Högalidsskolan
Handläggare
Emil Kilsäter
Telefon: 08-508 43 550
Tjänsteutlåtande
Dnr:
Sid 1 (25)
2016-09-15
Till
Högalidsskolan
Tertialrapport Tertial 2 2016 för
Högalidsskolan
Förslag till beslut
Högalidsskolan
Folkskolegatan 13
117 53 Stockholm
08-508 43 550
[email protected]
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 2 (25)
Innehållsförteckning
Sammanfattande analys ........................................................................................................... 3
Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål .......................................................... 6
1. Ett Stockholm som håller samman .................................................................................................6
1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...................................................6
1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande .....................................................19
2. Ett klimatsmart Stockholm ...........................................................................................................19
2.1 Energianvändningen är hållbar ..............................................................................................19
3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm ..............................................................................................20
3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar ..................................................................20
4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm ............................................................................................22
4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor ...........................................22
4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från
diskriminering .............................................................................................................................24
Uppföljning av ekonomi och särskilda satsningar .............................................................. 25
Särskilda satsningar ..........................................................................................................................25
Uppföljning av driftbudget ...............................................................................................................25
Investeringar .....................................................................................................................................25
Medel för lokaländamål....................................................................................................................25
Övrigt ...............................................................................................................................................25
Synpunkter och klagomål ...................................................................................................... 25
Övrigt....................................................................................................................................... 25
Folkskolegatan 13
117 53 Stockholm
08-508 43 550
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 3 (25)
Sammanfattande analys
Sammanfattande analys
Grundfakta och presentation av Högalidsskolan
Högalidsskolan är en kommunal grundskola belägen vid Hornstull på västra Södermalm. I
skolan har c:a 930 elever i årskurserna F-9 sin arbetsplats. Till skolenheten hör två CSIgrupper, CSI Högalid 1-6 och CSI Högalid 6-9. CSI 1-6 är lokaliserat i ett närliggande
bostadshus, CSI 6-9 har sina lokaler i skolans huvudbyggnad. I december 2016 startades en
förberedelseklass för c:a 14 elever i högstadieålder (åk 7-9). Skolan har under perioden mars
2013 till december 2015 genomgått en totalrenovering. Personalen på hela enheten består av
totalt c:a 130 personer. Personalen har hög grad av formell behörighet, lärarkollegiet
undervisar med några undantag endast i ämnen de har stipulerade i sina lärarlegitimationer.
Det socioekonomiska tillägget för våra elever är 3340 kr per elev.
Skolledning består av rektor, tre biträdande rektorer och administrativ chef. Lunchmatsalen
har en kökschef.
I skolenheten finns fyra fritidshemsavdelningar som är verksamhetsintegrerade med
förskoleklass och lågstadiet. För mellanstadieeleverna finns fritidsklubben MSV som drivs av
en föräldraförening och för högstadiet en rastverksamhet.
Organisatoriskt är skolan indelad i tre stadier: fritidshemspersonal tillsammans med lärarna åk
F-3, åk 4-6 samt åk 7-9. Därutöver samverkar lärarpersonalen i ämneskonferenser. Specteamet och EHT bildar egna lag. Skolans två CSI-grupper utgör två arbetslag. För varje
stadium och grupp finns en arbetslagsledare.
Skolans budget är prognostiserad i balans för kalenderåret 2016. Ett ekonomiskt resultat i
balans skulle innebära att skolan går från att vara anslagsenhet till resultatenhet 2017.
Framtiden för Högalidsskolan ser ljus ut, det är ett högt söktryck till samtliga årskurser även
om trycket till de lägre årskurserna är störst.
Process för resultatuppföljning
Skolledningen sammanställer denna resultatuppföljning utifrån egen utvärdering, analys av
resultatstatistiken, brukarenkäten, medarbetarenkäten, de utvärderingar och resultatdialoger
som gjordes i arbetslagen i juni månad, elevutvärdering i elevrådets styrelse, årets fyra
föräldraforum samt uppföljning i samverkansgruppen. Den sammantagna analysen är gjord av
skolledningen. Analys- och skrivprocessen är gjord som ett grupparbete i ledningsgruppen.
Sammanfattande bedömning och analys
En generell positiv trend är uppenbar, både gällande det pedagogiska uppdraget och det
psykosociala uppdraget. Beslutade aktiviteter är i mycket hög grad genomförda. Identifierade
utvecklingsområden uppsatta i verksamhetsplanen visar generellt positivta resultat.
Vi har haft en effektivare användning av skolans pedagogiska stödfunktioner som ett
enhetsmål. Ett mått på hur väl detta mål har uppfyllts är att studera elevernas måluppfyllelse.
Det samlade meritvärdet för åk 9 är fortsatt högt i jämförelse med stadens snitt och har stigit
från 250 till 253 (17 ämnen). Föregående år fanns en nedgång i resultatstatistiken för åk 6.
Detta år ser vi en förbättring i åk 6 när det gäller andelen elever som når betyget E eller högre.
Det är pojkarna som står för denna förbättring. Flickornas resultat sjunker något. Andelen
elever som når godkänt (betyg E) på högstadiet har minskat. Här står pojkarna för den största
Folkskolegatan 13
117 53 Stockholm
08-508 43 550
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 4 (25)
nedgången. När vi analyserar betygsstatistiken ser vi att ser vi att det till stor del är elever i
förberedelseklassen och CSI som inte når betyget E eller högre. Resultaten för skolans två
CSI-grupper är svårare att analysera generellt beroende på att de är så få individer. Arbetet har
varit inriktat på att fokusera på läroplanens mål och hur man når fram med detta till
målgruppen. Den nya organisationen för specialundervisningen är nu genomförd.
Arbetslagens arbete tillsammans med specialpedagogerna har förbättrat resultaten i åk 6.
