Verksamhetsplan 2015 (Word, 117kb, nytt fönster)

Årsta 2 förskolor
Handläggare
Yvonne Wahlquist
Tjänsteutlåtande
Dnr:
Sid 1 (25)
Till
Årsta 2 förskolor
Telefon: 08 508 14 482
Verksamhetsplan 2015 för Årsta 2
förskolor
Förslag till beslut
Årsta 2 förskolor
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 2 (25)
Inledning
Årsta 2 består av förskolorna:

Skogsbacken, Bråviksvägen 45, 5 avd
annex Mullvaden, Valla Torg 49, 1 avd


Valla, Sandfjärdsgatan 37, 4 avd
Sandfjärden, Sandfjärdsgatan 39, 2 avd
annex Ekan, Valla Torg 43, 1 avd
annex Jollen, Valla Torg 53, 1 avd


Lilla Dalen, Hjälmarsvägen 16, 2 avd
Torget, Årstavägen 56, 8 avd
Förskolorna i Årsta 2 är centralt belägna runt Årsta Torg och Valla Torg. I enheten arbetar en
förskolechef och två biträdande förskolechefer, som är operativa chefer för varsin del av
området. En förskollärare arbetar tillsammans med arbetslaget för att stödja arbetet med den
pedagogiska miljön på avdelningen, samt leder enhetens nätverksträffar.
Årsta 2 har ca 400 barn fördelade på 24 avdelningar med sammanlagt 32 förskollärare, 41
barnskötare och 3 kockar och 3 ekonomibiträden.
Den pedagogiska verksamheten utgår från målen i den reviderade läroplanen.
Verksamhetsplanen 2015 för förskolor i område Årsta 2 är framtagen tillsammans av ledning
och personal. Arbetssätten har reviderats och utvecklats av enhetens ledning och pedagoger.
Vi använder oss av Stockholms Stads kvalitetsindikator för att bedöma hur väl kvaliteten i
förskolans processer motsvarar Läroplanens krav och intentioner.
På enhetens nätverk, två gånger/termin, träffas tre till fyra arbetslag för att reflektera över
pågående projektarbeten och vidareutveckla arbetet med pedagogisk dokumentation.
Förskollärare och barnskötare arbetar med ett projektinriktat och utforskande arbetssätt där
den pedagogiska verksamheten skall stödja det kompetenta barnet med sin inneboende kraft
och vilja att upptäcka och utforska omvärlden. På våra förskolor skall barn och föräldrar
mötas av medkännande och intresserade pedagoger i en kreativ och utmanande pedagogisk
miljö. Vi ska erbjuda barnen en trygg, rolig och lärorik verksamhet.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 3 (25)
De ord som ska prägla vår verksamhet är
Våra värdeord uttrycker det etiska förhållningssätt som vi strävar efter.
Vår syn på kunskap och barns lärande är att barn inte ÄR på ett visst sätt utan BLIR i relation
till miljö, sammanhang och relationer. Kunskapssynen går ut på att kunskap konstrueras och
byggs tillsammans med andra i samspel med miljö och material. Kunskap är en färskvara i
ständig utveckling och förändring. Miljö, material, situationer, tillgången till ett utforskande
förhållningssätt är en nödvändig utgångspunkt för ett lärande som konstrueras tillsammans i
meningsfulla sammanhang. Våra förskolor ska därför ha ett rikt material som ger kreativitet.
För att främja barns kreativitet ska det ostrukturerade materialet ha en central roll i våra
förskolor. Det ostrukturerade materialet, såsom återvinningsmaterial, byggklossar, sand,
konstnärsmaterial, lera och så vidare erbjuder större möjligheter att utforska och att användas
mångsidigt i motsats till det strukturerande materialet som t.ex. föreställande färdiga leksaker
(bilar, dockor). Lek och utforskande är grundläggande ideal.
Pedagogisk dokumentation är av stor betydelse för det lärande vi prövar och vill utveckla
tillsammans med barn och pedagoger.
Vårt synsätt är att kommunikation och lärande sker på många andra sätt än enbart med hjälp
av det talade och skrivna ordet. Vi lägger stor vikt vid att utveckla det gestaltande språk som
vidgar lärandet, alltså vårt sätt att tänka och kommunicera.
För oss är det viktigt att synliggöra vår verksamhet för övriga medborgare. Det gör vi genom
en utställning på Förskolans Dag på Årsta Torg med barns lärprocesser i fokus.
Budget, arbetsmiljö- friskvårds- och fortbildningsfrågor har diskuterats på LSG-möte den 18
dec och 15 januari. Pedagogiska åtaganden har diskuterats i enhetens Utvecklingsgrupp den
16 januari.
Verksamhetsplanen har MBL-förhandlats med ombud från Lärarförbundet och Kommunal
den 5 februari 2015.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 4 (25)
KF:s inriktningsmål:
1. Ett Stockholm som håller samman
KF:s mål för verksamhetsområdet:
1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande
Indikator
Årsmål
Andel enheter som genomför systematiskt
barnsäkerhetsarbete
KF:s
årsmål
Periodicit
et
tas fram av
nämnden
År
Andel förskollärare av antal anställda
40 %
39 %
År
Andel nöjda föräldrar
90 %
85 %
År
Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja
barns lärande och utveckling"
3,7
3,7
År
Nämndmål:
Flickor och pojkar utvecklar sina förmågor och sitt lärande
Förväntat resultat
Flickor och pojkar utvecklar sina förmågor i meningsfulla sammanhang där lust och
nyfikenhet styr. Vårdnadshavarna känner delaktighet och har förtroende för förskolans
verksamhet.
KF:s
årsmål
Periodicit
et
Indikator
Årsmål
Andel föräldrar som är nöjda med förskolans förmåga att
stödja barns lärande och utveckling
90 %
År
Andel föräldrar som är nöjda med förskolans samverkan med
hemmet
85 %
År
Andel föräldrar/vårdnadshavare som tycker att pojkar och
flickor ges lika möjligheter att utvecklas
90 %
År
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Den pedagogiska miljön i förskolorna ska utformas och
organiseras så den är stimulerande för barnen, stödjer deras
lärande och utveckling samt ger dem möjlighet att ta egna initiativ.
2015-01-01
2015-12-31
Inom varje förskoleområde ska en årlig kartläggning göras av vilka
modersmål som talas av barn och personal.
