Framställande av en skyddsplan för grundvattenområden i

Framställande av en skyddsplan för
grundvattenområden i Pedersöre,
Nykarleby och Jakobstad
Projekteringsprogram
Etelä-Pohjanmaan Ely-keskus
Erika Liesegang
Kesä 2011
Innehållsförteckning
1. SKYDDSPLANENS SYFTE OCH MÅL ........................................................................................3
2. TIDTABELL ...................................................................................................................................4
3. BESKRIVNING AV GRUNDVATTENOMRÅDENA ......................................................................5
3.1 Pedersöres grundvattenområden .............................................................................................5
Härmäläbacken ............................................................................................................6
Nörråbacken .................................................................................................................6
Kvärnobacken ...............................................................................................................6
Korpunbacken ..............................................................................................................6
Storkamp ......................................................................................................................6
Sandnabba ...................................................................................................................6
Sandåsen .....................................................................................................................7
Sandnäset ....................................................................................................................7
Östermossbacken A ja B ..............................................................................................7
Hedet ............................................................................................................................7
Åvist ..............................................................................................................................7
Myllykangas ..................................................................................................................8
3.2 Nykarlebys grundvattenområden..............................................................................................9
Hysalheden .................................................................................................................10
Palomhedet ................................................................................................................10
Markby ........................................................................................................................10
Bredkangan ................................................................................................................10
Furubacken, Rösslossberget, Monäs ja Kengo ..........................................................10
Hysalheden .................................................................................................................10
Västerskogen ..............................................................................................................10
Kyrktallberget ja Skyttas .............................................................................................11
Storsanden .................................................................................................................11
Anthärsning ................................................................................................................11
Gunnarskangan A ja B ...............................................................................................11
Marken ........................................................................................................................11
Kainuunkangas ...........................................................................................................11
Soklothedet .................................................................................................................12
2
3.3 Jakobstads grundvattenområden ...........................................................................................13
Bredskär .....................................................................................................................13
Roska .........................................................................................................................13
4. VATTENINTAGSANLÄGGNINGARNA ......................................................................................14
5. RISKERNA PÅ GRUNDVATTENOMRÅDENA...........................................................................16
5.1 Pedersöre ...............................................................................................................................16
5.2 Nykarleby ...............................................................................................................................17
5.3 Jakobstad ...............................................................................................................................18
6. BESKRIVNING AV PLANERINGSARBETET ............................................................................18
6.1 Materialet som finns till godo ..................................................................................................18
6.2 Specificering av grundvattenområdenas hydrogeologiska information ..................................19
6.3 Definiering av vattenintagsanläggningarnas skyddszoner och kontrollprogram.....................19
6.4 Kartläggning av riskfaktorer ....................................................................................................19
6.5 Åtgärdsprogram ......................................................................................................................19
6.6 Åtgärdsanvisningar för olycks- och risksituationer .................................................................20
7. SKYDDSPLANENS KOSTNADER OCH FINANSIERING .........................................................20
8. UTFÖRANDE AV ARBETET ......................................................................................................21
3
1. SKYDDSPLANENS SYFTE OCH MÅL
Inom Pedersöres, Nykarlebys och Jakobstads områden ligger sammanlagt 33
grundvattenområden som är viktiga och lämpliga för vattenföring (klass I och II). Endast för
en del av dessa grundvattenområden har man gjort upp en skyddsplan åren 1999 och
2009.
ELY-centralen föreslår EU:s ERUF-projektfinansiering för att göra upp eller uppdatera en
skyddsplan för grundvattnet på dessa områden. ERUF-finansieringen täcker 75 % av de
kostnader som uppstår vid framställandet av skyddsplanen. Då skulle andelen för
Pedersöre kommun, Nykarleby stad, staden Jakobstad, vattenverken och
vattenandelslagen bli sammanlagt 25 % av kostnaderna.
Syftet med skyddsplanen är att:
 Effektivera skyddet av grundvattenområdena
 Granska gränsdragningarna för vattenintagsanläggningarnas skyddsområden
 Noggrant beskriva möjliga risker som finns för Pedersöres, Nykarlebys och
Jakobstads grundvattenområden
 Föreslå åtgärder, med vilka riskerna kan elimineras
 Förtydliga
markanvändningsplaneringen
och
markanvändningen
på
skyddsområdena och deras närmiljö
 Lägga upp åtgärdsanvisningar för olycks- och risksituationer
En skyddsplan är riktgivande och dess resultat
myndighetsverksamheter. Därtill ger en skyddsplan
grundvatten och eliminering av riskfaktorer åt
verksamhetsutövare. I en skyddsplan hittas material
grundvattenområden i ett och samma dokument.
har man nytta av i olika
information om skyddet av
områdenas markägare och
som berör alla kommuners
Det är viktigt att göra upp en gemensam skyddsplan för grundvattenområdena i alla tre
kommuner, eftersom flera av grundvattenområdena går över kommungränserna. Med en
gemensam skyddsplan kan man bäst försäkra grundvattnens användbarhet på området
även i framtiden. Därtill sparar man på detta vis resurser när det endast blir ett projekt att
administrera, istället för att varje kommun skulle göra upp en egen plan.