En delförklarning till de sjunkande resultaten för pojkarna på högstadiet är att eleverna i
förberedelseklassen inte har nått betyget E, men det finns även andra elever som inte når
betyget E i alla ämnen i åk 9. Vi måste fortsätta att utveckla stödet för den kategorin och även
utveckla undervisningen i FBK och i CSI-grupperna.
Inom F-3 inklusive fritidshemmen har vi arbetat strukturerat med elevinflytande och
förtydligandegörande av läroplansmålen. I brukarenkäten ser vi att vårdnadshavarna har blivit
mycket mer positiva till verksamheten. Vi tolkar det som att vi har en kvalitetshöjning och att
verksamhetens innehåll och mål har blivit tydligare för både barn och vårdnadshavare.
Satsningen på att utveckla samarbetet mellan fritidshemmet och skolan har skapat en ökad
trivsel och studiero för eleverna. Vi ser också att det ökade samarbetet inom personalen ger
möjlighet till kollegialt lärande. Resultatet blir en större förståelse för varandras
arbetsområden och en ökad gemensam kompetens.
Satsningen på behöriga grundskollärare i förskoleklassen har gett goda resultat och vi
fortsätter satsningen läsåret 2016/2017.
Satsningarna på matematik åk 6-9 genom bl.a. ”Stockholmslyftet i matematik” och aktivt
arbete i arbetslagen har gett goda resultat när det gäller ämnesproven för åk 6. Pojkarnas
förbättrade resultat är mycket glädjande. Vi har inte nått lika högt i åk 9, men vi konsaterar att
vi inte har några stora skillnader i resultat mellan könen.
Arbetet för att skapa en god arbetsmiljö har gått vidare. Den fysiska miljön god i och med att
ombyggnationen är klar. När det gäller trygghet och studiero har vi fortsatt det pågående
arbetet. Vi kan se att det ger resultat, då vi har förbättrade resultat för de flesta åldrarna. Vi
ligger också på eller över stadens snitt. Vi har dock skillnader mellan könen när det gäller
trygghet och studiero. Flickor och flickors föräldrar är mindre positiva inom dessa områden.
Detta är ett område vi aktivt måste arbeta vidare med.
Ett av skolans centrala utvecklingsområden är att eleverna ska veta vad de ska kunna för att
nå målen. Trots att andelen elever och vårdnadshavare som säger att de gör det har ökat inom
flera mätområden så är det långt kvar till de uppsatta målen. Mest alarmerande är att siffrorna
har försämrats i åk 2 och åk 8. Vi måste uppenbarligen med hjälp av förstelärarna prioritera
detta område mer. Eleverna upplever också ett något försämrat inflytande över sitt lärande.
Skolan har ett förhållandevis omfattande samarbete med kulturaktörer, bland annat genom
Skapande skola, och de estetiska lärprocesserna inom ämnen som bild och slöjd har vässats.
Trots detta är andelen elever som är nöjda med sina kulturupplevelser inom ramen för skolan
lägre än de uppsatta målen. Inom detta område är av allt att döma elevernas förväntningar
mycket höga. Samarbeten inom Skapande skola kommer att genomföras även under läsåret
2016/2017.
Folkskolegatan 13
117 53 Stockholm
08-508 43 550
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 5 (25)
Skolkökets offensiva arbete för att öka andelen ekologiska livsmedel och minska matsvinnet
har gett goda resultat. Skolans matsvinn är exempelvis inte större än c:a 12 gram per portion
och dag, vilket är mindre än hälften av stadens uppsatta mål (30 g/portion).
Skolans viktigaste åtgärder för att ha en ekonomi i balans är att optimera tjänstefördelningen
och klassernas storlek. Det innebär att vi fortlöpande tar in elever i klasser där det finns plats.
Aktivt medskapandeindex har ökat från 72 till 74, till största delen säkert beroende på
samverkans- och arbetsmiljöarbetet. Skolan ligger emellertid fortfarande under genomsnittet
för staden (79) och har en bit kvar till målet 83. Sjukfrånvaron på 5,62 % är lägre än för
grundskoleavdelningen som helhet (5,83 %).
Högalidsskolans styrkor
Skolan har under de senaste åren genomgått flera stora förändringar. Skolbyggnaden och
skolgården har totalrenoverats. Elevantalet har ökat. 2013 var antalet elever 660 och
hösterminen 2016 har skolan 930 elever. Bara det senaste läsåret har antalet elever ökat med
110 elever. Antalet medarbetare har också ökat markant för att möta det ökade elevantalet.
Trots dessa utmaningar ser vi att:
Högalidsskolans elevresultat har förbättrats.
En grundläggande organisationen har skapats och är förhållandevis stabil. Detta bidrar
till välfungerande strukturer och en positiv utveckling inom flera väsentliga områden.
Ett utvecklat systematiskt kvalitetsarbete bidrar till ständiga förbättringar.
Andelen kompetenta medarbetare är hög och vi är en attraktiv skola med stort
söktryck från både elever och potentiella medarbetare.
Fritidshemmen har en utvecklad skolsamverkan och för verksamheten anpassade, egna
lokaler.
En av våra CSI-grupper har lokalintegrerats vilket ger bättre förutsättningar för
inkludering.
Verksamheten utökades i december 2015 med en förberedelseklass vilket har bidragit
till ökad mångfald och dynamik.
Ett målinriktat och systematiskt trygghetsarbete har skapa lett ökad trygghet på skolan.
AMI utvecklas positivt.
Utvecklingsområden
Vi ser en positiv utveckling när det gäller området trygghet, men uppmärksammar att
flickor uttrycker större otrygghet än pojkar.
Vi ser en överlag positiv utveckling när det gäller området studiero, men
uppmärksammar att flickor uttrycker sämre studiero än pojkar.
