Global frihandel i en regional värld

UPPSALA UNIVERSITET
Nationalekonomiska institutionen
Examensarbete, C
Författare: Tobias Norder
Handledare: Yngve Andersson
Vårterminen 2006
Global frihandel i en regional värld
– Hur påverkar frihandelsavtal möjligheterna att nå global frihandel?
1
Abstract
How does the recent wave of preferential trading arrangements affect, the incentives for
further trade liberalization of member states, and the possibility of obtaining global free trade?
And are there any differences in this aspect between custom unions and other forms of
preferential trading arrangements? These questions are well debated and have divided
international trade researchers into two camps, one in favour for preferential trading
arrangements and the other side against them. I have used well acknowledged researchers in
the area of international trade theory to make a literature study of the above mentioned key
elements in the debate. When comparing the two sides I have focused mainly on their
differences, assumptions and results. I have come to the conclusion that there is nothing to be
alarmed by of the wave of regionalism that’s occurring in the world today, but caution should
be applied and more research in this area is necessary before any certain conclusions can be
drawn. Free trade association seems to be welfare enhancing in general, with a few
exceptions. I have found that the crucial points of what affect Free Trade Agreements will
have on trade liberalization seems to be whether they are open or closed, how asymmetric the
world is and the size of the trading blocs. The matter concerning custom unions are more
alarming and seems to harm further trade liberalization in many aspects but this area also
needs more research to give more reliable answers.
Keywords: Free Trade Agreements, Multilateral Trade Liberalisation, Global Free Trade,
Custom Unions.
2
Innehållsförteckning:
1. Definitioner............................................................................................................................ 4
2. Inledning................................................................................................................................ 5
3. Syfte och frågeställning......................................................................................................... 6
4. Metod och disposition............................................................................................................ 7
5. Inledande teori....................................................................................................................... 8
5.1 Handel ökar välfärd.................................................................................................................. 10
5.2 Handelns effekter på inkomstfördelning ................................................................................ 10
5.3 Politik bakom handelstrategi ................................................................................................... 11
5.4 Effekter av tullar....................................................................................................................... 11
5.4.1 Litet land kontra stort land.................................................................................................................. 12
5.5 Dynamiska fördelar .................................................................................................................. 14
5.6 Varför protektionism?.............................................................................................................. 14
5.7 Frihandel idag ........................................................................................................................... 15
6. Tullunion kontra frihandelsområde ................................................................................... 15
6.1 Frihandelsområde:.................................................................................................................... 16
6.2 Tullunion.................................................................................................................................... 16
6.3 Skillnader................................................................................................................................... 16
7. Sammanfattning .................................................................................................................. 17
8. Påverkar frihandelsavtal incitamenten för medlemsländer att vilja nå global frihandel?
.................................................................................................................................................. 18
8.1 Öppna kontra slutna frihandelsavtal ...................................................................................... 18
8.1.1 Slutna avtal ......................................................................................................................................... 18
8.1.2 Öppna avtal......................................................................................................................................... 20
8.2 En jämförande analys av Baldwin och Krishna..................................................................... 22
8.3 Förekommer öppna frihandelsavtal i verkligheten?.............................................................. 23
9. Bör frihandelsavtal förbjudas? ........................................................................................... 24
9.1 Skillnader i produktionskostnader mellan medlemsländerna, en avgörande faktor? ....... 24
9.2 Påverkas möjligheterna att nå global frihandel av faktorer som storlek och form av
frihandelsavtal?............................................................................................................................... 27
9.3 Analys: Riezman kontra Saggi och Yildiz: ............................................................................. 31
9.4 Tillämpning av handelsregler efter teoretiska resultat ......................................................... 32
10. Slutsatser: .......................................................................................................................... 33
10.1 Egna reflektioner..................................................................................................................... 34
10.2 Avslutning ................................................................................................................................ 35
11. Litteraturförteckning: ....................................................................................................... 36
11.1 Ej tryckta källor:..................................................................................................................... 37
3
1. Definitioner
Bilaterala handelsavtal: Ett frihandelsavtal1 mellan endast två nationer.
Regionala handelsavtal: Ett område med flera länder som ingått avtal om frihandel2 med
varandra. Är oftast geografiskt närbelägna men behöver ej vara det.
Tullunion: Frihandelsområde som också innehar gemensam handelspolitik och samma yttre
tullar.
Multilaterala handelsavtal/förhandlingar: Sker inom ramen för WTO i form av
överenskommelser om sänkta tullar bland samtliga länder, vilket var vanligt under
efterkrigstiden. På senare år har dock den enskilt största handelsliberaliserande faktorn varit
MGN3 klausulen inom GATT.
GATT avtalets artikel XXIV: Stadgar att länder får ingå i förmånliga handelsavtal med
varandra om; 1) Den förmånliga behandlingen är tullfrihet 2) Den täcker i huvudsak all
handel 3) Tullar mot tredje land får inte bli högre efter skapandet av frihandelsavtal eller
tullunion än innan.4
1
Eller sänkta tullar gentemot varandra och med en tidsplan om att bli ett frihandelsområde (för att vara förenliga
med GATT avtalets artikel XXIV)
2
Ibid
3
MGN- Mest Gynnade Nation - reglerar att om något medlemsland inom WTO sänker tullar mot något annat
medlemsland måste samma sänkning gälla mot alla andra medlemsstater. Se GATT-avtalet
4
GATT avtalet, artikel XXIV
4
2. Inledning
Frågan om frihandel kontra protektionism är en av de äldsta inom nationalekonomin och de
senaste 50 åren har de flesta ekonomer varit ense om frihandelns överlägsenhet. Men frågan
är på nytt aktuell trots att grundtanken att frihandel är det mest fördelaktiga på aggregerad
nivå för länder samt på global nivå för världsekonomin fortfarande gäller. Diskussionen
handlar istället om vilken väg mot frihandel som är den mest lämpliga och fördelaktiga. Den
tidigare rådande dogmen angående vägen mot frihandel har varit multilaterala förhandlingar
inom ramen för GATT och på senare år med World Trade Organisation (WTO) som verktyg.
De multilaterala förhandlingarna inom WTO har senaste tiden gått mycket trögt och har vid
flera tillfällen strandat, speciellt när de rör jordbruksstöd och jordbrukstullar. Den djupaste
dispyten handlar om handelshinder rörande jordbruksprodukter. Frågan brukar dyka upp i
förhandlingar när främst EU och USA vill sänka importtullar på industriprodukter från mindre
utvecklade länder. Som motprestation vill u-länder att handelshindren på jordbruksprodukter i
EU och USA ska sänkas eller slopas helt. Tullar på industriprodukter är redan nere på låga
nivåer medan jordbruksprodukter belastas av tullar, subventioner och kvoter. EU och USA
har traditionellt i princip vägrat att sänka handelshindren rörande jordbruket och därmed
brukar förhandlingarna också gå i stöpet. Parallellt med att förhandlingarna inom WTO gått
allt trögare har antalet frihandelsavtal som sluts bilateralt eller regionalt ökat markant. Som
exempel på regionala frihandelsavtal kan nämnas:
*MERCOSUR bildades 1991 som ett samarbete mellan Argentina, Brasilien, Paraguay
och Uruguay. Ett typiskt exempel på ett sk syd-syd avtal5.
* AVS-staterna i Afrika, Västindien och stillahavsregionen
* NAFTA bildades 1993 och trädde i kraft året därefter i USA, Kanada och Mexiko.
* FTAA, Free Trade Association of America. Det omfattar USA och stora delar av
central och Sydamerika. Där avtal inte är träffat pågår förhandlingar. Exempel på ett
nord-syd avtal.
* EU som förutom att vara ett frihandelsavtal också är en tullunion och mycket mer. Ett
bra exempel på ett nord-nord avtal.
5
Ett vanligt sätt inom utrikeshandels teorin att klassificera regionala frihandelsavtal beroende på var
medlemsnationerna geografiskt är belägna. Syd-syd avtal syftar i regel på utvecklingsländer medan nord-nord
syftar på industrialiserade länder. Det återstående nord-syd avtalet är ett frihandelsavtal mellan ett u-land och ett
i-land.
5
* APEC Asia-Pacific Economic Cooperation grundades 1989. Sedan dess har
organisationen växt till att idag omfatta 21 medlemmar. Ska successivt utvecklas till ett
frihandelsområde.
* Den centralamerikanska gemensamma marknaden (CACM) Bildades 1960 av
Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras och Nicaragua.
Fortsättningsvis i uppsatsen kommer jag att vid benämningen av frihandelsavtal inkludera alla
former av frihandelsavtal (regionala, bilaterala och tullunioner) förutom vid de tillfällen när
jag specifikt anger vilken form av frihandelsavtal det är frågan om. Vid skapandet av ett
frihandelsavtal, sker förhandlingarna bara mellan de potentiella medlemsländerna. Skillnaden
mellan förhandlingar i WTO och när ett frihandelsavtal skapas är alltså stora, inte minst
eftersom inom WTO gäller den sk mest gynnad nationsklausulen vilken i korthet innebär att
när ett land minskat ett handelshinder mot ett annat land måste detsamma gälla gentemot alla
övriga länder inom WTO. Minskning av handelshinder inom ett frihandelsavtal innebär bara
att övriga medlemmar inom frihandelsområdet åtnjuter fördel av de minskade handelshindren.
Viktigt att notera är att det också förs en diskussion om att dessa frihandelsavtal egentligen är
en form av protektionism, där medlemsländerna selektivt väljer vem som får vara med. I
många fall, främst i FTAA, är det en drivande aktör, i detta fall USA, som ingår avtal med
flera mindre länder. Man kan då fråga sig hur frivilligt dessa avtal träffas och hur mycket
påtryckningar som finns med i förhandlingarna. Fokus i min uppsats kommer dock att ligga
på den senaste tidens markanta ökning av FTA och dessas påverkan på global frihandel.
Frågan mer precist är om regionala handelsavtal är ett hinder för eller underlättar vägen mot
att nå fri internationell frihandel.