2. TIDTABELL
För uppgörandet av skyddsplanen finns det att fås ERUF-finansiering för denhär perioden
ända till slutet av år 2013. Därför skall man påbörja planeringsarbetet på så vis, att man
ännu hinner få denhär periodens finansiering. Tiden som behövs för uppläggandet av
skyddsplanen är cirka ett år.
4
3. BESKRIVNING AV GRUNDVATTENOMRÅDENA
3.1 Pedersöres grundvattenområden
I Pedersöre kommun ligger 13 grundvattenområden. Av dem klassas 10 som klass I, alltså
grundvattenområde som är viktig för vattenförsörjningen. Tre av områdena hör till klass II,
alltså grundvattenområde som är lämplig för vattenföring.
För Sandåsens, Sandnäsets och Hedets grundvattenområden har det gjorts upp ett utkast
på en skyddsplan år 2009 i samband med Bredskär och Roska grundvattenområden, som
hör till Jakobstad.
5
Härmäläbacken
Området är en del av den ås som löper i Purmoådalen. Åsen skiljs knappt ur miljön.
Formationens yta består av sand och silt. I den södra delen av formationen är
grundvattnets primära flödesriktning från sydost till nordväst och i den norra delen från
nordväst till sydost. Grundvattnet faller ut i ett dike som går tvärs genom formationen samt
ut i Purmo å.
Nörråbacken
Nörråbacken är en bergs-/moränbacke, vars topp består av berghäll som strandkrafterna
sköljt fram. Grundvattnet faller ut från källan i den södra delen. Regn- och torrperioderna
påverkar mängden grundvatten som kan fås från formationen.
Kvärnobacken
Kvärnobacken är en moränbacke i sydost-nordvästlig riktning. Området är helt omringat av
mossar, dit grundvattnet faller ut från Kvärnobacken. Regn- och torrperioderna påverkar
mängden grundvatten som kan fås från formationen.
Korpunbacken
Grundvattenområdet formas av två moränbackar i sydost-nordvästlig riktning, i vilka det
bildas grundvatten. Grundvattnet faller ut i en källa som ligger mellan dessa backar. Den
större backens topp, Korpunbacken, består av strandavlagringar. Regn- och
torrperioderna påverkar mängden grundvatten som kan fås från formationen.
Storkamp
Storkamp är en moränbacke i nästan nord-sydlig riktning. Formationen avgränsas i öster
av Purmo å. Vattenintagsanläggningen är tämligen nära Purmo å, men huvuddelen av
grundvattnet bildas på den västra sidan om vattenintagsanläggningen.
Sandnabba
Sandnabba är en moränback i nordväst-sydostlig riktning. Grundvattnet som bildas faller
ut på fälten som omringar backen. Regn- och torrperioderna påverkar mängden
grundvatten som kan fås från formationen.
6
Sandåsen (II klass)
Sandåsens grundvattenområde är en del av en åsrygg som går från Lappo till Nykarleby
och via Pedersöre ut mot Bottniska viken. Åsen stiger sällan högre än vad närmiljön gör.
Den är en flat åsrygg som är kraftigt format av strandkrafterna, där är grundvattnets
primära flödesriktning från nordväst mot sydost. Grundvattnet faller främst ut i Sundby å.
Formationen i nordväst gränsar till Roskas grundvattenområde och i sydost till Sundby å.
Sandnäset (II klass)
Sandnäset är en del av den samma åsrygg som Sandåsen. Grundvattnets primära
flödesriktning är från sydost mot nordväst och grundvattnet faller ut i Sundby å. I sydost
omringas formationen av mossar och i nordväst av åkrar.
Östermossbacken A ja B
Östermossbacken A och B är en del av en åsrygg som går i nordväst-sydostlig riktning.
Åsen är ställvis dåligt sorterat och innehåller både finsubstans och morän. Formationen
indelas i två delområden. Vattenfördelaren ligger i mitten av formationen, där grundvattnet
flyter både mot sydost och mot nordväst. Grundvattnet faller ut i torvmarkerna runtomkring
och i Esse å.
