Arbetsseminarium
Avesta
2012-09 -10
Bakgrund
Vård och stödsamordningsprojektet arbetar sedan flera år tillbaka för att
personer i Dalarna med psykisk funktionsnedsättning och komplexa vård- och
stödbehov ska beredas möjligheter att få en samordning av sina vård och
stödinsatser. Arbetet syftar till att personalen från både psykiatrin och
kommunen skall ha en gemensam kunskapsgrund och att arbetssättet utgår från
en evidensbaserad praktik. Sedan projektet startade 2007 så har 210 personer
från kommun och landsting utbildats i en orienterande utbildning och 36
personer har utbildats till vård- och stödsamordnare/case managers enligt
programmet Integrerad psykiatri. I november 2011 beviljades projektet
ytterligare statliga stimulansmedel och under hösten 2012 startar ännu en
utbildning för vård- och stödsamordnare/case manager, förhoppningsvis
kommer även en metodhandledarutbildning att kunna erbjudas. För att kunna
erbjuda bra psykosvård behöver vi även lära mera om de Nationella riktlinjerna
för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och ta
ställning till vilka rekommenderade metoder som ska erbjudas i vårt län. Som
arbetsledare/chef har du en viktig roll i att skapa förutsättningar för att
implementera arbetsmetoderna. Som ett led i arbetet med att implementera
Integrerad psykiatri så anordnades ett arbetsseminarium för arbetsledare 2012 –
02 16. Detta är det andra arbetsseminariet som anordnas inom ramen för vård
och stödsamordningsprojektet. Värd för detta seminariet är Avesta kommun.
2
På programmet:
Projekt i Dalarna som berör målgruppen personer med psykisk
funktionsnedsättning.
Det händer mycket på psykiatriområdet och flera projekt finns i Dalarna som
berör personer med psykisk sjukdom och psykiska funktionsnedsättningar. Vårdoch stödsamordningsprojektet, KUR projektet – kompetensutveckling om
rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och psykisk
funktionsnedsättning, Bättre psykosvård, Från kunskap till praktik, mfl.
Region Dalarna
Sedan våren 2012 är psykiatri ett av områdena i Region Dalarna.
Det finns sedan tidigare under den sk. Välfärdsberedningen andra sk.
plattformar. Missbruk, Barn och unga, E hälsa och äldre. Styrgruppen för vård
och stödsamordningsprojektet är nu länsstyrgrupp för psykiatriområdet i Region
Dalarna.
Vård och stödsamordning i Avesta
Eva Frank, enhetschef på öppenvårdspsykiatriska mottagningen och Lasse
Sjökvist, enhetschef boendestöd berättar om vård och stödsamordning i Avesta.
Det finns sedan många år tillbaka ett gott samarbete mellan landstingets och
kommuns psykiatri. Fem medarbetare från öppenvårdspsykiatrin och tio
medarbetare från boendestödet är utbildade i vård och stödsamordning 7,5 hp.
En medarbetare från boendestöd och en från öppenvårdspsykiatrin har utbildats
till vård- och stödsamordnare/case manager 30 hp. Från Avesta planeras det att
utbilda ytterligare två medarbetare i den längre utbildningen. Sedan våren 2012
finns en samverkansöverenskommelse som beskriver hur vård och
stödsamordningen ska organiseras. I samverkansöverenskommelsen finns även
de arbetsblad som ska användas.
En gång i veckan träffas medarbetare från öppenvårdspsykiatrin och
boendestödjare som är i tjänst. Mera information finns att läsa i
samverkansöverenskommelsen som delas ut.
3
Supported Employment i Avesta
Sussie Berger och Mikael Eriksson arbetar som arbetsanpassare i Avesta
kommun med målgruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar. Sussie och Mikael har utbildning i metoden IPS
(individanpassat stöd till arbete). I Avesta är arbetet upplagt i fyra steg
1. Dagligträffpunkt för funktionsnedsatta med socialt innehåll
2. Dagligverksamhet/sysselsättning i kommunal regi
3. Individintegrerad sysselsättningsplats ute hos företag,
4. föreningar eller inom kommunens ordinarie verksamhet.
5. Stöd i arbetet – ett reguljärt arbete med anställningsstöd
Se bifogade power point bilder ”Presentation SE i Avesta”.
Prio psykisk hälsa – plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa
2012 - 2016
Ann-Sofie Holmberg, från landstinget Dalarnas medicinska enhet, informerar om
regeringens fortsatta satsning på psykiatri. Barn och ungdom och personer med
psykisk funktionsnedsättning är de grupper som ska prioriteras. Regeringen och
SKL( Sveriges kommuner och landsting) har i sin överenskommelse kommit
överens om att stimulansmedel kommer att delas ut som prestationsbaserade
ersättningar om grundkrav uppfylls.
