Facit - Instuderingsfrågor
Byggnadsautomationens grunder
Facit - Övningskompendium nr 1
www.siemens.se/sbt
Byggnadsautomationens grunder : Instuderingsfrågor
(Facit)
1 Kapitel 1, Byggnadsteknik
1.1
Svar:
Se avsnitt 1.1
För låg eller hög temperatur, för låg eller hög luftfuktighet, höga
luftrörelser (drag), dålig luftkvalitet, odörer, buller, dålig belysning, för kalla
eller för varma omgivande ytor (golv, tak eller väggar)
1.2
Svar:
Se avsnitt 1.3
Ventilation är luftväxling (utbyte av luft)
Luftkonditionering är rening, värmning, kylning, fukting eller avfuktning
av luften.
1/23
Siemens AB
Building Technologies
Utbildningscenter
Byggandsautomationens grunder, Instuderingsfrågor facit
okt 2010/HDn,HLn
Byggnadsautomationens grunder : Instuderingsfrågor
(Facit)
2 Kapitel 2, Fysikaliska principer
2.1
Svar:
Se avsnitt 2.2. Kelvin, K
2.2
Svar:
Se avsnitt 2.2.3. Varmt vatten har större volym och därmed lägre
densitet än kallt vatten. Därför är det “lättare” än kallt vatten.
2.3
Svar:
Se avsnitt 2.2.3. Högst densitet vid 4°C.
2.4
Svar:
Se avsnitt 2.2.3. Vatten kan skikta sig i en simbassäng, det blir
kallt vid botten. Skiktning av vatten i rörledningar, måste beaktas vid
placering av temperaturgivare.
Luften kan skikta sig i ett rum, kan ge kalla golv och varma tak.
2.5
Svar:
Se avsnitt 2.2.3. Koktemperaturen är beroende av trycket på
vattnet. Trycket i fjärrvärmeledningen är högre än normalt lufttryck.
2.6
Svar:
Se avsnitt 2.2.4. Självcirkulation i värmesystem.
Önskad skiktning i varmvattenberedare och ackumulatorer.
2/23
okt 2010/HDn,HLn
Utbildningscenter
Byggandsautomationens grunder, Instuderingsfrågor facit
Siemens AB
Building Technologies
Byggnadsautomationens grunder : Instuderingsfrågor
(Facit)
2.7
Svar:
Se avsnitt 2.2.5. Vattnet kondenserar. Utomhus kan det bli dimma,
dagg eller moln. Inomhus kan vattendroppar framträda på framförallt
glasytor och föremål. Vatten kan samlas i byggnadskonstruktioner
(isolering, golv, vind, grund) och ge vattenskador och mögelskador.
2.8
Svar:
Se avsnitt 2.2.5. Daggpunkt.
2.9
Svar:
Se avsnitt 2.2.5. Luftens tillstånd
relativ luftfuktighet φ (%) och absolut luftfuktighet x (kg/kg
torr temperatur t (°C), våt temperatur tv (°C) och entalpi h (kJ/kg)
2.10
Svar:
Se avsnitt 2.2.6. Det krävs 4,19 kJ.
2.11
Svar:
Se avsnitt 2.2.8. Stålet i stolpen leder bort värme från tungan så
effektivt att vattnet på tungan fryser.
Tyget i vanten är poröst och ”luftfyllt” och har mycket sämre värmeledningsförmåga. Tyget är ett isolerande material.
3/23
Siemens AB
Building Technologies
Utbildningscenter
Byggandsautomationens grunder, Instuderingsfrågor facit
okt 2010/HDn,HLn
Byggnadsautomationens grunder : Instuderingsfrågor
(Facit)
2.12
Svar:
Se avsnitt 2.2.9. Förmågan att ta med, medföra, hämta värme.
Exempel: Luften kring en radiator värms. Luften blir lättare och stiger mot
taket. Luften avger värme till det kallare taket, avkyls, blir tyngre och
sjunker till den varma radiatorn igen.
2.13
Svar:
Se avsnitt 2.2.10. Genom strålning.