Hedet (II klass)
Hedets grundvattenområde hör till samma åsrygg, som jämnats och tillplattats av
strandkrafterna, som Sandåsens och Sandnäsets grundvattenområden. Åsens karga
kärna ligger i en nordväst-nordostlig riktning i berggrundens sprickzon. På basen av de
utförda borrningarna och markradarsonderingarna består åsens kärna av karga sand- och
grusskikt som leder vattnet bra. Kärnan sträcker sig ställvis ända upp till markytan, men
vid åsens kanter täcks den av sandlager. Grundvattnets huvudsakliga flödesriktning är
från nordväst till sydost och vattnet faller ut i Kovjoki å. Vattenfördelaren ligger mellan
Sandnäsets och Hedets grundvattenområden.
Åvist
Åvist är en del av den åsrygg som går via Kauhava och Alahärmä ut mot kusten.
Åsryggen är flack och har slätats ut av strandkrafterna, och stiger inte högre än miljön
runtomkring. Grundvattnets huvudsakliga flödesriktning är sydost till nordväst och
grundvattnet faller ut i Åvist å. Formationen är ställvis skiktat till berggrundens
heikkousvyöhyke.
7
Myllykangas
Myllykangas är en del av den åsrygg som går från Kauhava, via Kortesjärvi och
Pedersöre, ut mot kusten. Grundvattnets huvudsakliga flödesriktning är från sydost till
nordväst. Yt- och grundvatten sipprar in till formationen från klippområdena runtomkring.
3.2 Nykarlebys grundvattenområden
I Nykarlebynejden ligger 18 grundvattenområden. Av dessa hör tre till klassen II, alltså för
vattenförsörjningen lämpligt grundvattenområde, och de övriga till klass I, alltså för
vattenförsörjningen viktigt grundvattenområde. För flera av Nykarleby stads
grundvattenområden har man gjort upp en skyddsplan år 1999, men skyddsplanen då
omfattade inte alla stadens grundvattenområden. De grundvattenområden som totalt
saknar skyddsplaner är Furubacken, Rösslosberget, Monäs, Kengo, Västerskogen,
Kyrktallberget, Skyttas, Storsanden och Anthärsning.
8
Hysalheden
Hysalheden är en del av den åsrygg som löper från Alahärmä, via Nykarleby ut mot
Bottniska viken. Formationen har en hydraulisk anslutning i nordväst med Socklothedets
grundvattenområde. Grundvattnets primära flödesriktning är i nordvästlig riktning.
9
Palomhedet
Palomhedet är en del av samma åsrygg, som går från Alahärmä via Nykarleby och ut mot
Bottniska viken. Formationen har en hydraulisk anslutning med Bredkangans
grundvattenområde i söder och med Hysalhedets grundvattenområde i norr.
Grundvattnets huvudsakliga flödesriktning är nästan syd-nordlig riktning och grundvattnet
faller ut i Palombacken. Formationen är delvis täckt och ställvis syns berghällar. Området
avgränsas i öst av moränområden och i väst av sumpmarker.
Markby
Markby är en del av en smal åsrygg. Formationen är delvis täckt och avgränsas av
moränområden och sumpmarker. Grundvattnets huvudsakliga flödesriktning i den norra
delen av området är från norr mot söder mot Tjäderrapan och från vattendelaren i
områdets södra del är flödesriktningen både mot norr och mot söder.
Bredkangan (klass II)
Bredkangan är en del av den åsrygg som löper från Alahärmä, via Nykarleby ut mot
Bottniska viken. Formationen omringas nästan helt av sumpmarker. Grundvattnets primära
flödesriktning är i syd-nordlig riktning. Grundvattnet faller ut i diken som omringar området.
I söder avgränsas Bredkangan av Gunnarskangans grundvattenområde och i norr av
Palomhedets grundvattenområde.
Furubacken, Rösslosberget, Monäs ja Kengo
Ställvisa grundvattenområden. Områdets brunnar använder berggrundvatten och är av
typen bergbrunn.
Västerskogen
Västerskogen är en bergs-/moränbacke, varifrån grundvattnet faller ut i miljön. På
grundvattenområdets grundvattenbildningsområde finns åkrar.