2015-01-01
2015-12-31
Stadsdelens språkprogram ska användas i förskolorna som grund
för det språkutvecklande arbetet
2015-01-01
2015-12-31
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 5 (25)
Åtagande:
Barnen utvecklar sina förmågor i meningsfulla sammanhang där lust och nyfikenhet
styr.
Förväntat resultat
Språk och kommunikation:
Barnen använder olika genrer.
Barnen använder olika sätt att kommunicera.
Barnen visar intresse för bilder, texter och medier
Matematik:
Barnen visar intresse för och använder matematiska begrepp.
Barnen har förmåga att föra och följa matematiska resonemang.
Barnen använder matematik som verktyg i vardagen; t.ex. för att lösa problem.
Naturvetenskap och teknik:
Barnen visar förståelse för teknik i vardagen.
Barnen visar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och sin medverkan däri.
Barnen har kunnande om växter och djur.
Barnen visar förståelse för kemiska processer och fysikaliska fenomen.
Barnen har förmåga att bygga och konstruera med olika tekniker och material.
Arbetssätt
Språk och kommunikation:
Förskollärare och barnskötare använder sig utav arbetsfrågor:
• Vilka mötesplatser skapar vi och vilka material erbjuder vi för att väcka lust för skriftspråket
samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner?
• Vilka olika språkliga genrer ger vi barnen möjlighet att mötas kring?
Vi stödjer barnets språkutveckling och kommunikationsförmåga genom samtal, sagor,
berättelser, sång, rim och ramsor, drama/rörelselek samt bild och form.
Vi uppmärksammar barnen på bokstäver och symboler och uppmuntrar deras intresse för
skriftspråket.
Vi har ett interkulturellt förhållningssätt där vi arbetar för att stödja modersmålet hos de
flerspråkiga barnen genom att bl.a. tillhandahålla sång, musik och bilder från olika
språkområden.
Vi skapar en miljö som inbjuder till möten och stimulerar till kommunikation och olika
språkliga uttrycksformer.
Förskollärare och barnskötare använder ett korrekt nyanserat och rikt talspråk och är
medvetna om att språk och kommunikation ska ses ur ett genusperspektiv,
likabehandlingsperspektiv samt utgå från ett interkulturellt synsätt.
Förskollärare och barnskötare använder stadsdelens Språkprogram för att arbeta
språkstödjande.
Matematik:
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 6 (25)
Förskollärare och barnskötare använder sig utav arbetsfrågor:
• Vilka mötesplatser skapar vi och vilka material erbjuder vi för att kunna utforska
matematiska begrepp och sambanden mellan dessa begrepp?
• Hur stödjer, utmanar och lockar vi barnen att skapa och föra matematiska resonemang?
Barnen uppmärksammas på matematiska begrepp och lockas till utvecklande resonemang
genom personalens produktiva frågeställningar och utmaningar.
Barnens kunskaper om rum, form, symmetri, volym, vikt, sortering och mönster lyfts fram
och får ta plats i t.ex. projektarbeten, utelek, rörelselek och konstruktionslek.
Vi erbjuder material för sortering, klassificering, jämförelser och undersökande experiment
som stimulerar till lek och lärande med matematiskt tänkande.
Tal och taluppfattning uppmärksammas och används aktivt under dagen.
Vi erbjuder ostrukturerat och könsneutralt bygg och konstruktionsmaterial för skapande och
utforskande, där matematiken är integrerad.
Förskollärare och barnskötare använder sig av ett korrekt nyanserat och rikt matematisk
talspråk.
Förskollärare och barnskötare är medvetna om att miljö och material ska ses ur ett
genusperspektiv och likabehandlingsperspektiv samt ett interkulturellt förhållningssätt.
Naturvetenskap och teknik:
Förskollärare och barnskötare använder sig utav arbetsfrågor, såsom
• Vilka mötesplatser och material erbjuder vi för att kunna utforska naturvetenskapliga
fenomen?
• Vilka mötesplatser och material erbjuder vi för att kunna utforska teknik?
Förskollärare och barnskötare utmanar barnen med produktiva frågeställningar för att främja
barnens naturvetenskapliga och tekniska tänkande.
Barnen ges möjlighet till experimenterande och utforskande.
Barnen ges möjlighet till konkreta upplevelser och därmed utvecklas kunskap om
naturvetenskap och samband i naturen.
Barnen får utforska och observera naturen med växter, djur, naturfenomen och vardagsteknik.
Barnen får experimentera och utforska med naturvetenskapligt material. I en
naturvetenskaplig miljö ska barnen kunna utforska, experimentera och undersöka sina egna
teorier kring t.ex. vatten, växter, djur och natur, magnetism, ljus, ljud och luft.
Personalen erbjuder barnen ett rikt och varierat utbud av naturvetenskapligt, tekniskt och
laborativt material.
Arbetet i naturvetenskap och teknik sker med ett medvetet genusperspektiv och ett
likabehandlingsperspektiv samt ett interkulturellt förhållningssätt.
Resursanvändning
Förskollärare och barnskötare delger varandra erfarenheter och arbetssätt i olika forum.
Vi samarbetar med stadsdelens språkpedagog för att utveckla arbetssätten.
Uppföljning
Kontinuerlig uppföljning genom reflektion och pedagogisk dokumentation, veckovis.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 7 (25)
Dokumentation används för att utveckla arbetet på förskolan med barns språkliga,
kommunikativa, matematiska, naturvetenskapliga och tekniska tänkande i ett projektinriktat
arbetssätt. Att dokumentera handlar om att synliggöra vad som uppstår i relationella möten
mellan barn, vuxna och omvärlden. Kunskap uppstår i mötet med andra människor, miljöer
och material. Genom pedagogisk dokumentation blir det möjligt att se och förstå hur barns
lärande förändras och hur verksamheten kan vidareutvecklas.
Kontinuerlig diskussion på avdelningsmöten om hur de förväntade resultaten skall uppnås
med hjälp av arbetsfrågor.
Arbetslaget använder sig av enhetens egna verktyg för pedagogisk dokumentation, "Den
aktiva agenten" och Kvalitetsindikatorn.
Grupputvärdering i TUFF, terminsvis.
Ansvarig: Förskollärare och ledning.
Utveckling
I projektarbeten skall barnens läroprocesser synliggöras. Pedagogerna skall skapa
meningsfulla mötesplatser för lärande.
Arbetslagen skall använda enhetens verktyg "Den aktiva agenten", som underlag för
reflektion och analys av den pedagogiska verksamheten.