2.14
Svar:
Se avsnitt 2.2.10. Vid takvärme.
Taket är en stor värmande yta placerad i rummets varmaste del.
Den varma luften stannar uppe vid taket.
Vid golvvärme värmer det varma golvet upp luft som stiger upp mot taket.
Detta ger större luftrörelser i rummet.
2.15
Svar:
Se avsnitt 2.2.12. Hur stor värmemängd som överförs per tidsenhet
beror bl.a. på temperaturdifferensen.
När vattnet blir varmare minskar skillnaden mellan vattnets
och ugnens temperatur, och då minskar värmeöverföringens hastighet.
2.16
Svar:
Se avsnitt 2.3. Turbulent.
2.17
Svar:
Se avsnitt 2.3.1. Undanträngande luftföring.
4/23
okt 2010/HDn,HLn
Utbildningscenter
Byggandsautomationens grunder, Instuderingsfrågor facit
Siemens AB
Building Technologies
Byggnadsautomationens grunder : Instuderingsfrågor
(Facit)
2.18
Svar:
Se avsnitt 2.3.3. Den stiger.
Svar:
Se avsnitt 2.3.3. Det sjunker.
2.19
Svar:
Se avsnitt 2.3.3. Luftvärmare, 90°-krökar, luftkylare, filter, m.m.
2.20
Svar:
Se avsnitt 2.4.1. Ledning, konvektion, strålning, vattenånga
(svett och andning), uppvärmning av kall mat och dryck, samt andningsluft.
2.21
Svar:
Se avsnitt 2.4.1. Ungefär 120 W.
2.22
Svar:
Se avsnitt 2.4.2. Aktivitet, klädsel, individens ålder, hälsotillstånd
sinnestillstånd, matvanor, påverkan från andra, färger och ljusnivå i
rummet, årstid, väderlek.
2.23
Svar:
Se avsnitt 2.4.2. Strålningstemperatur, luftfuktighet,
luftrörelser, luftkvalitet, elektrisk laddning i luften, förändring av dygnsrytm.
5/23
Siemens AB
Building Technologies
Utbildningscenter
Byggandsautomationens grunder, Instuderingsfrågor facit
okt 2010/HDn,HLn
Byggnadsautomationens grunder : Instuderingsfrågor
(Facit)
3 Kapitel 3, Värmesystem
3.1
Svar:
Se avsnitt 3.2.1.1. De sänker rökgastemperaturen så att vattenångan
i rökgaserna kondenserar.
På så sätt utnyttjas förångningsvärmen i rökgaserna.
3.2
Svar:
Se avsnitt 3.2.1.6. Värmesystemet måste kunna lagra all energi i
en fullmatad panna annars kan systemet överhettas.
3.3
Svar:
Se avsnitt 3.2.1.8. Ja, träpellets räknas som förnybar energikälla.
3.4
Svar:
Se avsnitt 3.2.1.8. Låg emissionshalt, tar lite utrymme,
lokal tillverkning ger kortare transporter.
3.5
Svar:
Se avsnitt 3.2.3. Soltimmar, solvinkel, uppvärmningssystem,
varmvattenbehov
3.6
Svar:
Se avsnitt 3.2.3. Varmvattenberedning.
6/23
okt 2010/HDn,HLn
Utbildningscenter
Byggandsautomationens grunder, Instuderingsfrågor facit
Siemens AB
Building Technologies
Byggnadsautomationens grunder : Instuderingsfrågor
(Facit)
3.7
Svar:
Se avsnitt 3.2.3.1. Bivalent system.
Solfångare och värmepump
Solfångare och fjärrvärme
Solfångare och vedpanna
Solfångare och pelletspanna
Solfångare och oljepanna
Värmepump och elpanna
3.8
Svar:
Se avsnitt 3.2.5.2. Uteluft eller frånluft.
3.9
Svar:
Se avsnitt 3.2.5.2. Vintertid kan is bildas på förångaren (utedelen)
och måste då avfrostas regelbundet. Vid låga utetemperaturer
minskar värmepumpens verkningsgrad markant.