Kyrktallberget ja Skyttas
Kyrktallberget är en bergs-/moränbacke. Grundvattnet faller ut från källorna som finns
runtomkring formationen. Skyttas grundvattenområde formas av en liten moränbacke. Den
ligger på Kyrktallbergets östsida och en del av dess grundvatten kan möjligtvis bildas på
Kyrktallbergets grundvattenområde. På så vis har dessa områden troligtvis en anslutning
till varandra.
10
Storsanden (klass II)
Storsanden är en del av en åsrygg som formats av strandkrafterna. Formationen ligger på
Bottniska vikens strand, på så vis är rantaimeytyminen (strandabsorption??) möjlig.
Anthärsning (klass II)
Anthärsning är en del av en smal och småskalig åsrygg. Formationen avgränsas både i
söder och i norr av klippområden, på de östra och västra delarna av sumpmark.
Gunnarskangan A och B
Gunnarskangan är en del av en åsrygg i nord-sydlig riktning som har kraftigt formats av
strandkrafterna. Åsryggen är flack och täcks av tjocka, vidsträckta sandskikt. Åsen har till
en del skiktats till berggrundens heikkousvyöhyke. Lappo å flyter tvärs genom formationen
och delar området i två delområden. Formationens material är främst sand, i de norra
delarna består formationens djupare delar av grövre sand. Grundvattnets huvudsakliga
flödesriktning är mot Lappo å både i norr och i söder. Grundvattnet faller främst ut i Lappo
å.
Marken
Marken är en del av en smal åsrygg. Formationen går i nordväst-sydostlig riktning och
avgränsar i sydost till Åvist grundvattenområde. Från formationen kan det även finnas en
hydraulisk anslutning till Markby grundvattenområde. Grundvattnets primära flödesriktning
är från sydost mot nordväst och grundvattnet faller ut i diken till sump- och åkermarkerna
runtomkring.
Kainuunkangas
Kainuunkangas ligger i närheten av den åsrygg som går från Kauhava mot Jakobstad. På
basen av geologiska undersökningar är formationen ett forntida strandskikt. På basen av
borrningar är formationens tjocklek ställvis över 10 meter och substanserna varierar från
sand till grövre material. Materialet är tämligen bra skiktat och det finns inte mycket av fin
substans. Det är svårt att estimera formationens totala omfattning. Vid formationens västra
kant ligger en moränbacke, annars omringas den av sumpmark.
Soklothedet
Soklothedet är en del av en åsrygg i nordväst-sydostlig riktning. Formationen gränsar till
Hysalhedets grundvattenområde i sydost. Grundvattnets primära flödesriktning är från
sydost mot nordväst. Jordmånen i de omkringliggande områdena är morän. Formationen
är en väldigt flat åsrygg och stiger inte högre än den närliggande miljön.
11
3.3 Jakobstads grundvattenområden
I Jakobstad finns två grundvattenområden. Bägge två hör till klass I, alltså
grundvattenområde som är viktigt för vattenanskaffning. Ett utkast av en skyddsplan har år
2009 blivit upplagt för dessa två områden på uppdrag av Jakobstads Vatten.
Bredskär
Bredskär är en del av en lång åsrygg, som går från Lappo, via Nykarleby och Pedersöre,
ut till Jakobstad. Åsen fortsätter ända ut i Bottniska viken. Formationen avgränsas i sydost
av Roskas grundvattenområde. Åsen har jämnats ut av strandkrafterna och stiger inte
högre än den närliggande miljön. Grundvattnets primära flödesriktning är från sydost mot
nordväst, ut mot Bottniska viken där grundvattnet även faller ut. Användningen av
formationen är en aning begränsad på grund av närheten till havet.
Roska
Roskas grundvattenområde är en del av en lång åsrygg, som går från Lappo, via
Nykarleby och Pedersöre, ut till Jakobstad. Området avgränsas i sydost av Sandåsens
grundvattenområde och i nordväst av Bredskärs grundvattenområde. Grundvattnet flyter
från vattendelaren mot Messträskbäcken, som finns i mitten av formationen, där
grundvattnet även faller ut. Roskas område, som är en väldigt flat sandmo, har formats av
strandkrafterna.
12
4. VATTENINTAGSANLÄGGNINGARNA
Inom Pedersöres område fungerar sju vattenverk/vattenandelslag och inom Nykarleby tio
vattenverk/vattenandelslag.
Staden Jakobstads vattenintag baserar sig för tillfället endast på det ytvatten som tas i
bruk via Åminnes vattenverk. Affärsverket Jakobstads Vatten har dock som mål att
förbättra säkerheten för vattenintaget genom att grunda en vattenintagsanläggning på
något av de två grundvattenområdena, Bredskär och Roska, i Jakobstad eller på
grundvattenområdena Sandåsen, Sandnäset och Hedet i Pedersöre nejden. Dessa
grundvattenområden är alla en del av samma åsrygg.