3. Syfte och frågeställning
Senaste tidens ökning av antalet frihandelsavtal sker både oreglerat och relativt outforskat
men de har helt säkert stor påverkan på världsekonomin. Därför är det mycket viktigt att
förstå hur frihandelsavtal påverkar världsekonomin idag samt hur de kommer att prägla
framtidens handel. Hur påverkar frihandelsavtal möjligheterna att uppnå global frihandel? Är
de ett hinder eller möjliggör frihandelsavtal en snabbare väg att nå global frihandel?
De tre frågorna jag valt för att utröna effekterna av regionala frihandelsavtals påverkan på
handel och möjligheter att nå global frihandel är följande:
6
* Påverkar frihandelsavtal incitamenten för medlemsländer att nå global frihandel?
* Bör frihandelsavtal förbjudas?
* Är det skillnad mellan tullunioner och regionala frihandelsavtal ifråga om de är
stabila jämviktslösningar?
Naturligt framkommer i litteraturen två sidor, en sida som är för och en som är emot
frihandelsavtal. Under dessa sidor finns mindre grupperingar som baseras på varför forskare
är för eller emot frihandelsavtal. Jag ska illustrera de två sidorna genom att besvara frågorna
med båda sidornas argument. Jag ska således ge en beskrivning av hur de olika sidorna svarar
på samma fråga.
4. Metod och disposition
Uppsatsen är en litteraturstudie där jag kommer att använda några kända och framstående
forskare inom utrikeshandelsteori. Jag inleder uppsatsen med att redogöra kortfattat för
grundläggande teorier som visar att handel mellan länder skapar välfärdsvinster och att
protektionism skapar välfärdsförluster. Jag avser ej att ge en komplett bild utan syftet är
endast att påminna läsaren om kursinnehållet i A- och B kurserna i nationalekonomi.
Huvuddelen av uppsatsen kommer att fokusera på två motsatta slutsatser som kan skönjas
inom forskningen. Den ena sidan kommer fram till att regionala frihandelsområden minskar
globala handelshinder och är en effektiv väg mot frihandel. Den andra sidan ser regionala
frihandelsområden som stabila konstruktioner som begränsar frihandeln i världen och gör
handelshindren permanenta.
För att belysa denna kontrovers som finns i den nationalekonomiska forskningen om huruvida
regionala frihandelsavtal är ett hinder eller en språngbräda mot global frihandel behövs
konkretisering. Jag ska således göra en begreppsutredande studie av hur de olika sidornas
författare svarar på frågan hur regionala frihandelsavtal påverkar möjligheterna att uppnå
global frihandel. Jag ska med denna uppsats försöka avgöra och om möjligt visa vilken sida
som har rätt eller vilket kanske är troligare komma fram till att de har svarat på samma fråga
under olika förutsättningar.
För att kunna klargöra vilka skillnaderna är kommer jag att jämföra vad litteraturen säger på
tre centrala punkter om hur frihandelsavtal påverkar medlemsländer och handelsmönster. För
7
att klargöra vilken effekt regionala frihandelsavtal har på möjligheten att nå global frihandel
är det viktigt att undersöka hur frihandelsavtal påverkar aktörernas incitament att vilja nå
global frihandel för aktörerna. När detta är gjort ska jag klargöra om det är en snabbare väg att
nå global frihandel genom att förbjuda regionala frihandelsavtal eller inte. Till sist vill jag
klargöra om det finns någon skillnad mellan tullunioner och frihandelsavtal. I litteraturen
behandlas de ofta utifrån att de är i princip samma sak medan det finns fundamentala
skillnader som kan vara avgörande.
Mitt bidrag till forskningen är att analysera hur två så olika resultat kan nås genom att jämföra
författarnas antaganden, metoder och analyser.
Urvalet av författare har bestämts utifrån hur bra de kan användas för att vid sidan av
varandra belysa båda sidor i en så pass laddad och kontroversiell fråga som frihandelsavtals
påverkan på frihandel faktiskt är. De är alla framstående forskare som alla gjort bidrag till
teorin för internationell handel.
5. Inledande teori
För att kunna avgöra om regionala frihandelsavtal påverkar möjligheter till multilaterala
förhandlingar och om detta i så fall är skadligt behövs först en genomgång av den teori och
argumentation som ligger till grund för påståendet att global frihandel är det bästa möjliga
systemet för internationell handel.
En bra utgångspunkt är den specifika faktormodellen som utvecklades av Paul Samuelson och
Ronald Jones utifrån Ricardos klassiska teori om komparativa fördelar enligt vilken fördelar
med internationell handel grundar på relativa skillnader i arbetsproduktivitet mellan länder.
Specifika faktormodellen är en av de enklare modellerna på detta område. Den lämpar sig väl
att den visa varför handel är lönande och vilka konsekvenser handel får för inkomstfördelning
och välfärd. I modellen antas att det bara finns två produkter som produceras av tre
produktionsfaktorer varav två är specifika för en produkt medan den tredje kan användas vid
produktion av båda varorna.6
6
Krugman Obstfeld (2000) s 38
8
Produktionsfunktionen för produktion av varorna vapen och mat ser ut som följer:
Qmat= Qmat (T, Lmat)
Qvapen= Qvapen (K, Lvapen)
Q är produktionen av varje produkt. L är landets totala arbetskraft och kan fördelas genom att
antingen arbeta med produktion av mat eller vapen. T som är totala utbudet av land kan bara
användas i produktionen av mat och K som är kapital kan bara användas i produktionen av
vapen.7
Anta nu att världen består av två länder. Det ena har relativt mycket land, det andra är relativt
kapital rikt. Denna olikhet mellan länderna, allt annat lika, avspeglas i att de båda ländernas
form på produktionsmöjlighetskurva ser olika ut.
Handel uppkommer om ländernas prisrelationer i autoarki skiljer sig åt. Vid handel mellan två
länder kommer det land som producerar vapen relativt billigare att bli exportör av vapen och
importör av mat som det andra landet producerar relativt billigare.8
Figur 1
Vapen
Pm
Pv
-linjen
Indifferenskurvor
A
B
C
Produktionsmöjlighetskurva
Mat
Källa: Omarbetad graf från Krugman Obstfeld (2000) s 55
7
8
Produktionsmöjlighetskurvan visar
hur landet kan allokera sina resurser
för att producera mat eller vapen.
Indifferenskurvorna visar landets
preferenser. Ju längre bort från
origo en indifferenskurva ligger
desto högre välfärdsnivå. I en sluten
ekonomi skulle produktion och
konsumtion sammanfalla där en
indifferenskurva tangerar
produktionsmöjlighetskurvan
(Punkt C). Om landet öppnar sig för
handel medför det att landets
produktion fortfarande bestäms av
produktionsmöjlighetskurvan (i
punkt A) där Pm/Pv -linjen tangerar
produktionsmöjlighetskurvan.
Konsumtionen däremot bestäms där
Pm/Pv –linjen tangerar en
indifferenskurva (punkt B).
Ibid s 38 f
Krugman Obstfeld (2000) s52 ff
9
5.1 Handel ökar välfärd
Handel gör det alltså möjligt för ett land att producera en mix av varor medan landet kan
konsumera helt andra mixar av varorna. Punkten C i grafen ovan visar vad landet skulle
konsumera och producera om handel ej var möjligt. Vid handel producerar landet varumixen i
punkt A medan landets konsumtion skulle kunna nå punkt B. Därmed nås en ökning i
konsumtion av båda varorna vilket illustrerar en reell välfärdsökning i landet av handel.
I framställningen hittills har avtagande marginalavkastning förutsatts vilket inte alltid är fallet.
Inom många industriella branscher är stordriftsfördelar påtagliga och således råder tilltagande
marginalavkastning. Om båda varorna produceras med tilltagande avkastning skulle
produktionsmöjlighetskurvan få en konkav form9
Stordriftsfördelar talar dock ej emot att handel ökar välfärden i landet. Handeln skulle då leda
till total specialisering. Det ena landet producerar mat, det andra vapen. Slutsatsen om att
handel medför en real välfärdsökning påverkas således ej om stordriftsfördelar föreligger.
5.2 Handelns effekter på inkomstfördelning
Handel gör det möjligt att konsumera mer av båda varorna och ökar landets välfärd jämfört
med en sluten ekonomi. Detta innebär en ökad välfärd för landet som helhet. Men alla
individers välfärd ökar inte, vissa individer får det faktiskt sämre. Handel uppfyller alltså ej
paretokriteriet för en välfärdsförbättring. De parter som påverkas mest av handel är ägare av
de specifika faktorerna i modellen ovan. När ett land inleder handel kommer exportindustrin
att få höjda relativ priser på sina varor medan de som producerar importkonkurrerande varor
kommer att få lägre relativpriser än vid autoarki. Ägarna till den specifika faktor som ett land
har relativ fördel av i produktionen kommer således att bli vinnare medan ägare till den
specifika faktor som landet ej har relativ fördel av i produktionen kommer att bli förlorare.
Eftersom landet som helhet får höjd välfärd är det teoretiskt möjligt att omfördela dessa
vinster till ett läge där faktiskt alla får det oförändrat eller bättre.10
9
Krugman Obstfeld (2000) 119ff
Ibid 53-56
10
10
5.3 Politik bakom handelstrategi
Förutom att handel ökar konsumtionsmöjligheter för ett land, som visats ovan, är den mest
grundläggande tanken bakom frihandel att slippa de effektivitetsförluster som är förknippade
med protektionism. Emellertid finns det fall när protektionism kan gynna ett land under vissa
omständigheter. Teorin för optimala tullar är endast giltig för stora länder som kan påverka
världsmarknadspriset genom sitt eget agerande. Dessa omständigheter är dock komplicerade
att finna, varför den enda hållbara policyn ändå blir frihandel.11
5.4 Effekter av tullar
Pris
S
Figur 2
1
Världsmarknadspris
plus tull
Världsmarknadspris
a
b
c
d
D
S1
S2
D2
D1 Kvantitet
Här illustreras vilka effekter
en tull har på inhemsk
konsumtion och inhemsk
produktion i ett litet land
utan möjlighet att påverka
världsmarknadspriser. Utan
handel skulle utbud och
efterfrågan mötas i punkt 1,
vilket då skulle bestämma
pris och kvantitet. Vid
frihandel däremot skulle
kvantitet (D1) bestämmas av
världsmarknadspriset. Vid
tull skulle kvantitet (D2)
bestämmas av tull plus
världsmarknadspriset.
