Förändringens vindar sveper in över psykiatrin” Så löd rubriken för

”Förändringens vindar sveper in över psykiatrin”
Så löd rubriken för PSYKIATRIDAGEN 2014, som arrangerades av Dagens medicin, Forte
(Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) och Janssen (Pharmaceutical companies of Johnson
& Johnson) på Bonnier Conference Center i Stockholm den 22 maj 2014.
Anders Printz (socialdepartementet) inledde dagen med en rapport om PRIO (Plan för riktade insatser
inom området psykisk ohälsa 2012–2016. PRIO:s övergripande mål är: En jämlik, kunskapsbaserad,
säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet. Tillgång till arbete och anpassad sysselsättning.
Möjlighet till delaktighet och inflytande). Han tog upp många intressanta frågor. Jag väljer att lyfta
fram två av dem: Hur skulle ett ersättningssystem, som mer möter verklighetens psykiatri än
nuvarande system kunna se ut? Vilka mått skulle vara mest effektivt att använda för att mäta de
insatser som görs inom området psykisk hälsa/ohälsa? Anders Printz beskrev denna fråga som en
”ödesfråga för psykiatrin”. En annan stor fråga var hur Första-linjen-psykiatrin skulle kunna förbättras.
Vi uppmanas alla bidra med tankar till http://www.priobloggen.se/ eller direkt till
[email protected].
Nästa talare var Conny Gabrielsson (chef för enheten för psykiatri inom Hälso- och
sjukvårdsförvaltningen). Hans inlägg var mest sjukhus- och läkarfokuserat och jag hade svårt att
uppfatta det egentliga budskapet.
Därpå följde Ing-Marie Wieselgren (psykiatrisamordnare SKL) som ställde frågan om psykiatriska
kvalitetsregister kan rädda liv. Hennes svar blev att man kan se liv i tre dimensioner: fysiska, psykiska
och sociala livet. Om man ser det i det perspektivet kan man svara ja på frågan, samtidigt som hon
framhöll att det inte är registret i sig som räddar liv. Det ska fungera som ett underlag för att utforma
rätt insatser. Hon lyfter fram att man nu sett att 50 % av klienterna inom kriminalvården har ADHDdiagnos, vilket gjort att mer effektiv behandling satts in. Även att man sett behovet av hälsofrämjande
insatser inom psykiatrin, vilket framöver ska ingå inom psykosvården.
Nästa ämne var hur uppföljningen av medicinering skulle kunna göras annorlunda så att patienten
följer den medicinska behandling. Mårten Gerle och Birgitta Lindelius (Socialstyrelsen) diskuterade
sedan om lämpliga indikatorer för att minska återinskrivning. Efter det följde en beskrivning av ett
Öppet-hus-projekt (för psykospatienter som medicinerar) inom öppenvårdspsykiatrin i glesbygden i
nordvästra Dalarna samt en beskrivning av ett samarbetsprojekt mellan läkemedelsindustri och
psykiatrin.
Följande ämne var lite mer intressant för oss arbetsterapeuter: Psykisk hälsa hos unga. Cecilia
Magnusson (epidemiolog, SLL) poängterade hur viktig skolan är för att förebygga psykisk ohälsa.
Hon såg pedagogiken som väsentlig för detta. Hon tog även upp Primärvården som en viktig faktor för
att stödja ungas psykiska hälsa.
Ett anhörigperspektiv var nästa punkt. Maria Borelius har skrivit en bok ”Släpp ut sista tabut” om
stigmatiseringen av psykisk ohälsa. Hon visade också på hur lite forskningsmedel som satsas på
psykiatrin (7 %) i förhållande till andra diagnoser (således 93 %).
Ulf Kristersson (socialförsäkringsminister) pratade om ”den breda psykiska ohälsan”, om bekymret
med den ökade psykiska ohälsan hos unga och om hur vi behöver bli bättre ”egenkapacitetsmässigt”.
(Det sista ordet lät intressant, men jag är inte säker på att jag förstod vad han menade med det. Var det
att vi ska bli bättre på att ta hand om den egna kapaciteten att hantera psykisk ohälsa eller…?)
Så, blåser förändringens vindar då? Jo, det tycker jag nog även om det fortfarande finns alltför många
som ställer sig i lä och tänker i gamla banor.
Anders Printz är dock helt klart inne på förändring utifrån en bredare syn och verklighet. Jag uppfattar
att han behöver allt stöd att kämpa för förändring och han verkar helt klart vilja lyssna på oss. Följ den
intressanta Prio-bloggen och skriv synpunkter!
Förstärkning av det kognitiva stödet i skolan tror jag också tillhör förändringens vindar. Här bör vi se
till att hissa seglen och hjälpa till att blåsa på.
Att se liv ur tre dimensioner - fysiska, psykiska och sociala livet – tycker jag också kan räknas in i de
nya vindarna. Tänk om vi kunde få in mer av den helhetssynen även inom första linjens psykiatri! Här
finns en stor förändringspotential.
I minglet kom jag i kontakt med många intressanta människor. Träffade bl a en representant för region
Skåne (rehabiliteringsgaranti-projektledare) som upplyste mig om att man ska satsa på
arbetsterapeuterna i regionen. De är helt inriktade på att se till att arbetsterapeuterna i Skåne ska kunna
erbjuda Vardagsrevidering och de ska satsa på IPS. Hon menade att de kommer att behöva många
arbetsterapeuter och att de framfört att man därför inte ska dra ner på arbetsterapeututbildningen i
Lund. Sådant gör ett arbetsterapeut varm om hjärtat!
Gunilla Wahlström Wärngård
Utskottet Psykisk hälsa, FSA