Mänskliga rättigheter
i svensk utrikespolitik
Att främja och öka respekten för de mänskliga rättigheterna är en prioriterad fråga inom svensk utrikespolitik. Engagemanget för de mänskliga rättigheterna
ligger i Sveriges intresse och speglar förhoppningar
om en värld där människor kan leva fria och trygga
utan fruktan och nöd. Den svenska regeringens
ambition är att föra en konsekvent och resultatorienterad politik för de mänskliga rättigheterna.
Arbetet för mänskliga rättigheter ska påverka alla
delar av utrikespolitiken, såväl säkerhetspolitiken
och utvecklingssamarbetet som migrationspolitiken,
handelspolitiken och övrig utrikespolitik.
Augusti 2006
behandlar rasdiskriminering (1965), diskriminering
av kvinnor (1979), tortyr (1984) samt barnets rättigheter (1989).
Den centrala överenskommelsen för de länder
som är medlemmar i Europarådet är Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och
de grundläggande friheterna (Europakonventionen) från
1950.
Behovet av internationella regler för mänskliga
rättigheter är idag i stort sett fyllt. Utmaningen ligger
i att göra verklighet av konventionernas mål och
principer.
Principerna för politiken
1993 samlades världens länder i Wien för att delta
i Världskonferensen om de mänskliga rättigheterna.
I den deklaration som antogs vid konferensen slogs
en rad grundläggande principer fast för det internationella arbetet för de mänskliga rättigheterna.
Dessa viktiga principer utgör grunden för arbetet
• de grundläggande friheterna, såsom rätten att hysa med mänskliga rättigheter i Sveriges utrikespolitik.
eller uttrycka åsikter, att utöva en religion, att Principerna är:
bilda eller gå med i en organisation eller att ordna • De mänskliga rättigheterna är universella – de
möten
gäller alla människor, utan åtskillnad, över
• rätten till skydd mot övergrepp, till exempel
hela världen, oavsett land, kultur eller specifik
rätten att inte bli godtyckligt arresterad eller
situation.
utsättas för tortyr
• Det är legitimt att reagera – Sverige kan och ska • rättigheter för att tillgodose de grundläggande
påverka andra länder att respektera de mänskliga behoven, till exempel rätten till en tillfreds rättigheterna.
ställande levnadsstandard, till hälsovård och till • Rättigheterna gäller individer och är regeringars utbildning.
ansvar.
• De mänskliga rättigheterna är odelbara – alla
Under de snart sextio år som gått sedan den allmänna rättigheter är lika viktiga och de är ömsesidigt förklaringen antogs har rättigheterna slagits fast i ett samverkande och förstärkande.
antal internationella konventioner. Stater kan ratificera dessa konventioner, vilket innebär att de för- Politikens inriktning:
binder sig att respektera konventionernas regler.
Konsekvens och strävan efter resultat
De centrala konventionerna är FN:s internationella Det övergripande målet för arbetet med de mänskkonvention om medborgerliga och politiska rättigheter liga rättigheterna i svensk utrikespolitik är att bidra
och FN:s internationella konvention om ekonomiska, till att människor också i andra länder får del av de
sociala och kulturella rättigheter från 1966. Inom FN:s rättigheter som slagits fast inom ramen för FN och i
ram finns ytterligare fyra viktiga konventioner som andra internationella sammanhang.
Vad är mänskliga rättigheter?
”Alla människor är födda fria och lika i värde och
rättigheter.” Så inleds FN:s allmänna förklaring om
de mänskliga rättigheterna från 1948. De rättigheter
som inryms i den allmänna förklaringen innehåller,
enkelt uttryckt
Sverige arbetar därför för följande fyra delmål:
• Regeringar ska påverkas att respektera de mänsk-
liga rättigheterna.
• De mänskliga rättigheterna ska genomsyra arbetet i de globala och regionala organisationerna.
• De internationella normerna för de mänskliga rättigheterna ska få djupare förankring och bredare
spridning.
• Mekanismerna för att säkra respekten i respektive
land för de överenskomna normerna ska göras
effektivare.
plats om mänskliga rättigheter (www.manskligarattigheter.gov.se) är ett viktigt hjälpmedel i regeringens
strävanden att sprida information och kunskap om
mänskliga rättigheter.
