Missivbrev till Anmälningsplikt gällande barn som misstänks fara illa

Oxelösund
OXELÖSL'. ;0 KOMMUN
Revisorerna
2015 -12- ' -'.,
Handi.nr
Till
Diarienr
Vård-och omsorgsnämnden
Utbildningsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden
Kommunfullmäktige för kännedom
Kommunstyrelsen för kännedom
Granskning av rutiner kring Anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa
EY har på begäran av kommunrevisorerna granskat hur Vård- och omsorgsnämnden, Utbildningsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden säkerställer att samverkan, kunskaper om och rutiner för
att anmälningsplikten för barn som misstänks fa ra illa fungerar.
Bakgrunden är en IVO-anmälan från BVC-sköterskor inom landstinget i Oxelösund samt fallet Yara i
Karlskrona.
Vi konstaterar att det finns allvarliga brister. Vård- och omsorgsnamnden och Utbildningsnämnden
har visserligen 2015-09-29 antagit en välskriven och tydlig riktlinje som innehåller samverkan och
ansvarsgränser, blå när barn misstänks fara illa. Den ska troligen också antas av Kultur och fritidsnämnden. Riktlinjen tillgodoser lagstiftarens krav på hur anmälan ska göras och hur samverkan ska
ske. Den är inte implementerad eller känd i verksamheterna. Meningen är att den ska kompletteras
med rutiner och blanketter. Skriftliga rutiner är nödvändiga inte minst på grund av hög personalomsättning och sjukfrånvaro hos den anmälningspliktiga personalen. Nämnderna bör säkra att rutinerna tas fram inom rimlig tid.
Det är VoN som ansvarar för att informera berörda nämnder om den anmälningsplikt som åligger
kommunens alla anställda som arbetar med barn.
Personal, som arbetar med barn verkar ha kännedom om att anmälningsplikten finns. Däremot saknar man delaktighet och kunskap om vad som händer efter anmälan och vilka insatser som barnet
kan få. Personalen efterfrågar även kunskaper om vad som är viktigt att uppmärksamma och anmala vid oro för ett barn.
VoN har inte alltid haft förutsättningar att medverka i samverkansarbetet kring barn som misstänks
fara illa. Brist på rutiner, hög personalomsättning och oerfarna socialsekreterare är orsaker därtill.
För att ta emot anmälan och göra en snabb första bedömning om allvaret i denna-även utanför
kontorstid - finns organisation och rutiner hos socialtjänsten, vilket är positivt. Det är också positivt
att det finns en öppenhet om att prata om oro i personalgrupperna och att arbetsledning och före-
tagshälsovärd bedöms ge tillfredsställande stöd till berörda anställda. Det finns också nätverk och
samverkansgrupper med landsting och polis.
Vi instämmer i EYs rekommendationer, som i korthet är
Vård- och omsorgsnämnden bör säkerställa
att det finns förutsättningar för socialtjänsten att arbeta efter riktlinjen
att ge återkoppling till anmälaren om att anmälan har mottagits och att ett anmälningsmöte ska övervägas
att upprätta en struktur för information till berörda, som haranmälningsplikt
Dessutom bör enligt EY alla granskade nämnder dvs VoN, UN och KFN
implementera riktlinjen och informera om hur anmälan ska göras
prioritera att samverkan sker,
se till att kunskap finns hos anmälningspliktig personal om vad som är viktigt att uppmärksamma, vad som händer vid anmälan och vilka stödinsatser som finns för barnet.
Revisorerna önskar svar från VoN, UN och KFN med kopia till KF och KS före 30 mars 2016.
Oxelösund den 7 december 2015
För Oxelösunds kommuns revisorer
)/\y
ufV
^CfH^/i/
Agnteta Rönn
Thomas Tjäderhane
Ordförande
Vice ordförande