Arbetslagen skall systematiskt använda Kvalitetsindikatorn som ett självvärderingsverktyg.
Arbetet med "Den aktiva agenten" och Kvalitetsindikatorn bidrar till likvärdig kvalitet på
förskolorna inom enheten.
Vi använder oss utav skolverkets stödmaterial ”Uppföljning, utvärdering och utveckling i
förskolan" – pedagogisk dokumentation” för fortsatt utveckling.
Åtagande:
Vårdnadshavarna känner delaktighet i och har förtroende för förskolans verksamhet
Förväntat resultat
Vårdnadshavare känner sig välkomna att ställa frågor och framföra synpunkter på
verksamheten.
Vårdnadshavare vet vad förskolan gör för att stödja sitt barns utveckling.
Vårdnadshavare är informerade om förskolans mål och arbetssätt.
Arbetssätt
Förskollärare och barnskötare använder sig utav arbetsfrågor:
• Hur kommunicerar vi förskolans innehåll med barnens vårdnadshavare så att de känner
delaktighet och har förtroende för förskolan?
Vårdnadshavare, personal och biträdande förskolechef samverkar i förskoleråd.
Förskolans mål och arbetssätt synliggörs i dokumentationen för vårdnadshavare.
Vi redogör kort för vårdnadshavare vid hämtningen, hur barnets dag har varit.
Arbetslaget erbjuder minst ett utvecklingssamtal/år, där förskolan och vårdnadshavare
samtalar kring barnets intressen, individuella och kollektiva läroprocesser.
Arbetslaget använder enhetens gemensamma samtalsunderlag.
Vi erbjuder ett föräldramöte per termin.
Vi informerar på föräldramöten om förskolans mål och arbetssätt.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 8 (25)
Vi använder oss av Föräldraaktiv Inskolning.
Resursanvändning
Förskollärare och barnskötare delger varandra erfarenheter och arbetssätt i olika forum.
Uppföljning
Kontinuerlig diskussion på avdelningsmöten om hur de förväntade resultaten skall uppnås
med hjälp av arbetsfrågor, månadsvis.
Analys och åtgärdsplan utifrån resultat av brukarundersökningen.
Ansvarig: Förskollärare och ledning.
Utveckling
Formulera utvecklingsområden utifrån resultat av brukarundersökningen.
Delge och kommunicera med föräldrarna de åtgärder avdelningen skall utveckla.
Arbetslagen skapar informativa och inbjudande presentationer (powerpoint) av avdelningens
pedagogiska verksamhet, till terminens föräldramöte.
Nämndmål:
Flickor och pojkar är delaktiga och har inflytande
Förväntat resultat
Flickor och pojkar är delaktiga och har ett reellt inflytande på verksamhetens innehåll.
Indikator
Årsmål
Andel föräldrar som är nöjda med förskolans förmåga att
stödja barns inflytande och delaktighet
87 %
KF:s
årsmål
Periodicit
et
År
Åtagande:
Barnen är delaktiga och har ett reellt inflytande på verksamhetens innehåll
Förväntat resultat
Barnen gör egna aktiva val.
Barnen ger uttryck för åsikter, tankar, erfarenheter, idéer och hypoteser.
Barnen förhandlar och argumenterar för sin åsikt.
Barnen deltar i förskolans beslutsprocesser utifrån sin egen förmåga.
Arbetssätt
Förskollärare och barnskötare använder sig utav arbetsfrågor:
• Vilka mötesplatser och material erbjuder vi där barnen kan känna sig delaktiga i och ha
inflytande över?
Vi utformar den pedagogiska miljön, både inom- och utomhus, så att barnen inspireras att
göra egna val av aktiviteter i sin vardag.
Barnen erbjuds att varje dag välja mellan att bygga, rita, räkna, skriva, reflektera, skapa,
dansa, sjunga, spela, dramatisera och så vidare.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 9 (25)
Barnen erbjuds en genomtänkt pedagogisk miljö med ett rikt utbud av inspirerande material
som främjar egna aktiva val.
Miljön på våra förskolor skall erbjuda tillgänglighet, valmöjlighet, tydlighet, variation, estetik
och föränderlighet.
Barnens undersökningar och intressen observeras av pedagoger och därmed kan barnen få
inflytande i pedagogernas beslutsprocesser när det gäller miljö, material, innehåll i
projektarbeten och lekar.
Vi använder pedagogisk dokumentation där barnens tankar, åsikter, erfarenheter, idéer och
hypoteser blir synliga för barnen själva, pedagoger, vårdnadshavare och besökare.
Vi låter barnen reflektera och diskutera sina tankar och idéer, tillsammans med pedagoger och
andra barn.
Tillsammans med barnen skapar vi normer för samspel och goda relationer, som ska gälla på
förskolan.
Tillsammans med barnen bestämmer vi hur vi tar hand om och vårdar vår pedagogiska miljö.
Resursanvändning
Förskollärare och barnskötare delger varandra erfarenheter och arbetssätt i olika forum.
Uppföljning
Kontinuerlig uppföljning genom reflektion och pedagogisk dokumentation, veckovis.
Kontinuerlig reflektion och diskussion på avdelningsmöten om hur de förväntade resultaten
skall uppnås, månadsvis.
Arbetslaget använder sig av enhetens egna verktyg för pedagogisk dokumentation, "Den
aktiva agenten" och Kvalitetsindikatorn.
Grupputvärdering i TUFF, terminsvis.
Ansvarig: Förskollärare och ledning.
Utveckling
I projektarbeten skall barnens läroprocesser synliggöras. Pedagogerna skall skapa
meningsfulla mötesplatser för lärande som är tillgängliga och valbara.
Arbetslagen skall använda enhetens verktyg "Den aktiva agenten", som underlag för
reflektion och analys tillsammans med barnen i den pedagogiska verksamheten.
Arbetslagen skall systematiskt använda Kvalitetsindikatorn som ett självvärderingsverktyg.
Arbetet med "Den aktiva agenten" och Kvalitetsindikatorn bidrar till likvärdig kvalitet på
förskolorna inom enheten.
Vi använder oss utav skolverkets stödmaterial ”Uppföljning, utvärdering och utveckling i
förskolan" – pedagogisk dokumentation” för fortsatt utveckling.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 10 (25)
KF:s mål för verksamhetsområdet:
1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan
Nämndmål:
Flickor och pojkar är utifrån sina individuella förutsättningar förberedda inför
övergången från förskola till skola
Förväntat resultat
Alla flickor och pojkar är förberedda inför att börja förskoleklass. Flickor och pojkar i behov
av särskilt stöd får sina behov tillgodosedda och är inkluderade i ordinarie barngrupper.
