INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Juni 2009
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.
Vårdkedja
Flödesschema
Barnhälsovårdens roll i vårdkedjan
Beräkning av BMI
ISO-BMI tabell
Lathund för vikt och längdregistrering
Informationsblad om fetma och övervikt
2.
Några tankar och tips inför samtal med föräldrar om deras
barns övervikt
Förslag på samtalen inom BHV vid övervikt
Guide för hälsoundersökning och föräldrasamtal vid 4 år 1(2)
Guide för BVC personal om övervikt 2(2)
Förslag på samtalen inom BHV vid fetma
Fördjupningslitteratur
Remittering till överviktsteamen i Södra Älvsborg
3.
Goda matvanor och Rörelse vid 4 år
ABC - Vad ska jag tänka på när jag vill nå en hälsosam vikt?
Energibalans
Förslag på myrsteg
Måltidsordning
Frukt och grönsaker
Tallriksmodellen
Drycker
Utrymmet
Fysisk aktivitet
Pärmen är framtagen 2006 av Överviktsteamet, Barn- och ungdomsmedicinsk
mottagning, Alingsås. Teamansvarig: Anna Klebom.
Ansvarig för utgivning och uppdatering: Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg.
Ansvarig: Therese Lindh, leg dietist, Tfn: 033-208573
Reviderad 2009
April 2007
UPPHOVSRÄTT
Allt material i pärmen skyddas av lagen om upphovsrätt. Materialet
får inte mångfaldigas, kopieras, överlåtas eller på annat sätt återges,
utan skriftligt tillåtelse från Centrala Barnhälsovården, Södra
Älvsborg.
Det material som får kopieras och användas (i sitt originalskick) i
patientundervisning är följande:
• ABC – Vad ska jag tänka på när jag vill nå en hälsosam vikt?
• Energibalans
• Förslag på myrsteg
• Måltidsordning
• Frukt- och grönsaksrekommendation
• Drycker
• Utrymmet
• Fysisk aktivitet
• Remissblankett
• Information om team
• Information om fetma och övervikt
För information om pärmen och kommenterar, vänd Er till:
Centrala Barnhälsovården i Södra Älvsborg
Tfn: 033-208570, 033-208573
April 2007
VÅRDKEDJA
Övervikt och fetma hos barn och ungdomar har ökat kraftigt de
senaste 25 åren. För att hindra denna trend måste vårdkedjor
upprättas och arbete bedrivas på flera olika nivåer.
I detta sammanhang viktigt att skilja på fetma och övervikt.
Fetma är en sjukdom/diagnos som skall utredas och aktivt behandlas.
Detta bör ske på inom sjukvården precis som andra kroniska
sjukdomar.
Övervikt däremot är inte någon sjukdom men ett tydligt tecken på
obalans mellan intag och utgifter. Vid övervikt är det viktigt att
bedriva ett förebyggande arbete där syftet är att förhindra
utveckling till fetma genom att jobba utifrån ett friskperspektiv och
lyfta fram generella råd om mat och rörelse som gäller alla barn.
Maj 2009
Centrala Barnhälsovården i Södra Älvsborg
BMI vid hälsoundersökning 4 år
Väg och mät barnet
Räkna ut BMI
Jämför med isoBMI
isoBMI 25
Övervikt
Normalvikt
Ge generella råd utifrån
materialet
”Goda matvanor och Rörelse vid 4 år”
isoBMI 30
Fetma
Ge generella råd utifrån materialet
”Goda matvanor och Rörelse vid 4 år”
Inled ett samtal om övervikten
Erbjud/boka tid för föräldrasamtal om 1 månad.
Ge generella råd utifrån materialet
”Goda matvanor och Rörelse vid 4 år”
Inled ett samtal om fetman
Erbjud tid till specialist-BVC
Ny vikt och längd efter 3 mån.
Använd överviktspärmen*, se
blad ”Guide för BVC-personal
om övervikt”
Remiss till närmaste
barn- och ungdomsmedicinska
mottagning
*Manual barnhälsovården övervikt hos barn och ungdomar
April 2007
BARNHÄLSOVÅRDENS ROLL I VÅRDKEDJAN
1. Att under förskoleåldern främja bra mat- och rörelsevanor i hela
familjen med generella råd som gäller alla barn.
2. Att i samband med hälsosamtalen vid 4 år och 5,5 år ta fram BMI
på alla barn för att:
• Identifiera barn med fetma (ISO-BMI >30) och remittera till
behandling.