Behöver ofta bivalent drift.
3.10
Svar:
Se avsnitt 3.2.5.2. Avloppsvatten, grundvatten, sjövatten, vattendrag.
3.11
Svar:
Se avsnitt 3.2.6. En process då både el och värme produceras samtidigt.
3.12
Svar:
Se avsnitt 3.2.7. Central effektiv produktion, m.m.
7/23
Siemens AB
Building Technologies
Utbildningscenter
Byggandsautomationens grunder, Instuderingsfrågor facit
okt 2010/HDn,HLn
Byggnadsautomationens grunder : Instuderingsfrågor
(Facit)
3.13
Svar:
Se avsnitt 3.3.1. Att transportera energi (värme eller kyla) till användarna.
3.14
Svar:
Se avsnitt 3.3.1.1. I system med variabla flöden.
3.15
Svar:
Se avsnitt 3.3.1.1. Man kan undvika stigande pumptryck då
flödet minskar (ventilen stänger).
Man kan minimera pumpens effektbehov.
Man kan undvika oljud
3.16
Svar:
Se avsnitt 3.3.1.1. 125 W
3.17
Svar:
Se avsnitt 3.3.2. Styra flöde mellan källa och förbrukare så att
effekten kan varieras mellan 0 – 100 %.
3.18
Svar:
Se avsnitt 3.3.2. Blandning eller fördelning av flöden.
8/23
okt 2010/HDn,HLn
Utbildningscenter
Byggandsautomationens grunder, Instuderingsfrågor facit
Siemens AB
Building Technologies
Byggnadsautomationens grunder : Instuderingsfrågor
(Facit)
3.19
Svar:
Se avsnitt 3.3.3. För att ställa in (och mäta)
de olika systemdelarnas konstanta flöden.
3.20
Svar:
Se avsnitt 3.3.4. Säkerhetstemperaturgivare,
säkerhetstemperaturbegränsare, säkerhetsventiler, expansionskärl.
3.21
Svar:
Se avsnitt 3.3.4. Tar upp systemets volymändring som orsakas
av bl.a. tryck och temperaturförändringar.
3.22
Svar:
Se avsnitt 3.3.4. Ett kärl som har ett gastätt membran som delar
kärlet i ett utrymme för gas och ett för vatten. När trycket i systemet ökar
eller minskar tas detta upp av luftkudden på andra sidan membranet.
3.23
Svar:
Se avsnitt 3.3.4. Med hjälp av avluftare.
3.24
Svar:
Se avsnitt 3.4. Självcirkulations- och pumpsystem.
3.25
Svar:
Se avsnitt 3.4.2. Horisontell distribution i varje lägenhet.
9/23
Siemens AB
Building Technologies
Utbildningscenter
Byggandsautomationens grunder, Instuderingsfrågor facit
okt 2010/HDn,HLn
Byggnadsautomationens grunder : Instuderingsfrågor
(Facit)
3.26
Svar:
Se avsnitt 3.4.2. Nej.
Svar:
Se avsnitt 3.4.2. Ja.
Svar:
Se avsnitt 3.4.2. I ett ettrörssystem ligger radiatorerna i serie.
Returledningen från varje radiator går vidare för distribution av värme
i systemet. Ju längre bort i rörsystemet desto lägre temperatur är det.
I ett tvårörssystem distribueras framledningen till varje radiator. Alla
radiatorer har i stort sett samma framledningstemperatur.
3.27
Svar:
Se avsnitt 3.5.1. Genom strålning och konvektion.
(Radiatorer och konvektorer).
3.28
Svar:
Se avsnitt 3.5.1. Radiator: Värmen avges i huvudsak genom strålning.
Konvektor: Värmen avges i huvudsak genom konvektion.
3.29
Svar:
Se avsnitt 3.5.1.2. Varma.
3.30
Svar:
Se avsnitt 3.5.1.2. Den minskar med ca 25 %.