Indikator
Årsmål
Personalens bedömning av att barnen är förberedda inför
övergången från förskola till skola
93 %
KF:s
årsmål
Periodicit
et
År
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Barn med funktionsnedsättningar ska företrädesvis inkluderas i de
ordinarie förskolegrupperna
2015-01-01
2015-12-31
Förskolans personal ska ges fortbildning kring barn med
funktionsnedsättning, inkluderande arbetssätt och i förekommande
fall hjälpmedel
2015-01-01
2015-12-31
Vid övergången från förskola till skola ska särskild samverkan ske
med berörda parter så att funktionsnedsatta barn får en bra
övergång
2015-01-01
2015-12-31
Åtagande:
Förskolan har former för att avrunda förskoletiden och förbereda inför övergång till
förskoleklass, utifrån varje barns förutsättningar och behov
Förväntat resultat
Barnen är förberedda inför att börja förskoleklass
Fungerande samarbete mellan förskola, förskoleklass och fritidshem
Föräldrarna är nöjda med förskolans avrundning av förskoletiden
Arbetssätt
Vi arbetar enligt den nya reviderade handlingsplanen som finns i stadsdelen för övergången
till skolan.
Resursanvändning
Vi samverkar mellan förskolorna och med skolorna i vårt närområde.
Uppföljning
Uppföljning enl. vår gemensamma handlingsplan.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 11 (25)
Analys och åtgärdsplan utifrån resultat av brukarundersökningen.
Ansvarig: Förskollärare och ledning.
Utveckling
Utveckling sker kontinuerligt i samråd med områdets förskolor och skolor.
KF:s mål för verksamhetsområdet:
1.5 Stockholm är en stad som håller ihop, med trygga och levande
stadsdelar
Nämndmål:
Stadsdelsområdets olika stadsdelar utvecklas till trygga och levande områden
Förväntat resultat
Kvinnor och män upplever stadsdelen som ett tryggt område att bo och vistas i.
Verksamheterna arbetar säkerhetsförebyggande och har en god beredskap vid krissituationer.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Enheterna ska kontinuerligt diskutera krishantering och
säkerhetsförebyggande frågor på APT, för att samtliga
medarbetare ska ha god kunskap om vad som gäller i den egna
verksamheten
2015-01-01
2015-12-31
Åtagande:
Årsta 2:s förskolor medverkar till att barnen skall känna trygghet och tillhörighet till sitt
bostadsområde och sin närmiljö.
KF:s mål för verksamhetsområdet:
1.7 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för
alla
Nämndmål:
Invånarna i Enskede-Årsta-Vantör möter ett varierat och tillgängligt utbud av
aktiviteter som främjar rörelse, motion och hälsa
Förväntat resultat
Flickor och pojkar på förskolan och inom fritidens verksamheter utvecklar förståelse för
vikten av att värna om en god hälsa samt utövar fysiska aktiviteter. Kvinnor och män med
stöd och omsorg inom nämndens verksamheter upplever att de möter ett varierat utbud av
hälsofrämjande aktiviteter. Kvinnor och män inom LSS och socialpsykiatri får sina
hälsobehov tillgodosedda. Möjligheterna till spontanidrott för både kvinnor och män är goda i
stadsdelen.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 12 (25)
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
I arbetet med mat och måltider ska förskolorna utgå från
stadsdelens gemensamma riktlinjer.
2015-01-01
2015-12-31
Åtagande:
Barnen utvecklar förståelse för vikten av att värna om en god hälsa och
välbefinnande samt utövar fysiska aktiviteter.
Förväntat resultat
Barnen visar intresse för fysiska aktiviteter.
Barnen visar förståelse för sambandet mellan mat och hälsa.
Arbetssätt
Förskollärare och barnskötare använder sig av arbetsfrågor i det pedagogiska arbetet:
• I vilka miljöer och aktiviteter visar barn intresse och får erfarenhet av god hälsa och fysiska
aktiviteter?
Vi strävar efter att göra måltiderna till en trivsam stund och ha ett tillåtande förhållningssätt.
Vi är goda förebilder och ger barnen en positiv inställning till maten.
Vi tvättar händerna med tvål och vatten innan måltiden.
Vi samtalar med barnen om vikten av att äta nyttigt för att må bra.
Vi är ute minst 1 gång/dag.
Vi besöker olika platser i vår närmiljö t.ex. skogen som lockar barnen till allsidig rörelse och
lek.
Vi har rörelselek både spontant och i organiserad form.
Vi erbjuder barnen en väl avvägd dagsrytm med aktiviteter och möjligheter till avkoppling
och vila.
Yoga för barn förekommer på många avdelningar.
Resursanvändning
Förskollärare och barnskötare delger varandra goda exempel.
Förskolor med små utrymmen erbjuds att använda större lokaler på närliggande förskolor.
Uppföljning
Kontinuerlig uppföljning genom reflektion och pedagogisk dokumentation, veckovis.
Kontinuerlig diskussion på avdelningsmöten om hur de förväntade resultaten skall uppnås
med hjälp av arbetsfrågorna, månadsvis.
Grupputvärdering I TUFF, terminsvis.
Ansvarig: Förskollärare och ledningen.
Utveckling
Fler pedagoger erbjuds, genom stadsdelen, utbildning i barnyoga.
Stadsdelens reviderade policy ”Riktlinjer för mat och måltider inom förskolan i EÅV” skall
implementeras hos all personal inom enheten.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 13 (25)
KF:s inriktningsmål:
2. Ett klimatsmart Stockholm
KF:s mål för verksamhetsområdet:
2.1 Stockholm är klimatneutralt
Indikator
Årsmål
Andel av stadens verksamheter som sorterar ut matavfall för
biologisk behandling
67 %
KF:s
årsmål
Periodicit
et
fastställs
2015
År
Nämndmål:
Förvaltningens verksamheter bidrar till ett klimatneutralt Stockholm
Förväntat resultat
Stadsdelens verksamheter är energieffektiva med minskade utsläpp av växthusgaser som
följd. Elanvändningen minskar. Matavfall för biologisk behandling sorteras ut och matsvinnet
minskar. Samtliga verksamheter genomför aktiviteter i miljöprogrammet som är aktuella för
enheten.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Miljöprogrammet ska fortlöpande förankras och genomföras inom
förvaltningens verksamheter
2015-01-01
2015-12-31
Energisparande åtgärder ska vidtas, exempelvis genom att stänga
av energi i lokaler och rum som inte används, energieffektivisera t
ex genom byta till lågenergilampor, ledbelysning samt installera
närvarostyrning om det är möjligt.