• Identifiera barn med övervikt (ISO-BMI 25-30) och en
accelererande viktutveckling. Dessa barn bör följas upp av BVC
1 ggr/kvartal med vikt- och längdkontroll och information utifrån
ABC-materialet. Se förslag på hur dessa samtal kan läggas upp.
Målsättning att bromsa upp accelererande viktutveckling och
förhindra utveckling till fetma.
April 2007
BERÄKNING AV BMI
BMI (=Body Mass Index) används för att bedöma om en person väger
för mycket. För vuxna går gränsen för övervikt vid BMI 25 och för
fetma vid BMI 30.
För barn kan inte samma gränsvärden användas utan gränserna har
anpassats utifrån ålder och kön. Dessa gränsvärden man då fått fram
kallas ISO-BMI. Ett ISO-BMI över 25 definieras som övervikt och
ett ISO-BMI över 30 definieras som fetma.
BMI = vikt/(längd *längd)
Vikt i kg
Längd i m
Exempel:
Pojke 5 år, 112 cm lång, 25 kg.
25/(1,12*1,12)= 19,93 (ISO-BMI 30=19,30)
Tabell där BMI-värden listas som motsvarar gränserna för fetma (isoBMI-30)
och övervikt (isoBMI-25) för flickor och pojkar från 2 till 18 års ålder (Cole 2000)
Table 4. International cut off points for body mass index for overweight and obesity by sex between
2
2 and 18 years, defined to pass through body mass index of 25 and 30 kg/m at age 18, obtained by
averaging data from Brazil, Great Britain, Hong Kong, Netherlands, Singapore, and United States
2
Body mass index 25 kg/m
2
2.5
3
3.5
4
4.5
5
5.5
6
6.5
7
7.5
8
8.5
9
9.5
10
10.5
11
11.5
12
12.5
13
13.5
14
14.5
15
15.5
16
16.5
17
17.5
18
2
Body mass index 30 kg/m
Males
Females
Males
Females
18.41
18.13
17.89
17.69
17.55
17.47
17.42
17.45
17.55
17.71
17.92
18.16
18.44
18.76
19.10
19.46
19.84
20.20
20.55
20.89
21.22
21.56
21.91
22.27
22.62
22.96
23.29
23.60
23.90
24.19
24.46
24.73
25
18.02
17.76
17.56
17.40
17.28
17.19
17.15
17.20
17.34
17.53
17.75
18.03
18.35
18.69
19.07
19.45
19.86
20.29
20.74
21.20
21.68
22.14
22.58
22.98
23.34
23.66
23.94
24.17
24.37
24.54
24.70
24.85
25
20.09
19.80
19.57
19.39
19.29
19.26
19.30
19.47
19.78
20.23
20.63
21.09
21.60
22.17
22.77
23.39
24.00
24.57
25.10
25.58
26.02
26.43
26.84
27.25
27.63
27.98
28.30
28.60
28.88
29.14
29.41
29.70
30
19.81
19.55
19.36
19.23
19.15
19.12
19.17
19.34
19.65
20.08
20.51
21.01
21.57
22.18
22.81
23.46
24.11
24.77
25.42
26.05
26.67
27.24
27.76
28.20
28.57
28.87
29.11
29.29
29.43
29.56
29.69
29.84
30
31
1(1)
Centrala Barnhälsovården
Katarina Almkvist
Barbro Thomasson
2007-06-18
Version 1.1
Profdoc version 1.82(8)
Barn födda 2003 – lathund för vikt och längd registrering för BMI värde
För barn födda 2003 görs alla BVC registreringar i pappersjournalen, alla besök
kontaktregistreras i Profdoc.
För att få ut BMI på dessa barn ska även längd och vikt registreras i journalsystemet.
Inga lösblad behövs. Vi får möjlighet att kunna ta ut BMI på en hel årskull barn.
Hämta patienten
Välj menyvalet Journal, Tillväxt, Lista eller kortkommando Shift + F5 och enter för att komma
till listan i tillväxtmodulen.
Välj Ny, kontrollera att du har rätt datum, sätt kontaktregistrering som gäller för dagens besök.
Skriv in vikt och längd. Spara med Ok.
För att se BMI ändrar
man till kurvan som gäller för Skola
Välj därefter ”Kurva”
Ändra till kurvan som gäller för
”Tabell och BMI 2-18 år”
Jämför barnets BMI i relation till kurvan för övervikt och fetma.
Inställningen för vilken kurva som skall visas ändras automatiskt tillbaka till rätt.
April 2007
ÖVERVIKT OCH FETMA HOS BARN OCH
UNGDOMAR
När väger mitt barn för mycket?
