Smittskydd Stockholm

Smittskydd Stockholm
STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
NUMMER 4/2011, ÅRGÅNG 22
I KORTHET
”RESFEBER”
STRAMA-NYTT
BOK OCH FILM
BODY MODIFICATION
2
Innehåll
Kära vänner!
Det lackar mot jul och vad passar då bättre än en påse med blandade
julgotter? I årets sista nummer av Smittskydd Stockholm har vi verkligen
blandat och gett, allt ifrån riskerna med antibiotikaresistens och julresan
till tropikerna, till filmtips och chokladkolarecept! Vi introducerar också
en ny rubrik ”Nyheter i korthet”, där vi presenterar just kort-korta nyheter från smittskyddsområdet med fokus på Stockholm.
Smittskyddsläkaren informerar......... 2
En nyhet som jag vill lyfta fram är att kampanjen mot influensa och
pneumokocker, med gratis vaccination av riskgrupper, kommer att
förlängas ända fram till slutet av februari. Skälet är att antalet vaccinerade hittills varit betydligt lägre än tidigare, sannolikt mycket på grund
av en obefogad rädsla för narkolepsi. Rädslan är verkligen obefogad,
eftersom det inte finns någon koppling mellan de många miljoner doser
av säsongsinfluensavaccinet som gavs förra året, och som hade samma
innehåll som i år, och narkolepsi. När influensaepidemin kommer till
norra Europa vet vi inte, men när det börjar skrivas om influensafall i
pressen kan vi räkna med att intresset för vaccination ökar kraftigt. Då är
det viktigt att vi kan ställa upp och ge vaccin till de som behöver!
”Resfeber”.......................................... 6
Jag vill också passa på att tacka Inga-Britt Skelander, vår enhetssekreterare, när hon nu går i pension efter 20 års förtjänstfullt arbete på smittskyddet! Vi önskar henne all lycka och sköna sovmorgnar. Samtidigt vill
jag hälsa Ingela Josephson varmt välkommen som ny enhetssekreterare.
Många av er känner Ingela eftersom hon redan arbetar på enheten och är
närmaste kontaktperson för lokalt smittskyddsansvariga sköterskor och
läkare, samt när det gällt frågor kring Sminet.
Slutligen, låt mig tillönska Er alla en trevlig läsning, samt en riktigt GOD
JUL och ett GOTT NYTT ÅR!
Åke Örtqvist
[email protected]
Epidemier i bok och film.................... 2
Nyheter i korthet............................... 3
Body Modification.............................. 4
Snabbguide vid komplikationer........ 5
Strama: ökad global resistens............ 7
Gottgott!............................................ 8
Tidningen Smittskydd Stockholm ges ut
fyra gånger per år av landstingsenheten
Smittskydd Stockholm.
Prenumeration och adressändringar:
[email protected] Ansvarig utgivare:
Åke Örtqvist Chefredaktör: Rebecka Vyth
…och diverse litteratur:
• ”Flickan från ingenstans” av Justin Cronin (orig: ”The
Passage” 2010). Första delen i en triologi.
Handlingen börjar i en nära framtid och beskriver en
apokalyptisk och senare post-apokalyptisk värld, härjad av
vampyrliknande varelser som är infekterade av ett extremt
smittsamt virus.
• ”Röda pesten: tre katastrofberättelser” av Jack London
(orig: The Scarlet Plague 1912). Utspelar sig år 2073, 60 år
efter att epidemin Röda Pesten avfolkat planeten.
• ”Pesten” av Albert Camus (orig: ”La Peste” 1947)
En pestepidemi bryter ut i staden Oran och snart är brist
på förnödenheter stor. En beskrivning av mänskligt beteende i alla slags krissituationer.
3
Person som har haft oskyddat sex med hepatit B-bärare ges postexpositionsprofylax i form av vaccin:
www.smittskyddstockholm.se klicka på rubriken Anmälan och därefter på
Praktiska råd vid smittspårning och anmälan.
De flesta som smittas med MRSA i Stockholm blir det inom familjen, ute i samhället eller utomlands, inte i sjukvården. Presentation av
uppdaterad statistik:
www.smittskyddstockholm.se klicka på rubriken Statistik och därefter på
mappen Statistik. Välj MRSA.