2015-01-01
2015-12-31
I verksamhetslokalerna ska det finnas energieffektiva vitvaror.
2015-01-01
2015-12-31
Åtagande:
Vi åtar oss att arbeta miljöeffektivt.
Förväntat resultat
Barnen har varit delaktiga i källsortering och energisparandet.
Enheten har gjort miljövänliga inköp.
Enheten har ökat inköp av ekologiska livsmedel.
Arbetssätt
Öka medvetenheten om hur vi energisparar, t.ex. att stänga av tomma torkskåp.
Välja miljövänliga alternativ vid inköp.
Återanvända material, t.ex. vid barnens skapande arbete.
Källsortera tillsammans med barnen.
På nätverksträffar för enhetens kockar, diskuteras ersättningsprodukter för att öka andelen
ekologiska livsmedel.
Vid planering av matsedeln skall inköp av grönsaker och frukt anpassas till säsongen.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 14 (25)
Barnen deltar i källsortering för att öka medvetenheten om ett aktivt miljöarbete.
Resursanvändning
Enhetens kockar och ekonomibiträden delger varandra kunskap om bra ekologiska alternativ.
Enhetens kockar samverkar med stadsdelens dietist.
Materialresurser fördelas, vid behov, mellan förskolorna inom enheten.
Uppföljning
Kontera ekologiska livsmedel löpande på avsett konto för lättare uppföljning.
Fakturahanterare ansvarar för kontering och förskolechef för uppföljning.
Köksnätverket tar del av statistik över inköp av ekologiska livsmedel, på nätverksträffar,
under terminen.
Ansvarig: Förskolechef.
Uppföljning av förskolornas återvinning av matavfall. Förskolechef ansvarar.
Uppföljning av hur avdelningarna källsorterar. Avdelningsansvarig ansvarar.
Utveckling
Under året arbeta för att alla förskolor får möjlighet att återvinna matavfall.
Förankra ett medvetet miljöarbete med barnen i större utsträckning.
Öka andelen ekologiska livsmedel ytterligare.
KF:s mål för verksamhetsområdet:
2.4 Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil
Indikator
Årsmål
KF:s
årsmål
Periodicit
et
Andel ekologiska livsmedel i stadens egna verksamheter
30 %
25 %
Tertial
Nämndmål:
Förvaltningens verksamheter främjar möjligheterna för brukarna att välja en
miljövänlig livsstil
Förväntat resultat
Matens miljöpåverkan minskas inom förvaltningens verksamheter, genom ökad andel
ekologiska livsmedel och genom att vegetarisk kost erbjuds där det är möjligt. Förvaltningen
verkar för giftfria miljöer i verksamheterna.
Åtagande:
Förskolorna i Årsta 2 skall verka för att miljöpåverkan skall minska.
Förväntat resultat
Matens miljöpåverkan minskas inom förvaltningens verksamheter, genom ökad andel
ekologiska livsmedel och genom att vegetarisk kost erbjuds där det är möjligt.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 15 (25)
Förvaltningen verkar för giftfria miljöer i verksamheterna.
3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm
KF:s mål för verksamhetsområdet:
3.4 I Stockholm är det enkelt att utbilda sig genom hela livet
Nämndmål:
Medarbetarna i förvaltningen erbjuds möjlighet till vidareutbildning
Förväntat resultat
All tillsvidareanställd personal har adekvat utbildning för sin tjänst. Fortbildning och möjliga
karriärvägar erbjuds i förvaltningen.
Åtagande:
Årsta 2:s förskolor skall uppmuntra och ta tillvara, kompetensutveckling bland våra
medarbetare.
3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar
Nämndmål:
Verksamheterna ryms inom tilldelad budget
Förväntat resultat
Budgeten är i balans.
Åtagande:
Vi åtar oss att verka för en budget i balans.
Förväntat resultat
Budget i balans.
Arbetssätt
Förskolechef har ett nära samarbete med stadsdelens controller och upprättar kontinuerligt
månadsrapporter.
Förskolechefen har en tät kommunikation med biträdande chefer och representanter i LSG om
barngruppernas storlek och personalbemanning.
Fortlöpande ekonomisk diskussion och information inom ledningsgruppen.
Information och diskussion med all personal om förskolornas och områdets ekonomi sker
regelbundet på LSG och APT.
Redovisning månadsvis från uppföljningssystemet, finns tillgänglig för all personal.
Resursanvändning
Vi samverkar inom ledningsgruppen, med LSG-representanter och controller för att verka för
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 16 (25)
en budget i balans.
Uppföljning
Månadsrapporter i samverkan med controller.
Förskolechef delger och diskuterar det ekonomiska läget kontinuerligt med biträdande
förskolechef månadsvis.
Personal informeras och ges delaktighet i ekonomiska frågor på LSG och APT, månadsvis.
Utveckling
Kontinuerligt arbete och uppföljning av enhetens ekonomi, i ledningsgruppen.
Resursanvändning
Budget 2015
KF:s inriktningsmål:
4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm
KF:s mål för verksamhetsområdet:
4.1 Stockholm är fritt från diskriminering
Nämndmål:
Förvaltningens verksamheter är fria från diskriminering
Förväntat resultat
I förvaltningens verksamheter bemöts alla med respekt oavsett kön, könsidentitet, ålder,
ursprung, etnicitet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Arbetssätt utvecklas för att
tillämpa jämställdhetsintegrering i hela arbetsprocessen.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
All individbaserad statistik i förvaltningen redovisas uppdelat på
kön
2015-01-01
2015-12-31
Jämställdhetsanalyser och normkritiskt tänkande utvecklas som en
del i det ordinarie arbetet.
2015-01-01
2015-12-31
Verksamheterna utvecklar arbetssätt för att tillämpa
jämställdhetsintegrering i hela arbetsprocessen.
2015-01-01
2015-12-31
För att höja medvetandet om olika funktionsnedsättningar ska
enheterna fortlöpande föra dialog om dessa frågor, inklusive lagen
om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av
funktionshinder
2015-01-01
2015-12-31
Arbetet inom förvaltningens enheter ska präglas av en väl
förankrad värdegrund
2015-01-01
2015-12-31
Enheterna ska ha en aktiv dialog om bemötande.
