset i din cockpit och du ser inte längre handen framför dig.
Du vet att det är exakt 100 meter från där du befinner dig nu till säkringen som får
lamporna att lysa igen.
Problemet är att det sitter likadana knappar runt omkring säkringen.
Om du råkar trycka på någon av dessa av misstag kommer livsuppehållande åtgärder att
avbrytas och rymdfärjans besättning riskerar att dö.
Som tur är sitter ju dessa knappar inte på samma avstånd som säkringen för ljuset,
så nu gäller det bara att gå exakt 100 meter i den mörka färjan och slå på ljuset!
Frågeställning


Hur många steg tar du på 100 meter i normalt gångtempo?
Hur många steg tar du i joggartempo?
Hypotes

Jag tror att jag tar ………………… steg på 100 meter i normalt gångtempo.

Jag tror att jag tar ………………… steg på 100 meter i joggartempo.
Material


Måttband (50 meter)
Tydliga start- och stoppmarkeringar för 100 meter.
28
Rymden
Laboration – 100 meter
Genomförande
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Mät upp en raksträcka på exakt 100 meter.
Markera start och mål tydligt.
Ställ dig på startlinjen och gå i normalt gångtempo.
Räkna exakt det antal steg du tar på sträckan.
Notera antalet hela (och ev. halva) steg i tabell.
Gör om försöket 3 gånger till så att du kan räkna ut ett medeltal.
Ta reda på hur många steg du tar på 100 meter om du istället joggar fram.
Gör om försöket 3 gånger och notera dina resultat i tabellen,
samt räkna ut ett medeltal för stegantalet vid joggning.
Resultat (tabell)
Tempo
1
2
3
4
Medeltal
Exempel
91,5
95
93,5
94
91,5+95+93,5+94=92,5
4
Gång
Jogga
Slutsats

Min hypotes ………………………………………………………….......................

Jag tar ………………… steg på 100 meter i normalt gångtempo.

Jag tar ………………… steg på 100 meter i joggartempo.
Hemuppgift:
Hur långt är det hem till dig från skolan, affären eller tunnelbanan?
29