Vi ser en negativ utveckling inom området ”Jag vet vad jag ska kunna i de olika
ämnena”.
Vi ser en negativ utveckling inom området ”alla elevers inflytande på planering,
resultat”.
Ett skolövergripande enhetligt system för pedagogiska planeringar och
kommunikation med hemmen är infört dock måste detta vidareutvecklas.
Trots ett högre meritvärde sjunker andelen elever i med betyget E eller högre i åk 9.
Åtgärder för utveckling
Folkskolegatan 13
117 53 Stockholm
08-508 43 550
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 6 (25)
Lyfta upp frågan om könsskillnader i resultaten.
Fortsätta det av skolans förstelärare ledda utvecklingsarbete med studiero, trygghet,
elevinflytande och elevförståelse för kunskapsmålen.
Skolans IKT-grupp kommer att ha ett särskilt uppdrag att höja kompetensnivå i
användandet av Skolwebben.
Vidareutveckla kartläggning, stöd och uppföljning av elever som riskerar att inte nå
betygsnivån E.
Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål
KF:s inriktningsmål:
1. Ett Stockholm som håller samman
KF:s mål för verksamhetsområdet:
1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor
Ingen
Indikator
Andel elever i
årskurs 6 som
uppnått målen i
alla ämnen
Periodens
utfall
Utfall
män/
pojkar
Utfall
kvinnor/
flickor
Periodens
utfall VB
2015
Prognos
helår
92,3 %
Årsmål
KF:s
årsmål
Period
97 %
82 %
2016
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att
erhålla Skolverkets utmärkelse ”Skola för hållbar utveckling” och att
goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling
sprids inom staden.
2016-01-01
2016-12-31
Avvikelse
Nämndmål:
1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning
Ingen
Förväntat resultat
Grundskola
Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav
och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt
och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras
och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas.
Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte,
med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas
kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra
undervisningen.
Folkskolegatan 13
117 53 Stockholm
08-508 43 550
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 7 (25)
Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.
Gymnasieskola
Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från
examensmålen, ämnesplanernas kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund.
Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna
får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen
ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att
användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin
kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen.
Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.
Indikator
Periodens
utfall
Andel elever i åk
9 som uppnått
målen i alla
ämnen
73 %
Andel elever i åk
9 som är
behöriga till
nationella
program
78 %
Andel elever som
nått kravnivån på
det nationella
provet i
matematik i åk 3
Utfall
män/
pojkar
Utfall
kvinnor/
flickor
Periodens
utfall VB
2015
Prognos
helår
Årsmål
KF:s
årsmål
Period
89 %
93 %
2016
95 %
96 %
2016
94 %
98 %
98 %
2016
Andel elever som
nått kravnivån på
det nationella
provet i
svenska/svenska
som andraspråk i
åk 3
92 %
99 %
99 %
2016
Andel elever som
uppnått
kravnivån på det
nationella provet i
matematik i åk 6
100 %
91 %
94 %
2016
Andel elever som
uppnått
kravnivån på det
nationella provet i
matematik i åk 9
93 %
94 %
97 %
2016
Andel elever som
uppnått
kravnivån på det
nationella provet i
svenska i åk 9
95 %
100 %
100 %
2016
Andel elever som
uppnått
kravnivån på det
98 %
95 %
98 %
2016
Folkskolegatan 13
117 53 Stockholm
08-508 43 550
67,5 %
91,2 %
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 8 (25)
Indikator
Periodens
utfall
Utfall
män/
pojkar
Utfall
kvinnor/
flickor
Periodens
utfall VB
2015
Prognos
helår
Årsmål
KF:s
årsmål
Period
nationella provet i
svenska/svenska
som andraspråk i
åk 6
Andel elever som
vid
höstterminsslut i
åk 1 kan läsa
bekanta
meningar i korta,
elevnära texter
genom att
använda
ljudningsstrategi
och
helordsläsning på
ett delvis
fungerande sätt
Andel
legitimerade
lärare i
grundskolan
Meritvärde i
årskurs 9
253 Poäng
97
2016
91 %
94 %
2016
250 Poäng
255
Poäng
2016
Enhetsmål:
Effektivare användning av skolans pedagogiska stödfunktioner
Ingen
Förväntat resultat
Fler elever når kunskapskraven för betyget E eller högre.
Analys
Resultat
Generellt har andelen elever i åk 6 som når betyget E i alla ämnen eller högre ökat från 89 %
(2015) till 92,3 % (2016).
Andelen pojkar i åk 6 som når betyget E eller högre har ökat från 75 % (2015) till 89,5 %
(2016)
Andelen flickor som når betyget E eller högre har dock minskat något från 100 % (2015) till
97,1 % (2016).
Generellt har andelen elever i åk 9 som når betyget E i alla ämnen eller högre minskat från
88,5 % (2015) till 73 % (2016).
Andelen pojkar i som når betyget E eller högre har minskat från 83,3 % (2015) till 62,5 %
(2016)
Andelen flickor som når betyget E eller högre har också minskat något från 93,3 % (2015) till
85,3 % (2016).
Analys
Folkskolegatan 13
117 53 Stockholm
08-508 43 550
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 9 (25)
Den nya organisationen för specialundervisningen har implementerats och skolan har arbetat i
elevhälsoteamet med att ta fram en elevhälsoplan som inriktar sig på främjande och
förebyggande arbete. Skolan har arbetat efter den planen sedan januari 2016. Vi kan inte lyfta
fram någon enskild faktor som förklarar de förbättrade resultaten i årskurs 6, men strukturerat
och målinriktat arbete i arbetslaget, insatser av speciallärarteamet, främjande och
förebyggande arbete för förbättrad studiero och Stockholmslyftet i matematik bedömer vi som
faktorer som har påverkat resultaten positivt.