2015-01-01
2015-12-31
Enheterna ska utveckla sina jämställdhets- och mångfaldsplaner
så att de omfattar både chefer, medarbetare och brukare
2015-01-01
2015-12-31
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 17 (25)
Nämndmål:
Flickor och pojkar har grundläggande demokratiska värderingar och sociala
förmågor samt bemöts utifrån jämställdhet, respekt och likabehandling
Förväntat resultat
Flickor och pojkar utvecklar förståelse för vårt samhälles demokratiska värderingar och
bemöter varandra på ett respektfullt sätt.
Indikator
Årsmål
Andel föräldrar som är nöjda med förskolans arbete kring
normer och värden.
90 %
KF:s
årsmål
Periodicit
et
År
Åtagande:
Barnen utvecklar förståelse för vårt samhälles demokratiska värderingar.
Förväntat resultat
Barnen visar empati och ser olikheter som en tillgång.
Alla barn deltar i lek utifrån sin egen förmåga.
Barnen visar hänsyn och tar ansvar för det sociala sammanhang man vistas i på förskolan.
Arbetssätt
Förskollärare och barnskötare använder sig utav arbetsfrågor:
• Vilka mötesplatser skapar vi och vilka material erbjuder vi barnen, så att de kan få en ökad
förståelse för demokrati?
• Vilka förutsättningar skapar vi?
Barnens intressen och erfarenheter tas tillvara och därmed har barnen ett demokratiskt
inflytande över material, miljö och praktiska situationer samt över innehållet i verksamheten.
Förskolans miljö ger barn möjlighet att skapa relationer mellan människor, ting och
företeelser.
Vi organiserar miljön så att det finns möjlighet att bilda små grupper där barn får tillfälle att
kommunicera och skapa dialoger.
I samtal med och mellan barn lyfter pedagogen fram olikheter som en styrka. Olikheter
synliggörs, inkluderas och ses som en tillgång för barngruppen. Olikheter bidrar till att olika
kunskaper kompletterar varandra och blir en bättre helhet.
Vi deltar i barnens lek och aktiviteter och observerar vad som händer i gruppen. Vi
uppmuntrar barnen till förhandlande, argumenterande och dialog vilket stärker och synliggör
det systematiska värdegrundsarbetet, för både pedagoger och barn.
Vi samtalar och visar barnen vilka normer för samvaro som skall råda i barngruppen.
Med stöd av Barnkonventionens inspirationsmaterial kan barn bli delaktiga och tillsammans
med personalen skapa dessa normer.
Vi observerar barnens lek och lärande och ser till att de har tillgång till aktiviteter,
ostrukturerat och strukturerat material, oberoende av kön.
Vi arbetar medvetet med att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 18 (25)
verksamheten, därför är miljö och material genomtänkt ur ett genusperspektiv och ett
likabehandlingsperspektiv.
Resursanvändning
Förskollärare och barnskötare delger varandra erfarenheter och arbetssätt i olika forum.
Uppföljning
Kontinuerlig uppföljning genom reflektion och pedagogisk dokumentation, veckovis.
Kontinuerlig reflektion och diskussion på avdelningsmöten om hur de förväntade resultaten
skall uppnås, månadsvis.
Arbetslaget använder sig av enhetens egna verktyg för pedagogisk dokumentation, "Den
aktiva agenten" och Kvalitetsindikatorn.
Grupputvärdering i TUFF, terminsvis.
Ansvarig: Förskollärare och ledning.
Utveckling
Respektive förskolas Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling skall
kontinuerligt uppmärksammas.
Fortsatt utveckling av förskolornas arbetssätt, dokumentering och analys.
Förskolorna skall fortsätta att arbeta med frågeställningar kring jämställdhet och ett lika -olika
perspektiv på verksamheten.
Enheten skall arbeta med frågeställningar från Barnkonventionens material,
"Barnkonventionen i en låda - Inspirationsmaterial för pedagoger i förskolan och skolan"
KF:s mål för verksamhetsområdet:
4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor
Indikator
Årsmål
KF:s
årsmål
Periodicit
et
Aktivt Medskapandeindex
83
82
År
Ledarskapsindex
78
78
År
Motivationsindex
82
82
År
Sjukfrånvaro
5,5 %
4,4 %
Tertial
tas fram av
nämnden
Tertial
82
År
Sjukfrånvaro dag 1-14
Styrningsindex
82
Nämndmål:
Förvaltningens arbetsplatser har goda arbetsvillkor
Förväntat resultat
Efterfrågade medarbetare kan rekryteras och behållas. Frisknärvaron är hög och medarbetare
och chefer trivs på arbetsplatsen. Goda resultat uppnås i medarbetarundersökningen och i
relevanta brukarundersökningar.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 19 (25)
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Alla chefer ska hålla samtal med medarbetaren samma dag de
insjuknat för att tidigt kunna hjälpa medarbetaren att vara på
arbetsplatsen
2015-01-01
2015-12-31
Alla chefer ska uppmärksamma medarbetare som varit sjuka mer
än 4 gånger de senaste 6 månaderna, eller varit sjuka mer än 15
dagar, med ett samtal
2015-01-01
2015-12-31
Kunskapsnivån om funktionsnedsattas situation i arbetslivet ska
höjas
2015-01-01
2015-12-31
Utifrån skyddsronder, psykosociala enkäten och
medarbetarundersökningen ska alla arbetsplatser ta fram
handlingsplaner för att säkra en god arbetsmiljö
2015-01-01
2015-12-31
Åtagande:
Vi åtar oss att arbeta för att minska sjukfrånvaron under 2015.
Förväntat resultat
Sjukfrånvaron har minskat.
Arbetssätt
Arbetsmiljö- och samarbetsfrågor diskuteras på APT, LSG och i arbetsmiljögrupperna.
Förskolechef eller biträdande förskolechef har kontakt med medarbetarna under deras
frånvaro.
Årsta 2 samarbetar med "Medhelp" för att personal ska få personlig rådgivning vid sjukdom
och chefer snabb återkoppling.
Årsta 2 följer lagstiftningen och stadsdelens policy rörande arbetet med rehabilitering av
sjukskriven personal.
Förskolechef samarbetar med Försäkringskassan vid rehabiliteringsinsatser och
företagshälsovården vid behov.
