Mikroskopi 2: Blodutstryk, bindväv /HH2013/NB
Målsättningar:
- att i ett histologiskt preparat känna igen de olika bindvävstyperna och de celler som förekommer i
dem
- att få en uppfattning om hur ett enkelt men representativt blodutstryk görs
- att känna igen blodets celler med ljusmikroskop på basen av deras struktur och färgning
Förhandsuppgifter gällande bindväv:
Gå före mikroskoperingen igenom uppgifterna i detta kompendium med hjälp av hänvisningarna till
bilder i läroboken och andra texter. Identifiera de strukturer som nämns i kompendiet i bilderna som
kompendiet hänvisar till och svara på frågorna i kompendiet med hjälp av läroboken och egna
slutledningar. Om du är bra förberedd kan du koncentrera dig på att göra observationer.
I. Bindväv
A. Embryonal bindväv
20 Benbildning ur bindväv, underkäken
hos foster
RP6u b6.2 s 160; RP5u b6.2a s148
- på ytan finns flerskiktat platt epitel och
under den finns mesenkymal vävnad, där
cellerna är stjärnformade och mellanrummen
fylls av ofärgad mellansubstans (”tomt
område”)
- vävnaden i det som ska bli underkäken har
håligheter och är färgat kraftigt eosinofilt
- emaljorganet ser ut såhär
- spottkörtelvävnad under
utveckling kan finnas i preparatet
Preparat 20 visar underkäke under
utveckling hos foster, med tandanlag
Mesenkym omkring den
blivande tanden
Tandanlag
Ben under utveckling
From Wheather´s
Functional Histology, 1993
Identifiera hud under
utveckling (syns ej i
bilden): du hittar
mesenkym där dermis
senare bildas
Heikki Hervonen,
BLL, Anatomia 2004
Mesenkym – embryonal bindväv,
dermis under utveckling
M= mesenkymala celler,
med utskott eller runda beroende på hur de är
snittade
Mellan cellerna bara få
fibrer
9 Geleartad bindväv
RP6u b6.2b s 160: RP5u b6.2b s148
- Moderkaka. I villusarna som täcks av epitel
finns embryonal lucker bindväv
Wheather´s Functional
Histology, 1993
Heikki Hervonen,
BLL, Anatomia 2004
Preparat 9: Geleartad bindväv i villi i
moderkakan
Små och
Stora
villi
Wheather´s Functional
Histology, 1993
Ytepitel
C=kapillär
Wheather´s Functional
Histology, 1993
Geleartad
bindväv
Heikki Hervonen,
BLL, Anatomia 2004
B. Egentlig bindväv
4. Lucker bindväv i tunntarmens lamina
propria och tät oregelbunden bindväv i
submucosa
RP 6u plate 59 s617; RP5u plate 55-6 s5647
I lamina propria lucker bindväv med mycket
plasmaceller. Vad gör en plasmacell? Varför
finns de rikligt just här?
Submucosa består av tät bindväv – märk att
det finns kärnor bara här och där.
Huvudakligen består vävnaden av kollagen
10 Retikulär bindväv. Lymfknuta
RP6u b6.12 s171; RP5u b6.12 s159
- Silverfärgning visar retikulinfibrerna. I
håligheterna i nätverket finns lymfatisk
vävnad
11 Fotbottnens hud; tät, oregelbunden
bindväv
PR6u plate 6 s197, plate 43 s517; RP5u
plate 6 s180-1
Bindvävsknippena i dermis är påfallande
kraftiga. Vilka komponenter kan du urskilja?
- I de djupare delarna av dermis kan du se
områden av fettvävnad i bindvävnaden. Vad
ser du i fettcellerna?
Lucker bindväv är rik på celler, t.ex. i
tunntarmens lamina propria
Mellan Lieberk hns kryptor finns
lucker bindväv med mycket celler
bl.a. plasmaceller
I tarmvilli finn ockå lucker
bindväv, med bl. a. glatta
muskelceller
Lieberk hns
krypta
Jeffrey B Kerr:
Atlas of Functional
Histology, 1999
Lieberk hns
krypta
Jeffrey B Kerr:
Atlas of Functional
Histology, 1999
Heikki Hervonen,
BLL, Anatomia 2004
Retikulära fibrer i lymfknutan ses med
silverfärgning
Preparat 11: Tät oregelbunden
bindväv i dermis
Epidermis
DERMIS
Wheather´s Functional
Histology, 1993
Heikki Hervonen,
BLL, Anatomia 2004
Heikki Hervonen,
BLL, Anatomia 2004
13 Tät bindväv. Sena; tät, regelbunden
bindväv
PR6u plate 5 s195; RP5u plate 5 s178-9
- Hur färgar sig mellansubstansen? Hur är
den organiserad?
- Hur känner du igen en fibroblast? Hur är de
belägna i förhållande till kollagen?
13:Sena, tät regelbunden bindväv
De likrikrtade kollagenknippna färgas eosinofilt
Basofilt färge fibroblastkärnor bildr rader
Jeffrey B Kerr:
Atlas of Functional
Histology, 1999
Förberedande uppgifter för blodarbetet:
-
-
Granska bifogade tabell över faktorerna i en grundblodbild och fundera över vilken information
man får ur den.
Fundera över hur en röd blodkropp är uppbyggd och hur den ser ut i ett ljusmikroskopiskt
preparat: Hur ser normala röda blodkroppar ut? Vilka störningar kan synas i röda blodkroppars
utseende? Hur?
Hurudan information om vita blodkroppar som inte syns i värdena i blodbilden kan ett
blodutstryk ge?