Eleverna i årskurs 9 har även de fått del av utvecklingen av stödfunktionerna och
elevhälsoplanen. Trots det sjunker andelen elever med lägst betyget E generellt och för flickor
och pojkar.
Vid analys av betygstatistiken finner vi att majoriteten av de elever som inte uppnår E i alla
ämnen går i förberedelseklassen (FBK) och CSI-gruppen. Ingen elev i dessa grupper hade E
eller högre betyg i alla ämnen. FBK startades i januari 2016 och många av dessa elever har
bristande skolbakgrund och saknar kunskaper i det svenska språket. Ett flertal elever inom
CSI har betyg i flera ämnen, men saknar betyg i något eller några. Det påverkar resultatet
negativt.
Om vi bortser från dessa två grupper blir skolans resultat för andelen elever med betyget E
eller högre i alla ämnen 90,2 %, vilket är en ökning mot 2015 (se ovan).
Enhetsmål:
Fritidshemmens verksamhet ska ha en tydligare koppling till styrdokumenten.
Ingen
Förväntat resultat
Det ska bli tydligare för barn och vårdnadshavare hur fritidshemmen konkret arbetar med
målen i LGR11.
Analys
Resultat
2015 uppgav 68 % av vårdnadshavarna till barn i åk 2 att de var nöjda med det inflytande
deras barn har över fritidshemmets aktiviteter.
2016 hade resultatet stigit till 71 %.
Analys
Fritidshemmen arbetar systematiskt efter konkreta mål i LGR11 som formuleras ett i taget och
i femveckorsperioder och därefter utvärderas.
Utvecklingsgrupp på varannan veckas basis för fritids bestående av
fritidspedagoger/barnskötare/ lärare/verksamhetsansvarig för fritidshemmen/skolledning för
att implementera reviderad LGR-11 gällande fritidshemmen och förskolklass.
Folkskolegatan 13
117 53 Stockholm
08-508 43 550
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 10 (25)
Med strategier och systematik låta eleverna vara delaktiga i att planera aktiviteter, delta i
utvärderingar ardagsprata, vara med på stormöten, göra utställningar, ta ansvar för innemiljön
och vid måltider.
Informationstavla i fritidshemmens hallar med förtydligande av målen och syfte med
aktiviteter.
Sträva efter dagliga samtal med elever och vårdnadshavare
Få personal delaktiga i att observera, analysera och bedöma inslag i vardagsarbetet för att
beskriva och värdera om vi är på rätt väg mot olika läroplansmål.
Vi ser att genom ett systematiskt utvecklingsarbete av barnens inflytande så upplever sig
vårdnadshavarna sig mer nöjda.
Enhetsmål:
Höja resultaten i matematik på CSI-Högalid.
Ingen
Förväntat resultat
Positiv utvecklingstrend i resultat för läsår 2015-2016.
Analys
Resultat
Meritvärdet i åk 9 2014/2015 var 117,5 och 2015/2016 var det 131,25.
De två elever som gick ut grundskolan 2015 hade båda F i matematik. 2016 gick fyra elever
ut. En av dessa elever hade C övriga tre hade F.
2014/2015 hade CSI 1-6 fem elever som fick betyg i åk 6. Deras meritvärde var 76.
Två elever fick E i betyg i matematik övriga F. 2015/2016 var meritvärdet 98.
En elev fick betyget E och en betyget F i matematik.
Analys
CSI Högalid 6-9
Enheten har arbetat med åldersindelade klasser och har undervisats i ett ämneslärarsystem. I
Matematik undervisas de av en legitimerad matematiklärare som har deltagit i
Stockholmslyftet i matematik.
Meritvärdet har stigit mellan de två läsåren, men det baseras på för få elever för att vi ska
kunna dra någon slutsats om en generellt förbättrad betygsnivå. Vi kan inte heller dra några
slutsatser angående matematikresultat med utgångspunkt i deltagande i Stockholms lyftet i
matematik. Enheten har arbetat konsekvent med kunskapsutveckling anpassad till
målgruppen. Förbättringar i resultat beror dock med hög säkerhet på enskilda elever.
CSI Högalid 1-6
Enheten har arbetat med åldersblandade klasser och har undervisats i klasslärarsystem
Folkskolegatan 13
117 53 Stockholm
08-508 43 550
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 11 (25)
De tre lärarna har deltagit i Stockholmslyftet i matematik.
Statistiken för åk 6 bygger på för få elever för att kunna vi ska kunna dra några säkra
slutsatser om utveckling i meritvärde. Effekten av Stockholmslyftet i matematik går inte att
mäta utifrån betygen. Enheten har haft stort fokus på att arbeta mot läroplanens mål.
Enhetsmål:
Kvalitet i förskoleklass
Ingen
Förväntat resultat
Höjd måluppfyllelse.
Analys
Resultat
2015 kunde 73 % av vårdnadshavarna rekommendera förskoleklasserna på Högalidsskolan.
Motsvarande resultat 2016 var 96 % .
Analys
Vi har under läsåret haft behöriga grundskolärare i våra förskoleklasser som ansvarat för
undervisningsdelen mot tidigare, då vi hade fler enbart förskolelärare och inte fullt ut behörig
personal.
Bemanningen har varit 300 % tjänster per klass (2016) jämfört med 250 % tjänster per klass
(2015).
Behöriga och inspirerande fritidspedagoger som tillssammans med lärarna jobbat i team.
Systematiskt arbete med sociala förmågor, konflikthantering, ” alla får vara med” och under
fritidstid, informellt lärande/situationsbaserat med koppling till målen i årskurs 3.
Kommunikation i form av bild och filmer/poddar.
Fokus har varit på skapande och att hitta kreativa lösningar.