NÖRRÅBACKEN Vattenintagsanläggning
Vattenverk/vattenandelslag
Nörrabacken
Pedersöre Vatten Ab
Volym av vattenintag
KVÄRNOBACKEN
Vattenintagsanläggning
Vattenverk/vattenandelslag
Kvärnobacken
Pedersöre Vatten Ab
Volym av vattenintag
KORPUNBACKEN
Vattenintagsanläggning
Vattenverk/vattenandelslag
Villbacka lillby
Willbacka Nya Vattenbolag
Berget
Willbacka Nya Vattenbolag
Volym av vattenintag
30 m³/d
STORKAMP
Vattenintagsanläggning
Vattenverk/vattenandelslag
Storkamp
Slip-Storkamp Vattenandelslag
Volym av vattenintag
25 m³/d
SANDNABBA
Vattenintagsanläggning
Vattenverk/vattenandelslag
Sandnabba
Sandnabba Vattenbolag
Volym av vattenintag
ÖSTERMOSSBACKEN A
Vattenintagsanläggning
Vattenverk/vattenandelslag
Orrboss1
Ab Esse Vatten
Volym av vattenintag
268 m³/d
Orrboss2
Ab Esse Vatten
99 m³/d
Värmgjutkällan
Lappfors Vattenandelslag
60 m³/d
ÖSTERMOSBACKEN B
Vattenintagsanläggning
Vattenverk/vattenandelslag
Vannabba
Ab Esse Vatten
Volym av vattenintag
256 m³/d
ÅVIST
13
Vattenintagsanläggning
Vattenverk/vattenandelslag
Överpurmo
Åvist Vattenandelslag
Volym av vattenintag
24 m³/d
HYSALHEDEN
Vattenintagsanläggning
Vattenverk/vattenandelslag
Hysalheden
Kovjoki Vatten Ab
Gamla brunnar & röddning
Kovjoki Vatten Ab
Volym av vattenintag
904 m³/d
MARKBY
Vattenintagsanläggning
Vattenverk/vattenandelslag
Markby
Rudbacka Vattenbolag
Volym av vattenintag
FURUBACKEN
Vattenintagsanläggning
Vattenverk/vattenandelslag
Silvast vattenand
Silvast Vattenandelslag
Volym av vattenintag
45 m³/d
RÖSSLOSBERGET
Vattenintagsanläggning
Vattenverk/vattenandelslag
Monå
Knuts Vattenandelslag
Volym av vattenintag
21 m³/d
KENGO
Vattenintagsanläggning
Vattenverk/vattenandelslag
Kengo
Kengo Vattenbolag
Volym av vattenintag
4 m³/d
MONÄS
Vattenintagsanläggning
Vattenverk/vattenandelslag
Volym av vattenintag
Monäs
Monäs Norra Vattenandelslag
27 m³/d
Vattenintagsanläggning
Vattenverk/vattenandelslag
Volym av vattenintag
Kantlax nyby
Nyby Vattenandelslag
KYRKTALLBERGET
23 m³/d
GUNNARSKANGAN A
Vattenintagsanläggning
Vattenverk/vattenandelslag
Prästkangan
Keppo Vattenandelslag
Volym av vattenintag
268 m³/d
MARKEN
Vattenintagsanläggning
Vattenverk/vattenandelslag
Marken
Markens Vatten
Volym av vattenintag
KAINUUNKANGAS
Vattenintagsanläggning
Kainuunkangas
Vattenverk/vattenandelslag
Nykarleby stad, Nykarleby
kraftverk/vattenverket
Volym av vattenintag
507 m³/d
SOKLOTHEDET
14
Vattenintagsanläggning
Vattenverk/vattenandelslag
Socklotheden
Kovjoki Vatten Ab
Volym av vattenintag
556 m³/d
5. RISKERNA PÅ GRUNDVATTENOMRÅDENA
Det finns många riskfaktorer som hotar grundvattnets kvalitet och tillgänglighet. Industriell
verksamhet, pälsnäring, trafiken, glesbygdens avloppsvatten, oljecisterner m.fl. är alla
verksamheter som kan vara ett hot på områdets grundvatten. Verksamheterna på området
kan endera gradvis smutsa ner grundvattnet eller plötsligt genom t.ex. en olyckshändelse.
En omåttlig marktäckt eller dikningar kan å andra sidan påverka volymen av grundvatten.