Hur förändrar sig mängderna av vita blodkroppar a) vid en akut bakterieinfektion b) vid en
virusinfektion c) vid en kraftig allergisk reaktion d) vid leukemi
Grundblodbild (Perusverenkuva,B-PVK)
B-Leuk
B-Hb kvinnor
män
B-Hkr kvinnor
män
B-Eryt kvinnor
män
E-MCV
E-RDW kvinnor
män
E-MCH
E-MCHC
B-Trom
L-Neut(A)
L-Lymf(A)
L-Monos(A)
L-Eos(A)
L-Baso(A)
B-Neut
B-Lymf
B-Monos
B-Eos
B-Baso
undre
gräns
3.4
117
134
35
39
3.90
4.25
82
27
320
150
41
20
1
1
0
1.5
1.3
0.2
0.03
0.00
övre
gräns
8.2
155
167
46
50
5.20
5.70
98
15
14
33
355
360
81
45
11
6
1
6.7
3.6
0.8
0.44
0.1
enhet
E9/l
g/l
"
%
"
E12/l
"
fl
%
%
pg/cell
g/l
E9/l
%
"
"
"
"
E9/l
"
"
"
"
Arbetets gång:
1. Arbetspar tar blodprov ur fingertoppen på varandra, gör ett blodutstryk och lämnar det åt
laboratoriepersonalen för färgning (Bilaga 1.)
2. Färgningen görs medan kursen har annan undervisning
3. När blodutstryket är färdigt räknar var och en proportionerna av vita blodkroppar genom att röra
sig systematiskt fram och tillbaka över preparatet:
N
A
M
N
Identifiera varje vit blodkropp du ser i synfältet. Dra streck för varje vit blodkropp tills du har
sammanlagt 100. Antalen anger direkt de procentuella andelarna.
Teori: Om du inte litar på resultatet, hur kan du minska felmarginalen?
Att känna igen vita blodkroppar under mikroskoperingen
Förrän du börjar räkna vita blodkroppar är det bäst att titta här och där på prparatet för att se vilka
områden som är lämpligast. De röda blodkropparna ska ha litet avstånd till varandra – då kan också
de vita blodkropparna breda ut sig så de syns bra. De röda blodkropparna ska se normala ut – då har
preparatet torkat på rätt sätt och de vita blodkropparna är också normala.
RP6u b10.5. 9, 10, 11, 12, plate 17-18 s303-5; RP5u plate 16-17 s276-9
1. Är cellen en granulocyt eller en agranulocyt?
a. Granulocyt:
b. Agranulocyt:
- Det finns granula i cytoplasmat
- Kärnan ser ut att bestå av flera delar
- Det finns inte tydliga granula i cytoplasmat
- Kärnan består tydligt av en del (enligt gammal benämning en
mononukleär vit blodkropp)
2. Vilken av de tre granulocyterna?
a. Neutrofil:
- Granula i cytoplasmat urskiljs svagt, som svagt
färgade eller färglösa
(neutrofila). Om du
minskar
belysningen genom att stänga kondensorns
bländare kan du bättre
urskilja granula.
- Neutrofilens kärna består typiskt av tre lober*.
- Kärnan består av två eller flera delar
- I cytoplasmat ses granula
Kärnan består av segment
I cytoplasmat finns granula
som färgar sig dåligt
* Om du skulle vara osäker på ditt kön, hur skulle du få
ytterligare information genom att titta på neutrofiler?
Kuvat urbana yliopiston
nettisivuilta
b. Eosinofil:
Granula i cytoplasmat färgas med eosin
(eosinofili). Eosinfärgningen är till sin natur
ganska svag. Att använda kondensorns bländare
hjälper också här. Granula är större än i eosinofila
och de ser grövre ut.
Den eosinofila cellens kärna består typiskt av två
lober.
Heikki Hervonen,
BLL, Anatomia 2004
- Kärnan består av två eller flera delar
- I cytoplasmat sn granula
Kärnn består av två segment
Granula i cytoplasmat färgar sig
eosinofilt. Det är alltså en …..?
Kuvat urbana yliopiston
nettisivuilta
Heikki Hervonen,
BLL, Anatomia 2004
c. Basofil
Sällsynt, de stora mörkblå granula i cytoplasmat
täcker ofta kärnan
Kärnan består av två eller flera delar
- I cytoplasmat sn granula
Vilken form har kärnn?
Hur färgar sig granula?
Vilken cell är det alltså?
Kuvat urbana yliopiston
nettisivuilta
Heikki Hervonen,
BLL, Anatomia 2004
3. Vilken av de två agranulocyterna?
Lymfocyt:
Små (Ø 8-10 ), den största gruppen, ungefär
80% är dessa
Kärnan rund, i de små mörkblå
Föga cytoplasma i de små, blåaktigt, inga granula
Medelstora (Ø 10-15 ) och stora (Ø 15-18 ),
dessa är i minoritet
Mononukleär, inga granula
1. Cellen är litet större än en röd blodkropp
2. Kärnn är rund och
kompakt, inga segment
Kuvat urbana yliopiston
nettisivuilta
Monocyt:
Stora celler, Ø 10-15 )
Kärnan njurformad
3. Bara föga cytoplsma runt kärnan,
ej granula
Heikki Hervonen,
BLL, Anatomia 2004
Också en mononukleär agranulocyt
1. Stor cell jämfört med röda
blodkroppar
2. Kärnan är inte hlet rund, ofta inbuktad
eller njurformad.
Kuvat urbana yliopiston
nettisivuilta
3. I cytoplasmat litet veiller och granula
Heikki Hervonen,
BLL, Anatomia 2004