Samverkan mellan förskoleklasserna har skett över hela dagen. Systematiskt arbete med
trygghet och delaktighet för föräldrarna. Tydlig positiv information till hemmen.
Lärarna har deltagit i Stockholmslyftet i matematik och tidigt påbörjat mer kvalitativ
matematik verksamhet.
70 av 78 elever är vid vårterminen 2016 i gång och på väg med sin läs och – skrivinlärning
(LUS 8-10)
Det långsiktiga målet för arbetet är en högre måluppfyllelse på sikt. Denna kan inte mätas
förrän eleverna fått kunskapsomdömen i åk 1 och senare vid de nationella proven i åk 3.
Enhetsmål:
Resultaten i årskurs 6 - 9 i matematik ska höjas med särskilt fokus på pojkarnas
resultat.
Ingen
Folkskolegatan 13
117 53 Stockholm
08-508 43 550
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 12 (25)
Förväntat resultat
Ämnesproven i matematik åk 6 94 % (stadens snitt 94 %).
Ämnesproven i matematik åk 9 98 % (stadens snitt 84 %).
Utjämna skillnader i resultat mellan flickor och pojkar genom att höja pojkarnas resultat.
Analys
Resultat
Generellt har andelen elever i åk 6 som når godkänt resultat på ämnesprovet i matematik ökat
från 91 % (2015) till 100 % (2016).
Andelen pojkar i åk 6 som når godkänt resultat på ämnesprovet i matematik har ökat från
80 % (2015) till 100 % (2016).
Andelen flickor i åk 6 som når godkänt resultat på ämnesprovet i matematik är oförändrat
100 %.
Generellt har andelen elever i åk 9 som når godkänt resultat på ämnesprovet i matematik
minskat från 94 % (2015) till 93 % (2016).
Andelen pojkar i åk 9 som når godkänt resultat på ämnesprovet i matematik har ökat från
95 % (2015) till 96 % (2016).
Andelen flickor i åk 9 som når godkänt resultat på ämnesprovet i matematik har minskat från
93 % (2015) till 91 % (2016).
Analys
I åk 6 har vi överträffat vårt mål att 94 % skulle nå godkänt resultat i ämnesprovet i
matematik.
Vi har också jämnat ut skillnaden i resultat mellan flickor och pojkar. I Stockholmlyftet i
matematik har lärarna i åk 4-9 studerat modulerna problemlösning och algebra. I lärarnas
utvärdering av Stockholmslyftet matematik framkommer en positiv syn på kollegialt lärande
och en vilja att utveckla matematikundervisningen.
Detta kan vara en delförklaring till de förbättrade resultaten. Matematiklärarna har kartlagt
elevernas kunskapsnivåer och planerat undervisingen utifrån det.
När det gäller åk 9 ser vi inte samma positiva utveckling. Andelen elever som når godkänt
resultat på ämnesprovet sjunker marginellt, men vi ligger fortfarande på en godkändnivå på
93 %.
Det finns inga stora skillnader i antalet godkända elever mellan flickor och pojkar.
Vi konstarerar att matematikundervisningen fungerar väl på högstadiet, men det finns
fortfarande utvecklingsområden. Det andra året inom Stockholmslyftet i matematik och
fortsatt screening av eleverna ska utvecklas.
Folkskolegatan 13
117 53 Stockholm
08-508 43 550
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 13 (25)
Enhetsmål:
Utveckla samverkan mellan skola och fritidshemsverksamhet
Ingen
Förväntat resultat
Den röda tråden mellan skolan och fritidshemsverksamhet ska leda till högre trivsel och
studiero och i förlängningen högre måluppfyllelse.
Analys
Resultat
Den röda tråden mellan skolan och fritidshemsverksamhet ska leda till högre trivsel och
studiero och i förlängningen högre måluppfyllelse.
Analys
Samverkanstiden har ökat från ca 5 timmar/veckan till det dubbla.
Vi har implementerat gemensamma utvecklingssamtal en gång per läsår.
Ett gemensamt informationsrum på skolwebben har skapats.
En utvecklingsgrupp har upprätats för fritidshemmet bestående av
fritidspedagoger/barnskötare/ lärare/verksamhetsansvarig för fritidshemmen/skola/skoledare
med riktat arbete gällande implementering av de två nya kapilten i LGR11 om fritidshem och
förskolklass samt mer systematiskt skapa strategier för lärande samtal kring systematiskt
insamlad data.
Genom dessa åtgärder ser vi att en ökad förståelse och vilja att samarbeta över skoldagen för
att kunna uppnå en högre måluppfyllelse.
Kompetens har höjts genom att de olika professionerna samverkar.
Nämndmål:
1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö
Ingen
Förväntat resultat
Grundskola
Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och
kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och
olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg
och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och
polis samt andra relevanta aktörer.
Gymnasieskola
Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där
bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och
arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika
situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den
fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har
Folkskolegatan 13
117 53 Stockholm
08-508 43 550
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 14 (25)
god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer.
Indikator
Periodens
utfall
Utfall
män/
pojkar
Utfall
kvinnor/
flickor
Periodens
utfall VB
2015
Prognos
helår
Årsmål
KF:s
årsmål
Period
Andel elever Fklass nöjda med Jag känner mig
trygg i skolan
88 %
85 %
90 %
2016
Andel elever Fklass nöjda med Jag kan arbeta i
lugn och ro på
lektionerna
68 %
62 %
70 %
2016
Andel elever åk 2
nöjda med - Jag
kan arbeta i lugn
och ro på
lektionerna.