Utifrån hälso- och sjukvårdens perspektiv ser vi till största del på koppling
mellan kroppsvikten och risker för hälsan. För att bedöma om en person väger
för mycket används BMI (Body Mass Index) och man skiljer då på normalvikt,
övervikt och fetma.
Förekomst
Under de senaste 25 åren har övervikt och fetma ökat bland barn och ungdomar.
Idag lider ca 3% av fetma och 20-25% av övervikt.
Orsaker
I de allra flesta fall beror övervikt och fetma på en kombination av arv och
livsstil. Arvet kan vi inte påverka men däremot våra mat- och motionsvanor.
Prognos
För barn under 3 år är prognosen god att fetma och övervikt försvinner. Ju
äldre barnet är och ju högre BMI det har, desto större är risken att barnet
skall bibehålla sin fetma/övervikt som vuxen. Redan i 7-årsåldern sjunker
chanserna om inget görs och endast hälften med fetma spontantläker. Efter 10års ålder är risken hela 90%. Under pubertet gör hormonomställningarna att
övervikten blir mer svårbehandlad. Under samma period skall barnet frigöra sig
från sina föräldrar varför det är bra om ett behandlingsprogram kommit igång
tidigare.
Hälsomässiga risker?
Graden av övervikt är kopplad till flera hälsorisker som t ex risk för att utveckla
diabetes typ 2, även om detta fortfarande är ovanligt bland barn och ungdomar i
Sverige. Även tecken på åderförkalkning och högt blodtryck förekommer vilket
på sikt kan leda till hjärtinfarkt och stroke. Utöver detta finns en rad olika
problem som uppkommer mycket tidigare som t ex psykisk ohälsa och problem
med rörelseapparaten.
April 2007
Finns det risk med att gör något åt övervikt/fetma?
Många är rädda för att barnet skall ta skada om man försöker göra något åt
problemet. Viktigast är att reagerar så tidigt som möjligt och inte vänta på att
övervikten skall växa bort. Bra matvanor och ökad rörelse mår alla barn bra av
och tanken är inte att gå ner i vikt utan att bromsa den accelererande
viktutveckling. Då är risken för att utveckla ätstörning inte högre än hos andra
barn och ungdomar. Viktigt med föräldrastöd och regelbunden kontakt med
BVC/skolhälsovård eller barnmottagning.
Hur prata med sitt barn om övervikten?
När det gäller förskolebarn så räcker det med att föräldrarna genomför
förändringar i mat- och motionsvanor. Förklaringar som är kopplade till
kroppsvikt behöver inte ges. Om barnet undrar över förändringarna är det bästa
att svara utifrån ett allmänt hälsoperspektiv t ex ”vi blir piggare” eller ”det är
bättre för kroppen” .
Skolbarn och tonåringar är ofta medvetna om sitt utseende och vikt. Bekräfta
övervikten och samtala om det. Lägg tillsammans upp en strategi där du som
förälder klargör vad du kan bidra med men diskutera även vad barnet kan göra
själv för att påverka sin vikt.
April 2007
Några tankar och tips inför samtal med föräldrar om
deras barns övervikt
Att samtala om övervikt hos barn kan vara svårt både för föräldrarna och dig
som professionell. Känslor av oro, skuld och skam finns ofta med i bilden. Inte
sällan känner föräldrarna stor vilsenhet och även uppgivenhet inför sitt barns
svårigheter. Man kan då, på grund av sina egna känslor, ha svårt att lyssna och ta
till sig information. Man kan också ha svårt att erkänna (kanske även för sig
själv) och diskutera vissa saker som man tror man är ensam om och kanske också
skäms för.
Här finns (lika lite som på andra områden) några helt enkla och säkra vägar till
framgångsrika samtal. Några beprövade ”tumregler” finns ändå och är bra att
känna till:
•
Försök att skapa en trygg samtalsatmosfär.
•
Ge enkel, tydlig och saklig information. Var ärlig men undvik
”skräckpropaganda” (blir man alltför oroad har man svårt att ta till sig
informationen på ett bra sätt). Undvik även alltför långa förklaringar. Om
föräldrarna själva frågar eller på annat sätt verkar undrande kan du
naturligtvis ”fylla på” med mera information men börja kortfattat!
•
Nämn positiva vinster med att nå en hälsosam vikt – inte bara risker vid
övervikt.
•
Undvik frågor och kommentarer som lätt ger känslor av skuld och skam.