Förskolechef bjuder in till samtal med personal med fyra sjukfrånvarotillfällen, under de
senaste sex månaderna, eller varit sjuk i mer än 15 dagar.
All månadsanställd personal erbjuds att via Wellnet Friskvårdsportal, köpa friskvårdsaktiviter
för 1200 kr/ år.
Personalgrupper som så önskar har möjlighet att köpa in stavar för friskvårdspromenader.
Vi genomför årligen medarbetarsamtal med all personal.
Resursanvändning
Vi använder oss av stadsdelens erbjudande om subventionerade friskvårdsaktiviteter.
Personalen inspirerar varandra att använda stadsdelens utbud. Det finns en hälsocoach på
varje förskola som ska inspirera och initiera friskvårdsinsatser för att fler personal aktivt tar
ansvar för eget friskvårdande.
Uppföljning
Information och reflektion på APT månadsvis.
Diskussion och utvärdering i arbetsmiljögrupperna, terminsvis.
Sjukfrånvarostatistik redovisas på LSG, månadsvis.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 20 (25)
Ledningsgruppen reflekterar varje vecka över sjukfrånvaron i området.
Utveckling
Enhetens hälsocoacher ges möjlighet att inspirera och främja friskvårdsinsatser och arbeta för
att fler personal aktivt tar ansvar för eget friskvårdande.
Diskussion på APT, LSG och i respektive förskolas arbetsmiljögrupp att vidareutveckla
arbetet med friskvård.
Åtagande:
Vi åtar oss att arbeta för att personalen skall känna trivsel på arbetsplatsen.
Förväntat resultat
Aktivt medarbetarindex (AMI) skall öka.
All personal har erbjudits medarbetarsamtal.
Arbetssätt
Vi genomför årligen medarbetarsamtal.
Vi upprättar en handlingsplan utifrån resultat från Medarbetarenkäten och identifierar
förbättringsområden.
Vi upprättar en handlingsplan utifrån resultat från Psykosociala skyddsronden och identifierar
förbättringsområden.
Personalen är delaktig i planering och organisation av arbetet.
Respektive förskolas koordinator har ett stort inflytande över vikarietillsättning och
schemaläggning.
Vi har en gemensam festlig avslutning på läsåret för all personal.
Vi har en gemensam julavslutning för all personal.
Vi erbjuder personalen regnkläder och varma arbetskläder för utevistelse.
Vi tar upp arbetsmiljö- och trivselfrågor på LSG.
De fackliga ombuden träffas varje vecka för att förbereda frågor eller arbeta fram underlag till
förbättringsområden.
Enhetens LSG träffas varannan vecka, för att tätare och kontinuerligt kunna arbeta med
Systematiskt arbetsmiljöarbete.
Resursanvändning
Vi delger varandra idéer om personalfrämjande aktiviteter.
Nätverken bidrar till starkare samhörighet och främjar sammanhållningen inom enheten.
Gemensamma fortbildningsinsatser bidrar till ökad sammanhållning inom enheten.
Enheten har ett gemensamt APT, för att stärka sammanhållningen och erbjuda forum för att
sprida goda idéer, kvalitetssäkra och utveckla den pedagogiska verksamheten.
Uppföljning
Diskussion på APT månadsvis.
Diskussion och utvärdering i arbetsmiljögrupperna terminsvis.
Arbetsmiljö- och trivselfrågor diskuteras i LSG, månadsvis
Resultat av den psykosociala skyddsronden redogörs och diskuteras i LSG och på respektive
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 21 (25)
APT.
Resultatet från medarbetarenkäten (AMI) följs upp och diskuteras på APT och LSG.
Frågan om trivsel tas upp på medarbetarsamtalet.
Ansvarig: bitr.förskolechef och förskolechef.
Utveckling
Vi ska utveckla samarbetet mellan förskolorna och sprida goda exempel.
Åtagande:
Vi åtar oss att erbjuda personalen fortbildning och kontinuerliga tillfällen till diskussion
och reflektion.
Förväntat resultat
Det sker en ständigt pågående utveckling av den pedagogiska verksamheten på avdelningarna.
Arbetssätt
Tre barnskötare studerar för närvarande till förskollärare, på betald arbetstid en dag/vecka.
En förskollärare inom enheten leder enhetens pedagogiska nätverk, där arbetslagen träffas för
pedagogiska diskussioner och reflekterar över pågående projektarbeten.
Vi anordnar 1-2 föreläsningar/år för all personal inom området.
Utifrån verksamhetens och den enskilda medarbetarens behov kan medarbetare delta i längre
eller kortare utbildningsinsatser.
Vi har schemalagd tid för planering och reflektion.
På medarbetarsamtal diskuterar vi medarbetarnas behov och önskemål av
kompetensutveckling.
Vi erbjuder personal att delta på stadsdelens Pedagogiska caféer. Stadsdelen erbjuder all
personal en föreläsning/termin.
Resursanvändning
Vi tar till vara på den kompetens som finns bland pedagogerna och sprider till övriga
medarbetare.
Enhetens Utvecklingsgrupp, med representanter från respektive förskola, arbetar tillsammans
med ledningen för att utveckla men också likställa den pedagogiska kvaliteten i våra
verksamheter.
Vi samarbetar mellan stadsdelens förskoleområden vid större fortbildningsinsatser.
Uppföljning
Diskussion och utvärdering på planeringsdagar, läsårsvis.
Medarbetarsamtal under året.
Uppföljning på LSG, läsårsvis.
Dialogmöte med hela arbetslaget och chef.
Ansvarig: bitr. förskolechef och förskolechef.
Utveckling
Enhetens Utvecklingsgrupp planerar tillsammans med ledningen former för stöd- och
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 22 (25)
utvecklingsinsatser för att utveckla och främja en likvärdig pedagogiska verksamheten på våra
förskolor.