69 %
43 %
67 %
2016
Andel elever åk 2
nöjda med - Jag
känner mig trygg
i skolan
82 %
80 %
100 %
2016
Andel elever åk 5
nöjda med - Jag
kan arbeta i lugn
och ro på
lektionerna
60 %
64 %
65 %
2016
Andel elever åk 5
nöjda med - Jag
känner mig trygg
i skolan
90 %
84 %
100 %
2016
Andel elever åk 8
nöjda med - Jag
kan arbeta i lugn
och ro på
lektionerna
60 %
59 %
90 %
2016
Andel elever åk 8
nöjda med - Jag
känner mig trygg
i skolan
85 %
79 %
100 %
2016
Ogiltig frånvaro i
grundskolan
1,62 %
1,6 %
1%
2016
Enhetsmål:
Vi åtar oss att arbeta för att eleverna har en god arbetsmiljö, både fysisk och
psykosocial.
Ingen
Förväntat resultat
100 % nöjda elever i brukarundersökningen när det gäller "Jag känner mig trygg i skolan"
samt "Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna".
Folkskolegatan 13
117 53 Stockholm
08-508 43 550
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 15 (25)
Analys
Resultat
Jag känner mig trygg i skolan (stadens snitt i parentes)
FSK 88 % (2015) till 88 % (2016) (84 %)
Åk 2 till 80 % (2016) (82 %) Föräldrar
Åk 2 80 % (2015 föräldrar) 82 % (201 elever) (88 %)
Åk 5 84 % (2015 till 90 % (2016) (85 %)
Åk 8 79 % (2015) till 85 % (2016) (81 %)
Arbeta lugn och ro
FSK 62 % (2015) till 68 % (2016) (67 %)
Åk 2 43 % (2015 föräldrar) till 69 % (2016 elever) (74 %)
åk 5 64 % (2015) till 60 % (64 %)
Åk 8 59 % (2015) till 60 % (2016) (50 %)
Skillnader mellan flickor och pojkar
Förskoleklassen
I tre av frågorna skiljer sig vårdnadshavarnas svar åt beroende om deras barn är en flicka eller
pojke.
När det gäller frågan ”Mitt barn känner sig tryggt i skolan.” upplever flickornas
vårdnadshavare detta till 83 % motvarande siffra för pojkars vårdnadshavare är 95 %. På
frågan ”Mitt barn kan arbeta i lugn och ro på lektionerna.” är resultatet 64 % för pojke och
75 % för flicka. Trots att siffrorna inom dessa frågor är lägre för vårdnadshavare till flickor är
förhållandet det omvända när det gäller ”Jag kan rekommendera mitt barns skola”. 100 % av
flickornas vårdnadshavare kan rekommendera Högalidsskolan. För vårdnadshavare till pojkar
är motsvarande siffra 90 %.
Årskurs 2
När det gäller frågan ”Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna” kan vi se en stor skillnad
mellan flickor och pojkar. Endast 57 % av flickorna uppger ett positivt svar på den frågan
jämfört med pojkarna där 78 % upplever att de kan arbete i lugn och ro på lektionerna.
Inom de övriga svarsområdena skiljer det sig enbart med några procentenheter mellan könen.
Årskurs 5
I två av frågorna finns en mer påtaglig skillnad mellan flickor och pojkar. Medan 76 procent
av flickorna upplever att de vet vad de behöver kunna för att nå målen så är siffran bland
pojkarna endast 66 procent. Men på frågan omeleven känner sig trygg i skolan svarar 88
procent av flickorna att de gör det medan andelen för pojkarnas del är hela 94 procent.
Årskurs 8
Hos elever i åk 8 ser vi skillnader i svaren mellan flickor och pojkar på alla frågor, låt vara att
de inta alltid är så stora. Fler flickor än pojkar – 43 respektive 38 procent – vet vad de behöver
kunna för att nå målen. På frågan om eleven känner sig trygg i skolan är förhållandet det
motsatta, liksom hos eleverna i åk 5 – 88 procent av pojkarna känner sig trygga jämfört med
82 procent av flickorna. Pojkarna tycker också i högre grad (63 procent) att de kan arbeta i
lugn och ro på lektionerna än flickorna (57 procent). Men det är ändå fler flickor (89 procent)
Folkskolegatan 13
117 53 Stockholm
08-508 43 550
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 16 (25)
som kan rekommendera skolan till en kompis jämfört med pojkarna (79 procent).
Ett aktivt arbete för att skapa studiero har pågått i två läsår och situationen har förbättrats.
Med utgångspunkt i svaren i brukarenkäten för förskoleklass och åk 2 måste ytterligare
åtgärder göras, så att flickor i högre grad upplever studiero och att även vårdnadshavare till
flickor upplever att deras barn har en trygg skolmiljö och att de får den studiero de har rätt till.
Det mönster vi kan utläsa för åk 5 och åk 8 är att flickorna tycks veta mer vad som förväntas
av dem och att de hellre rekommenderar skolan till en kompis, medan pojkarna upplever
större trygghet och studiero. Siffrorna varierar ganska kraftigt mellan årskurserna, men det
mest uppenbara utvecklingsområdet är att så få av eleverna i åk 8 vet vad de behöver kunna
för att nå målen.
Analys
Skolan har arbetat aktivt med miljörådet. Elevskyddsombuden har utbildats av ett av skolans
skyddsombud och sammanträtt regelbundet med skolans samverkansgrupp.
Metoder för att utveckla och implementera skolans likabehandlingsplan har diskuterats inom
EHT i längre strategimöten. Skolans trygghetsgrupp har informerat samtlig personal om
likabehandlingsarbetet och har initierat aktiviteter för främjande och förebyggande arbete i
arbetslagen.
Skolan har haft ett strukturerat arbete kring studiero som utvecklas och leds av
förstelärargruppen vilket har pågått i två läsår.
Vi ser att vi har förbättrat resultaten i brukarenkäten för båda områdena i alla undersökta
årskurser förutom när det gäller "Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna" i åk 5. Vi tolkar
det som att vi har processer som fungerar och ger resultat när det gäller både trygghet och
studiero. Vi kommer att fortsätta att vidareutveckla dessa metoder.