Källa: Omarbetad från Krugman Obstfeld (2000) sid 196
Konsument förlust: a, b, c, d
Producent vinst: a
Statens skatteintäkt: c
Vid frihandel skulle det inhemska priset vara samma som världsmarknadspriset och importen
bli D1-S1. Tullen medför att importen istället bara blir D2-S2 vilket betyder att producenter
som egentligen inte är effektiva och därmed inte heller konkurrenskraftiga skyddas och kan få
avsättning för sin ineffektiva produktion (S2-S1). För att bestämma välfärds- och
effektivitetsförlusten av en tull måste vi beräkna nettoeffekten:
11
Ibid S 218 ff
11
Konsumentförlust – producent vinst – statens skatteintäkt
(a + b + c + d) – a – c = b + d
Av detta följer att en tull medför en nettokostnad och välfärdsförlust för landet som
representeras av trianglarna b och d.12
5.4.1 Litet land kontra stort land
Grafen ovan visar vilka effekter en tull har på litet land utan möjlighet att påverka
världsmarknadspriset. Om det istället skulle visa ett stort land som t ex USA eller EU13 skulle
en tull kunna påverka världsmarknadspriset eftersom att det stora landet står för en betydande
del av efterfrågan på världsmarknaden. Välfärdseffekten på det stora landet illustreras i figur
3 nedan.
Hemmamarknad för ett stort land
Pris, P
Figur 3
S
b
d
Ph
Pw0
f
D
Pw1
Q1 Q2
D2 D1
Innan tullen införs är världsmarknadspriset
Pw0 och landets produktion är Q1 och
importen är D1-Q1 på samma sätt som i
figur 2. När landet inför en tull kommer det
att skapa ett efterfrågebortfall på
världsmarknaden eftersom priset på
hemmamarknaden blir högre. Detta medför
att priset på världsmarknaden minskar till
Pw1 medan tullen medför att priset på
hemma marknaden ökar till Ph. Jämför
skillnaderna mot figur 2, där effekten av en
tull i ett litet land utan möjlighet att
påverka världsmarknadspriset illustreras.
Kvantitet, Q
Källa: Omarbetad graf från Krugman Obstfeld (2000) sid 252
På samma sätt som i figur 2 kommer tullen att medföra en välfärdsförlust, trianglarna b och d.
Men skillnaden är att även världsmarknadspriset ändras pga att landet står för en stor del av
efterfrågan i världen. Vid positiv lutning på världsmarknadens utbudskurva kommer
prisökningen på hemmamarknaden att bli mindre än tullen eftersom även
12
13
Krugman Obstfeld (2000) 190-199
EU kan i detta fall räknas som ett land eftersom de tillämpar en gemensam tullmur mot omvärlden.
12
världsmarknadspriset sjunker (i ett litet land är prisökningen på hemmamarknaden alltid lika
stor som tullen). Rektangeln f illustrerar vinsten för det stora landet som baseras på att
världsmarknadspriset blir lägre än innan tullen. Nettoeffekten på välfärd blir således:
f - (b + d) = ?
Om f > (b + d) = högre välfärd
Om f < (b + d) = lägre välfärd
När en (optimal) tull införs, av ett land som kan påverka världsmarknadspriset, kommer
prisökningen på hemmamarknaden att bli mindre än tullen eftersom världsmarknadspriset
också sjunker. Tullintäkten kommer dock att vara lika stor för både små och stora länder men
priset på hemmamarknaden kommer inte att öka lika mycket som tullen i ett stort land. Därför
blir också konsumentförlusten mindre i ett stortland än i ett litet. Eftersom
konsumentförlusten blir mindre, vilket representeras av (b+d), medan tullintäkten (f) är
densamma kommer nettoeffekten på landets välfärd att bli positiv. Således kommer det stora
landets välfärd att bli högre än innan tullen. Enligt figur 3 skulle då området f att vara större
än (b + d). Men eftersom tullar aldrig kan medföra någon positiv välfärdsförbättring för
världen som helhet är vinsten (f) en förlust för övriga världens producenter.14
Att faktiskt tillämpa strategin om optimala tullar för stora länder skulle göra den politiska
situationen komplicerad för landets regering. De branscher som skyddas kommer troligtvis att
bli de med mest politiskt inflytande vilket öppnar upp för fördelningsfrågor om vilka som
borde få dela på överskottet.15
Men figur 3 visar hur det är möjligt för stora länder att utnyttja sin ställning och öka sin
välfärd på andra länders bekostnad. Användningen av tullar på detta sätt är dock högst
kontroversiellt och skulle förmodligen skapa strafftullar från omvärlden vilket skulle kunna
vara starten på ett handelskrig vilket inte ligger i någons intresse.16
14
Krugman Obstfeld (2000) 196 f
Ibid s 221
16
Ibid s 224
15
13
5.5 Dynamiska fördelar
Att inte tillämpa frihandel är mycket kostsamt, som visats ovan. Det finns stora fördelar som
inte är medräknade i ovanstående beräkningar. Dynamiska fördelar gäller främst för mindre
stater eftersom de får tillgång till en större marknad och då de kan utnyttja skalfördelar i
produktionen. Även det faktum att en marknad är skyddad av protektionism gör att den är mer
lukrativ än den egentligen borde vara vilket skapar många företag inom de skyddade
sektorerna som egentligen är ineffektiva och som försvinner vid frihandel. Frihandel skapar
också större möjligheter att öka kunskapsutbyte mellan länder eftersom den tillåter import och
export obehindrat och all industri som skapas under dessa förhållanden blir konkurrenskraftig.
Om dessa mer dynamiska fördelar, som är svåra att beräkna värdet på, inkluderas i kostnader
för protektionism blir fördelarna med frihandel än större.17
5.6 Varför protektionism?
Trots de fördelar som beskrivits med frihandel är fortfarande protektionism i högsta grad
närvarande i världen. Genom att titta tillbaka på figur 2 ser vi att protektionism är förknippad
med välfärdsförluster och ineffektivitet. Men varför använder sig inte beslutsfattare av denna
kunskap? Svaret ligger i att ett lands handelspolitik ofta formas utifrån intressegrupper inom
landet snarare än med världen och landets egen välfärd i fokus.18 En av de viktigaste
anledningarna är det faktum att handel skapar vinster för nationen som helhet medan ett fåtal
men ofta mycket kapitalstarka grupper blir stora förlorare. Ägare av den specifika faktor19
som landet kommer att importera vid handel kommer att använda all sin möjlighet att påverka
handelspolitiken för att skydda sin industri. Konsumenter är de största förlorarna vid
protektionism men pga att deras förluster blir utspridda på alla blir förlusten för var och en
inte så stor. Detta gör dem splittrade och det finns ingen organisation som för deras talan
ifråga om frihandel och resultatet blir således ett politiskt tryck för protektionism trots att
frihandel är mer gynnsamt.20
Även möjligheten för stora länder som EU och USA att öka sin välfärd på andra länders
bekostnad som redovisats i figur 3 kan vara en anledning. Fast den kan anses vara av mindre
17
Ibid s 219-221
Krugman Obstfeld (2000) s 5 f
19
Se inledande teori
20
Läs mer under Negativa effekter av handel
18
14
betydelse med tanke på svårigheter i tillämpning samt att det är en uppenbart fientlig handling
mot dagens handelssystem.
5.7 Frihandel idag
WTO anger att det idag finns 170 regionala handelsavtal varav 130 har ingåtts under de
senaste 10 åren och ett land är i medeltal medlem i 6 stycken frihandelsavtal21. Det innebär en
explosionsartad utveckling och idag är i princip alla världens länder involverade i någon form
av frihandelsavtal.
Regionala handelssamarbeten har ofta större begränsningar än tullunioner och kan ibland bara
involvera vissa sektorer medan en tullunion ger frihandel mellan alla medlemsländer.22
Vid skapandet av handelsavtal mellan stater finns regler enligt GATT-avtalet inom WTO. För
att ett handelsavtal eller en tullunion ska få skapas i enlighet med WTO måste detta leda till
att tullar och restriktiva handelsregleringar minskar jämfört med innan.23
6. Tullunion kontra frihandelsområde
När ett land ingår något av ovanstående arrangemang kommer det att ge upphov till två
effekter på handelsmönstret med omvärlden och de nya medlemsländerna. Beroende på vilken
av nedanstående effekterna som blir dominant kommer det att leda till olika välfärdseffekter
på medlemslandet och världen som helhet.
