Tvärvetenskapligt forskningsprogram
Förändringar i hjärnans cellstruktur
under språkinlärning
HT-fakulteternas Humaniora och Medicin (HuMe)-initiativ
HuMeNS* - Advanced Study Group
*Humaniora, Medicin, Naturvetenskap, Samhällsvetenskap
Pufendorf Institutet, Lunds Universitet
•
•
•
•
•
•
•
Merle Horne, Lingvistik, SOL-Centrum
Magnus Lindgren, Psykologi
Johan Mårtensson, Psykologi
Markus Nilsson, Lund University BioImaging Center
Mikael Roll, Lingvistik, SOL-Centrum
Yury Shtyrov, Neurovetenskap, Århus Universitet
Freddy Ståhlberg, Medicinsk Strålningsfysik, Lund University
BioImaging Center
• Daniel Topgaard, Fysikalisk kemi, kemiinstitutionen
Tidigare studier visar förändringar i hjärnan under
intensiv språkinlärning
Mårtensson, Eriksson,
Bodammer, Lindgren,
Johansson, Nyberg, Lövdén
2012.
Shtyrov, Nikulin, Pulvermüller,
2010
Med nuvarande icke-invasiva avbildningsmetoder kan kan vi
iaktta förändringar i hjärnan med en noggranshetsnivå på
ca. 1 mm3
Hjärnbarken (Grå substans)
1 mm3 innehåller ca 100 000
nervceller + 1 000 000
gliaceller (stödceller)
Grå substans (Ca. 2,5 mm tjock)
Vit substans
Vit substans
Nervtrådar (‘axoner’)
täckta med vitt fett
(‘myelin’) kopplar ihop
olika hjärnområden
Möjliga typer av förändringar i hjärnan under språkinlärning
Myelinisering
Nervtrådstillväxt
Angiogenes
Ändring i nervtrådsriktning
Två viktiga områden för språkbearbetning
Brocas area
Wernickes area
Nervtrådar
Hörselbarken – över 100 000 000 neuroner
Olika hjärnceller
bearbetar olika
språkljud
© M. Horne
Vad händer i hjärnan när man lär sig ett nytt
språk med nya ljud och nya ordföljdsmönster?
Ordföljd
Ord
Ljud
Johan vet att Susanne inte kommer [2ɪntəә 1kɔmːəәr]
Jean sait que Susanne ne vient pas [nəә vjɛ̃ pa]
Myelinisering
Nervtrådstillväxt
Angiogenes
Ändring i nervtrådsriktning
Vilken betydelse har denna forskning?
• Grundforskning:
– Den utgör ett viktigt bidrag till forskning som har som mål
att få ett svar på århundradets “stora utmaning”: “Hur
fungerar den mänskliga hjärnan och hur producerar den
mental aktivitet och nya kunskaper (American National
Academy of Science):
• Hur går det till på hjärncellsnivå när vi
o talar, läser, lyssnar…?
o tillägnar oss (nya) språkljud?
o tillägnar oss (nya) ord?
o tillägnar oss (nya) satstyper?
Vilken betydelse har denna forskning? (forts.)
• Samhällsviktiga tillämpningsområden:
– Kunskaper om hur språktillägnelse går till på
hjärncellnivå bidrar till forskningsinsatser som har
som mål att utveckla bättre metoder för att:
• diagnostisera och rehabilitera personer som har
hjärnskador till följd av stroke, cancer, eller andra
sjukdomar
• hjälpa personer som har språkförsämring pga
demenssjukdomar, t.ex. Alzheimers
• diagnostisera och behandla olika typer av
språkinlärningsvårigheter
TACK!
För mer information om HuMeNS-forskningsprogram kontakta
[email protected]