Rapport om fyra fall av mässling i Stockholm i november:
www.smittskyddsinstitutet.se sök på mässling.
Hiv - nyproducerade kortfilmer som tar upp problematik kring informationsplikt, testning etcetera:
www.hivbigdeal.org under rubriken Videos for gay men (engelskt tal/otextat).
Redaktör och illustrationer: Johan Sjöblom
Uppfattningen att grönt eller gult slem vid hosta tyder på en bak-
Tryck: Tryckeriet Landstingsstyrelsens för-
teriell infektion får stöd i ny studie:
www.reuters.com/ sök på green and yellow phlegm likely to be bacterial.
valtning Adress: Smittskydd Stockholm, Box
Faecesodling vid diarré:
märk remissen ”utlandssmitta” eller ”inhemsk smitta”.
Statens veterinärmedicinska anstalt
leder ett projekt för att ta reda
på varför incidensen campylobacterinfektion hos människa ligger
konstant trots att förekomsten hos
svenska fjäderfän sjunkit markant.
Vid faecesodling av patienter med
diarré är det därför särskilt viktigt
att ange "inhemsk smitta" eller "utlandssmitta" på remissen (ska alltid
göras oavsett studie, för att snabbare få info som underlättar beslut
om ev smittskyddsåtgärder)
För mer information om projektet:
kontakta Helena Hervius Askling,
Smittskydd Stockholm
[email protected]
17533, 118 91 Stockholm
Telefon: 08-737 39 00 (växel) Fax: 08-31 57 67
www.smittskyddstockholm.se
[email protected]
Omslagsbild samt övriga BM-foton: CALM
Bodymodification. Veronica har följande
piercingar: Näsan = Septum, överläppen =
Medusa, läppen sidorna = Offcenter labret,
läppen mitten = Labret.
Ändringar i Läkemedelsverkets föreskrifter:
www.Influensakoll.se
Barnmorskor får förskriva Doxyferm mot klamydia
Nu kommer en ny möjlighet att få information
om infektionsläget i Sverige:
Smittskyddsinstitutet har lanserat en ny webbtjänst för att följa spridningen av influensa
i Sverige. Det är ett rapporteringssystem för
allmänheten där man som frivillig rapportör
varje vecka besvarar ett frågeformulär om eventuella sjukdomssymptom. Så småningom visar
kartor hur många som är sjuka inom respektive
område.
Genom ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter får barnmorskor nu förskriva Doxycyklin till patienter med verifierad anogenital klamydiainfektion.
Utlämnande av läkemedel vid pandemi
Vid en pandemi är det direkt olämpligt att sjuka patienter går
till apotek och riskerar att föra smittan vidare. Nu får förskrivaren vid en pandemi lämna ut läkemedel för hela behandlingstiden. En förutsättning för detta är att sjukdomen finns
angiven i bilaga 1 till smittskyddslagen.
Epidemier i bok och film
Den 21 oktober hade filmen ”Contagion” premiär.
Handlingen kretsar kring ett stort utbrott av en dödlig
smitta och ett flertal internationella läkares kamp för
att hantera utbrottet. Filmen är regisserad av Stephen
Soderbergh och några av skådespelarna är Matt Damon,
Kate Winslet och Jude Law. Många av Smittskydd
Nyheter i korthet
Stockholms personal har sett den och kommentarerna
är överlag positiva - filmen anses definitivt trovärdig.
Själva temat är dock på intet sätt nytt – på www.nyheter24.se/filmtipset med sökord Epidemier finns ett
flertal filmtips (obs minst sagt skiftande kvalitet…)
Tomas Wahl
[email protected]
• ”Främmande fågel” av Anna Jansson (2007). Deckare.
Fågelinfluensan drabbar Gotland. Smittskyddsläkaren
fattar beslut om karantän och när det inte finns någon effektiv medicin stiger paniken. Gotlands gränser stängs, och
när den primitiva skräcken för smitta ökar börjar jakten på
syndabockar.