Handelsalstring
Handelsalstring är den positiva statiska effekt som uppkommer vid en integration vilken
skiftar handeln för ett medlemsland från en inhemsk och dyrare produktion till import från ett
mer kostnadseffektivt medlemsland.24
Handelsomfördelning
21
World bank 2005
http://www.kommers.se/templates/Standard2____544.aspx
23
GATT avtalet artikel 24
24
Viner s 43
22
15
Handelsomfördelning är den negativa effekt som uppstår då en kostsam import från
medlemsländer ersätter import som produceras mer kostnadseffektivt i tredje land dvs ett land
utanför frihandelsområdet eller tullunionen.25
6.1 Frihandelsområde:
Länder som mellan varandra avskaffat tullar och andra handelshinder för inbördes handel
bildar ett frihandelsområde. Varje land i ett frihandelsområde behåller sina egen yttre tullmur
gentemot länder utanför samarbetet. Att länderna inte har en gemensam tullmur innebär att
tullkontroller fortfarande finns mellan länderna för att kontrollera ursprung på varan.26
6.2 Tullunion
Till skillnad från frihandelsområde måste alla länder som är medlemmar av unionen tillämpa
samma handelsregim (tullar, kvantitativa importrestriktioner etc. mot omvärlden). Det finns
inga krav på att de inre tullarna ska vara lägre än inom ett frihandelsområde men inom EU
som är det bästa exemplet på en fullgången tullunion tillämpas total handelsfrihet.27
6.3 Skillnader
Båda arrangemangen har fördelar och nackdelar. I korthet kan det sägas att frihandelsavtal är
politiskt okomplicerade medan de skapar mycket administration och byråkrati. En tullunion är
tvärtom en politisk process som är både laddad och komplex medan den rent administrativt är
mycket enklare än ett frihandelsavtal. Att inte tillämpa samma tullar mot omvärlden som är
fallet inom frihandelsområden skapar problem vid handel mellan dess medlemsstater. Med
dagens specialiserade värld är det ibland svårt att bestämma ursprung för en vara. Anta att
Mexico exporterar en skjorta till USA inom ramen för NAFTA, skjortans tyg är tillverkat i
Thailand, knapparna tillverkade i Kina och skjortan slutligen hopsydd i Mexico. Frågan är
vilket ursprungsland skjortan kommer ifrån? Om dess ursprung finns inom området erhåller
varan tullfrihet annars tillämpas yttre tullen av importlandet. Därför måste tullinspektioner
och strikta regelverk om ursprung tillämpas. Detta skapar en komplicerad byråkrati om
ursprungsregler och ursprungsbevis som måste finnas i ett frihandelsavtal. Liknande problem
25
Ibid
http://www.kommers.se/templates/ABCterm____193.aspx
27
http://www.kommers.se/templates/ABCterm____455.aspx
26
16
kan undvikas inom en tullunion. Frihandelsområden skapar mycket pappersarbete vilket kan
vara ett handelshinder i sig även om det inte är i form av en tull.28
Det kan finnas politiska motiv eller påtryckningar som gör att ett land väljer det ena eller
andra av dessa alternativ. Men de rent ekonomiska motiven kan sägas bero till stor del på om
medlemskapet är handelsalstrande eller handelsomfördelande vilket bland annat beror på
landets ursprungliga tullar och de tullar som tullunionen har gentemot omvärlden.
7. Sammanfattning
Frihandel medför en reell välfärdsökning för ett land. Välfärdsförbättringen uppfyller dock ej
paretokriteriet. Ägare av de specifika faktorer som importeras kommer att få det sämre.
Avvikelser från frihandel skapar också problem och ett politiskt spel då särintressen kommer
att lobba för att just deras sektorer ska skyddas. Att protektionismen ändå är relativt utbredd i
världen beror just på att handelspolitik tenderar att skapas av grupper inom landet, vilka
givetvis ser till sina egna intressen istället för landet som helhet.
Stora länder kan genom höjda tullar, sänka sin inhemska efterfrågan och därmed minska
världsmarknadspriset. I teorin kan de skapa välfärdsvinster på omvärldens bekostnad. Men
med tanke på att landet är beroende av låga tullar inom andra sektorer är det ingen långsiktig
lösning.
Idag finns ett stort antal frihandelsavtal, frihandelområden och tullunioner. Anledningarna
bakom skapandet av dem kan vara politiska eller rent ekonomiska och effekterna av
frihandelsavtal på globala handelsmönster och global välfärd är svåra att förutse. Tullunioner
är fördjupade samarbeten med enhetlig handelsstrategi medan regionala handelsavtal är
ekonomiska samarbeten med en avsevärd byråkrati men de tillåter länderna inom avtalet att
tillämpa sin egen handelspolitik.
Frihandel handlar egentligen om att allokera världens resurser på effektivast möjliga sätt och
detta kan endast göras utan handelshinder. Idag präglas handelssystemet av hinder som gör att
28
Krugman Obstfeld (2000) s 242
17
det land som producerar en vara mest kostnadseffektivt inte därför också är en stor producent
av varan pga att priset på varan påverkas av andra länders tullstrukturer.
8. Påverkar frihandelsavtal incitamenten för medlemsländer
att vilja nå global frihandel?
Det var Bhagwati, när han gav ut The world trading system at risk (1991), som på allvar satte
fokus på en gammal fråga som fått förnyat intresse pga den senaste vågen av regionala
frihandelsavtal. Han frågade sig vilken effekt regionala frihandelsavtal har på världshandeln.
Är de ”building blocs” eller ”stepping stones”29 för global frihandel? Bhagwati har en uttalat
negativ inställning till regionala frihandelsavtal och efter Bhagwatis artikel tog debatten
verkligen fart vilket också blev kontroversiellt med tanke på det växande antalet regionala
frihandelsavtal i världen samt att även WTO har en positiv syn på frihandelsavtal. Men den
bilden är således inte alla utrikeshandelsforskare eniga om.
8.1 Öppna kontra slutna frihandelsavtal
Frågan om vilka effekter ett frihandelsavtal har på medlemsländernas incitament till
ytterligare handelsliberalisering är svår att mäta men en bra start är att undersöka vilka
effekter ett avtal medför.
8.1.1 Slutna avtal
Krishna undersöker i artikeln Regionalism and Multilateralism: A Political Economy
approach (1997) under vilka förutsättningar ett bilateralt handelsavtal kommer att stödjas av
medlemsländer och vilken effekt ett sådant avtal har på incitamenten för multilateral
handelsliberalisering dvs en utökning av de bilaterala avtalen att gälla för utomstående länder.
Huvudpoängen och slutsatsen är att bilaterala frihandelsavtal kan utgöra ett reellt hot mot
multilaterala förhandlingar.
29
Building blocs betyder att frihandelsavtal skulle vara ett hinder på vägen (väg block), dvs. negativ inverkan på
möjligheterna att nå global frihandel medan stepping stone syftar på att frihandelsavtal skulle fungera som en
språngbräda, dvs. positiv inverkan på att nå global frihandel.
18
Krishna använder sig av en imperfekt konkurrensmodell, där marknaderna anses
segmenterade30, som analyseras utifrån politisk teori i vilken handelspolitik formas av
koncentrerade särintressen. I korthet är det producenter som påverkas mest av ett lands
handelspolitik31 och således har mest att vinna/förlora och därför kommer att lobba för hur
handelspolitiken styrs och utvecklas32.
Modellen baseras på att det finns en vara som produceras av alla världens länder.
Marknaderna karaktäriseras av imperfekt konkurrens där oligopolistiska företag producerar
perfekta substitut. Länders marknader förutsätts vara segmenterade och jämvikt uppstår av
Nash33 och Cournot typ34. Konstant skalavkastning förutsätts. Inhemska producenter kan vara
antingen för eller emot ett bilateralt avtal och kommer att basera sin inställning på en rationell
kostnadskalkyl. Det faktum att kostnader vid produktion är konstanta samt att marknaderna är
segmenterade medför att vinster kommer vara oberoende av hur det går på andra marknader
vilket betyder att det går att beräkna kostnader för importsidan separat från intäkter från
exportsidan. Eftersom det är samma företag som står för både import och export går det att
räkna ut om frihandelsavtalet kommer att vara en nettovinst eller nettoförlust och det kommer
också att avgöra huruvida det blir ett bilateralt avtal eller inte.
Det faktum att inhemska producenter formar ett lands handelsstrategi medför instinktivt att
producenter skulle kunna försöka påverka i olika riktningar beroende på om de är ägare av
den specifika faktor som kommer att utsättas för import eller export35. När två länder skapar
ett frihandelsavtal mellan varandra kommer dessa länders företag att få en fördelaktigare
kostnadssituation än resten av världens företag på varandras marknader. Detta faktum medför
att handeln med resten av världen kommer att omfördelas och en större del kommer att bestå
av handel mellan partnerländerna än före avtalet. Om frihandelsavtalet däremot är
30
Marknader anses segmenterade i modellen och transportkostnader anses försumbara vid export men
transportkostnaderna förhindrar däremot arbitrage vinster mellan marknader därav är marknader segmenterade.
31
Se effekter av handel ovan
32
Detta antagande har starkt stöd i litteraturen för mer information se (tex olson 1965, stigler 1971)
33
Nashjämvikt: uppnås i ett spel där varje aktör handlar rationellt, med tanke på sin egen situation, när ingen
aktör kan uppnå en bättre ställning givet att ingen annan aktör ändrar strategi. I korthet blir det en mängd
omgångar där varje förändring någon aktör gör medför att alla andra aktörer får omvärdera sin strategi tills inte
någon aktör är villig att ändra strategi. Se:
http://economics.about.com/cs/economicsglossary/g/nashequilibrium.htm
34
Definition: Förenkling som beskriver industristruktur i modeller. Det finns givet antal företag, N, vilka alla
kommer att välja en viss produktionskvantitet. Priset kommer att minska i takt med ökade total produktion,
vilket alla är medvetna om. Alla företag har kunskap om N och har samma kostnadsfunktion c(q). Kombineras
med Nash jämviktsläge för att välja vilken kvantitet företagen ska producera. Se:
http://economics.about.com/library/glossary/bldef-cournot-model.htm
35
Se specifika faktormodellen ovan
19
handelsalstrande och handel ej omfördelas till förmån för medlemsländerna kommer varje
lands producenter visserligen att få fördelar på partnerlandets marknad men de kommer också
att åtnjuta mindre skydd mot partnerlandets producenter och dessa två effekter kommer att ta
ut varandra och således kommer ingen av producenterna att stödja avtalet. Vid formandet av
ett bilateralt frihandelsavtal är det avgörande om avtalet huvudsakligen är
handelsomfördelande. Om detta är fallet kommer avtalet att stödjas av producenter oavsett
vilken faktor de är ägare till. Om avtalet däremot är handelsalstrande kommer det inte stödjas
av producenter.
Krishna kommer fram till två slutsatser.
1. Frihandelsavtal som till största delen omfördelar handel kommer att stödjas av särintressen.
2. Ju större handelsomfördelande effekt ett handelsavtal har desto större sannolikhet är det att
incitamenten minskar för fortsatt multilateral handelsliberalisering.