Börja gärna med att berätta att många befinner sig i samma situation och
att du vet att det kan vara svårt. De flesta föräldrar gör så gott de kan
men det är inte alltid lätt att själv hitta rätt metoder i sin
barnuppfostran, framförallt då så mycket förändras i snabb takt som det
gör i vårt samhälle. Därför är det så viktigt att ALLA runt barnet nu
ställer upp och samarbetar. För det är verkligen mycket viktigt att barnet
nu får bra hjälp snarast! (Däremot bör man vara medveten om att det kan
ta lång tid innan tydliga resultat märks! Ibland är det svårt att hitta
metoder som fungerar ”rent medicinskt”. Det är viktigt att rikta sig mest
till föräldrarna och ge dem stöd. Barnet ska inte känna skuld.)
•
Då du ställer frågor till föräldrarna är det bra om de är så öppna och
förutsättningslösa som möjligt. Fråga t ex hellre ”har ni några speciella
regler…..?” (t ex kring godisätande) än ”vilka regler har ni…..?”. Det blir
lättare en trygg och öppen samtalssituation med den första sortens fråga.
Med den andra riskerar man att samtalet blir mera som ett ”förhör”, där
det finns givna rätta och felaktiga svar.
•
Råd och förslag skall naturligtvis ges på ett tydligt sätt. Men det är också
viktigt att föräldrarna känner sig som en jämlik part i samtalet. Våra
expertkunskaper gör ju att vi har en hel del allmänna råd som vi vet
brukar fungera. Dessa bör vi dela med oss av. Föräldrarna däremot är de
som oftast vet bäst vad som kan fungera just nu för deras barn, i deras
familj. För att kunna nå bra resultat är det mycket betydelsefullt att vi
lyssnar noga på föräldrarna och samarbetar med dem!
FÖRSLAG PÅ SAMTALEN INOM BARNHÄLSOVÅRDEN VID
ÖVERVIKT
Första besöket
Frågeställningar att fortsätta diskutera utifrån:
- Informera föräldrarna om hur det ser ut med barnets BMI i
relation till ISO-BMI gränserna och tidigare viktutveckling.
- Vilka funderingar och tankar har föräldrarna kring detta?
- Vad känner föräldrarna till om koppling mellan hälsa och
kroppsvikt? Fråga om lov att få informera.
Infoblad om fetma och övervikt
- Har familjen gjort något för att komma till rätta med
problemet?
- Se även ”Guide för BVC-personal om övervikt”
Om ja, vad? Uppmuntra de förändringar man redan gjort och
fortsätt diskussion utifrån Goda matvanor och Rörelse vid 4 år
och ABC materialet.
Se ABC materialet, flik 3
Om nej, fråga om du får informera om vad som påverkar vikten
Se ABC-materialet, flik 3
Uppföljning 1 ggr/kvartal
Uppföljning vikt- och längd, diskutera utifrån BMI-utvecklingen.
Viktiga frågor:
Har ni ändrat några vanor sedan föregående besök?
Ja
- Vad har ni ändrat på?
- Har ni funderat på fler förändringar?
Nej
– Har ni funderat att ändra på något?
Jobba med utgångspunkt från ABC materialet.
Om barnet fortsätter att ha en accelererande viktutveckling trots
stöttning via BHV under 6-12 månader, 1ggr/kvartal, rådgör med
resp. barn- och ungdomsmedicinska mottagning.
Reviderad juni 2009
Centrala Barnhälsovården
Guide för hälsoundersökning och föräldrasamtal vid 4 år
1.
Väg och mät barnet. Fyll i tillväxtkurvan.
2.
Ta fram/räkna ut BMI och skriv in det i journalen.
3.
Jämför med iso-BMI.
4.
Om barnet är normalviktigt, ge generella råd utifrån
materialet: ”Mat och rörelse vid 4 år”.
5.
Om barnet är överviktigt, ge generella råd utifrån materialet:
”Mat och rörelse vid 4 år”. Inled ett samtal med föräldern
kring övervikten. Viktigt att tänka på: BVC har valt att reagera
även på övervikt eftersom det handlar om att hitta bra vanor,
inte att banta barnen. Övervikt är ingen sjukdom, utan en
hälsorisk att utveckla fetma. Vi erbjuder föräldrasamtal
om bra mat och rörelse för barn.
• Informera utifrån materialet ”Mat och rörelse vid 4 år”.
• Erbjud tid för uppföljning om tre månader.
• Om föräldrarna tackar nej, gör uppföljning vid nästa besök.
• Vid återbesök: använd ”överviktspärmen” - ”Manual
Barnhälsovården övervikt hos barn och ungdom” och ta
hjälp av ”Guide vid övervikt hos barn från 4 år” som finns i
pärmen för att strukturera besöken.
6.