• ”Pestens tid” av Stephen King (orig: ”The Stand” 1978)
Ett virus framtaget av amerikanska armén sprids och dödar
99,4 procent av världens befolkning. De överlevande väljer
antingen goda eller onda sidan, och en konfrontation blir
oundviklig. Den gjordes dessutom som miniserie för tv
1994. En ny miniserie med Ben Affleck som regissör är på
gång.
Förskrivaren kan fortfarande lämna ut en mindre mängd läkemedel, så kallad jourdos till patienten, tills dess att denne kan
besöka ett apotek. OBS Detta gäller även vid behandling av
sjukdomar som inte finns upptagna i bilagan till smittskyddslagen.
Exempel på andra områden som berörs av ändringar:
Förtydligande av expeditionsintervall
Överföring av alla elektroniska recept till Apotekens Service
AB - även för djur
Telefonrecept
Faxrecept och faxrekvisition
Telefonrekvisition av narkotika
Läkemedel innehållande etylmorfin och kodein
Samtliga ändringar finns i ”Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och
utlämnande av läkemedel och teknisk sprit (LVFS 2011:14)”
www.lakemedelsverket.se
Mer information finns på ovanstående webbplats alternativt på www.smittskyddsinstitutet.se
Förlängd vaccinationskampanj till
sista februari 2012
Kampanjen mot influensa och pneumokocker,
med gratis vaccination av riskgrupper förlängs
till slutet av februari 2012. Skälet är att antalet
vaccinerade hittills varit betydligt lägre än tidigare. Till riskgrupper räknas alla personer > 65
år och patienter med vissa kroniska sjukdomar
då dessa har ökad risk att drabbas av allvarliga
komplikationer av en influensasjukdom. För gravida gäller kostnadsfriheten till dess att influensasäsongen är passerad.
Influensavaccinet är av samma typ som förra
året. Mer information finns på:
www.smittskyddstockholm.se sök på vaccinationskampanj 2011.
4
Body Modification: ett vårdperspektiv
Alltfler förändrar sina kroppar genom ingrepp som i sig ökar risken för infektioner, blodsmitta, allergier och andra komplikationer. Kunskapen kring body modification vad gäller invasiva ingrepp och dess följder är dock tämligen låg inom
vården.
Att smycka och förändra sin kropp
har praktiserats i olika sammanhang
under mycket lång tid. Som exempel
kan nämnas vissa afrikanska stammars ”tallriksläppar”, vässade tänder
i Polynesien och lindade fötter i Kina.
Begreppet body modification (BM) är
relativt nytt och kan egentligen sägas
vara ett samlingsord för alla typer
av fysisk förändring som att ta hål i
örsnibbarna, bröstimplantat, fettsugning, tandblekning och så vidare.
Sedan slutet av 70-talet har det blivit
allt vanligare med utsmyckningar som
sätts fast i/under huden. Dock tycks
vårdpersonal ha mer eller mindre
negativ attityd visavi till exempel piercade patienter [1].
Implants: protes av silikon, teflon
eller glas förs in under huden för att
skapa mönster.
Body altering: tungklyvning, örsnibbsrekonstruktioner etcetera.
Implants
och kan förutom infektion orsaka
vävnadsnekros med ärrbildning som
följd på grund av ”krossmekanismen”.
Dessa pistoler används därför inte av
professionella piercare.
Personer med påverkat immunförsvar,
diabetiker och kortisonbehandlade
liksom personer med hudsjukdomar
och eksem löper större risk än andra
vid alla former av invasiv BM.
Icke-infektiösa komplikationer
Vanligast är rodnad och att såret
vätskar sig. Rekommendation från
studios är varmt natriumkloridomslag
i tio minuter dagligen. I vissa fall används väteperoxid (3 procent) för att
påskynda uttorkning.
Scarification/branding: mönster
skärs/bränns in i överhuden.
Body altering
nisationen ASAP (Association of Safe
Piercing, Sweden) för att utarbeta
gemensamma riktlinjer kring sterilitet,
hygienråd, teknik och åldersgränser.
Scarification underarm
Inga krav på utbildning eller
hygienförhållanden
Vem som helst kan idag öppna en
BM-studio utan några krav på utbildning, eller kunskaper kring hygien.