Krishna visar att stor handelsomfördelning inom ett frihandelsavtal kan hota hela det
multilaterala förhandlingssystemets överlevnad.36
Eftersom Krishna studerar effekterna av ett (1) frihandelsavtal medför det att frågan om att
handelsavtal kan vara öppna eller slutna inte berörs. Att inte analysera effekterna av flera
frihandelsavtal medför att Krishna betraktar frihandelsavtal som slutna. Under dessa
förutsättningar påverkar regionala frihandelsavtal incitamenten att nå global frihandel mycket
negativt.
8.1.2 Öppna avtal
Efter att sett effekterna hos medlemsländerna vid skapandet av ett frihandelsavtal kommer vi
logiskt vidare till Baldwin som studerar en mer komplicerad värld där effekterna av flera
frihandelsavtal analyseras, ifråga om kostnader och incitament till ytterligare
handelsliberalisering.
Baldwin visar i artikeln A domino theory of regionalism tvärtemot Krishna att frihandelsavtal
leder till global frihandel. Han följer sedan upp sin teori i The Causes of regionalism (1997)
36
Krishna 1997
20
där han argumenterar för att senaste årens ökade regionalism och EUs utvidgning är
ytterligare bevis för hans tes. Där avfärdar han också att vågen av regionala frihandelsavtal
inte alls beror på frustration över att multilaterala förhandlingarna under senare år har
strandat. Regionala frihandelsavtal är inte ett substitut för multilaterala handelsförhandlingar
utan, hävdar han, snarare ett starkt verktyg för multilateral liberalisering av handelshinder.37
En väsentlig del av dominoteorin är att handelspolitik bestäms endogent. De grupper som har
mest att vinna på ett frihandelsavtal är nationella företag som exporterar till det potentiella
landet eller området ifråga och de kommer också att bedriva mest lobbying för frågan.
Teorin är relativt enkel och bygger på en dominoeffekt 38 som utlöses när ett nytt
frihandelsavtal ingås eller ett befintligt frihandelsavtal fördjupas. När ett nytt frihandelsavtal
skapas eller fördjupas leder detta till en handelsomfördelning. Handelsomfördelningen39 leder
till att medlemsländernas producenter gynnas på bekostnad av alla världens producenter som
står utanför frihandelsavtalet. Producenter i länder som inte är med i frihandelsavtalet får
relativt högre kostnader vid export, pga att de måste betala tullar, på de marknader som
omfattas av frihandelsavtalet. Företag är vinstmaximerande och det lättaste sättet att öka sin
vinst är att minska sina kostnader. Det är uppenbart att producenter kommer att vilja ingå i
frihandelsavtal för att dra nytta av den exportfördel detta innebär. Det är
handelsomfördelningen som ger upphov till strävan hos producenter att vilja ingå
frihandelsavtal. Omfördelningen skapar ett ”tryck” från producenter i länder som icke är
medlemmar att gå med eftersom det är kostsamt för dessa intressegrupper att inte vara med.
Ju större block som bildas desto större blir kostnaderna för producenter som står utanför
avtalet och i takt med att kostnaderna ökar, ökar också trycket på medlemskap från
producenter i länder som inte är medlemmar. Även om Baldwin inte antar att det är
producenter som styr ett lands handelspolitik menar han att deras agerande kan få vågen att
tippa över till fördel för medlemskap om regeringen är indifferent. Ett fördjupat
frihandelsavtal ökar trycket på länder som icke är medlemmar och ju fler frihandelsavtal som
skapas desto större blir trycket denna effekt gör att frihandelsavtal kommer att spridas som
ringar på vatten och därav liknelsen med ett dominospel.
37
Baldwin 1997
Syftar på traditionellt spel där serier av brickor staplas efter varandra och när en bricka faller kommer dess
tyngd falla på nästa bricka som också faller osv.
39
Se handelsomfördelning
38
21
Vägen till frihandel går således inte genom multilaterala förhandlingar utan genom regionala
frihandelsavtal, som blir katalysatorer och en språngbräda mot global frihandel.
Baldwin erbjuder också en förklaring till varför företag inte lobbar för multilaterala
handelsliberaliseringar. Företag är mer intresserade av att minska befintliga kostnader än att
jaga eventuella vinster. Eftersom utanförskap innebär avläsbara direkta kostnader kommer
företag i länder utanför att agera för ett medlemskap istället för att agera för multilaterala
handelsförhandlingar.40
8.2 En jämförande analys av Baldwin och Krishna
Både Baldwin och Krishna använder sig av liknande sätt att undersöka huruvida det är troligt
att frihandelsavtal kommer att leda till global frihandel. Båda förutsätter att det är inhemska
producenter som formar ett lands handelspolitik men skillnaden är hur dessa producenter
kommer att agera under deras olika antaganden. Det är följaktligen väsentligt hur
producenterna påverkas av frihandelsavtal och hur de agerar. Båda kommer fram till att
frihandelsavtal till viss del är handelsomfördelande, vilket är väsentligt för deras resultat.
Baldwin och Krishna visar även på hur producenter har mer att vinna på frihandelsavtal än
multilaterala handelsliberaliseringar. Detta kommer att bidra till att producenter alltid väljer
frihandelsavtal framför global frihandel.
Baldwin antar att frihandelsavtal är öppna för alla och kan skapas av vilka länder som helst
medan Krishna enbart undersöker effekten av ett frihandelsavtal, vilket blir i princip samma
sak som att anta att frihandelsavtal är slutna eftersom befintliga avtal inte kan utökas och inga
fler kan skapas. Denna skillnad leder till att deras resultat om huruvida frihandelsavtal är en
väg mot global frihandel blir helt motsatta. Att Krishna inte behandlar effekten av flera
frihandelsavtal resulterar i slutsatsen att frihandelsavtal blir en återvändsgränd, eftersom det
tvingar företag att välja mellan global frihandel eller ett frihandelsavtal. Som tidigare påpekats
medför global frihandel lika stor vinst för alla världens producenter, dvs ingen fördel för
någon specifik producent, medan ett frihandelsavtal medför minskade kostnader för
producerande företag inom medlemsländerna och således en konkurrens fördel gentemot
övriga världens producenter. Vid valet av frihandelsavtal eller global frihandel blir således
valet lätt för producenter som väljer ett frihandelsavtal eftersom det ger dem en fördel. Detta
40
Baldwin 1993
22
betyder enligt Krishnas angreppssätt att frihandelsavtal genom sin blotta existens hotar att
underminera hela den multilaterala handelsliberaliseringen. Baldwin som istället antar att
frihandelsavtal är öppna når totalt motsatt resultat eftersom producenter hela tiden kommer att
sträva efter att öka sina vinster. Genom att minska sina kostnader för export vilket minskade
tullar medför kommer producenters vinster att öka. Enligt samma resonemang kommer
producenter följaktligen hela tiden att lobba för utökade och nya frihandelavtal. Denna strävan
kommer att skapa en dominoeffekt och effekten blir att när alla världens länder slutligen
bildat ett frihandelsområde med varandra kommer resultatet att vara det som verkligen inte
var det ursprungliga målet för producenterna men det slutliga målet för jordens välfärd, dvs.
global frihandel.
8.3 Förekommer öppna frihandelsavtal i verkligheten?
Den springande punkten är således om frihandelsavtal de facto är öppna eller slutna. Det är
ganska uppenbart att inget av dessa extrema antaganden föreligger i världen idag. Sanningen
ligger troligtvis någonstans mittemellan. Det faktum att frihandelsavtal skapas i stort sett över
hela jorden och den lavinartade ökningen de senaste 15 åren ger bevis för att det inte är
omöjligt att skapa avtal i alla fall. Om alla länder har lika stora möjligheter att skapa
frihandelsavtal är emellertid inte lika lätt att avgöra, frihandelsavtal är vanligare i
industrialiserade länder och mindre vanliga i utvecklingsländer. Det är för dominoteorin
mindre viktigt eftersom producenter hela tiden kommer att söka nya avtalspartners och är
således inte en avgörande fråga för om frihandelsavtal ökar eller minskar incitamenten för
handelsliberaliseringar. Frågan om utökade frihandelsavtal är mer komplex. Det
uppenbarligen inte möjligt för länder att ansluta till vilket frihandelsavtal de önskar. Men det
finns helt klart en ökande trend även ifråga om utökning av befintliga avtal. Som exempel kan
nämnas EU, som nyligen fått tillskott i form av baltstaterna, Tjeckien, Slovakien, Slovenien,
Polen, Ungern och Malta men även FTAA41 har utökat sitt medlemsantal kraftigt på senare år.
Sammantaget framträder bilden av att frihandelsavtal är mer öppna än slutna och frågan om
de här presenterade teorierna skulle få mer fotfäste i makthavares tänkande skulle kanske även
den aspekten vägas in och leda till en mer öppen syn på nya medlemmar inom befintliga
frihandelsavtal. Det borde ligga i länders intressen också eftersom alla befintliga tullar medför
kostnader för ett land och ett minskande av dessa även om det skedde för få utvalda är alltid
bättre än att inte göra det. De enda förlorarna ifråga om handelsliberaliseringar är som tidigare
41
Free Trade Association of America med nya medlemmar från stort antal Sydamerikanska länder.
23
fastslagits ägarna till specifika faktorer som kommer att drabbas av import. Baldwins
dominoeffekt är åtminstone mer applicerbar även om den inte fullt kan förklara varför
frihandels avtal ökat markant på senare tid så ger den en fingervisning om vilken strategi som
ska förordas för framtiden.
9. Bör frihandelsavtal förbjudas?
Krishna och Baldwin visar att frihandelsavtals påverkan på incitament till ytterligare
handelsliberaliseringar till stor del beror av om avtalen är öppna eller slutna. En annan fråga
som kan ställas, för att ytterligare illustrera effekten av frihandelsavtal, är följande: Hur skulle
ett förbud mot regionala frihandelsavtal påverka det långsiktiga jämviktsläget. Om
möjligheten fanns, skulle ett förbud mot frihandelsavtal påverka det långsiktiga
jämviktsläget? Skulle detta leda till global frihandel eller inte?