Om barnet har fetma, ge generella råd utifrån materialet:
”Mat och rörelse vid 4 år”. Boka tid på spec.-BVC som
remitterar till närmaste Barn- och ungdomsmedicinska
mottagning. Om föräldrarna tackar nej, gör uppföljning vid
nästa besök.
Centrala Barnhälsovården i Södra Älvsborg, maj 2009
1(2)
Centrala Barnhälsovården
Guide för BVC-personal vid övervikt
Gäller barn från 4 år
Vid konstaterad övervikt
1. Frågor att lyfta vid besök:
När inträffade viktuppgången?
Har föräldrarna egen uppfattning om orsaker?
Finns det något som de själva vill förändra?
Vad vill de ha hjälp med?
Hur ser måltiderna ut på förskolan?
Aktuell vikt och längd. BMI.
2. Återbesök/planerad uppföljning
Har man kunnat förändra något?
Finns det något som man kan förändra (mat och aktivitet)?
Informera utifrån ”Lätta tips 4-6 år”
Aktuell vikt och längd. BMI.
3. Återbesök/planerad uppföljning
Bra att lyfta: portionsstorlek, aktivitet inklusive tv/dator,
drycker, måltidsordning, utrymmet.
Finns det något som man kan förändra (mat och aktivitet)
Återkoppla tidigare förändringar.
Aktuell vikt och längd. BMI.
4. Hur har det gått?
Planera framtiden.
Informera om broschyren ”Ät bättre”.
Centrala Barnhälsovården i Södra Älvsborg, maj 2009
2(2)
FÖRSLAG PÅ HUR SAMTALEN INOM BARNHÄLSOVÅRDEN
VID FETMA
Första besöket
Frågeställningar att fortsätta diskutera utifrån:
- Informera föräldrarna om hur det ser ut med barnets BMI i
relation till ISO-BMI gränserna.
- Vilka funderingar och tankar har föräldrarna kring detta?
- Vad känner föräldrarna till om koppling mellan hälsa och
kroppsvikt? Fråga om lov att få informera.
Infoblad om fetma och övervikt
- Har familjen gjort något för att komma till rätta med
problemet?
Om ja, vad? Uppmuntra de förändringar man redan gjort och
erbjud spec.-BVC alternativt remiss till barn- och
ungdomsmedicinsk mottagning.
Om nej, fråga om du får informera om varför det är viktigt att
behandla. Diskutera vilka för- och nackdelar familjen kan se
med att behandla/inte behandla. Vilka rädslor/farhågor finns?
Erbjud remiss till respektive barn- och ungdomsmedicinsk
mottagning. Vid tveksamhet boka nytt besök. Följ upp BMIutvecklingen och fortsätt diskussionen utifrån föregående
besök.
Se infoblad om fetma och övervikt.
April 2007
FÖRDJUPNINGSLITTERATUR
Böcker, rapporter
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Fetma – problem och åtgärder. SBU-rapport nr 160. Stockholm: Statens
beredning för medicinsk utvärdering, 2002.
Uppdatering av kapitel om förebyggande åtgärder i SBU:s rapport, Fetma –
problem och åtgärder 2002.
Runda barn. Gunilla Lindeberg Albert Bonniers förlag
Överviktiga barn: en handbok för föräldrar och proffs.
Annika Janson och Pernilla Danielsson. Stockholm: Forum, 2003.
Handbok för personal Mat för småbarn 1-6 år, Övervikt sid 36. www.slv.se
Handbok för personal Mat för spädbarn. www.slv.se
Skolhälsovård Övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Gothia förlaget Nr
3/2005-2006 08-462 26 70
Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. Finn
Rasmussen m.fl. COMPASS studie fax 08-517 765 29
[email protected] Kan beställas av Statens folkhälsoinstitut
Distributionstjänst fax 08-449 8811
Sammanfattning av regeringsuppdraget Goda matvanor och ökad fysisk
aktivitet underlag till handlingsplan kan laddas ned från www.fhi.se
beställas av Statens folkhälsoinstitut Distributionstjänst fax 08-449 8811
Broschyrer, foldrar
•
Om mat och lek Här kommer tips och råd från Din BVC Vid hälsosamtal 4 år
•
•
•
•
Beställs från Centrala Barnhälsovården
Kostförslag 4-6 år Lätta tips Beställs från Centrala Barnhälsovården
Kostförslag 6-10 år Lätta tips Beställs från Centrala Barnhälsovården
Kostförslag 10-13 år Lätta tips Beställs från Centrala Barnhälsovården
Mat/dryck Vad skall jag välja istället? Till personal Beställs från Centrala
Barnhälsovården
•
•
•
Ät bättre Råd och recept för runda barn, www.gothia.nu
Barn, mat och rörelse ,Tips till dig med små barn. www.folkhalsoguiden.se
Barn, mat och rörelse, Tips och råd till dig med barn som börjar skolan.