10/23
okt 2010/HDn,HLn
Utbildningscenter
Byggandsautomationens grunder, Instuderingsfrågor facit
Siemens AB
Building Technologies
Byggnadsautomationens grunder : Instuderingsfrågor
(Facit)
3.31
Svar:
Se avsnitt 3.5.1.2. Inklädnad, täckande gardiner eller möbler,
fönsterbänkar, felkopplad, m.m.
3.32
Svar:
Se avsnitt 3.5.2. Värmepumpar, solpaneler, lågtempererade värmekällor.
3.33
Svar:
Se avsnitt 3.5.2. Mattan isolerar och hindrar värmeavgivningen.
Det blir kallare i rummet.
3.34
Svar:
Se avsnitt 3.5.3. I industriella byggnader med högt till tak.
lager, fabriker, hangarer.
3.35
Svar:
Se avsnitt 3.7. System där byggnadens värmelagringskapacitet
används för att lagra värme och kyla.
3.36
Svar:
Se avsnitt 3..7. Betong- väggar/tak/golv, fundamentpålar, bottenplattor.
11/23
Siemens AB
Building Technologies
Utbildningscenter
Byggandsautomationens grunder, Instuderingsfrågor facit
okt 2010/HDn,HLn
Byggnadsautomationens grunder : Instuderingsfrågor
(Facit)
3.37
Svar:
Se avsnitt 3..7. Behaglig komfort. Vattentemperaturer mellan
18°C (kylning) och 26°C (värmning).
Bättre utnyttjande av frikyla.. Bättre driftsförhållanden för värmepumpa
och kylmaskiner p.g.a. liten temperaturdifferens.
Möjlighet att lagra energi vår och höst. Svala nätter och varma dagar.
12/23
okt 2010/HDn,HLn
Utbildningscenter
Byggandsautomationens grunder, Instuderingsfrågor facit
Siemens AB
Building Technologies
Byggnadsautomationens grunder : Instuderingsfrågor
(Facit)
4 Kapitel 4, Kylteknik
4.1
Svar:
Se avsnitt 4.1. Mekanisk kylning och frikylning.
4.2
Svar:
Se avsnitt 4.2. Kyla via kylåtervinning genom att spruta in vatten i
frånluftskanalen före en värmeåtervinning.
4.3
Svar:
Se avsnitt 4.3.4. Förångare, kompressor, kondensor, expansionsventil.
4.4
Svar:
Se avsnitt 4.3.4. I expansionsventilen sänks både tryck och temp.
4.5
Svar:
Se avsnitt 4.3.4. Det förångas. Övergår från vätska till gas.
4.6
Svar:
Se avsnitt 4.3.5.
Fördelar: Man kan använda spillvärme för att driva processen.
Vibrationsfri och tyst gång.
Nackdelar: Låg verkningsgrad. Hög förbrukning av kylvatten.
13/23
Siemens AB
Building Technologies
Utbildningscenter
Byggandsautomationens grunder, Instuderingsfrågor facit
okt 2010/HDn,HLn
Byggnadsautomationens grunder : Instuderingsfrågor
(Facit)
5 Kapitel 5, Hydraulik i byggnader
5.1
Svar:
Se avsnitt 5.3. Den är anslutningen mellan källan och förbrukaren i ett
hydrauliskt system.
Den distribuerar flödet till förbrukarna och samlar in returvattnet
från förbrukarna.
5.2
Svar:
Se avsnitt 5.3.1.2. Huvudpumpen måste vara varvtalsstyrd.
Huvudpumpen måste stängas av när det inte finns någon last
(styrventilerna är stängda).
5.3
Svar:
Se avsnitt 5.3.1.3 – 5.3.1.4. Konstant flöde genom källan.
5.4
Svar:
Se avsnitt 5.4.1.
Styrning av flöde.
2-vägsventil.
5.5
Svar:
Se avsnitt 5.4.4 och 5.4.6.1.
Eftersom flödet vid ej helt öppen styrventil leds tillbaka till källan blir
returtemperaturen hög vid små laster. Kan ge en hög returtemperatur
på fjärrvärmenätet. Fjärrvärmeleverantören vill ha låg returtemperatur.