9.1 Skillnader i produktionskostnader mellan medlemsländerna, en
avgörande faktor?
I artikeln Bilateral Trade Agreements and the Feasibility of Multilateral Free Trade (2005)
undersöker Saggi och Yildiz i en modell bestående av tre länder, som skiljer sig åt ifråga om
produktionskostnad, möjligheterna att nå global frihandel under två olika förutsättningar. I
ena fallet får frihandelsavtal skapas, i det andra får det inte skapas. Att de använder länder
med olika produktionskostnad i undersökningen är centralt eftersom det möjliggör att
analysera vilken betydelse symmetri (länder med liknande produktionskostnad) och
asymmetri (länder med signifikant olika produktionskostnad), bland medlemsländerna, har på
möjligheterna att nå global frihandel. Resultatet är att möjligheten att skapa frihandelsavtal
påverkar utsikterna att nå global frihandel, positivt eller negativt beroende på om världen är
symmetrisk eller ej. Saggi och Yildiz behandlar ej möjligheten att skapa tullunioner. När
frihandelsavtal nämns syftas enbart på bilaterala frihandelsavtal.
Mer specifikt undersöker de om det långsiktiga jämviktsläget kommer att bli global frihandel
eller om jämvikt nås före global frihandel under två scenarier.
1) Minskade tullar kan åstadkommas genom antingen multilaterala förhandlingar eller
bilaterala frihandelsavtal.
2) Minskade handelshinder kan bara ske genom multilaterala förhandlingar.
24
Modellen bygger på intraindustriell42 handel och därmed oligopolistisk konkurrens samt
vilket jämviktsläge (”Nashjämvikt”43) som uppkommer under dessa förutsättningar. Vidare
finns det endast tre länder och två varor, konsumenters preferenser är kvasilinjära. Varorna är
producerade av ett vinstmaximerande företag från varje land med konstant skalavkastning.
Företag konkurrerar med kvantiteter enligt Cournot44 modellen och gör oberoende beslut av
försäljning i respektive marknader (eftersom marknader förutsätts vara segmenterade).
Under scenario 1 kommer alla länder i första steget att välja vilka länder de vill forma
frihandelsavtal med. Om två länder vill skapa ett frihandelavtal med varandra kommer ett
avtal att skapas. Om alla länder vill ha frihandel med varandra kommer således global
frihandel att uppkomma. I scenario 2 kan länder bara annonsera om de är för frihandel eller
inget avtal alls. Om alla är för frihandel kommer global frihandel att vara jämviktsläget annars
inte.
När ett frihandelsavtal skapas kommer varje medlemsland att få sänkt inhemsk välfärd
jämfört med att tillämpa optimala tullar (pga minskade tullintäkter). Frihandelsavtalet medför
å andra sidan att landet kommer att få ökade exportintäkter på andra medlemmars marknader.
Dessa två effekter är avgörande för hur länder kommer att agera ifråga om
handelsliberalisering. Beroende på vilken av dessa två effekter som är störst kommer länder
att välja att ingå frihandelsavtal, frihandel eller behålla optimala tullar. Länders vilja att ingå
avtal baseras på maximering av nedanstående ekvation med avseende på t (tull), där
ovannämnda effekter illustreras.
Källa: Saggi & Yildiz 2005, sid 9
42
Intraindustriell handel uppkommer med industriprodukter som karaktäriseras av monopolistisk konkurrens och
skalfördelar som kommer att ge upphov till handel oavsett skillnader i arbetsproduktivitet pga att länder
producerar differentierade industriprodukter t ex bilar mot bilar. Intraindustriell handel är ett resultat av
skalekonomi eftersom inget land kan producera hela varuutbudet själva. Se Krugman Obstfeldt sid 135 ff
43
Se not 33
44
Se not 34
25
1: u(xi)- pixi representerar konsumentöverskott i land i.
2: ti ∑zxzi vilket representerar den totala tullintäkten, positiv effekt på välfärd därav plus
tecknet.
3: (pi- ci) xii produktion minus konsumtion i ett land är export, vilket också är en positiv
effekt.
Effekterna som ovan nämndes är 2 och 3. I detta fall är effekt 1 inte relevant när ett land ska
utvärdera vinster och kostnader med att ingå ett frihandelsavtal. Om vinsten av exporten (3)
ökar mer än tullintäkten (2) minskar är det mer fördelaktigt för ett land att ingå ett
frihandelsavtal än att stå utanför.
När länder är symmetriska kommer dessa effekter att vara liknande för alla och länderna
kommer att gynnas av handelsliberaliseringar pga minskade handelshinder45. Vid asymmetri
kommer förlusten på hemmamarknaden och vinsten på export marknaden att skilja sig mellan
de asymmetriska länderna vilket medför att frihandelsavtal kommer att påverka länderna
olika.
Högkostnadsländer i en asymmetrisk värld har starka incitament att behålla tullar. Eftersom
deras produktionskostnad är högre än övriga länders medför det en liten export och en stor
import. Den högre importen relativt de andra länderna medför att de drabbas hårdast om de
måste sänka tullar samtidigt som låg export gör högkostnadsländer mindre känsliga för andra
länders tullar.
Om symmetri råder mellan de tre länderna kommer global frihandel att vara det bästa valet för
alla om bilaterala frihandelsavtal inte är tillåtna. Om alla länder har liknande
produktionskostnad är allokeringen av produktion oviktig och alla former av handelshinder
medför mindre produktion i världen (pga. effektivitetsförluster46) vilket också ger lägre
välfärd i världen. Detta medför också att i en symmetrisk värld är det bättre att förbjuda
bilaterala frihandelsavtal eftersom resultatet då med säkerhet blir global frihandel. Men att
tillåta bilaterala frihandelsavtal i en värld bestående av symmetriska länder kan också leda till
global frihandel även fast även andra koalitioner uppfyller kriterierna för jämvikt. Därför blir
45
46
Se Effekter av en tull
Se Effekter av en tull
26
slutsatsen att bilaterala frihandelsavtal vid en symmetrisk värld har en svag men ändock
negativ effekt på att nå global frihandel.
I en asymmetrisk värld kommer möjligheten att skapa frihandelsavtal att leda till frihandel.
Om frihandelsavtal inte är tillåtna kommer världen inte att nå global frihandel. I detta scenario
har bilaterala frihandelsavtal en stark positiv effekt på möjligheterna att nå global frihandel.
Ett undantag är dock om asymmetrin är mycket stor, då kommer bilaterala frihandelsavtal att
få negativ effekt på möjligheterna att uppnå global frihandel.
Grad av kostnadsasymmetri mellan länder är en avgörande faktor för huruvida global
frihandel är möjligt och om bilaterala handelsavtal är önskvärda eller inte.47
När länder är relativt symmetriska verkar frihandelsavtal göra mer skada än nytta och således
är scenario 2 (förbud av frihandelsavtal) att föredra i en symmetrisk värld. Emellertid i en
asymmetrisk värld är global frihandel svårare att uppnå och är endast möjligt i scenario 1
(frihandelsavtal är tillåtna). I de fall där global frihandel inte är möjlig är det ändå bättre att
tillåta bilaterala frihandelsavtal eftersom de i alla fall möjliggör viss handelsliberalisering och
följaktligen en välfärdshöjning.
Saggi och Yildiz visar på att huruvida bilaterala frihandelsavtals ökar eller minskar
möjligheterna att uppnå global frihandel beror av om symmetri eller ej råder mellan
medlemsländerna. Finns det någon annan tolkning på samma problem och är det någon
skillnad om vi undersöker tullunioner och bilaterala frihandelsavtal separat? Här kommer
Riezman med ett svar.
9.2 Påverkas möjligheterna att nå global frihandel av faktorer som
storlek och form av frihandelsavtal?
Riezman visar i artikeln Can bilateral trade agreements help induce free trade?(1999) att
möjligheterna att nå frihandel beror av handelsblockens (stora frihandelsavtal) storlek48. Att
fokusera på just block av frihandel motiveras genom att det finns stort stöd i tidigare
forskning om att världshandeln till största delen redan pågår inom och mellan tre block samt
47
48
Saggi och Yildiz 2005
Syftar inte på geografisk storlek utan hur stor del av världshandeln som finns inom respektive block.
27
att blocken kommer att bli mer formaliserade i framtiden49. Riezman studerar också vilka
skillnaderna är mellan tullunioner och frihandelsavtal till skillnad mot Saggi och Yildiz, vilket
läsaren måste uppmärksamma.
Riezman frågar sig huruvida bilaterala handelsavtal är en bra väg att gå för att nå frihandel i
världen eller om de är ett hot och hur skulle världen se ut om de var förbjudna? För att
besvara frågan söker Riezman om det långsiktiga jämviktsläget50 kommer att bli global
frihandel eller om jämvikt nås före global frihandel under två antaganden. I antagande 1 är
alla former av frihandelsavtal förbjudna. I antagande 2 är frihandelsavtal tillåtna. Riezman
analyserar också om antagande 2 skulle visa annorlunda resultat om enbart tullunioner
förbjuds medan frihandelsavtal var tillåtna.
Modellen bygger på två steg, där handelsblock i det andra steget väljer vilka tullar de optimalt
vill ha beroende på vilka koalitioner som finns. I det första steget använder sig handelsblock
av information i det första steget för att välja vilka koalitioner de vill ingå i eller stå utanför.
”Spelet” fortsätter tills antigen frihandel uppnås eller världen når ett jämviktsläge som
uppfyller Nash51 kriterier för jämvikt. Handelsblocken väljer strategi utefter vilket som ger
dem den största nyttan i enlighet med Cobb-Douglas funktionen där alla individer har
identiska preferenser:
i,j=1,2,3
(1)
Där Ui är välfärden för handelsblock i, och βij är hur viktig vara j är för handelsblock i. Xij är
den aggregerade konsumtionen av vara j i handelsblock i. Handelsvolymen blir då Z=X-Y52,
positivt värde betyder import och negativt värde medför export. Optimal tull används på
import vilket för vara j och handelsblock i blir, tij. Världsmarknadspriset på vara j betecknas
som Pj och priset inom ett handelsblock blir Pij =(1+ tij) Pj. Aggregerad efterfrågan fås genom
att maximera nyttofunktionen i förhållande till budgetlinjen, där Ii är inkomsten i
handelsblock i och består av inkomsten för produktionen (värdet) plus tullintäkt.