•
www.folkhalsoguiden.se, www.halsomalet.se
Mat för hela familjen. www.svenskkottinformation.se
INTERNET
•
•
•
•
•
www.growingpeople.se
www.bravikt.info
www.folkhalsoguiden.se
www.halsomalet.se
www.svenskkottinformation.se
•
www.somt.se (Samtalsmetodik för självstudier i motiverande samtal livsstil.)
April 2007
REMITTERING TILL BARN- OCH UNGDOMSMEDICINSKA
MOTTAGNINGAR I SÖDRA ÄLVSBORG
Kriterier för remittering:
Barn- och ungdomar 4-16 år med:
• ISO-BMI över 30
• ISO-BMI över 25 där BMI fortsätter öka trots täta kontakter
med BVC under 6-12 månader.
Hur gör jag för att remittera till teamen?
• För en dialog med föräldrarna kring barnets övervikt/fetma.
Koppla ev. in läkare på specialist-BVC.
• Remittera och bifoga vikt- och längdkurva samt ev. hereditet
för diabetes typ 2, fetma och/eller hjärtkärlsjukdom.
Teamen finns på samtliga barn- och ungdomsmedicinska
mottagningar i Södra Älvsborg.
Alingsås
Borås
Barn- och Ungdomsmedicinska
mottagningen
Alingsås lasarett
441 83 ALINGSÅS
Tfn 0322-22 63 94, 22 63 95
Barn- och ungdomsmedicinska
mottagningen Viskan
Bryggaregatan 5, 503 38 BORÅS
Tfn 033-12 26 20
Skene
Ulricehamn
Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen
511 81 SKENE
Tfn 0320-77 93 74
Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen
Vårdcentrum
Nygatan 7
523 30 ULRICEHAMN
Tfn 0321-292 12
Lerum
Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen
Vårdcentralen
443 01 Lerum
Tfn 0302 55 160 vx 0302 55 100
Centrala barnhälsovården
Bilaga 5
Tips till föräldrar om:
Goda matvanor och Rörelse vid 4 år
•
Ät tillsammans med barnet. Barnen gör som vi gör.
•
Frukost, lunch och middag samt 2-3 mellanmål är bra för alla åldrar och
minskar småätandet.
•
Komponera gärna lunch och middag enligt tallriksmodellen. Mjölk eller
vatten passar bra som måltidsdryck.
•
Servera gärna frukt och grönsaker till varje måltid. Från 4 års ålder är det bra
om barnen äter 400 gram frukt och grönsaker/dag, vilket motsvara 2 frukter
och 2 rejäla nävar grönsaker per dag.
•
Ät fisk ofta, gärna 3 ggr/vecka. (Glöm inte fiskpålägg, såsom makrill i tomat.)
•
Välj nyckelhålsmärkta livsmedel.
•
Använd gärna flytande margarin eller olja till matlagning, i stället för fasta
margariner.
•
Skilj på vardag och fest. Begränsa intaget av söta drycker, kakor, godis, glass,
chips, kräm och andra söta livsmedel. ”Lördagsgodis” kan vara en bra variant.
•
Låt barnet röra på sig så mycket som möjligt, gärna 60 min/dag och helst
utomhus varje dag.
•
Byt ”skärmtid” mot ”rörelsetid”. Det är bra om tid för TV, dvd eller data
begränsas till en ½-1 timme per dag.
Skapat av Julia Backlund, leg. Dietist, 2008-04-11
April 2007
Vad ska jag tänka på när jag vill nå en hälsosam vikt?
Energibalans – Övervikt beror oftast på en kombination
av arv och livsstil (=för lite rörelse och för mycket mat).
Se flik Energibalans
Myrsteg - Att ändra livsstil och vanor är ofta svårt. Men genom att fokusera på
en eller två små förändringar (myrsteg) åt gången och låta dessa bli en naturlig
del av vardagen är det lättare att ändra livsstil.
Se flik Förslag på myrsteg
Tänk på att inte lägga ribban för högt – du måste ge dig
själv en chans att lyckas. Sätt därför inte upp för höga
mål utan börja med en liten förändring som du tror att du
kan klara av t ex att promenera med ditt barn till
förskolan eller äta frukt istället för godis på vardagarna.
Se flik Förslag på myrsteg
Regelbundna måltider
Att hoppar över måltider gör att det är lättare att bli sugen mellan måltiderna och
att börja småäta eller att äta flera portioner vid nästa måltid.