Utrustning och instruktionsvideo kan
beställas via Internet. Socialstyrelsen
har allmänna råd som enbart är rekommendationer (SOSFS 2006:4).
Det finns heller ingen nedre åldersgräns för ingreppen. I Sverige har
seriösa utövare bildat branschorga-
Kontaktallergi av ”orena” metaller.
Även smycken av plast, till exempel
acryl kan ge hudreaktion.
Infektiösa komplikationer
Stafylokoccus aureus, Streptococcus
pyogenes (grupp A, GAS) och Pseudomonas aeruginosa är de vanligaste
bakterierna vid infektion efter piercing [7].
Socialstyrelsen planerar ett nationellt tillsynsprojekt om piercing/tatuering för att öka kunskap och kompetens inom hygien och egenkontroll
hos landets miljökontor 2011/2012.
CALM Bodymodification
Tel: 08-668 80 80
webbplats: www.calmbodymod.com
ASAP – Association of Safe Piercing
Sweden
www.safepearcing.se
Kontaktperson: Ola Hagman
Allergisk reaktion på grund av acrylsmycke
Mekaniskt trauma:
Vid till exempel idrott kan smycket
slitas bort och orsaka sårskada/ärr.
Snabbguide vid komplikationer
kroppen stöter bort smycket/implantatet som börjar ”vandra”. Detta ska då
tas bort för att undvika ärrbildning.
Antalet personer som piercar sig ökar och därför behöver vårdpersonal lära sig
mer om ingreppens effekter och eventuella påverkan vid medicinska tillstånd. Det
kan till exempel vara att fråga om piercingingrepp eller motsvarande vid oklara
infektionsfall vid hepatit, endokardit, sårskador och sepsis. Betänk också hiv/hepatitprovtagning vid icke-professionellt utförd BM.
Fördröjd läkning:
kring sårskötsel. Vanligast är blödning
eller infektion som uppstår/överförs
vid själva piercingtillfället. De flesta
komplikationer är lindriga, men penetration av brosk och slemhinna är
särskilt känsliga och kan ge allvarliga
komplikationer.
Navel, öra och näsa mest utsatt
Ingrepp vid naveln ger flest komplikationer, därefter följer öra och näsa.
Piercingpistoler är svåra att sterilisera
Gäller vid penetration av brosk,
fuktiga områden, eller sådana som är
täckta av kläder, hudveck, etcetera,
samt områden som utsätts för mekanisk nötning. Läkning av genital
piercing och i navel kan ta upp till nio
månader [1].
Pseudolymfom, lymfadenopati och
keloidbildning kan uppstå oberoende av lokalisation. Smycket kan vidare
bli inbäddat i huden och misstas för
en keloid, alternativt kan läkprocessen
Ring med öppning där en kula tvingas
in för låsningen
- För in tången i ringen. Kläm ihop
handtagen, varvid ringen öppnas och
kulan faller ut (låsringstång i stål köps
från piercingstudio).
Smärta, rodnad, värmeökning, svullnad och sekretion är tecken på lokal
infektion. Om den inte behandlas eller personens immunförsvar är påverkat finns risk för abscess och systemisk
spridning. Allmän sårodling rekommenderas och särskild MRSA-odling
om infektionen sitter genitalt.
Vid infektion rekommenderas i de flesta fall att piercingsmycket lämnas kvar för
dräneringens skull [1].
Kunskaper om hur man handskas med
piercingsmycken är dåliga. Av 28 tillfrågade akutläkare i Stafford England
visste endast sex hur man öppnade de
tre vanligaste varianterna [7].
Kontakt
Ball Closure Ring - BCR
Lokal infektion:
Att ta loss piercingsmycken:
Migration:
Yrkesmässigt utförd piercing på
seriös studio i Sverige innebär låg
risk för komplikationer. Eventuella
följder beror i hög grad på utövarens erfarenhet, typ av penetration,
hygienförhållanden och information
bli så intensiv att smycket blir överväxt
av vävnad [1].
Dermatit (hudinflammation):
Några begrepp
Piercing: över-/underhud eller slemhinna penetreras med nål eller håltagningspistol för att införa ett smycke.