En sammanhållen politik för mänskliga rättigheter
För att Sveriges samlade politik för att främja de
mänskliga rättigheterna ska bli konsekvent och ge
resultat arbetar Sveriges regering med att integrera
mänskliga rättigheter i en rad olika politikområden,
till exempel det konfliktförebyggande arbetet, asyloch migrationsfrågorna, kampen mot terrorism, utvecklingssamarbetet och handelspolitiken.
En viktig fråga som blivit alltmer accepterad är
Sverige använder flera kanaler och olika verkkopplingen mellan mänskliga rättigheter och fred och
tyg i utrikespolitiken för att på olika sätt bidra till
säkerhet. Sverige betonar i internationella sammanskyddet för de mänskliga rättigheterna. Arbetet består
hang dels vikten av respekt för de mänskliga rättiginte bara av det politiska arbete som direkt syftar till
heterna för att konflikter ska kunna förebyggas, dels
att påverka andra länders regeringar att respektera de
vikten av snabba insatser för att stärka de mänskliga
mänskliga rättigheterna. Det bedrivs även i form av
rättigheterna i det fredsbyggande arbetet efter en
samordning mellan en rad olika politikområden, inte
konflikt. Sverige arbetar också för att stärka skyddet
minst inom utvecklingssamarbetet.
för individer i konfliktsituationer. Det sker bland
annat genom att systematiskt påtala staters ansvar att
Arbetet sker bland annat genom att Sverige
ge humanitära aktörer säkert tillträde till nödlidande
civilbefolkning. Sverige stödjer också den Inter• inom ramen för FN och andra internationella nationella brottmålsdomstolens (ICC) arbete och
organisationer medverkar till att utveckla organisa- verkar för att fler stater ska ansluta sig till domstolens
tionernas och det internationella samfundets stadga (Romstadgan).
möjligheter att slå vakt om de mänskliga rättig- När människor inte har möjlighet att få skydd mot
heterna
förföljelse inom sitt eget land söker de skydd i andra
• bidrar aktivt till EU:s arbete för de mänskliga rättig- länder. Konventionen angående flyktingars rättsliga
heterna
ställning från 1951, med 1967 års tilläggsprotokoll,
• uppmärksammar situationen för de mänskliga utgör ett grundläggande skyddsnät för dessa männi rättigheterna i enskilda länder i offentliga ut- skor. I det internationella samarbetet om asyl- och
migrationsfrågor lyfter Sverige fram internationella
talanden eller tal i internationella sammanhang
• för de mänskliga rättigheterna på tal i kontakter överenskommelser om mänskliga rättigheter och
med andra länder och, när det behövs, uppvaktar fortsätter att arbeta för att de regeringar som ännu
landets myndigheter för att påtala kränkningar av inte anslutit sig till flyktingkonventionen gör det.
En aktuell fråga är mänskliga rättigheter och
de mänskliga rättigheterna
terrorism. Sverige stöder kampen mot terrorismen
• bidrar till att stärka andra länders kunskaper om,
som särskilt sedan den 11 september 2001 sker
och kapacitet att skydda, de mänskliga rättiggenom ett allt närmare internationellt samarbete.
heterna via utvecklingssamarbetet.
Samtidigt framhåller Sverige vikten av att kampen
• bidrar till att stärka ländernas egen kapacitet att mot terrorismen bedrivs med full respekt för folk efterleva och förverkliga mänskliga rättigheter
rätten, de mänskliga rättigheterna och rättssäkerheten.
Kampen mot terrorismen får inte bli en förevändning
Det handlar sällan om att välja ett handlings- för ingripanden, till exempel mot en inhemsk opposialternativ utan snarare om att framföra samma bud- tion eller minoriteter, som strider mot de mänskliga
skap genom lämpliga kanaler och vid olika tillfällen. rättigheterna.
Avsikten är att använda den kombination av insatser Utvecklingssamarbetet handlar i stor utsträckning
som krävs för att förbättra respekten för de mänskliga om att förverkliga alla mänskliga rättigheter – medborgerliga och politiska såväl som ekonomiska, socirättigheterna i olika länder.