En bra fördelning är: Frukost, lunch, middag och ett par små mellanmål.
Se flik Måltidsordning
Ät frukt och grönsaker varje dag.
Frukt och grönsaker ger bra mättnad men lite energi.
Låt därför frukt eller grönsaker ingå i varje måltid.
Se flik Frukt och grönsaksrekommendation
April 2007
Vatten är bästa törstsläckaren
Andra drycker innehåller ofta mycket energi.
Se flik Drycker
Godis, snacks, fika?
Till denna grupp räknas de livsmedel som vi egentligen inte behöver men så
gärna vill äta. Ett visst utrymme för godis, fika och snacks finns men det är
begränsat. Det är väldigt lätt att tappa greppet om vad som är lite och mycket
och denna typ av livsmedel innehåller enormt mycket energi.
Se flik Utrymmet
Begränsa skärmtiden.
Det finns en stark koppling mellan stillasittande och ökad
kroppsvikt. Genom att begränsa tiden framför dator och
TV så gör barnet automatiskt något mer aktivt.
Rekommendationen är max 2 timmars skärmtid/dag.
Se flik Fysisk aktivitet
Aktiv vardag
Barn är gjorda för att röra sig och har en naturlig rörelseglädje som gärna kan
uppmuntras. Detta kan du göra genom att cykla eller gå till förskola/dagmamma
och uppmuntra utelekar.
Se flik Fysisk aktivitet
Extra fysisk aktivitet 1-2 ggr/vecka
Utöver vardagsaktivitet behöver barn få möjlighet till mer krävande
aktivitet. Försök hitta någon rolig aktivitet som ni kan göra
tillsammans t ex besök till badhuset, ta en promenad i
parken/skogen, spela fotboll, barngymnastik, dans m.m.
Se flik Fysisk aktivitet
April 2007
ENERGIBALANS
MAT
MAT
RÖRELSE
RÖRELSE
Om vi äter mer mat/bränsle än vad vi gör av med så lagrar kroppen bränslet och
vi går upp i vikt.
För att nå en hälsosam vikt behöver vi hitta jämvikt mellan den mat/bränsle vi
äter och mängden rörelse.
April 2007
FÖRSLAG PÅ MYRSTEG …..
SOM GER RESULTAT PÅ LÅNG
SIKT!
• Byta 1 timmes skärmtid mot 1 timmes utevistelse varje
dag ger 4 kg mindre i viktuppgång på ett år.
• 30 minuters aktivitet 5 dagar i veckan under ett år ger 5
kg mindre i viktuppgång.
• Att byta ut 1 smörgås mot 1 frukt varje dag ger 5 kg
mindre i viktuppgång under ett år.
• Att byta ut 5 dl vanlig saft/vecka till lightsaft ger 2 kg
mindre i viktuppgång under 1 år.
April 2007
MÅLTIDSORDNING
Barn behöver precis som vuxna bra måltider jämt fördelade över
dagen. Detta ger en bättre mättnadskänsla, jämnare humör och
bättre möjlighet till koncentration. Om man hoppar över måltider
finns risk för blodsockersvängningar vilket lätt leder till småätande,
överätande vid nästa måltid, trötthet och irritation.
Barn under 2 år behöver äta med 2-3 timmars mellanrum eftersom
de har ett högt energibehov. Från 2 års ålder rekommenderas 3
huvudmåltider och 0-3 mellanmål med 3-4 timmars mellanrum.
Exempel:
8.00 Frukost
12.00 Lunch
15.00 Mellanmål
18.00 Middag
April 2007
Frukt- och
grönsaksrekommendation
Barn under 4 år
Frukt och grönsaker till varje måltid.
Ökas successivt för att vid 4 års ålder vara
uppe i ca 400 g /dag.
Barn 4-10 år
400 g frukt och grönsaker per dag.
400 g =
1 päron, 1 clementin och två st morötter.
TIPS!
• Frukten kan gärna serveras som mellanmål. Många barn tycker att
frukten smakar bättre om den serveras i klyftor.
• De flesta barn äter grönsaker men de är sällan förtjusta i kokta
grönsaker eller blandade sallader. Morots- och gurkstavar
accepteras av de flesta samt paprika, majs, isbergssallad och
pizzasallad.
• Ge gärna hungriga barn en bit grönsak innan maten för att ge en
liten mättnadskänsla innan de börjar äta. Detta brukar leda till att
det räcker med en portion mat.
Tallriksmodellen
Källa:
April 2007
Drycker
Vatten
Vatten ger ingen energi och är därför det bästa alternativet som dryck vid
måltider och som törstsläckare.