Grundkrav 1
I länet ska finnas
ingångna överenskommelser om samarbete
ingångna överenskommelser om samordnade individuella planer
Grundkrav 2
beslut om ansvarsfördelning för insatser till barn och unga som har, eller
riskerar att utveckla psykisk ohälsa
Prestationsnivå 3
registreringar i nationella register
inventeringar
Landstinget och kommunen kan söka gemensamt.
Se bifogad fil ”presentation av ök SKL Prio”.
4
Bättre psykosvård
Britt Eriksson och Barbro Henriksson, nya regionala processledare, i det
nationella projektet, informerar om sin roll som stöd i implementeringen av
Nationella psykosociala riktlinjer vid schizofreni (NR). Processledarna ska var ett
stöd i fyra län; Dalarna, Gävleborg, Värmland och Örebro.
En nulägesrapport för psykiatrin i landet är precis färdigställd och kommer att
rapporteras. Se bifogad filer om de NR och om processledarnas roll. ”NR
presentation” och ”Processledarrollen”.
Implementering – hur svårt kan det vá!?
Implementering står för att genomföra, förverkliga, få till stånd eller sätta i sjön
nya arbetsmetoder, idéer eller modeller.
Det finns många små skrifter om implementering. En är Karin Guldbrandsens
”Från nyhet till vardagsnytta – implementeringens mödosamma konst”
Folkhälsoinstitutet. Finns att ladda ner på nätet och utgör underlag för
reflektionerna för denna programpunkt . Implementering är en process som
följer vissa steg.
1. Behov, metod idé
2. Beslut
3. Planering, förändring, integrering
4. Utvärdering, anpassning
5
5. Institutionalisering
Vårt projekt Vård och stödsamordningsprojektet följer även dessa steg.
1. Behov:
2007 ventilerades behovet av en arbetsmodell för samordning av insatser till
personer med psykisk sjukdom, psykiska funktionsnedsättningar och komplexa
vård och stödbehov på nationell nivå i samband med den sk. Miltonutredningen.
Även i Dalarna hade detta behov uppmärksammats.
2. Beslut:
Beslut fattades nationellt att pröva att i full skala implementera vård och
stödsamordning Case management enl ACT modellen. Valet föll på programmet
Integrerad psykiatri.
I Dalarna beslutades om att delta i denna utbildningssatsning och en styrgrupp
för arbetet tillskapades.
3. Planering, förändring, integrering
Under en lång tidsperiod så har det på gått ett arbete med att planera och
anpassa verksamheter efter metoden.
4. Utvärdering, anpassning
Planering, förändring, anpassning
Utvärderingar har gjorts i Dalarna. Lokalt har en del anpassningar gjorts i
programmet. Ny beslut har fattats om fortsatt satsning.
5. Institutionalisering
Innebär att metoden ”tas för given”, har blivit en del av vardagen i det kliniska
arbetet. Dit har vi ännu inte kommit i arbetet i Dalarna. På flera Dalaorter finns
nu samverkansöverenskommelse som beskriver varianter av den ursprungliga
modellen. Många medarbetare är utbildad i den orienterande 7,5 hp
utbildningen. Ett mindre antal är utbildade vård- och stödsamordnare.
Detta stämmer till eftertanke. Gullbrandsen har tagit fram en checklista för
implementering.
Checklista för implementering:
A. Finns det lokalt definierade behov?
B. Är metodkomponenterna definierade?
C. Kan den föreslagna metoden möta behoven?
D. Är implementeringskomponenterna definierade?
6
A. Finns det lokalt definierade behov?
På följande vis kan behovet att samordnade insatser och en modell för arbetet
beskrivas.
Kommun och landsting ska arbeta med arbetsmetoder som det finns
forskningsstöd för. (ex. Nationella riktlinjer)
Vi bör höja kompetens och bli bättre på uppföljning.
Det finns förväntningar på myndigheterna att ta ansvar och att skapa
arbetsmodeller som gör att insatserna ges i rätt ordning och med en
helhetssyn på brukarens/patientens behov och förutsättningar.
Brukare med psykiska funktionsnedsättningar lever med många
svårigheter. Ett exempel är att denna grupp med funktionsnedsättning har
svårare att få arbete än andra grupper med funktionsnedsättning.
Medellivslängden för personer med schizofreni är 20 år kortare än för
befolkningen i övrigt. Av detta följer att vi ska öka livskvaliteten för våra
brukare.