En allt större mängd aktörer, inklusive frivillig- ala och kulturella. Det finns ofta ett tydligt samband
organisationer och företag, verkar idag för att på olika mellan bristande respekt för mänskliga rättigheter och
sätt påtala och främja de mänskliga rättigheterna. fattigdom. Sverige arbetar för att mänskliga rättigDet ställer större krav på samarbete och öppenhet. heter och demokrati ska genomsyra det svenska utAtt Utrikesdepartementet offentliggör årliga rappor- vecklingssamarbetet, liksom det utvecklingssamter om läget för de mänskliga rättigheterna i världens arbete som bedrivs inom FN-systemet, Världsbanken
länder är ett led i det arbetet. Regeringens webb- och av EU-kommissionen.
Sveriges politik för global utveckling präglas av
de fattigas perspektiv på utveckling och ett rättighetsperspektiv. Rättighetsperspektivet innebär att
de värderingar och principer som uttrycks i FN:s
allmänna förklaring, och i senare konventioner om
de mänskliga rättigheterna, ska prägla allt arbete för
fattigdomsminskning, utveckling och uppnåendet av
FN:s åtta millienniemål. Främjandet av mänskliga
rättigheter, demokrati och jämställdhet utgör prioriterade sakområden för det svenska utvecklingssamarbetet.
På det handelspolitiska området handlar arbetet huvudsakligen om relationen mellan handelspolitiken och förverkligandet av internationella
arbetsorganisationen ILO:s centrala konventioner om
mänskliga rättigheter i arbetslivet. Sverige arbetar
för en mer regelbunden dialog mellan olika internationella organisationer om sambanden mellan mänskliga rättigheter och handel. Den svenska regeringen
har också tagit ett särskilt initiativ – Globalt ansvar
– för att uppmuntra företag till engagemang när det
gäller bland annat mänskliga rättigheter.
Människors möjlighet att ta del av de mänskliga
rättigheterna
Sverige arbetar för att alla människor ska kunna ta
del av de mänskliga rättigheterna och principen om
icke-diskriminering förblir en grundpelare i det internationella arbetet för de mänskliga rättigheterna. För
att kunna garantera lika förutsättningar för alla måste
hänsyn tas till särskilt barnets rättigheter, kvinnors
rättigheter och rättigheter för personer som tillhör
urbefolkningar och nationella eller etniska, religiösa
och språkliga minoriteter. Att bekämpa diskriminering
på grund av kön, etniskt ursprung, religion, funktionshinder eller sexuell läggning är en av de största utmaningarna i arbetet för mänskliga rättigheter.
Svåra kränkningar av människors rättigheter
Dödsstraffet är enligt svensk uppfattning ett djupt
omänskligt straff. Såväl nationellt som genom EU
förespråkar Sverige i olika sammanhang att dödsstraffet ska avskaffas över hela världen. Sverige är
också aktivt när det gäller att påtala och på olika sätt
arbeta för att förebygga alla former av tortyr. Tortyr
eller annan grym eller förnedrande behandling får
aldrig accepteras.
Ett allvarligt och växande problem som i dag
förekommer över hela världen är handel med människor. Sveriges engagemang för att bekämpa människohandel har vuxit snabbt de senaste åren både vad
gäller problemet i Sverige, inom EU och i omvärlden
i övrigt. I juli 2006 beslutade regeringen att tillsätta
en särskild ambassadör för internationellt samarbete
mot människohandel.
Ett fungerande rättssystem med rättsliga garantier
Det internationella arbetet för de mänskliga rättigheterna lyfter alltmer fram den centrala roll som
rättsstatens principer spelar i skyddet för individen.
Det handlar bland annat om garantier mot maktmissbruk av staten eller dess representanter och att
det ska finnas ett fungerande och rättssäkert rättsväsende. Denna fråga är viktig för Sverige och genom
utvecklingssamarbetet hjälper Sverige till att stärka
rättsstaten i de länder där det behövs. Sverige arbetar
också för att motverka att stater underlåter att bestraffa personer som begår brott mot de mänskliga
rättigheterna.
Rättigheter som främjar demokratin
Respekt för mänskliga rättigheter bidrar till och är i
högsta grad en förutsättning för demokrati. Demokrati är också omvänt en förutsättning för respekt av
samtliga mänskliga rättigheter. Det inbegriper bland
annat människors möjlighet att delta i den demokratiska utvecklingen genom yttrandefrihet, mediefrihet, öppenhet, tillgång till information och föreningsfrihet. Sverige påtalar kränkningar och begränsningar
i dessa friheter varhelst de förekommer. Genom utvecklingssamarbetet stödjer Sverige också utvecklingen av fria medier och stärkandet av civila aktörer.