KF:s mål för verksamhetsområdet:
4.4 Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld
Nämndmål:
Stadsdelen är ett tryggt område där invånarna inte drabbas av våld
Förväntat resultat
Andel barn och unga som växer upp under trygga förhållanden och lever ett liv utan våld,
missbruk eller socialt nedbrytande beteende ökar. Våldet upphör i de familjer som har stöd av
socialtjänsten. Antal inkomna orosanmälningar rörande våld i hemmet minskar och färre
våldsrelaterade ärenden inkommer. Allmänheten har kunskap om våld i nära relation och var
man kan få stöd. Det finns kunskap inom organisationen för att kunna identifiera risk för våld
i nära relation, utreda behov samt erbjuda insatser. Kvinnor, barn och män som är utsatta för
våld i nära relationer får de insatser som de har rätt till och har behov av. Våldsutövare får
insatser så att våldsutövandet upphör.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Personer som har upplevt våld i nära relationer uppmärksammas
och får information om hur de får råd och stöd. Medarbetarna ska
känna till att de har skyldighet att göra anmälan till socialtjänsten
om de misstänker att barn upplever våld i nära relation
2015-01-01
2015-12-31
KF:s mål för verksamhetsområdet:
4.5 Stockholm är en tillgänglig stad för alla
Nämndmål:
Tillgängligheten till nämndens verksamheter och parkmiljöer är god
Förväntat resultat
Invånarna upplever att information om förvaltningens verksamheter är tillgänglig och tydlig.
De känner till verksamheterna och upplever att det är lätt att komma i kontakt med
verksamheten och dess medarbetare. Förvaltningens lokaler är tillgängliga för kvinnor och
män med funktionsnedsättning. Invånarna är nöjda med tillgängligheten i park- och
stadsmiljön. Kvinnor och män med funktionsnedsättning upplever tillgänglighet i stadsmiljön.
Samtliga verksamheter genomför nämndens aktiviteter kopplade till programmet för
delaktighet. Alla enkelt avhjälpta hinder har åtgärdats.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Förvaltningens egna blanketter ska ses över och anpassas för
personer med kognitiva svårigheter. Synpunkter ska inhämtas från
funktionshinderrådet
2015-01-01
2015-12-31
Programmet om delaktighet för personer med funktionsnedsättning
ska fortlöpande förankras inom förvaltningens verksamheter.
2015-01-01
2015-12-31
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 23 (25)
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Skriftlig information som förvaltningen utformar ska ses över och
anpassas till lättläst
2015-01-01
2015-12-31
Åtagande:
Vi åtar oss att informera om verksamheten på enhetens förskolor.
Förväntat resultat
Föräldrar är nöjda med informationen om vår verksamhet.
Familjer väljer våra förskolor.
Arbetssätt
Vi tar emot besök och informerar om verksamheten på alla förskolor för föräldrar som står i
barnomsorgskö.
Vi uppdaterar enhetens webb-sidor med aktuell information.
Resursanvändning
Enhetens webbsidor ger aktuell information.
Uppföljning
Analys av resultat i brukarundersökningen.
Ansvarig: Förskolechef
Utveckling
Vi skall kontinuerligt uppdatera våra webbsidor så att informationen skall vara korrekt och
aktuell.
KF:s mål för verksamhetsområdet:
4.7 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande
Nämndmål:
Invånarna i Enskede-Årsta-Vantör möter ett varierat och tillgängligt utbud av
kultur och skapande aktiviteter
Förväntat resultat
Flickor och pojkar tar del av och utövar kultur i olika former samt utvecklar förståelse för sin
egen och andras kultur. Kvinnor och män med stöd och omsorg inom nämndens verksamheter
har möjlighet att delta i ett varierat och tillgängligt utbud av kulturaktiviteter.
Indikator
Årsmål
Andel förskoleavdelningar där barnen upplevt minst två
professionella kulturupplevelser under året
100 %
KF:s
årsmål
Periodicit
et
År
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 24 (25)
Åtagande:
Barnen tar del av och utövar kultur i olika former samt utvecklar en förståelse för sin
egen och andras kultur.
Förväntat resultat
Barnen visar intresse för att utöva kultur genom olika uttrycksformer.
Barnen visar intresse för sin kultur och är nyfiken på andra kulturer.
Arbetssätt
Förskollärare och barnskötare använder sig av arbetsfrågor i det pedagogiska arbetet:
• Vilka mötesplatser skapar vi och vilka material erbjuder vi för att barnen skall få erfara och
skapa kultur?
• Vad behövs i vår miljö för att synliggöra det transkulturella?
Barnen ges möjlighet att uttrycka sig i bild och form, rörelse och drama.
Den pedagogiska miljön ska erbjuda och ge förutsättningar för eget kulturskapande och
möjliggöra erfarenheter av flera kulturer.
Barnen använder IKT-verktyg vid eget kulturskapande, t.ex. fotografering och filmskapande.
Vi uppmärksammar högtider och traditioner.
Vi uppmärksammar och samtalar kring förskolans och barns kulturer.
Barnen i åldrarna 3-5 år erbjuds minst ett teaterbesök/läsår.
Barnen besöker Årsta bibliotek.
I samband med olika projektarbeten, kan förskolan besöka museer och utställningar.
Vi har tillgång till Mediotekets kulturutbud, där det även finns filmer och sagor på andra
språk.
Resursanvändning
Förskollärare och barnskötare delger varandra erfarenheter från sina verksamheter.
Vi använder oss av stadsdelens erbjudanden om teaterföreställningar.
Flerspråkiga pedagoger stödjer flerspråkiga barn med gemensamt modersmål, i möjligaste
mån.
Föräldrar med eget intresse och kunskaper i sång, dans och rörelse, bjuds in att delta i verksamheten.
Uppföljning
Kontinuerlig uppföljning genom reflektion och pedagogisk dokumentation, veckovis.
Kontinuerlig reflektion och diskussion på avdelningsmöten om hur de förväntade resultaten
skall uppnås, månadsvis.
Arbetslaget använder sig av enhetens egna verktyg för pedagogisk dokumentation, "Den
aktiva agenten" och Kvalitetsindikatorn.
Grupputvärdering i TUFF, terminsvis.
Ansvarig: Förskollärare och ledning.
Utveckling
Vi ska utveckla den pedagogiska miljön så att miljö och material synliggör kulturella
variationer med ett interkulturellt förhållningssätt.
stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Sid 25 (25)
Den pedagogiska miljön ska väcka intresse och ge erfarenhet av transkulturalitet.
Vi ska utveckla arbetet med IKT-verktyg, för både barn och pedagoger. Vi ska skapa fler
mötesplatser där IKT-verktyg integreras och blir en naturlig del i den pedagogiska
verksamheten.
Stadens program för barn- och ungdomskultur "Kultur i ögonhöjd - För, med och av barn",
skall implementeras i verksamheten och kan bli en del av utställningen på t.ex. Förskolans
Dag.
Vi ska medvetandegöra och reflektera kring begreppen mångkulturalitet, interkulturalitet och
transkulturalitet.
------------------------------------------------------
stockholm.se