Vi ska tillämpa arbetsmetoder som leder till ett gott bemötande,
delaktighet och inflytande för brukare och som är återhämtningsinriktade.
Är metodkomponenterna definierade?
B. Är metodkomponenterna definierade?
På följande vi kan metodkomponenterna, hörnstenarna i Integrerad psykiatri
beskrivas:
Samverkansöverenskommelser/team
bildningar
Vård och stödsamordnare/case manager
Resursgrupper omkring enskilda brukare
Kvalitetssäkring
Integrerad psykiatri utgör ett ramverk för samordning, beaktar brukarens
hela livssituation, är flexibelt och integrativt, är manualiserat och vilar på
kognitiv beteendevetenskaplig grund.
7
Detta är vad vi vill åstadkomma med att arbeta med metoden, den effekt vi
eftersträvar:
Bidra till återhämtning
Samordnar det personliga nätverket
Minska inläggning
Öka social förmåga
Ge kunskaper och färdigheter till brukare och nätverk att hantera kris,
kvarvarande symtom.
C. Möter metoden de definierade
behoven?
Styrkor
Svagheter
Möjligheter
HOT
Deltagarna i seminariet får uppgiften att söka efter styrkor, svagheter,
möjligheter och hot i den metod som vi valt att implementera i Dalarna nämligen
Integrerad psykiatri.
Deltagarna är indelade i grupper utifrån geografisk samhörighet.
Borlänge, Falun, Ludvika och Smedjebacken, Avesta, Mora, Rättvik och Leksand.
Frågan diskuteras först i grupperna och redovisas sedan gemensamt.
8
Styrkor:
-
ger samlad kompetens
många medarbetare som gått utbildningen tror på metoden
medarbetare förändrar sin yrkesroll
brukare som deltagit i utbildning tror på metoden
att det finns bra personal
metoden sätter brukaren i centrum
det är en evidensbaserad metod
det är en metod som är återhämtningsinriktad
det finns stöd i de Nationella riktlinjerna för att arbete med IP
metoden ger en grund för samordning
”En väg in”
metoden har ett brukarperspektiv
det finns stöd i ny skrivning i HSL och SOL att samordning ska
göras och samordnare ska utses
metoden är tidsbesparande
metoden ger underlag till en organisation
metoden kan innebära tydligare yrkesroller
metoden bidrar till ökad delaktighet för brukare
metoden är bättre än nuvarande metoder
alla berörda får kunskap om metod och tillgång…
är kostnads effektiv
bidrar till samverkan
Sätter brukaren i centrum
ger delaktighet till brukare
samverkan
gemensam utbildning kommun och landsting
tydlighet om metoden till brukaren
det finns evidens och forskning
Svagheter:
-
problem med att inte alla medarbetare utbildas
problem om inte biståndshandläggare har
kunskap/utbildning i metoden.
Om personalen inte uppfattar att det finns ett problem och
inte förstår att det behövs en förändring
Svårigheter att implementera modellen
Byte av personal
Resultaten är inte synliga omedelbart – återhämtning tar
tid
Brister i utvärdering
Nationell utvärdering av metoden saknas
Att metoden ska implementeras hos två huvudmän
Ej utbildad personal ännu
Tar tid från ordinarie verksamhet
Organisationen – blir sårbart med små personalgrupper
Trots metoden tas ”beslut över brukarens huvud”
Att vi ginar med metoden – inte är programtrogna
Att vi inte har samma dokumentation
Trots VoS/CM behövs team omkring brukare/pat
9
Möjligheter:
- nytta för klient
- psykiatrin är I en utvecklingsfas
- kunskapen sprids till andra verksamheter
- kompetensutveckling
- metoden är relevant
- komplexiteten och flexibiliteten i metoden
- Brukarens delaktighet
- Möjlighet till samverkan och samsyn
- Möjlighet att arbeta över gränser
- Möjlighet för olika yrkeskategorier att mötas
- Ger ökad kompetens
- Leder till delaktighet
- Leder till ökad livskvalitet för brukare
- Ger möjligheter att arbeta med förändring(friskhet) i stället
för ”kronifiering”.
- Alla stimulansmedel som kommer psykiatrin till del
- metoden kan användas i liten skala
- man kan börja I liten skala och förbättra kvaliteten i KP: s
arbete.