14/23
okt 2010/HDn,HLn
Utbildningscenter
Byggandsautomationens grunder, Instuderingsfrågor facit
Siemens AB
Building Technologies
Byggnadsautomationens grunder : Instuderingsfrågor
(Facit)
5.6
Svar:
Se avsnitt 5.4.5 och 5.4.6.
Blandningskrets och Injektionskrets.
Dessa har pump och konstant flöde i förbrukarkretsen.
Risken för sönderfrysning minskar därmed.
5.7
Svar:
Se avsnitt 5.5. Volymflödet i m3/h genom en komponent
eller ett system vid ett tryckfall på 1 bar (100 kPa).
5.8
Svar:
Se avsnitt 5.7. Eftersom värmeväxlare har en omvänd logaritmisk
karakteristik (mot styrventilen) blir den statiska systemkarakteristiken mer
linjär om styrventilen är logaritmisk.
Värmeväxlarens och styrventilens omvända karakteristika
förbättrar systemets karakteristik.
15/23
Siemens AB
Building Technologies
Utbildningscenter
Byggandsautomationens grunder, Instuderingsfrågor facit
okt 2010/HDn,HLn
Byggnadsautomationens grunder : Instuderingsfrågor
(Facit)
6 Kapitel 6, Luftkonditioneringssystem
6.1
Svar:
Se avsnitt 6.1
Partiell luftkonditionering: System för att hålla rummets temperatur genom
värmning och kylning eller fuktighet genom fuktning och avfuktning
Fullständig Luftkonditionering: System för att hålla rummets temperatur
och fuktighet oavsett belastning.
6.2
Svar:
Se avsnitt 6.1. Frånluft: Luft som avlägsnas från rummet.
Avluft: Luft som transporteras bort och släpps ut utomhus.
6.3
Svar:
Se avsnitt 6.2.2
Avstängningsspjäll. Att stänga av vid fel eller larm, underhåll, reparationer.
Strypspjäll. Att blanda luftflöden eller strypa luftflöden.
6.4
Svar:
Se avsnitt 6.2.3.2. Finfiltret har ett högre tryckfall än grovfiltret.
6.5
Svar:
Se avsnitt 6.2.4. Radialfläktar.
16/23
okt 2010/HDn,HLn
Utbildningscenter
Byggandsautomationens grunder, Instuderingsfrågor facit
Siemens AB
Building Technologies
Byggnadsautomationens grunder : Instuderingsfrågor
(Facit)
6.6
Svar:
Se avsnitt 6.2.4.1. Flödet dubblas.
Svar:
Se avsnitt 6.2.4.1. Trycket ökar i kvadrat.
Svar:
Se avsnitt 6.2.4.1. Effekten ökar i kubik.
6.7
Svar:
Se avsnitt 6.2.5.
1) Frysvakt som stoppar fläktarna vid för låg temperatur i luftvärmaren.
2) Luftvärmare försedd med en säkerhetsventil för tryckavlastning av
rören. S.k. fryssäker luftvärmare.
6.8
Svar:
Se avsnitt 6.2.8
En ångluftfuktare skickar in önskad mängd förångat vatten i kanalen,
varför inte luften kyls ned under befuktningen.
Ångan är hygienisk och bakteriefri.
Ångfuktaren kan effektstyras.
6.9
Svar:
Se avsnitt 6.2.9
Luften passerar en luftkylare som håller så låg temperatur att vattenångan
i luften kondenserar på luftkylarens yta.
17/23
Siemens AB
Building Technologies
Utbildningscenter
Byggandsautomationens grunder, Instuderingsfrågor facit
okt 2010/HDn,HLn
Byggnadsautomationens grunder : Instuderingsfrågor
(Facit)
6.10
Svar:
Se avsnitt 6.2.9
Absorption: Vattenångan i luften sugs upp av en hygroskopisk vätska,
t.ex. saltlösning med litiumklorid, litiumbromid eller kalciumklorid.