Sverige bidrar också till EU:s, FN:s och OSSE:s
valstöds- eller observatörsinsatser.
Förverkligande av ekonomiska, sociala och kulturella
rättigheter
Dessa rättigheter omfattar bland annat rätten till social trygghet, rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, rätten till utbildning, rätten till hälsa och
rätten till arbete. Konventionerna slår fast att stater är
skyldiga att utnyttja alla tillgängliga resurser maximalt för att gradvis förverkliga rättigheterna. De
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna ses
på sina håll mer som politiska ambitioner än som
verkliga rättigheter. Det finns emellertid ingen saklig
grund för att behandla dessa rättigheter som mindre
viktiga än de medborgerliga och politiska rättigheterna eftersom de mänskliga rättigheterna är odelbara, och ömsesidigt samverkande. Sverige betonar
de ekonomiska och sociala rättigheterna i sitt arbete
inom de globala och regionala organisationerna och
arbetar för att skyddet för dessa rättigheter och deras
förverkligande ska få ökad vikt. En viktig princip i
detta arbete är att betona alla människors lika rätt
– utan diskriminering – till ekonomiska, sociala och
kulturella rättigheter.
Internationellt samarbete
Inom ramen för den gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiken har EU snabbt gått mot en alltmer konsekvent och integrerad politik för de mänskliga rättigheterna. Gemensamma uttalanden, tal och
uppvaktningar i frågor som rör de mänskliga rättigheterna är en självklar del i EU:s arbete. EU är en
viktig och kraftfull aktör inom FN och andra internationella forum där mänskliga rättigheter diskuteras.
Sverige har bidragit till denna utveckling genom
att inom EU konsekvent betona vikten av det gemensamma arbetet för de mänskliga rättigheterna, liksom
vikten av att integrera frågor om de mänskliga rättigheterna i EU:s övriga arbete.
Tillsammans med övriga EU och andra likasinnade
länder bidrar Sverige inom FN till processer som
ska stärka FN:s förmåga att främja och skydda de
mänskliga rättigheterna. Sverige spelade en aktiv roll
i tillskapandet av FN:s nya råd för de mänskliga rättigheterna. Förhoppningen är att det nya rådet ska
medföra att FN:s och det internationella samfundets
arbete för de mänskliga rättigheterna stärks. Sverige
deltar också aktivt i arbetet med mänskliga rättigheter inom Organisationen för samarbete och säkerhet (OSSE) och inom Europarådet.
En viktig målsättning för Sverige är också att bidra
till att det internationella arbetet med mänskliga
rättigheter, inte minst när det gäller övervakningen,
blir effektivare.
Det är ofta svårt att mäta resultatet av arbete
ägnat åt att främja de mänskliga rättigheterna. Genom
att i samtal med andra länder och i andra internationella sammanhang konsekvent påtala kränkningar
av de mänskliga rättigheterna kan Sverige bidra till
att sporra länder till stegvisa förbättringar i skyddet av
de mänskliga rättigheterna. Sverige kommer att fortsätta att arbeta för att göra verktygen för de mänskliga rättigheterna mer effektiva och resultatinriktade
och för att dessa verktyg ska användas för en integrerad politik för fred och säkerhet, demokrati och
utveckling.
Detta faktablad är en uppdaterad sammanfattning av huvuddragen i skrivelsen Mänskliga rättigheter
i svensk utrikespolitik (2003/04:20) som regeringen överlämnade till riksdagen den 5 november
2003. Skrivelsen är en uppföljning av regeringens skrivelse från 1998 med samma namn, som var
den första samlade presentationen av de mänskliga rättigheternas roll i Sveriges utrikespolitik.
Skrivelsen finns att ladda ned på UD:s webbplats, www.ud.se.
Den går också att beställa från Riksdagens tryckeriexpedition, telefon 08-786 58 10.
Läs mer om mänskliga rättigheter på www.manskligarattigheter.gov.se
Produktion: Press-, informations- och kulturenheten
Tryck: Edita, Stockholm, 2006
Tel: 08-405 10 00, e-post: [email protected]
Webbplats: www.ud.se
Artikelnr: UD06.055
Faktabladet ges ut även i engelsk version