49
De tre som åsyftas är EU, NAFTA och ett asiatiskt t ex en utveckling av ASEAN eller något nytt samarbete
som involverar framförallt Japan men även Kina. För mer läsning se t ex Frankel, Stein, Wei 1996
50
Nash se ovan
51
Ibid
52
Y står för den givna kvantiteten i varje land. Alltså ingen produktion som kan förändras. Riezman sid 4
28
(2)
Strategi avgörs av varje handelsblock efter att optimera (1) under villkor (2). Varje
handelsblock exporterar en vara medan det importerar de övriga två.
Modellen förutsätter att tullar sätts endogent, att varje block agerar rationellt samt att handel
sker interindustriellt53. Blocken svarar på utomstående förändringar rationellt och kan ändra
tullar tills ett jämviktsläge uppnås. Det finns heller ingen produktion utan en summa för
värdet på varor förutsätts. Den tar heller ingen hänsyn till hur inkomstfördelning sker eller hur
politiska faktorer skulle spela in. Analysen angriper frågan utefter tre steg
1. Hur sker interaktionen mellan blocken tills ett jämviktsläge uppnås.
2. Hur förändras policy om inga bilaterala avtal tillåts.
3. Vilka skillnader finns mellan frihandelsavtal och tullunioner ifråga om blockens agerande.
För att kunna jämföra vilket jämviktsläge som uppstår av olika stora handelsblock antar
Riezman att det finns två fiktiva ekonomiska världar.
Ekonomi A består av ett stort block, som står för 43 % av värdet för världens samlade
produktion, och två mindre, som båda har 28 % av värdet på världens produktion.
Ekonomi B är mer jämnt fördelad där det finns ett mindre block, som står för 30 % av
världens produktion, och två större med 35 % av världens produktion var.
I ekonomi A kommer det stora handelsblocket att få en högre välfärd om de tillåts att använda
tullar. De två mindre blocken uppnår då lägre välfärd än vid frihandel och kommer att
använda hotet om att skapa en tullunion med varandra vilket kommer att medföra ett scenario
som ej är fördelaktigt för det stora blocket som under dessa förutsättningar kommer att välja
53
Interindustriell handel är den i litteraturen klassiska beskrivningen att handel sker i form av att olika produkter
handlas mot varandra t ex mat mot industri produkter, detta sker om skalfördelar ej råder. Handeln mellan stater
skulle karaktäriseras av att länder specialiserade sig på få produkter och dessa var deras export medan allt annat
skulle importeras. Se Krugman Obstfeld sid 135 ff
29
frihandel. Trots att det stora blocket helst vill ha kvar tullar blir resultatet frihandel eftersom
hotet om en tullunion är ett än värre scenario.
Skulle alla former av frihandelsavtal vara förbjudna skulle det stora blocket fortsätta att
tillämpa tullar eftersom de får högre välfärd vid tullar än vid frihandel. Resultatet skulle
således inte bli en värld med global frihandel.
Om frihandelsavtal är tillåtna medan tullunioner är förbjudna skulle det stora blocket tjäna
mest på att stå utanför frihandelsavtal (genom att de tillämpar tullar som ovan) medan de två
mindre skulle ingå ett frihandelsavtal med varandra (mer gynnsamt än ingen frihandel alls).
Vid detta scenario skulle det stora blocket gynnas på bekostnad av de två mindre eftersom
frihandel ej uppnås. Även här skulle jämvikt uppnås innan global frihandel är åstadkommen.
Men de mindre handelsblocken uppnår här högre välfärd än om alla former av frihandelsavtal
är förbjudna eftersom frihandel mellan de små blocken är bättre än ingen frihandel alls.
Slutsatsen av ekonomi A är att tullunioner, men även frihandelsavtal, gör det möjligt för
mindre handelsblock att bli större och kunna konkurrera mer effektivt mot stora handelsblock.
Att handelsblocken blir mer jämbördiga kan resultera i att frihandel väljs framför ett
jämviktsläge med tullar. Ett förbud mot frihandelsavtal generellt medför högre protektionism
och lägre välfärd i världen.
I ekonomi B, under förutsättning att alla avtal är tillåtna, kommer de två större blocken att
uppnå högst välfärd om de formar en tullunion medan det mindre blocket kommer att stå
utanför, utan möjlighet att påverka situationen. Frihandel kommer därför ej att uppnås.
När alla former av frihandelsavtal är förbjudna kommer alla block att uppnå högre välfärd vid
frihandel. Därför kommer frihandel att vara det långsiktiga jämviktsläget.
Om bara frihandelsavtal är tillåtna, medan tullunioner är förbjudna, kommer alla block ändå
att åtnjuta högre välfärd vid frihandel än något annat alternativ.
Slutsatsen av ekonomi B är att den inte påverkas av om frihandelsavtal är tillåtna eller ej och
kommer att uppnå global frihandel ändå medan att tillåta tullunioner är skadligt och kommer
att resultera i att global frihandel ej uppnås.
30
Riezman visar att möjligheter att nå global frihandel påverkas av om frihandelsavtal och
tullunioner är tillåtna eller ej och vad resultatet blir under de olika förutsättningarna beror av
storleken på handelsblocken. Generellt medför inte bilaterala frihandelsavtal något hot utan de
tillåter mindre block att växa, för att de ska kunna utnyttja handelsfördelen som det medför
gentemot omvärlden för att kunna konkurrera med större block. Men ett totalförbud mot alla
former av frihandelsavtal kan faktiskt resultera i högre protektionism och lägre välfärd i
världen.
Tullunioner är mer komplicerade och medför att global frihandel inte uppnås om de får träda
ikraft (se ekonomi B). Däremot kan de fylla en funktion i form att mindre block kan hota om
att skapa en tullunion om inte frihandel tillämpas av alla (se ekonomi A). Tullunioner
påverkar dock alltid möjligheterna att nå global frihandel negativt när de väl är ikraft.
Riezman ser risker med frihandelsavtal och att de kan bidra till att skapa incitament mot
frihandel men han visar att det skulle vara ännu större risker förknippade med att förbjuda
frihandelsavtal helt. Därför blir slutsatsen att frihandelsavtal gör mer nytta än skada. En
relevant fråga är då, vilken värld lever vi i, ekonomi A eller ekonomi B? Riezman menar att
det krävs mer forskning för att kunna fastställa vilket men mycket tyder på att det inte är
ekonomi A. Han påpekar också att även om det skulle visa sig att tillåta frihandelsavtal idag
skulle medföra högre välfärd på inga sätt garanterar att världen utvecklas i sådan riktning att
detsamma gäller i framtiden.54
9.3 Analys: Riezman kontra Saggi och Yildiz:
Saggi och Yildiz tillåter att länder får ingå bilaterala handelsavtal och att de ej behöver
samarbeta inom större regioner som Riezman förutsätter. Riezman huvudantagande består i
att han ser frihandelsavtal/frihandelsregioner i form av block och han tar sig an problemet
utifrån att samarbete mellan länder på vägen mot frihandel är en förutsättning. Riezman
förutsätter att handel sker interindustriellt medan Saggi och Yildiz förutsätter intraindustriellt
vilket gör att Saggi och Yildiz kan fokusera på kostnadsasymmetri mellan länder vilket ej
Riezman kan göra under sina antaganden.
54
Riezman 1999
31
Riezmans poäng är att beroende på hur världen ser ut får frihandelsavtal olika effekt på om
jämvikt nås vid frihandel eller inte. Slutsatsen om frihandelsavtal är ändå att de verkar göra
mer nytta än skada medan tullunioner har en direkt skadlig effekt på möjligheten att nå global
frihandel. Saggi och Yildiz betonar istället att det är hur symmetriska medlemsstaterna är som
kommer att avgöra om jämvikt kommer att nås vid global frihandel eller inte. Ju mer
symmetriska medlemsstaterna är desto större skada gör frihandelsavtal men de betonar ändå
att tillåtelse för frihandelsavtal är att föredra eftersom de ändå medför viss
handelsliberalisering om inte global frihandel är möjligt och de har således en positiv
inverkan på världens välfärd. Både Riezman och Saggi & Yildiz tillåter länder att tillämpa
optimala tullar vid icke frihandel, en förutsättning som inte är vanligt i världen55 pga av att det
är svårt samt politiskt vanskligt, men det gör deras resultat är än mer anmärkningsvärda.
Vinsten av att ha tullar är således större i modellen än vad som ofta är fallet i verkligheten.
Frågan om att förbjuda frihandelsavtal är egentligen mer av retorisk karaktär eftersom de
finns och av allt att döma är de här för att stanna. Men frågan ger ändå ledning i vilken effekt
avtalen har på möjligheterna att nå global frihandel. Den centrala frågan för både Riezman
och Saggi och Yildiz är att olika jämvikt kommer att nås beroende på hur världen ser ut,
symmetri eller icke symmetri samt storleken på handelsblock. Eftersom denna fråga är svår
för att inte säga omöjlig att ge ett entydigt svar på blir slutsatsen att eftersom frihandelsavtal
inte är ett direkt hot mot multilateral handelsliberalisering är riskerna mycket mindre än de
möjligheter som frihandelsavtal innebär. Distinktionen mellan frihandelsavtal och tullunioner
som Riezman gör visar på att tullunioner kan innebära att global frihandel aldrig kommer att
uppnås är dock viktig och säger om inte annat vilka sorts frihandelsavtal som inte är att
föredra.