Adsorption: Vattenångan fastnar på en yta hos ett fast poröst material,
t.ex. natriumsilikat (silika-gel). Vid adsorption avges adsorptionsvärme.
Adsorbenten regenereras genom uppvärmning.
6.11
Svar:
Se avsnitt 6.2.10.1
Rekuperativ återvinning, t.ex. plattväxlare.
Roterande värmeväxlare.
Vätskeburen värmeåtervinning.
6.12
Svar:
Se avsnitt 6.2.10.1
Rekuperativ återvinning styrs av ett föbigångsspjäll
Roterande värmeväxlare styrs via varvtalet.
Vätskeburen värmeåtervinning styrs via 3-vägsventil.
6.13
Svar:
Se avsnitt 6.2.10.1
Temperaturverkningsgrad eller fuktverkningsgrad.
Förhållandet (i %) av faktisk förändring av temperatur eller fukt
och den förändring som är teoretiskt möjlig.
6.14
Svar:
Se avsnitt 6.2.10.1
Roterande värmeväxlare (75…85 % verkningsgrad).
18/23
okt 2010/HDn,HLn
Utbildningscenter
Byggandsautomationens grunder, Instuderingsfrågor facit
Siemens AB
Building Technologies
Byggnadsautomationens grunder : Instuderingsfrågor
(Facit)
6.15
Svar:
Se avsnitt 6.3. Ska året om, oavsett yttre eller inre förhållanden, kunna
leverera
•
Ren filtrerad luft
•
Önskad lufttemperatur
•
Önskad luftfuktighet
6.16
Svar:
Se avsnitt 6.3.1.4. Man kan styra luftflödet individuellt till varje rum.
Eftersom alla rum inte har maximalt kylbehov samtidigt blir det totala
luftflödet mindre än total maxflödet.
Man kan sänka temperaturen i tilluftsdonet och minska luftflödet ännu mer.
6.17
Svar:
Se avsnitt 6.3.2.1. Systemet bygger på att luft som är svalare än
luften i rummet ska glida in i rummet i golvnivå och skapa god luftkvalitet.
Om donen släppte ut varmluft skulle den stiga direkt upp till taket.
6.18
Svar:
Se avsnitt 6.3.2.2. Yttemperaturen får aldrig sjunka under
rummets daggpunkt för att undvika kondensutfällning.
6.19
Svar:
Se avsnitt 6.3.2.3. Innehåller en fläkt (fan), en lamellväxlare (coil)
och ett luftfilter. Placeras i ett rum. Fläkten suger in luft från rummet, kyler
eller värmer den via lamellväxlaren, samt skickar ut luften till rummet igen.
19/23
Siemens AB
Building Technologies
Utbildningscenter
Byggandsautomationens grunder, Instuderingsfrågor facit
okt 2010/HDn,HLn
Byggnadsautomationens grunder : Instuderingsfrågor
(Facit)
6.20
Svar:
Se avsnitt 6.3.2.4.
Induktionsapparaten är till skillnad från Fan coil-apparaten inte försedd
med fläkt. Primärluften sprutas med hög hastighet in i induktionsapparaten
vilket åstadkommer ett negativt tryck. Detta gör att sekundärluften
induceras (sugs in) till induktionsapparaten.
6.21
Svar:
Se avsnitt 6.3.2.5. Systemet kopplas central om från värmning
till kylning. Hela 2-rörssystemet innehåller antingen kallt eller varmt vatten.
6.22
.
Svar:
Se avsnitt 6.3.2.5. 3-rörssystemet har separata framledningar
för värme och kyla, men gemensam returledning. Detta leder till högre
energianvändning eftersom den värmeenergi som finns i returledningen
måste återkylas och återvärmas inan det distribueras ut igen.
4-rörssystemet har separata kretsar för både värme och kyla. Det är
dyrare att installera men ger lägre driftkostnader.
6.23
Svar:
Se avsnitt 6.4. Ett aggregat avsett att placeras i lokalen det
betjänar. Innehåller alla komponenter som behövs. Typerna är:
Fönteraggregat, Konsolaggregat, Skåp-/rumsaggregat och
Splitaggregat.