Sätts vanligen i örsnibb, ögonbryn,
läpp, tunga, näsa, navel, bröstvårta
och könsorgan.
5
I samband med sjukvårdsbesök (särskilt akutmottagningar) har smycken
avlägsnats med avbitartång eller
bultsax. Den vassa kant som bildas
när man klipper itu smycket riskerar
att riva upp fistelgången i hålet och
orsaka sårskada.
”Barbell” - kulförsedd stav
Det finns två varianter (se bild): a)
gängorna sitter på staven och det är
ett gängat hål i kulan. b) gängorna
sitter på en tapp på kulan och staven
har ett hål i vardera ände.
- Ta tag i vardera kulan med fingrarna
och vrid sedan samtidigt motsols.
a)
b)
Akuta situationer
Det är av yttersta vikt att vårdpersonal
känner till öppningsmekanismen för
kroppssmycken så att de vid behov
snabbt kan avlägsnas. Brännskador
uppstår om patienten är piercad och
utsätts för ström vid elektrokatetrisering, defibrillering eller elkonvertering. Orala smycken kan hindra/
fördröja intubering.
Fördjupning:
Överföring av hepatit B (HBV) efter
piercing [7].
Dold riskfaktor vid hepatit C (HCV)överföring [8, 9].
Pyogena granulom, impetigo, cellulit,
keloid och andra sena hudkomplikationer [2, 3].
Piercing kan leda till allvarliga infektioner som hepatit och HIV, men vanligare är infektioner med stafylokocker
och streptokocker [4, 5].
Referenser:
1. Ekelius L, Fohlman J, Kalin M. – Risken för allvarliga
komplikationer vid piercing får inte underskattas. Läkartidningen. 2005 Sep 12-18;102(37):2560-2, 2564
2. Ferguson, H. Body Piercing. BMJ 1999;319:1627-29.
3. Stirn, A. Body piercing – medical conceqences and
psychological motivations. Lancet 2003;361:1205-15.
4. Roupe G. Body piercing – motiv, fördomar och medicinska konsekvenser. Läkartidningen 2003;100:3587.
5 Ekelius L, Björkman H, Kalin M, Fohlman J. Fournier´s
gangrene after genital piercing. Scand J Infect Dis
2004;36:610-2.
6. Tweetens SS, Rickman L. Infectious complications of
body piercing. Clin Infect Dis 1998;26:735-40.
7. Khanna R, Kumar SS, Raju BS, Kumar AV. Body
piercing in the accident and emergency department. J
Accid Emerg Med. 1999;16:418-21.
8. Handrick W, Nenoff P, Muller H, Knofler W. Infectionen durch Piercing und Tattoos – eine Ubersicht. Wien
Med Wochenschr. 2003;153:194-7.
9. Roy KM, Goldberg D, Taylor A, Mills P. Investigating
the source of hepatitis C virus infection among individuals whose route of infection is undefined: a study of ten
cases. Scand J Infect Dis 2003;35:326-8.
6
”Resfeber”- en oönskad souvenir
Julledigheterna närmar sig och detta innebär för många ett tillfälle att fly undan
midvintermörkret till varmare och ljusare trakter. Alltfler svenskar reser till
sub/tropiska områden i framförallt Asien men även till Afrika och Sydamerika. De
flesta som kommer hem mår bättre och ser friskare ut men några drabbas av reserelaterade infektioner med feber, av vilka flera är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen.
Influensa är faktiskt en av de vanligaste reserelaterade febersjukdomarna och ska i första hand misstänkas
vid feber med eller utan luftvägssymptom, som kan komma senare i förloppet. Vaccinering, oavsett resa, rekommenderas framförallt i de riskgrupper
som kan drabbas av allvarliga komplikationer av en influensasjukdom; alla
> 65 år, gravida och patienter med
vissa kroniska sjukdomar.
