Vad ungdomar bör veta om
handelspolitik
Henrik Isakson, enhetsråd
Tanke bakom workshopen
1. Den öppna handelspolitikens för och nackdelar
2. Hur fungerar WTO?
3. Hur ser frihandelsavtalen ut?
4. Hur fungerar EU:s handelspolitik?
5 H
5.
Hur h
har h
handelspolitiken
d l
litik utvecklats
t
kl t och
h vilka
ilk h
hott fi
finns fframöver?
ö ?
Diskussion kring
(1) Värderingar
((2)) Vilken kunskap
p eleverna har om ”hur handelspolitikens
p
värld ser ut”
Ekonomiska argument FÖR frihandel
Produktionsvinster
– Att tillverka sådant som andra kan göra bättre och billigare är ett
slöseri med landets produktiva resurser.
resurser Specialisering enligt
”komparativa fördelar” ger bägge parter högre levnadsstandard
– Stordriftsfördelar i produktionen (kostnaden faller vid ökad
produktion),
– Stimulerar teknisk utveckling (genom konkurrens och import av
teknik och kunnande) och därmed tillväxt
Konsumentvinster
– Lägre priser
– Ökat utbud
– Bättre kvalitet
Ekonomiska argument
g
MOT frihandel
Främst u-länder:
– Tullar viktig inkomstkälla för staten (underutvecklat inhemskt
skattesystem),
– ”Uppfostringstullar”. Skydda framväxande industrier
Främst i-länder (och mer utvecklade u-länder)
– ”Strategisk
Strategisk handelspolitik
handelspolitik” (industripolitik).
(industripolitik) Stöd till branscher där
endast ett fåtal aktörer får plats på marknaden p.g.a. av stora
initiala FoU-kostnader (ex Airbus).
Jordbruk (alla):
– Trygga försörjningen av livsmedel
livsmedel, (öppna landskap
landskap, traditioner
traditioner,
kultur etc. Jordbrukets multifunktionalitet)
Frihandel påverkar inkomstfördelningen
Positivt för
Exportnäringar och dess produktionsfaktorer (arbete
(arbete, kapital
kapital, råvaror)
Negativt
g
för
Importkonkurrerande näringar och dess produktionsfaktorer (arbete,
kapital och råvaror)
Handelsliberalisering måste (bör) därför kompletteras med:
- Aktiv arbetsmarknadspolitik (matchning
(matchning, vidareutbildning)
vidareutbildning),
- Arbetslöshets- och socialförsäkringar (mot tillfälligt inkomstbortfall).
Sverige har dessa instrument, vissa andra länder inte (jmf USA).
- Om anpassningskostnaderna blir för stora för företag och arbetare
ök motståndet
ökar
t tå d t mott handelsliberaliseringar.
h d l lib li i
Slutsats
• Frihandel är nästan alltid gynnsamt för samhällsekonomin i långa
loppet.
• Frihandel nödvändigt men inte tillräckligt för tillväxt
• Men i det korta perkspektivet och för många enskilda företag, regioner
eller enskilda kan det vara negativt
• Frihandel kan både öka och minska klyftorna i samhället
• Och sen har vi förstås miljöaspekterna...
Miljön
• Handel påverkar miljön på olika sätt men fel med fokus på transporter
• Fokus borde vara på
å produktionen
• Lösningarna
ös ga a ä
är många:
å ga u
utsläppsrätter,
s äpps ä e , sskatter
a e oc
och a
andra
dae
ekonomiska
o o s a
styrmedel samt även rena förbud i vissa fall. Ny teknik viktigt. Märkning av
produkter.
• Fel med fokus på mängden handel och avstånden
Värderingar – vad diskuterar eleverna?
• Miljön?
• Sociala aspekter (arbetslöset, klyftor mm)
• Maten vi äter?
• Utvecklingsländer (globaliseringsdebatten)
• Billiga priser, stort utbud, överflöd – taget som självklart?
• Frihandel positivt eller negativt laddat begrepp?
Det multilaterala systemet
• Efter Andra Världskriget
• Bretton Woodsinstitutionerna skulle vara tre men blev två:
Värlsbanken och IMF
• Ingen ITO men istället GATT-avtalet
GATT 1947 – grundläggande principer
• Reciprocitet (portalparagrafen), d.v.s. ömsesidiga handelsliberaliseringar.
• Mest gynnad nations behandling Alla ska behandlas lika. (Undantag för
)
frihandelsområden och tullunioner).
• Nationell behandling Importerade varor ska behandlas på samma sätt som
inhemska varor.
• Positiv särbehandling av utvecklingsländer (GSP)
• Allmänna undantag Länder får vidta (icke-diskriminerande) åtgärder som är
”nödvändiga” för att skydda:
((a)) den allmänna moralen,,
(b) människors, djurs och växters liv och hälsa (SPS-åtgärder)
(g) uttömliga naturresurser
Medlemstillväxten i GATT 1948 ‐ 1994, WTO 1995 ‐
Medlemstillväxten i GATT 1948 ‐
1994 WTO 1995 ‐
175
WTO efterträder GATT (1995)
150
Tillströmming av u‐länder efter avkoloniseringen
125
100
75
50
25
0
1945
1950
1955
1960
1965
1970
1975
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
Från ytlig till djup integration.
integration Tullar i fokus fram till
Uruguayrundan (1986-1994)
Runda
År
Genève
1947
Annecy
1949
X
Torquay
1950‐51
X
Geneva
1955‐56
X
Dillon
1960 61
1960‐61
X
Kennedy 1962‐67
X
X
Tokyo
y
X
X
X
X
Regel‐
verket
Tullar
X
X
1973‐79
Uruguay 1986‐94
X
Icke‐tariff.
handelsh.