- Metoden är möjlig att utvärdera
- Ger möjlighet att utveckla verksamheter med strukturerade
program
-
Hot:
-
att det upplevs som att det tar mera tid än sedvanligt arbete
lokala styrgrupper saknas
ekonomi
brukarens motivation kanske inte räcker
kunskapsbrist
regeringen prioriterar psykiatrin – psykiatri är
lågprioriterat i kommun och landsting
- om inte ”allt prat” omsätts i handling
- vissa medarbetare kan hotas i sin yrkesroll
- nutida och eventuella framtida organisatoriska krav som
kan komma i konflikt med metoden
- en del av arbetstiden som åtgår ”syns” inte i systemen för
uppföljning av insatser
Analys
- metoden är inte förankrad i alla led tex. politikernivå
Möter
de definierade behoven?
- metoden
programtrogenhet
- IT – tröghet
- Finns
balans
områdena?
Många
olikamellan
implementeringsprocesser
– mycket som ska
införas i verksamheterna – vart ska fokus ligga
-
10
Har vi styrka att klara hoten?
Reduceras de svaga sidorna av möjligheterna?
Finns det fler möjligheter än hot?
Styrka+ möjlighet = fördel
- Vi börjar få en gemensam kunskapsgrund – vi har utbildat många
- Brukaren är i centrum, görs delaktig, arbetet är återhämtningsinriktat
- Metoden och målgruppen är i samklang med de prioriteringar som görs
nationellt.
- Det finns evidens för metoden
- Metoden är möjlig att utvärdera
Svaghet+ möjlighet = frestelse
Det finns en festelse och därmed en risk i alla stimulansmedel som regnar över
psykiatriområdet som kan göra att vi försöker att implementera allt för mycket
samtidigt. Detta kan leda till frustration och uppgivenhet.
Styrkan i vårt projekt är att det finns en långsiktighet och en samsyn. Metoden
för samverkan; Integrerad psykiatri ger oss en yttre ram i vilken vi kan bygga på
med flera ”verktyg”. Vi bör stärka upp genom att bli tydligare i projektet genom
vår handlingsplan och att göra prioriteringar.
Svaghet+ hot = sårbarhet
Sårbarheten i projektet utgörs av komplexiteten; det är många medarbetare som
ska utbildas – helst samtidigt. Vi ska samverka och ha en organisation över
huvudmanna gränser. Vi bör få till en organisation som är långsiktig.
Styrka + hot = försvar
Vi kan möta hoten genom att bli tydligare i att berätta om vilken organisation
som behövs ex. lokala styrgrupper för arbetet.
Vi kan säkra långsiktigheten genom att teckna samverkansöverenskommelser
regionalt och lokalt.
Sårbarheten möts av den ökade legitimiteten som projektet kan få genom Region
Dalarna. Så att komplexiteten också är en styrkan.
Implementeringskomponenter.
Detta planeras:
Utbildning 7,5 hp och 30 hp
Nätverk för utbildade VoS/CM
Metodhandledning
Nätverk för chefer (arbetsseminarier)
Vägledning till några orter
Metodhandledarutbildning?
Lokala KUR seminarier
11
Deltagarlista Arbetsseminarium i Avesta 12 09 10
Michaela Fornstedt
Maria Collin*
Lena Fröyen
Annica Ström
Christina Axelsson
Zilha Fific
Landsting
Kommun
Kommun
Kommun
Kommun
Kommun
Mora
Mora
Rättvik
Rättvik
Rättvik
Leksand
Åsa Johansson*
Anette Engström,
Christina Ljung,
Anders Hellbom,
Birgit Nilsson
Sylvia Enocksson
Kommun
Kommun
Kommun
Kommun
Kommun
Landsting
Falun
Falun
Falun
Falun
Falun
Falun
Leif Alm
Christina Örjes Färnqvist
Christina Stenman*
Susanna Berglund
Magnus Karlsson*
Landsting
Kommun
Kommun
Landsting
RSMH
Borlänge
Borlänge
Borlänge
Borlänge
Säter
Jonas Ljus
Agneta Stabforsmo*
Laila Pettersson
Jimmy Liinanki
Kommun
Kommun
Landsting
Kommun
Smedjebacken
Smedjebacken
Ludvika
Ludvika
Anki Magnusson
Sten Eriksson
Kommun
Kommun
Avesta
Avesta
12
Föreläsare och deltagare
Carina Johansson*
Lasse Sjöström
Eva Frank
Britt Eriksson*
Barbro Henriksson
Ann – Sofie Holmberg
Lisa Ask*
Kommun
Avesta
Kommun
Avesta
Landsting
Avesta
Landsting
Mora
Landsting
Borlänge
Landsting
Falun
Vård- och stödsamordningsprojektet
*Ingår i länsstyrgruppen för psykiatri i Region Dalarna
Tack för en givande dag!
Carina Johansson & Lisa Ask
Nästa arbetsseminarium inom ramen för Vård och
stödsamordningsprojektet
blir
2013 – 02 – 04
i Borlänge
13