Genom att kartlägga och identifiera riskerna som finns på områdena, är det lättare att
skydda grundvattnet.
På basen av preliminära källmaterial har man i de nedanstående tabellerna kort samlat
kommunvist ihop de risker som finns på grundvattenområdena. I tabellerna har man dock
inte samlat alla risker som uppkommer på grundvattenområden, som t.ex elbolagens
transformatorer nämns inte.
5.1 Pedersöre
Grundvattenområde
Riskfaktor
Riskbeskrivning
Härmäläbacken
Jord- och skogsbruk
4 st djurskydd, pälsfarm som avslutat/skall avsluta sin
verksamhet, travbana, åkerbruk
Glesbygdens avloppsvatten
Korpunbacken
Bosättning
Förorenade
markområden
Jord- och skogsbruk
Storkampen
Jord- och skogsbruk
Djurskydd, åkerbruk
Bosättning
Glesbygdens avloppsvatten
Bosättning
Glesbygdens avloppsvatten
Jord- och skogsbruk
Åkerbruk
Jord- och skogsbruk
Åkerbruk
Trafik och väghållning
Utsläpp från trafiken och väghållning
Marktäckt
Flera avslutade marktäcktområden, från vilka det
lämnats kvar flera grundvattendammar
Förorenade
markområden
Flygfält
Jord- och skogsbruk
3 st pälsfarmer som avslutat/skall avsluta sin
verksamhet, pälsfarm, åkerbruk
Marktäckt
Flera avslutade marktäcktområden, från vilka det
lämnats kvar flera grundvattendammar
Jord- och skogsbruk
Djurskydd
Sandnappa
Sandåsen
Sandnäset
Östermossbacken A
Vägverkets avslutade bas
Åkerbruk
15
Trafik och väghållning
Utsläpp från trafiken och väghållning
Marktäckt
Avslutade marktäcktområden
Bosättning
Glesbygdens avloppsvatten
Jord- och skogsbruk
Pälsfarm som avslutat sin verksamhet
Trafik och väghållning
Utsläpp från trafiken och väghållning
Marktäckt
Flera avslutade marktäcktområden, från vilka det
lämnats kvar flera grundvattendammar
Trafik och väghållning
Utsläpp från trafiken och väghållning
Åvist
Jord- och skogsbruk
9 st djurskydd, pälsfarm, 3 st pälsfarmer som
avslutat/skall avsluta sin verksamhet, åkerbruk
Myllykangas
Bosättning
Förorenade
markområden
Jord- och skogsbruk
Glesbygdens avloppsvatten
Distributionsstationer för flytande bränslen som
avslutat sin verksamhet
Åkerbruk
Östermossbacken B
Hedet
På basen av det preliminära källmaterialet finns det just inga aktiva riskverksamheter på
Nörrabackens, Kvärnobackens, Korpunbackens och Myllykangas grundvattenområden. En
risk kan förekomma på områdena från skogsbrukets hyggen och dikningar.
5.2 Nykarleby
Grundvattenområde
Riskfaktor
Hysalheden
Jord- och skogsbruk
Marktäckt
Industri- och
företagsverksamhet
Trafik och väghållning
Palomhedet
Marktäckt
Bredkangan
Förorenade markområden
Marktäckt
Västerskogen
Gunnarskangan A
Gunnarskangan B
Marken
Soklothedet
Riskbeskrivning
3 pälsfarmer som avslutat/skall avsluta sin
verksamhet, åkerbruk
Grundvattendammar från marktäckt
Cementgjuteri
Utsläpp från trafiken och väghållning,
transporter
Grundvattendammar från marktäckt
Avslutad avstjälpningsplats för kommunalt
avfall
Flera avslutade marktäcktområden, från vilka
det lämnats kvar flera grundvattendammar
Bosättning
Glesbygdens avloppsvatten
Jord- och skogsbruk
Åkerbruk
Jord- och skogsbruk
Åkerbruk och djurskydd
Trafik och väghållning
Utsläpp från trafiken och väghållning
Marktäckt
Grundvattendammar från marktäckt
Jord- och skogsbruk
Flera pälsfarmer som avslutat/skall avsluta
sin verksamhet, åkerbruk, djurskydd
Trafik och väghållning
Utsläpp från trafiken och väghållning
Markanvändning
Begravningsplats
Jord- och skogsbruk
Åkerbruk, djurskydd, pälsfarm som
avslutat/skall avsluta sin verksamhet
Förorenade markområden
Skjutbana
16
Marktäckt
Grundvattendammar från marktäckt
Kyrktallberget
Jord- och skogsbruk
Åkerbruk
Skyttas
Jord- och skogsbruk
Åkerbruk
På basen av det preliminära källmaterialet finns det inte många riskverksamheter på
Markbys, Storsandens, Anthärsningens och Kainuunkangas grundvattenområden. På
områdena finns skogsbruk, vars dikningar och hyggen kan ha en inverkan grundvattnet.