Tjänste handel
(GATS)
Immaterial‐
rätt (TRIPs)
Invester‐
ingar
(TRIMs)
X
X
X
World Trade Organisation
• Bildades 1995 som ett resultat av Uruguayrundan
• Säte i Genevé (600 anställda)
• Upprätthåller ingångna avtal genom
• (1) ö
övervakning
k i
• (2) tvistlösning (relativt starkt)
• Forum för nya handelsförhandlingar (Doharundan)
Varför har Doharundan kört fast?
Konsensus (svårare ju fler medlemsländer,
medlemsländer jmf FN)
Vad innebär utvecklingsperspektivet?
Maktförskjutning mot u-länder
- Nya stora aktörer: Kina,
Kina Indien,
Indien Brasilien
- Intressebaserade grupperingar av mindre u-länder
=> EU och USA har förlorat sin särställning
Jordbruket fortfarande en stötesten.
Nya områden (tjänster, icketariffära hinder mm) utgör ingrepp i suveräniteten
Många medlemsländer prioriterar regionala och bilaterala handelsavtal
Frihandelsavtal och preferenser
p
Frihandelsavtal ger möjlighet att gå längre än WTO – men de skapar snedvridningar
Frihandelsavtal – tullunion – gemensam marknad
Frihandelsavtal: från 100 1995 till 200 idag.
g Ytterligare
g
200 p
på g
gång
g
Viktiga exempel: EU, NAFTA, MERCOSUR, ASEAN
Sydkorea het potatis (“farliga” bilar!)
Pågående förhandlingar EU-Indien av stor betydelse (arbetskraft)
Kunskaper och intresse bland eleverna
Kännedom om WTO, världshandelns spelregler?
“Fördomar” om WTO? Ex i storföretagens
g
famn eldyl?
y
Syn på WTO:s inflytande i världen?
Utvecklingsländers styrka – bra eller dåligt?
Jordbruket – ska det skyddas/stödjas?
Suveräniteten hotad?
EU – den inre marknaden
Den inre marknaden – skapad 1993 - omfattar 30 länder och fyra friheter:
Varor
-
Tjänster -
Människor
-
Kapital
Varor handlas fritt men tjänster
j
har stora p
problem ((tjänstedirektivet)
j
)
Människor inte speciellt mobila
Kapital extremt rörligt – men ändå inte
På gång: hundratals förslag på gång i ny Enhetsakt (bla “digital ekonomi”)
Beslut fattas av rådet och parlamentet på förslag av EU-kommissionen
EU - den yttre handelspolitiken
Omfattar alla ekonomiska relationer med tredje land
Starkt polariserad mellan Nord och Syd (FR
(FR, IT vs UK och delvis DE)
Sveriges position extremt liberal. Motiveras med
egen historia,
god konkurrenskraft,
utvecklingshänsyn,
ideologi:
g marknaden ska inte styras
y
((men beskattas...))
rationellt ickesentimentalt ekonomiskt tänkande
Lissabonfördraget
g ((i kraft dec 09)) ändrar reglerna
g
för beslutsfattande:
parlamentet får medbeslutanderätt
Troligen kommer handelspolitiken politiseras framöver (som i USA)
Preferenser till u-länder GSP och Everything but Arms EBA (på svenskt initiativ)
E
Economic
i P
Partnership
t
hi A
Agreements
t (EPA) en h
hett potatis
t ti
Eleverna om EU och Sveriges
handelspolitik
Kunskap om inre marknaden och de fyra friheterna?
Hur verkliga är friheterna egentligen?
Hur fattas beslut i EU?
K
Kunskap
k om yttre
tt handelspolitiken
h d l
litik och
h dess
d
kkonflikter?
flikt ?
Kunskap om och stöd för Sveriges handelspolitik?
Preferenser till fattiga länder – bra eller dåligt?
EPA – förekommer debatt?
Handelshindren – på långsiktig nedgång
Kvoter för textilier borta sedan 2005
Kraftiga tullsänkningar i de flesta länder, särskilt Kina och Indien (halvering)
Genomsnittlig tullnivå i världen idag: några få procent – men kan höjas
Men av betydelse i alla fall i vissa sektorer och pga fragmentering
Antidumping begränsat fenomen – men mycket medieuppmärsamhet (“handelskrig”)
( handelskrig )
Handeln med jordbruksprodukter liberaliserad – men fortfarande långt kvar att gå
Investeringsliberalisering i världen i stort (påverkar främst tjänstesektorn)
Risker framöver (bla i krisens kölvatten)
1930-talets misstag har inte upprepats
G20-löften, övervakningssystem – rädsla för motaktioner, WTO,frihandelsavtal,
svagt tryck från företag och allmänhet
Relativt oreglerat: offentlig upphandling och subventioner
Offentlig upphandling (USA
(USA, Kina) + Subventioner (bilar
(bilar, banker) = problem
Framtidens fokus: förutom ovan nämnda även tekniska handelshinder och
sanitära och fytosanitära åtgärder – bla genmanipulation, hormoner
Gränsjusteringsåtgärder – för att bekämpa växthuseffekten
Stödet för frihandel i olika länder (lågt i USA, högt i många u-länder)
Eleverna om handelspolitikens utveckling
och hoten framöver
Vad vet man om låga tullar och andra yttre gränshinder?
Handelskrig – oroas man av det (nu senast Kinas valuta)
Inställningen till utländska direktinvesteringar och multinationella bolag?
Fragmentering av produktionskedjorna – är den känd?
Offentlig upphandling och subventioner? Är det ok att vara protektionist här?
Gränsjusteringsåtgärder? Diskuteras sådana?
T k!
Tack!