Malaria är den enskilt viktigaste
sjukdomen som snabbt bör uteslutas hos en resenär som har rest i ett
endemiskt område de senaste tre
månaderna. Malariaparasiten överförs
via myggstick. Den dödliga formen av
malaria (plasmodium falciparum) finns
framförallt i Afrika söder om Sahara
men kan förekomma även i andra
tropiska områden. Inkubationstiden är
7 dagar - 1 månad ( upp till 3 månader). Symptomen vid malaria är feber,
muskelvärk, huvudvärk och illamående och kan inte säkert skiljas från
vanlig influensa. Kontakta omgående
jourhavande infektionsläkare innan
patienten remitteras till infektionsakuten för malariaprovtagning.
Obs malaria kan inte uteslutas även
om patienten har tagit förebyggande
medicin.
Denguefeber orsakas av ett virus
som sprids via myggor som förekommer i princip i alla sub/tropiska områden i världen. Inkubationstiden är
oftast 3- 8 dagar. De senaste åren har
enstaka fall även förekommit i södra
Europa och i Florida. Denguefeber är
en kraftig influensaliknande sjukdom
som också kallas ”breakbone fever”
vilket antyder att patienten ofta drabbas av mycket kraftig muskel-,led-,
och huvudvärk. Ibland förekommer
hudutslag. Blödningssymptom är
ovanligt men förekommer vid allvarliga dengueinfektioner. Diagnosen
ställs med serologi som skickas till
Smittskyddsinstitutet för analys.
Feber och tarmsymptom. Det
vanligaste reserelaterade hälsoproblemet är besvär från mage och tarm.
Feber i kombination med tarmsymptom kan ibland vara den dominerande
bilden vid systemiska sjukdomar, till
exempel influensa och malaria, men
oftast rör det sig om de vanligaste
reserelaterade tarmbakterierna campylobacter eller salmonella. Shigellaenterit diagnosticeras mer sällan men
bör misstänkas vid kraftig inflammation och blodig diarré då också prov
för EHEC ska ordineras. ETEC, det
vill säga toxinbildande colibakterier
är den ”klassiska turistdiarrén” men
specifik diagnostik måste beställas
på remissen. I ”vanlig” avföringsodling ingår campylobacter, salmonella,
shigella och yersinia och tre avföringsodlingar rekommenderas för att vara
säker på att inte missa till exempel
shigellainfektioner.
Typiskt utslag vid Rickettsios, så kallad eschar
eller ”tache noire”
Rickettsios orsakas av en intracellulär bakterie. Den mest anmälda formen av rickettsios, som diagnosticeras
hos hemvändande Sydafrikaresenärer
som har varit på safari, är ”African
tickbite fever”. Bakterien har då
överförts via ett fästingbett och efter
en inkubationstid på 5-10 dagar söker
patienten med feber och huvudvärk.
I de flesta fall hittar man också ett
typiskt nekrotiskt utslag (eschar, se
bild) på platsen för fästingbettet samt
regionalt förstorade lymfkörtlar. Vissa
former av rickettsios ger multipla
utslag. Diagnosen ställs med serologi
som skickas till Smittskyddsinstitutet
för analys men det serologiska antikroppssvaret kan dröja flera veckor
och kan sällan användas i akutskedet.
Rickettsios behandlas med doxycyklin.
Schistosomiasis (”snäckfeber”,
”bilharzia”) är en parasitsjukdom
som sprids via bad i sötvatten i tropiska områden. Det akuta symptomet är
framförallt feber, oftast några veckor
efter expositionstillfället. Vid provtagning föreligger då i princip alltid
eosinofili. Antikroppar i blod (prov till
Smittskyddsinstitutet) samt maskägg
i avföringen eller urin påvisas först
flera veckor senare. Behandling och
uppföljning sker i samråd med infektionskliniken.
Tyfoidfeber orsakas av Salmonella
Typhi som sprids via mat och vatten.
De flesta resenärer som diagnosticeras i Sverige har rest i Asien och
framförallt i Indien. Inkubationstiden
är oftast 8-14 dagar och patienten
har feber, huvudvärk, illamående och
ibland diskreta hudutslag. Diagnosen
ställs med hjälp av blododlingar och
behandlingen är antibiotika.
Helena Hervius Askling
[email protected]
Sammanfattning
- Utförlig anamnes och
kliniskt status i kombination med epidemiologiska
uppgifter om resmål, typ
av aktivitet och reslängd är
viktigast för rätt diagnos.
