Centrala Nervsystemet
Mik-övning T2
Perifera nervsystemet
bindväv
basalmembran
fibroblast
axon
Schwannskcell
myelin
makrofager
Blandning av nerver och bindväv
Centrala nervsystemet
bindväv
basalmembran
fibroblast
axon
Schwannskcell
myelin
makrofag
Separation av nerver och bindväv
Centrala nervsystemet
bindväv
basalmembran
fibroblast
axon
Schwannskcell
myelin
makrofag
mikroglia
Separation av nerver och bindväv
Centrala nervsystemet
bindväv
basalmembran
fibroblast
axon
oligodendrocyt
myelin
makrofag
mikroglia
Separation av nerver och bindväv
Centrala nervsystemet
bindväv
basalmembran
fibroblast
astrocyt
axon
oligodendrocyt
myelin
makrofag
mikroglia
Separation av nerver och bindväv
astrocyt‘endfeet’
CNS = Hjärnan och ryggmärgen
-Skyddad av skelett, ligament (flavum) &
hjärnhinnorna (bestående av bindväv):
Dura mater, arachnoidea, pia mater.
Två sorters av vävnad i CNS
Grå substans
• Neuron, glia (astrocyter, mikroglia) och blodkärl.
• Integrering av signaler via stora mängder synapser.
• Yttre del av cortex (cerebral och cerebellär), basala ganglier,
ryggmärgens centrala del.
Vit substans
• Axoner, glia (astrocyter, mikroglia, oligodendrocyter) och blodkärl.
• Kopplar ihop olika delar av CNS med varandra.
• Ryggmärgens yttre del, inre banor av cortex.
Neuron
• Tar
emot, integrerar och sänder
information.
• Signaler tas emot av dendriter.
• Signaler skickas iväg via
axonen.
• Multipolära (vanligast),
bipolära eller pseudounipolära.
Gliaceller i CNS
• Icke neuronala celler
• Stödjeceller
Astrocyter
Den största gliacellen. Stjärnformade (”Astro”) celler med varierande
funktioner, t ex upprätthåller blod-hjärn-barriären.
Oligodendrocyter
Omger axon i CNS med myelin. (Jämför Schwanncell i PNS)
Microglia
Fagocyterande cell som tillhör immunsystemet.
Ependymala celler
Täcker ventriklarna, utsöndrar cerebrospinalvätska. Kubiska eller kolumnära
epitelceller.
Gliaceller kan i regel inte pekas ut i vävnad förutom ependymala celler
Stödjeceller i:
CNS
& PNS
Hjärnans delar
Storhjärnan (Cerebrum).
Lillhjärnan
(Cerebellum)
Hjärnstammen
(Mesencephalon, Pons,
Medulla oblongata)
Ryggmärg
Medulla spinalis
Bakre hornet
Cornu posterius
Grå substans: Främre
hornet, cornu anterius
Vit substans: Baksträngen,
funiculus posterior
Cerebrala cortex (hjärnbarken).
• Grå substans.
• 6 lager
• Typer av neuron:
(I) Cellfattigt,
mest glia och axon
(II) ffa Stjärnceller
(III) ffa Pyramidalceller
(IV) Stjärnceller,
pyramidalceller, celltätt
(V) Pyramidalceller
(VI) Martinotticeller,
fusiforma celler.
Molekylärlagret
Lamina molecularis
Yttre granulära lagret
Lamina granularis externa
Yttre pyramidalscellslagret
Lamina pyramidalis externa
Inre granulära lagret
Lamina granularis interna
Inre pyramidalcellslagret
Lamina pyramidalis interna
Multiforma lagret
Lamina multiformis
cerebrala cortex
Preparat 1:8:2
Molekylärlagret
cerebrala cortex
neuroner i grå substans
Preparat 1:8:8
astro-eller
oligodendrocyter i vit substans
cerebrala cortex (synbarken)
• Gråa substansens 6 lager visar funktionella
skillnader,
vilka bestämmer deras omfattning i olika hjärnområden
4
5
Från: Purves, fourth edition
Cerebellära cortex.
• Grå substans.
• 3 lager.
Molekylära lagret
Lamina molecularis
-Stellate cells
-Korgceller ( basket cells)
Purkinjecellslagret
Lamina ganglionare
-Purkinjeceller
Granulära lagret
Lamina granularis
-Kornceller (granule cells)
-Golgiceller (golgi cells)
Preparat 1:8:3
Cerebellära cortex.
• Grå substans.
• 3 lager.
Vit substans
Grå substans
Ventriklarna
• Hålrum mellan hjärnans delar
• Fylld av cerebrospinalvätska
• Ependymala celler täcker
ventriklarnas väggar
• Även ryggmärgens centralkanal
täcks av ependymala celler.
Ventrikel
Ependymala celler
Hjärnvävnad/Centra
l Nervvävnad
Plexus choroideus
• Producerar och utsöndrar cerebrospinalvätska
• Ependymceller + kapillärer = Plexus choroideus
Kärl
(Epithel)
1.
2.
3.
4.
5.
Repetera celltyper, lager i cerebrum, identifiera i mikroskop
Repetera celltyper, lager i cerebellum, identifiera
Tag tillfället att undersöka medulla spinalis anatomi
Hitta plexus choroideus
Repetera mikroglia och deras funktioner