Storsandens grundvattenområde är främst ett naturskyddsområde, men närheten till
havsstranden medför en risk för en möjlig användning av grundvattnet.
5.3 Jakobstad
Grundvattenområde
Riskfaktor
Riskbeskrivning
Bredskär Jord- och skogsbruk
2 pälsfarmer som avslutat sin verksamhet,
djurskydd, åkerbruk
Marktäckt
Grundvattendammar från marktäckt
Bosättning
Glesbygdens avloppsvatten
Marktäckt
Grundvattendammar från marktäckt
Roska 6. BESKRIVNING AV PLANERINGSARBETET
6.1 Materialet som finns till godo
Vid uppgörandet av skyddsplanen använder man som källmaterial volymen av vattenintag
och analysresultaten från vattenintagsanläggningarna samt grundvattnets kontrollresultat.
Förutom dessa har man nytta av de skyddsplaner och utredningar som blivit gjorda för
olika grundvattenområden, samt general- och detaljplanerna som möjligtvis finns på
områdena. Som källmaterial används även områdets terrängkartor.
Den som utarbetar planen kartlägger därtill möjliga riskobjekt på området genom terrängoch verksamhetsbesök samt förfrågningar. På några områden kan man bli tvungen att
borra ned grundvattenrör, med vilka man kan försäkra grundvattnets tillgänglighet och
kvalitet på området. Marksubstansens kvalitet kan man vid behov undersöka noggrannare
med fältundersökningar.
Det utkast på en skyddsplan för Bredskärs, Roskas, Sandåsens, Sandnäsets och Hedets
grundvattenområden som Ramboll Finland Oy gjorde upp åt Jakobstads Vatten år 2009 är
till största del omfattande. Dock borde evalueringen av riskfaktorer göras enhetligare på
basen av terrängbesök och man borde fastställa åtgärder för varje specifik risk. Till
exempel skall man ta reda på från elbolagen transformatorernas exakta lägen på
grundvattenområdet och man skall göra upp en eftervårds- och saneringsplan utifall behov
17
för de platser som använts för marktäckt på området. Alla riskobjekt skall presenteras på
en karta, så att lokaliseringen av dem är lätt.
Vid utarbetningen av skyddsplanens utkast har man inte hört samarbetspartner, områdets
invånare, inte heller verksamhetsutövare fast detta är en viktig del an skyddsplanens
utarbetning. I planen har man heller inte nämnt vattenintagsanläggningarnas preliminära
kontroll.
6.2 Specificering av grundvattenområdenas hydrogeologiska information
Genom att specificera informationen om områdets hydrogeologi får man bl.a reda på hur
stor volym grundvatten det finns på områdena, vad vattnets kvalitet är, en mall på
grundvattnets flöde, grundvattenintagens miljöpåverkan, hydrogeologiska grunder för
uppläggande av riskanalyser och grundvattnets behov av skydd. Planen görs upp på
basen av materialet som finns till förfogande samt på terrängundersökningar.
6.3 Definiering av vattenintagsanläggningarnas skyddszoner och kontrollprogram
På basen av hydrogeologiska förhållanden definieras vattenintagsområden, när- och
fjärrskyddszoner för möjligen nya vattenintagsanläggningar. Gränserna för skyddszonerna
vid gamla vattenintagsanläggningar granskas. Ett kontrollprogram (vattnets kvalitet och
volym) presenteras för grundvattenområdena och samtidigt evaluerar man om den
nuvarande fastställda obligatoriska kontrollen är tillräcklig. Vid behov skall man presentera
nya kontrollpunkter för området.
6.4 Kartläggning av riskfaktorer
På basen av det utgångsmaterial som finns samt terrängundersökningar, karterar den som
utarbetar skyddsplanen vilka verksamheter och anläggningar som finns på
grundvattenområdet och som man skall göra en riskevaluering för. På basen av denna
evaluering bedömer den som utarbetar skyddsplanen vilka risker som förorsakar en
förorenings- och förändringsrisk för grundvattnet. Beställaren eller den som utarbetar
planen kan utföra mera preciserade undersökningar om förorening av mark eller
grundvatten ifall det finns behov eller om man separat kommer överrens om det.