9.4 Tillämpning av handelsregler efter teoretiska resultat
Även om det fanns ett sätt att avgöra hur världen såg ut, är världen under ständig förändring
och att tillämpa ett regelsystem om handelsavtal vore tillåtna eller ej utefter de omständigheter
som råder idag är inte en bra lösning eftersom dagens förhållande kan vara tvärtemot i
framtiden. Slutsatserna av Saggi och Yildiz och av Riezman är därför svåra att applicera på
55
Se ovan Politik bakom handelstrategi samt Litet kontra stort land
32
världen som helhet. Den enda hållbara strategin är då att anta det alternativ som gör minst
skada oavsett förhållanden i världen. Saggi och Yildiz menar att bilaterala frihandelsavtal inte
är något direkt hot mot att nå frihandel, de kan dock ha viss negativ effekt under vissa
omständigheter. Att totalt förbjuda bilaterala frihandelsavtal skulle däremot kunna resultera i
hög protektionism så oavsett hur världen ser ut är riskerna mindre med att tillåta bilaterala
frihandelsavtal än att förbjuda dem. Det är emellertid möjligt att utifrån Saggi och Yildiz
slutsatser, om hur viktig frågan om symmetri är mellan länder, att analysera effekterna av
olika frihandelsavtal. I slutsatsen aktualiseras effekterna av de inom litteraturen benämnda
syd-syd, nord-nord och syd-nord frihandelsavtal56. Vid symmetri påverkas ländernas vilja att
nå global frihandel negativt och då kan både syd-syd och nord-nord avtal vara skadliga, vilket
dock är alarmerande eftersom de är i särklass de vanligaste formerna av frihandelsavtal. Den
bästa formen för bilaterala frihandelsavtal skulle således vara nord-syd avtal, eftersom
industrialiserade länder och utvecklingsländer torde kunna klassas som asymmetriska. Även
Riezman visar på hur resultatet beror av omvärlden vilket som tidigare påpekats inte är en
anledning för regeländring av GATT-avtalets artikel 24. Det bästa möjliga är följaktligen att
tillämpa den väg som gör minst skada och det är samma som Saggi och Yildiz resultat visar,
att tillåta frihandelsavtal. Riezmans distinktion mellan tullunioner och frihandelsavtal visar på
att tillåta tullunioner inte ger någon fördel utan endast medför risker. Varför man kan fråga sig
om tullunioner borde vara tillåtna eftersom de inte erbjuder någon positiv effekt som inte
frihandelsavtal kan ge.
10. Slutsatser:
Huruvida frihandelsavtal kommer att påverka vägen mot frihandel positivt eller negativt beror
således på två centrala punkter. Den första; Är frihandelsavtal öppna eller slutna? Medför ett
medlemskap till största delen handelsomfördelning eller handelsalstring? Vid studier av
öppna frihandelsavtal verkar den sistnämnda frågan inte vara avgörande. Därför är det
centrala huruvida regionala frihandelsavtal är öppna eller ej. Slutsatsen är att öppna
frihandelsavtal medför ökade incitament för länder att genomgå ytterligare
handelsliberaliseringar och i förlängningen betyder det att öppna frihandelsavtal leder till
global frihandel. Medan slutna frihandelsavtal påverkar medlemsländernas incitament att
genom gå ytterligare handelsliberaliseringar negativt.
56
se inledning
33
Den andra punkten som är central är att frihandelsavtals effekt på möjligheterna att nå global
frihandel beror av hur världen ser ut. Det finns således ingen universell strategi som gäller för
alla lägen. Både symmetri mellan länderna samt storleken av handelsblocken är viktiga
aspekter när man ska utvärdera frihandelsavtal effekter på världshandeln och om de medför
att det slutliga jämviktsläget blir global frihandel eller inte. Men även om inte global frihandel
är möjligt att uppnå kommer frihandelsavtal, om tillåtna, ge högre grad av frihandel än om de
inte var tillåtna.
10.1 Egna reflektioner
I takt med att handelsblock växer och att det även sker utökningar av befintliga avtal som t ex
fallet med EU kommer denna förändring rimligen också att påverka EUs handelspolitik.
Ursprungligen bestod EU av relativt små stater57 som alla ensamma skulle vara högst
beroende av frihandel. Detta på grund av att protektionism skulle skapa stora
välfärdskostnader58, små stater kan ej påverka världsmarknadspriset59, samt att företag ej
skulle få tillgång till en stor marknad för att kunna utnyttja stordriftsfördelar och således tappa
konkurrenskraft. Men EUs utveckling till en av de största handelsaktörerna i världen har
medfört att staternas ursprungliga ideologi nog har ändrats i takt med att förutsättningarna har
ändrats. Länderna inom EU är inte längre lika beroende av frihandel som tidigare och detta
kan medföra att EU blivit en mer inåtriktad marknad som inte längre är lika beroende av
frihandel.
Utvecklingen mot större handelsområden som Baldwin (men även Riezman, Saggi och
Yildiz)60 ser som en förutsättning för fortsatt handelsliberalisering verkar med tanke på
ovanstående resonemang inte lika självklart leda till global frihandel. I takt med att blocken
ökar i storlek kommer också medlemsländernas handelspolitik att förändras eftersom de blir
en del i något större och får andra förutsättningar än om de skulle vara ensamma. Den ändrade
handelsstrategi är något som är mest påtagligt inom tullunioner eftersom de måste tillämpa
samma handelspolitik och följaktligen är också samarbetet mer utvecklat och länderna är mer
57
Jämfört med världen som helhet och främst med USA.
Se ovan Effekter av en tull
59
Se ovan i litet land kontra stort land
60
Förutsättningar för att frihandel måste börja utifrån större block använder sig också Riezman av. Saggi och
Yildiz använder sig också av liknande resonemang om att länder kan skapa flera bilaterala frihandelsavtal vilket
också medför att handelsblock kommer att växa.
58
34
integrerade i varandra. Av samma anledning är också tullunioner mer stabila och att överge en
tullunion kräver en större insats än att överge ett frihandelsavtal vilket talar för att tullunioner
är mindre benägna att avvecklas till förmån för en multilateral handelsliberalisering.
Det finns således en strukturell fara med tullunioner medan frihandelsområden är instabilare,
de vill enbart främja handel mellan varandra. Medan tullunioner måste formulera en mer
långsiktig handelsstrategi och därmed blir de strukturellt en hållbar långsiktig lösning och
således inte ett steg mot frihandel.
10.2 Avslutning
De slutsatser som kan skönjas generellt är att bilaterala frihandelsavtal inte är något direkt hot
mot möjligheterna att nå global frihandel. Däremot skulle ett förbud av frihandelsavtal
medföra en värld med högre protektionism. Bilaterala frihandelsavtal verkar därför göra mer
nytta än skada och således vara en väg mot global frihandel. Det uppstår dock vissa
tvivelaktiga former av frihandelsavtal när storlek och symmetri vägs in i bilden. Tullunioner
verkar kunna hota möjligheterna att nå global frihandel och de uppfyller ingen funktion i
realiteten som inte andra former av frihandelsavtal kan fylla. Även vissa former av regionala
frihandelsavtal bör ifrågasättas, när länderna är alltför symmetriska, de sk syd-syd samt nordnord avtalen men det bör påpekas att resultaten är mycket specifika och därför är det svårt att
uttala sig med säkerhet i den frågan.
Det finns även strukturella faror med tullunioner eftersom de är stabilare konstruktioner och
mer långtgångna samarbeten som inte kan avvecklas lika lätt, vilket borde gör dem än mer
ifrågasatta än frihandelsavtal. Slutsatsen är således att frihandelsavtal inte medför något direkt
hot mot ytterligare handelsliberaliseringar och i väntan på ytterligare forskning finns det
således inget som talar för ett förbud. Frihandelsavtal borde till och med uppmuntras under
förutsättning att de är öppna. Frihandelsavtals effekter på möjligheten att nå global frihandel
är något oviss även om mina studier visar på att de har en övervägande positiv effekt. Den
ökade trenden om frihandelsavtal är således inte något direkt alarmerande, men dess effekter
bör utredas mer. Det slutgiltiga svaret om vilken sida som bäst besvarar frågan om
frihandelsavtals vara eller icke vara kan endast framtiden utvisa.
35
11. Litteraturförteckning:
Baldwin, Richard E. (1993). "A Domino Theory of Regionalism." NBER Working Paper No.
4465, September.
Baldwin, Richard E. (1997) ‘‘The Causes of Regionalism.’’ World Economy 20: 865–88,
November.
Bhagwati, Jagdish, (1991) The world trading system at risk, Princeton University Press,
Princeton, New Jersey
Frankel, Stein, Wei (1996) “Regional trading agreements: natural or super-natural?”
American Economic Review 86. 52-6
GATT avtalet, artikel XXIV
Krishna (1997) “Regionalism and Multilateralism: A Political Economy approach“
The Quarterly Journal of Economics, 1998 - MIT Press
Krueger A.O. (1997) “Free trade agreements versus customs unions” Journal of
Development Economics, Volume 54, Number 1, October, pp. 169-187(19)
Krugman, P & Obstfeld (2000) ”International Economics – Theory and Policy”, AddisonWesley Publishing Company. Fifth edition.
Olson, M (1965) The Logic of Collective Action: Public goods and the Theory of Groups,
Cambridge, Harvard University Press,
Riezman, R (1999) “Can bilateral trade agreements help induce free trade?”
The Canadian Journal of Economics,
Saggi, K. & Yildiz, H.M., (2005) “Bilateral Trade Agreements and the Feasibility of
Multilateral Free Trade,” Mimeo, Southern Methodist University and Ryerson University.
36
Stigler, G (1971 )“The theory of Economic Regulation”, Bell Journal of Economic and
Management Science, II 3-21
Viner, Jacob (1950). The customs union issue. New York: Carnegie Endowment for
International Peace; London: Stevens & Sons Limited
World Bank (2000). Trade Blocs, Policy Research Report, Washington DC.
11.1 Ej tryckta källor:
http://economics.about.com/cs/economicsglossary citerad: (2006-05-10)
www.kommers.se citerad: (2006-05-08)
www.ne.se citerad: (2006-05-02)
37