Saft och läsk
Saft och läsk innehåller mycket energi (40 kcal/dl) och ingen näring. Saft och
läsk bör därför begränsas (se Utrymmet). Bäst är att ersätta detta med vatten.
I vissa fall kan light- eller lättdrycker vara ett bättre alternativ. OBS! Lätt- och
lightmärkningen innebär inte att produkten inte innehåller energi. Läs
näringsvärdesdeklarationen och titta efter hur mycket energi/kalorier
produkter innehåller.
Många är oroliga för drycker som innehåller sötningsmedel.
Ett barn på 15 kg kan enl Livsmedelsverket dricka 1 l dryck/dag som är sötad med
sötningsmedel innan det finns risk för att det kan vara ohälsosamt.
Juice.
Juice innehåller lika mycket energi som saft/läsk (ca 40 kcal/dl) och därför bör
mängden begränsas. 1 glas/dag (1,5-2 dl) är OK.
Mjölk
Mjölk är en viktig näringskälla för bl a kalcium men tänk på att mjölk även ger
mycket energi.
- 5 dl mjölk, fil eller yoghurt täcker kalciumbehovet hos barn i åldrarna 1-6 år
(600 mg kalcium/dag).
- Ost innehåller också kalcium. 1 dl mjölkprodukt och
1 ostskiva innehåller ungefär lika mycket kalcium.
- Lättmjölk rekommenderas generellt till alla barn oavsett ålder
Välling
Tänk på att välling inte är någon dryck utan skall ses som mat.
Ofta ges välling utöver den vanliga maten men bör ses som en del av t ex
frukost/kvällsmat. 200 ml välling innehåller ungefär lika mycket kalorier
som 1 st ostsmörgås eller 1.5 st skinksmörgåsar med margarin.
Reviderad juni 2009
April 2007
Godis, glass, fika
-finns det utrymme?
Hur stor är utrymmet för ”onyttigheter”? Vad är det som
räknas in i det utrymmet?
Till utrymmet räknas livsmedel som ger oss mycket energi men lite
näring t ex:
Godis
Choklad
Glass
Kex
Chips
Jordnötter
Kräm
Vispgrädde
Popcorn Ostbågar
1 middag motsvarar ca 400 kalorier för ett barn 4-6 år
- Lördagsgodis är 100 g godis ger ca 380 kalorier
- En 200 g chipspåse motsvarar 2 middagar, ca 800 kcal.
Byt chipsen mot popcorn eller morotsstavar och äpplebitar.
- En 100 g chokladkaka, ca 550 kalorier, motsvarar 1 middag.
-1 st Magnum innehåller 300-350 kalorier.
Rekommendationen är att högst 10% av energiintaget skall komma
från denna grupp av livsmedel. En veckas utrymme för en 4-6 åring:
Exempel 1:
2 glas saft
1 kanelbulle
3 tablettaskar
1,5 dl glass
2,5 dl kräm
Exempel 2:
1 burk läsk
7 Mariekex
100 g lösgodis
1 minipåse chips
1 isglass
April 2007
Varför är fysisk aktivitet viktigt?
Därför att vi är gjorda för att röra på oss! Regelbunden fysisk
aktivitet som är anpassad efter individens förmåga stärker kroppen
och förbättrar hälsan.
Regelbunden fysisk aktivitet ger:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Ökad syreupptagningsförmåga.
Förbättrad blodcirkulation.
Förbättrad lungfunktion.
Lägre vilopuls och blodtryck.
Förbättrad rörelse- och balanskontroll.
Starkare rygg, senor och muskelfästen, vilket ger ett större
skydd mot skador.
Starkare skelett – risk för benskörhet minskar.
Förbättrade blodfettsvärden.
Större möjlighet att täcka behovet av näringsämnen.
Bättre viktkontroll.
Ökad stresstålighet.
Bättre nattsömn.
Ökat välbefinnande.
April 2007
Att diskutera utifrån motionspyramiden:
• Vardagsmotion är viktigast.
• Uppmana föräldrarna till att gå i trappor, promenera och cykla
med sitt barn.
• Uppmana föräldrarna till att vara ute med barnet.
• Max 2 tim. ”skärmtid” per dag eller minska tiden framför skärmen
(TV, dator, video och TV-spel, max 2 timmar/dag)
• Motion ger bättre självförtroende.
• Ju mer muskler, desto högre ämnesomsättning.
• Skjutsa inte barn i onödan, varken i vagn eller bil.
• Ha kul! Social samvaro är bästa drivkraften till aktivitet.