Nämndmål:
1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget
lärande utifrån sina förutsättningar
Ingen
Förväntat resultat
Grundskola
Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom
detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att
eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som
betydelsefull.
Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom
exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag.
Folkskolegatan 13
117 53 Stockholm
08-508 43 550
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 17 (25)
Gymnasieskola
Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin
kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i
förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen
ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För
att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig
feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag.
Indikator
Periodens
utfall
Utfall
män/
pojkar
Utfall
kvinnor/
flickor
Periodens
utfall VB
2015
Prognos
helår
Årsmål
KF:s
årsmål
Period
Andel elever åk 5
nöjda med - Jag
vet vad jag
behöver kunna
för att nå målen i
de olika ämnena
69 %
64 %
85 %
2016
Andel elever åk 8
nöjda med - Jag
vet vad jag
behöver kunna
för att nå målen i
de olika ämnena
40 %
63 %
80 %
2016
Andel
vårdnadshavare
F-klass nöjda
med - Jag och
mitt barn vet vad
mitt barn behöver
för att lära och
utvecklas
70 %
50 %
91 %
2016
Andel
vårdnadshavare
fritidshem nöjda
med – det
inflytande mitt
barn har över
fritidshemmets
aktiviteter
71 %
68 %
90 %
2016
Andel
vårdnadshavare
åk 2 nöjda med Jag och mitt
barn vet vad mitt
barn behöver för
att lära och
utvecklas
43 %
64 %
83 %
2016
Enhetsmål:
Eleverna ska i högre grad veta vad de ska kunna i de olika ämnena i årskurs 1-9
Ingen
Förväntat resultat
Öka resultaten till som lägst stadens nivå.
Folkskolegatan 13
117 53 Stockholm
08-508 43 550
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 18 (25)
Analys
Resultat
FSK 71 % (2015) till 70 % (2016) (78 %)
Åk 2 54 % (2015) till 43 % (2016) (72 %)
Åk 5 86 % (2015) till 69 % (2016) (74 %)
Åk 8 69 % (2015) till 40 % (2016) (55 %)
Analys
Lärarna har på de gemensamma ämneskonferenserna arbetat med att utveckla gemensamma
planeringar och metoder för att förtydliga målen för eleverna.
Vi kan konstatera att detta arbete inte har nått de mål vi har satt upp.
Arbetet med att fördjupa elevernas kunskaper om målen har haft en lägre prioriteringsgrad än
arbetet med trygghet och studiero. Inom det systematiska kvalitetsarbetet inför läsåret
2016/2017 är nu kunskaper om målen ett prioriterat område och arbetslagen/ämneslagen har
satt upp mål för detta arbete. Inom förstelärargruppens arbete under läsåret 2016/2017
kommer fördjupande av kunskapen om målen var ett fokusområde.
Enhetsmål:
Vi åtar oss att eleverna ges ett reellt inflytande över, förståelse för och tar ansvar för
sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar.
Ingen
Förväntat resultat
Att eleverna har inflytande över sitt lärande i förhållande till sin ålder.
Analys
Resultat
Åk 2 69 % (2015) till 65 % (2016) (75 %)
Åk 5 Sök siffra från 15 84 % (2016) (84 %)
Åk 8 Sök siffror för 15 51 % (2016) (61 %)
Analys
Arbets- och ämneslagen har arbetat med skapa förutsättningar för eleverna att få inflytande i
planering. Med utgångspunkt i resultaten i brukarundersökningen måste detta arbete fortsätta
och vidareutvecklas.
Förstelärarna har i samarbete med skolledningen och arbetslagen tagit fram en policy och
strukturdokument för de olika stadierna för hur elevledda utvecklingssamtal ska genomföras.
Det innebär att varje stadie kommer att ha en gemensam struktur för elevledda
utvecklingssamtal som införs läsåret 2016/2017.
Folkskolegatan 13
117 53 Stockholm
08-508 43 550
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 19 (25)
KF:s mål för verksamhetsområdet:
1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande
Ingen
Nämndmål:
Eleverna upplever och deltar i kulturlivet
Ingen
Förväntat resultat
Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och
eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet.
Indikator
Periodens
utfall
Utfall
män/
pojkar
Utfall
kvinnor/
flickor
Periodens
utfall VB
2015
Prognos
helår
Årsmål
KF:s
årsmål
Period
Andel elever i åk
5 nöjda med Jag är nöjd med
de
kulturupplevelser
som jag får ta del
av i skolan (t.ex.
författarbesök,
teater, konserter
och museibesök).
58 %
70
2016
Andel elever i åk
8 nöjda med Jag är nöjd med
de
kulturupplevelser
som jag får ta del
av i skolan (t.ex.
författarbesök,
teater, konserter
och museibesök).
50 %
70
2016
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden
samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla
barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst
en professionell kulturupplevelse per termin.
2016-01-01
2016-12-31
Avvikelse
KF:s inriktningsmål:
2. Ett klimatsmart Stockholm
KF:s mål för verksamhetsområdet:
2.1 Energianvändningen är hållbar
Ingen
Folkskolegatan 13
117 53 Stockholm
08-508 43 550
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 20 (25)
Nämndmål:
Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö
Ingen
Förväntat resultat
Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs
även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår
gemensamma livsmiljö och hälsa.
Indikator
Periodens
utfall
Utfall
män/
pojkar
Utfall
kvinnor/
flickor
Periodens
utfall VB
2015
Prognos
helår
Årsmål
KF:s
årsmål
Period
Andel ekologiska
livsmedel
38,4 %
35 %
35 %
2016
Enheter som
sorterar ut
matavfall för
biologisk
behandling
1 Sorterat
1 Sorterat
1
Sorterar
2016
Enhetsmål:
Minskat svinn av livsmedel
Ingen
Förväntat resultat
Ett livsmedelsvinn på mindre än 25 gram per konsumerad portion och dag. Den totala
mängden livsmedelssvinn ska minska med 15 %.