20/23
okt 2010/HDn,HLn
Utbildningscenter
Byggandsautomationens grunder, Instuderingsfrågor facit
Siemens AB
Building Technologies
Byggnadsautomationens grunder : Instuderingsfrågor
(Facit)
6.24
Svar:
Se avsnitt 6.5. Byggnaderna är tätare och har bättre isolering
för att minska energianvändningen. Detta leder till att självdragsventilation
inte räcker till för luftväxling för att förhindra dålig luft, hög luftfuktighet,
radon, organiska föroreningar och ämnen som avges från byggmateriel
möbler m.m.
6.25
Svar:
Se avsnitt 6.5.1. Hög mekanisk verkningsgrad på fläktarna.
Allt är centralt placerat och är åtkomligt för underhåll utan att tillträde
till lägenheterna krävs.
Möjlighet att återvinna värme och kyla ur frånluften.
Bättre möjligheter att styra till luften till de rum som behöver tilluft genom
placering av tilluftsdon i dessa utrymmen.
21/23
Siemens AB
Building Technologies
Utbildningscenter
Byggandsautomationens grunder, Instuderingsfrågor facit
okt 2010/HDn,HLn
Byggnadsautomationens grunder : Instuderingsfrågor
(Facit)
7 Kapitel 7, Mät- och reglerteknik
7.1
Svar:
Se avsnitt 7.2. Standardsignaler är 0-10V och 4-20 mA.
7.2
Svar:
Se avsnitt 7.2. Resistansgivare, Termistorgivare, Termoelementgivare.
7.3
Svar:
Se avsnitt 7.3.1. Avsiktlig påverkan.
Utsignalen sker utan hänsyn till återföring av ärvärdet.
Styrning kan vara manuell.
7.4
Svar:
Se avsnitt 7.4. Ett reglersystem mäter ärvärdet och jämför det
med börvärdet och korrigerar avvikelser mellan är- och börvärde.
Reglersystemet kompenserar automatiskt för störningar som påverkar
ärvärdet.
7.5
Svar:
Se avsnitt 7.4. Utetemperaturkompenserad framledningstemperaturreglering. (Regulatorer med styrkurva för värmesystem).
Utetemperaturen och framledningstemperaturen på värmesystemet mäts.
Framledningstemperaturens börvärde styrs efter utetemperaturen
(kallare ute – varmare framledning).
Framledningstemperaturen regleras. Börvärdet jämförs med ärvärdet.
22/23
okt 2010/HDn,HLn
Utbildningscenter
Byggandsautomationens grunder, Instuderingsfrågor facit
Siemens AB
Building Technologies
Byggnadsautomationens grunder : Instuderingsfrågor
(Facit)
7.6
Svar:
Se avsnitt 7.4.1. Utetemperatur, rumstemperatur, tilluftstemperatur,
framledningstemperatur, luftfuktighet, CO2-halt, kanaltryck.
7.7
Svar:
Se avsnitt 7.4.1. Instorheten till reglersystemet.
Aktuellt börvärde.
7.8
Svar:
Se avsnitt 7.4.1. rumstemperatur, rumsluftfuktighet, lufthastighet,
radiatortemperatur, tilluftstemperatur.
7.9
Svar:
Se avsnitt 7.5.Goda möjligheter att optimera både byggnadsprestanda och
energianvändning.
Möjlighet att få uppgifter om energianvändning, felstatistik och information
för underhållsadministration oavsett var man befinner sig geografiskt.
Autonoma produkter på automationsnivån gör systemet driftsäkrare.
Produkter på fältnivån kan manövreras av driftpersonal på plats samtidigt
som BA-systemet har kontroll.
Data kan utbytas mellan komponenter på olika nivåer eller på samma nivå.
7.10
Svar:
Se avsnitt 7.5.BACnet
LonWorks
KNX
23/23
Siemens AB
Building Technologies
Utbildningscenter
Byggandsautomationens grunder, Instuderingsfrågor facit
okt 2010/HDn,HLn