Kontakta snarast infektionsläkare vid misstanke
om malaria
- OBS CRP kan vara normalt
eller lågt vid samtliga diagnoser i texten.
Du som är intresserad av resemedicin:
www.svenskresemedicin.se
Ökad antibiotikaresistens
- globalt hot
Att bara använda antibiotika när det verkligen är
medicinskt motiverat samt snabb upptäckt av resistenta bakterier kan bidra till att vi förhoppningsvis
får behålla den i Sverige relativt gynnsamma resistenssituationen lite längre.
Antibiotika förutsättning för
modern sjukvård
fått bukt med de resistenta bakterierna inom sjukhuset.
För höftledsoperationer, transplantationer, neonatalvård och cellgiftsbehandlingar är antibiotika en förutsättning för att behandlingar ska lyckas.
Ingrepp och medicinering i sig ger
betydligt ökad risk för bakteriella
infektioner och dessa måste kunna
hanteras på ett säkert sätt. Om inte
fungerande antibiotika finns tillgängligt kanske man som patient inte vill
genomgå en viss behandling, eftersom risken för efterföljande infektion
är för stor. Vågar man operera sin värkande höft om det inte finns pålitlig
profylax att ge före ingreppet?
Snabb spridning internationellt
Icke-infekterade patienter isoleras
WHO klassar den snabbt ökande
antibiotikaresistensen som ett av de
största globala folkhälsoproblemen.
Vi lever tätare tillsammans, reser
alltmer och resistenta bakterier kan
följa med livsmedel som transporteras
mellan kontinenter.
Resistens kan sprida sig snabbt mellan
olika sorters bakterier, mellan djur,
mellan människor och mellan djur och
människor. Spridningen drivs också på
av hög antibiotikaanvändning inom
både djurhållning och sjukvård.
Annika Hahlin
[email protected]
Konsekvenser av antibiotikaresistenta
bakterier uppmärksammas alltmer i
media och man kan dagligen läsa om
”den smygande pandemin”, som redan nu skördar cirka 25 000 offer per
år inom EU. Så många personer beräknas avlida av infektioner orsakade av
resistenta bakterier.
På vissa sjukhus i södra Europa lägger
man patienter som inte är koloniserade med resistenta bakterier i de få
isoleringsrum man har och sjukhus har
fått stänga på grund av att man inte
Strama Stockholm
Något minskad antibiotikaförbrukning i Stockholms län
Den positiva trenden håller i sig
och förskrivningen av antibiotika
fortsätter att minska i Stockholms
läns landsting. Antalet antibiotikarecept som hämtats ut minskade
med en dryg procent till 414 recept
per tusen invånare under den
senaste tolvmånadersperioden. Det
betyder att utvecklingen går åt rätt
håll även om mycket arbete återstår för att nå det nationella målet
om 250 recept per tusen invånare
år 2014. Trots att minskningen
överlag inte var så stor minskade
faktiskt antibiotikaanvändningen
bland barn 0-6 år med 9 procent
under perioden.
… men målet i patientsäkerhetssatsningen nåddes inte
I regeringens patientsäkerhetssatsning för 2011 avsattes 100 miljoner
kr att dela ut till landsting som
lyckades minska sin antibiotikaförskrivning enligt särskilda mål.
För Stockholms län var målet 402
recept/1000 invånare och år, till
och med den 30 september 2011.
Vi landade på 414 recept och hade
därmed en bit kvar till målet.
Stockholms län var dock tillsammans med Kronoberg, Dalarna,
Västernorrland och Jämtland de
enda län som lyckades minska sin
antibiotikaförskrivning under mätperioden. Endast de tre sistnämnda
länen uppnådde sina mål inom
ramen för patientsäkerhetssatsningen.
Strama Stockholm
Stramas kortkorta:
www.antibiotikaellerinte.se
E-utbildning för allmänheten om antibiotika och luftvägsinfektioner.
Konsekvensanalys om särskilt
resistenta tarmbakterier
Vissa tarmbakterier börjar bli resistenta mot alla tillgängliga antibiotika:
www.smittskyddsinstitutet.se sök på
esblcarba.