Analys
Resultat
Högalidsskolans matsvinn: snitt 50-60 kg/vecka.
Analys
Beräknat på 900 portioner per dag motsvarar det 11-13 gram per portion och dag. Jämfört
med stadens mål på 30 gram ligger vi bra till.
Enligt staden motsvarar 1 kg matavfall 25 kr
Högalidsskolans mål är 15 kg per stadie: 45kg (motsvarar 1125 kr/vecka).
KF:s inriktningsmål:
3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm
KF:s mål för verksamhetsområdet:
3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar
Ingen
Folkskolegatan 13
117 53 Stockholm
08-508 43 550
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 21 (25)
Nämndmål:
Det ekonomiska resultatet är i balans
Ingen
Förväntat resultat
Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög.
Enhetsmål:
Ekonomiskt resultat i balans
Ingen
Förväntat resultat
Balanserat bokslut 2016.
Analys
Förväntat resultat
T2-prognosen 2016-08-12 visade ett förväntat underskott på 337tkr. Vi arbetar aktivt för att
nå ett ekonomiskt resultat i balans.
Orsaker till underskott
Personalrekryteringar inför HT och lägre elevantal än beräknat 2016-08-12. T2-prognosen
baserades på aktuellt elevantal (per 160812) och som alltid vid skolstart rör sig elevantalet
varje dag. I skrivande stund har elevantalet stigit till T2-prognos.
FBK: baserat på vårens behov och elevantal, förlängde vi en visstidsanställd lärarresurs för att
hjälpa ordinarie SVA-lärare. Dock har vi inte fått in det antal elever vi har erbjudit oss att ta
emot, vilket gör att vi står med en överkapacitet och kostnad som vi inte har täckning för.
På CSI 1-6 har vi 15 platser och bemanning för att möta detta, men mobila teamet har enbart
placerat 12 elever i verksamheten. Det innebär att budgeterad skolpeng för tre elever saknas.
Modersmålskostnader: Kostnaden för modersmål VT har överstigit den ersättning vi får för
detta.
Planerade åtgärder
Vi arbetar aktivt med elevintag och fyller på där det går.
FBK: Aktiv dialog med förvaltningen om att få fler elever till vår förberedelseklass.
Modersmål: Process pågår för hur vi ska få denna verksamhet att gå i balans framöver.
Folkskolegatan 13
117 53 Stockholm
08-508 43 550
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 22 (25)
KF:s inriktningsmål:
4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm
KF:s mål för verksamhetsområdet:
4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor
Ingen
Indikator
Aktivt
Medskapandeind
ex
Folkskolegatan 13
117 53 Stockholm
08-508 43 550
Periodens
utfall
74
Utfall
män/
pojkar
Utfall
kvinnor/
flickor
Periodens
utfall VB
2015
72
Prognos
helår
Årsmål
KF:s
årsmål
Period
83
83
2016
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 23 (25)
Indikator
Periodens
utfall
Sjukfrånvaro
5,6 %
Utfall
män/
pojkar
Utfall
kvinnor/
flickor
Periodens
utfall VB
2015
Prognos
helår
Årsmål
KF:s
årsmål
5%
5%
4,4 %
tas fram
av
nämnd
en
Period
Tertial
2 2016
Analys
Processer tillsammans med personalavdelningen pågår kring ett antal långtidssjukskrivna i personalgruppen.
Nämndmål:
Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare
och framtida medarbetare
Ingen
Förväntat resultat
Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla
nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för
varje elev.
Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och
engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt
uppdrag.
Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans
utveckling.
Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus
läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap.
Enhetsmål:
Förbättrat medskapandeindex
Ingen
Förväntat resultat
Att en generell förbättring visas i medarbetarenkäten.
Att samtliga parter i SVG är nöjda med samverkansarbetet samt arbetsmiljöarbetet lokalt.
Analys
Resultat
Medskapande index var 2015 72. 2016 har indexet har stigit till 74.
Analys
Medskapande indexet för Högalidsskolan ligger fortfarande under stadens snitt på 79.
Skolans index har dock förbättras.
Bakgrunden till detta är att skolan har ett gott samverkansarbete och ett fungerande års hjul
Folkskolegatan 13
117 53 Stockholm
08-508 43 550
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 24 (25)
gällande arbetsmiljöarbetet. Kring detta är skolledning och samverkansgruppens
arbetstagarrepresentanter eniga.
Vi har också arbetat kring sju förbättringspunkter:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Intern kommunikationen
IT förbättra organisation, samordning, IT-stöd(från början två punkter)
Förväntansdokument
Bygget (påverkade arbetsmiljön under ombyggnaden, ej längre aktuell)
Schemat
Sluta jaga varandra
KF:s mål för verksamhetsområdet:
4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är
fritt från diskriminering
Ingen
Nämndmål:
I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och
barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande
Ingen
Förväntat resultat
Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det
ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på
utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik.
Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska
garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och
innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier.
Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i
enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst
och andra aktörer.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande
behandling stäms av årligen av central förvaltning.
2015-01-01
2016-12-31
Folkskolegatan 13
117 53 Stockholm
08-508 43 550
Avvikelse
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 25 (25)
Uppföljning av ekonomi och särskilda satsningar
Särskilda satsningar
Uppföljning av driftbudget
Investeringar
Medel för lokaländamål
Övrigt
Synpunkter och klagomål
Övrigt
Folkskolegatan 13
117 53 Stockholm
08-508 43 550
stockholm.se