6.5 Åtgärdsprogram
I planen presenteras ett åtgärdsprogram för de anläggningar och verksamheter som finns
på grundvattenområdena, och som kan förorsaka risk för förorening och förändring av
grundvattnet eller som annars inte är enligt de gällande lagarna och föreskrifterna. I
skyddsplanen utarbetas även en förteckning av de verksamheter, som inte alls är lämpliga
på grundvattenområden samt anvisningar om hur man skall förhålla sig till när gamla
anläggningar vill expandera på grundvattenområdena. Den som utarbetar planen
18
presenterar vilka åtgärder som krävs på olika områden för att skydda grundvattnet samt
hur man i planeringen av planläggning och markanvändning skall förhålla sig till dessa
områden. Därtill innehåller planen anvisningar för övervakning, uppföljning samt
samarbetsarrangemang mellan både myndigheter och övriga parter.
Med tanke på åkerbruk avgränsar man i planen de områden, där användning av gödsel
och kemikalier möjligen är förbjudna samt vilka restriktioner man skall ge för användning
av gödsel samt olika gödseltyper med tanke på jordmånens hydrauliska konduktivitet,
vattenintagsanläggningarnas placering och hydrogeologiska förhållanden.
För gamla marktäcktområden som finns på grundvattenområdet gör man upp preliminära
sanerings- och eftervårdsplaner. I planerna använder man som källmaterial det
bottenmaterial som framställts i samband med skyddsplanens riskkartering. Målet för
saneringen av marktäcktplatserna är att förbättra grundvattnets kvalitet och minska
vattenintagsbrunnarnas föroreningsrisk. I saneringsplanen skall det framgå utsträckningen
på avlägsnandet av de nuvarande fyllnadsmassorna som förts till området, utsträckningen
på fyllnadsområdet och fyllnadslagren, anskaffning av fyllnadsmaterial och dess kvalitet
samt anvisningar om hur man restaurerar humusskiktet, trädbeståndet och övrig
växtlighet.
6.6 Åtgärdsanvisningar för olycks- och risksituationer
Skyddsplanen skall innehålla anvisningar om hur man skall agera i situationer där
grundvattnet förändras eller förorenas. På så vis vet olika myndigheter hur man skall agera
vid olycks- eller brottssituationer. Först skall man bl.a. med hjälp av riskkarteringen utreda
de förebyggande åtgärder som behövs för de mest uppenbara olyckshändelserna,
namnge vilka som utför de förebyggande åtgärderna och ta reda på varifrån man får tag
på det manskap och utrustning som behövs, samt komma överrens om hur samarbetet
och informeringen med myndigheterna sköts. I planen skall det även finnas ett kort
sammandrag över hur vattenförsörjningen organiseras vid olika krissituationer.
7. SKYDDSPLANENS KOSTNADER OCH FINANSIERING
För uppläggandet av skyddsplanen finns det att fås denhär periodens ERUF-finansiering
ända till slutet av år 2013. Kommunernas och vattenintagsanläggningarnas
finansieringsandel i projektet är 25 % av alla kostnader och den resterande finansieringen
kommer från EU.
Projektets totala kostnader är högst cirka 100 000 euro. Av denna summa täcker ERUFfinansieringen 75 % alltså 75 000. Kommunerna, vattenverken och vattenandelslagen
lämnar att betala de resterande 25 000 euro. Tiden för uppläggandet av skyddsplanen är
cirka ett år. Projektets lönekostnader är 85 000 euro och kostnaderna för eventuella
tilläggsundersökningar är högst 15 000 euro.
19
Projektkostnaderna för varje tre kommuner är 8 333 euro. Enligt kommunernas egna
beslut kan summan som skall betalas fördelas mellan kommunen, vattenverken och
vattenandelslagen.
8. UTFÖRANDE AV ARBETET
Arbetet som den som utarbetar skyddsplanen gör handleds av projektets ledningsgrupp,
där Pedersöre kommun, Nykarleby stad, staden Jakobstad och ELY i Södra Österbotten
är representerade.
I samband med att arbetet framskrider hålls möten med den övervakande
ledningsgruppen och konsulten. Vid dessa möten behandlar man arbetet som utförts
dittills och man kommer överrens om de följande arbetsskedena. Det första mötet mellan
konsulten och ledningsgruppen är ämnat att hållas efter konsultkontraktet har gjorts upp.
Konsulten och ledningsgruppen, eller expertgruppen som de valt, kartlägger med hjälp av
terrängbesök de verksamheter och anläggningar åt vilka man skall utföra en
riskbedömning.
20