Patientinformation vid olika
infektioner
Antibiotikaresistens och hotet
mot folkhälsan
Smitskyddsinstitutet har med stöd av
det nationella Stramarådet tagit fram
faktablad för patienter om halsont,
bihålebesvär, akut öroninflammation,
luftrörskatarr och svinkoppor.
www.stramastockholm.se klicka på
patientinformation (faktablad från
Smittskyddsinstitutet).
Riksdagen har lanserat en informationsbroschyr ”Antibiotikaresistens
och hotet mot folkhälsan” med information om hur antibiotika används
och hur resistens sprids.
7
Avsändare:
Smittskydd Stockholm
Box 17533
118 91 Stockholm
www.smittskyddstockholm.se
[email protected]
B
SVERIGE
PORT BETALT
Gottgott!
Att baka kubbar med mormor var en höjdare för mig i 5-6 årsåldern. Det kunde bli spontanbak eller planerat
veckobak. Degen görs enkelt i en bunke, man rör med träslev och att jäst inte behövs förenklar hanteringen. Speciellt som detta var på landet på 50-talet och kylskåpet lika stort som ett frysfack med dagens mått. Njutningen att
först få slicka skålen och sedan med mormor dela de ljumma alstren som doftade lite märkligt av hjorthornssalt. På
vintern blev de snabbt julstämning med en skvätt saffran. Pröva!
Receptet på chokladkolan vet jag inte om jag törs dela med mig av - den är svårt beroendeframkallande…
Goood Jul!
Astrid Lundevall, Strama Stockholm
Saffranskubbar
1 pkt saffran (0,5 g)
1. stöt saffranet i lite av sockret
1½ dl socker
7 dl vetemjöl
2. blanda mjöl, saffran, socker, hjorthornssalt och bittermandel i en skål. Fördela
smöret i mjölblandningen
2 tsk hjorthornssalt
3. tillsätt ägg och mjölk och arbeta snabbt ihop till en deg
6 rivna bittermandlar
1 ägg
4. rulla ut degen på mjölat bakbord till två längder, 40-50 cm långa. Skär längderna
i 4-5 cm breda bitar. Pensla med uppvispat ägg och strö över pärlsocker. Lägg
bitarna på smorda plåtar (alternativt bakplåtspapper)
1½ dl mjölk
5. grädda mitt i ugnen i 225 grader, 12-15 minuter. Låt svalna på galler utan bakduk.
125 g smör
Pärlsocker
Smittskydd Stockholms syndigt goda chokladkola - på franskt vis
300 g mörk choklad, lägst 70 % kakao + 100 g mjölkchoklad av god kvalitet, minst 35 % kakao (inte Marabou = för
mycket socker).
Alternativt enbart 400 g mörk choklad
Knappt 1½ dl socker
Drygt 2½ dl vispgrädde
¾ dl honung
Tillagningstid drygt 1 timme + nedkylning över natten
1. vik ett bakplåtspapper till en form, 20 x 15 cm (blir ca 3-5 mm tjock kola). Olja in papperet lätt och ställ formen
på skärbräda eller dylikt som tål värme. Gör formen större/mindre beroende på hur tjock du vill ha kolan
2. ta fram en tjockbottnad kastrull och träslev
3. häll grädde, socker och honung i kastrullen och koka upp blandningen under omrörning på medelhög värme
4. hacka chokladen fint
5. när blandningen är riktigt varm, tillsätt chokladen. Rör tills allt har blandats och smeten ser jämn ut i färgen,
utan grynigheter eller klimpar av choklad
6. koka smeten på medelhög värme och rör regelbundet tills den har tjocknat rejält (tar cirka 40 minuter beroende
på hur vid kastrullen är). Gör kulprovet: fyll en kopp med kallt vatten. Från träsleven ringlar du ner en väldigt
liten skvätt av smeten i koppen. Ta upp ”skvätten” och när den går att rulla till en liten kula är kolan klar. Om
inte, fortsätt kokningen och pröva igen när smeten tjocknat ytterligare.
7. häll ut smeten i formen. Låt kallna över natten och skär sedan i lagom stora bitar (kan som bekant variera beroende på hur glupsk man är…)