Religion 1
Judendom i Sverige och världen
Historia
Enligt judisk tro är Abraham det judiska folkets stamfader. Abraham räknas som stamfar även
inom kristendomen och islam. Han sägs ha levt i Mellanöstern för omkring 4000 år sedan.
Abraham hörde hur Gud sade till honom att leda sin familj till en ny plats
och börja ett nytt liv med nya idéer. Hans folk kom att kallas för hebréerna.
Det språk de talade, hebreiska, är fortfarande det viktigaste religiösa
språket för judarna. Abraham och hans folk slog sig ner i Egypten, men
Abrahams folk blev fler och fler och till slut tyckte Farao som styrde att
Abrahams folk var för många. Av den anledningen så dränktes alla
nyfödda pojkar i Nilen. En av personerna som tillhörde Abrahams folk
hette Moses. Han föddes samtidigt som faraon dränkte alla, men just
Moses klarade sig mirakulöst.
Abrahams folk – Israeliterna, fick det allt svårare i Egypten där de levde
som slavar. Herrens ängel uppenbarade sig för Moses genom en brinnande
buske i öknen och bad hon att fly med alla förtryckta Israeliter ut ur Egypten. Faraon vägrade
släppa israeliterna ur sin fångenskap, vilket gjorde att Gud lät flera olyckor drabba Egypten.
Tillslut gav farao med sig och släppte iväg israeliterna som gav sig ut i öknen på vandringen
mot dagens Israel. En resa som tog 40 år.
Vem är jude?
Lite beroende på vem man frågar så får man olika svar. Generellt skulle man kunna säga att
den som praktiserar judendom är jude, medan svaret kan vara mer invecklat för andra. Enligt
strikt troende (ortodoxa) judar så måste man vara född av en judisk kvinna för att kunna kalla
sig jude. Är man alltså född av en judisk kvinna är man jude vare sig man vill eller inte.
Heliga texter
Precis som kristna har sin bibel och muslimer har sin
koran så har judar en helig text. Den heter Tanak och
består av tre olika böcker. Den viktigaste av dessa tre
kallas Torah och består av de fem Moseböckerna. Där är
historien om Abraham och Moses nedtecknad. I Torah
finns även Judarnas 613 levnadsregler nedtecknade.
Levnadsreglerna säger hur du ska leva för att följa Guds
vilja. Många av reglerna är praktiska och du har själv
ansvaret för att tolka dem. Levnadsreglerna kan röra allt
som har med livet att göra. Hur man ska fira högtider, hur man ska leva och hur och vad man
ska äta.
Något som regleras ganska noga är just hur och vad man äter som troende jude. Kosher kallas
den mat som är tillåten att äta. Den innefattar nötkött och fågel om djuret har slaktats på rätt
sätt. Fisk med både fjäll och fenor går bra att äta. En annan mycket viktig regel är den om att
mjölk och kött inte får blandas. Mjölk för sig och kött för sig. Om man är strikt så tillagar man
till och med maten i olika kastruller och äter mjölkprodukter på vissa tallrikar och
köttprodukter på andra tallrikar. Alla djur som slaktats på fel sätt eller självdött är orena och
får därför inte ätas. Hit räknas också svinkött, blodmat, ål och skaldjur.
Högtider
Jom Kippur
Försoningsdagen, är en helg inom judendomen, som infaller tio dagar efter den judiska
nyårsdagen. Det är den viktigaste och allvarligaste högtiden för de troende.
"Och Herren talade till Mose. Han sade: men på tionde dagen i samma sjunde månad är
försoningsdagen. Då skall ni hålla en helig sammankomst, och ni skall fasta och offra
eldsoffer åt HERREN." (3 Mos. 23:26-27)
Försoningsdagen firas genom att fasta, be böner, samlas till gudstjänster och be sina
medmänniskor om förlåtelse. Under djupt allvar tänker man tillbaka på det år som gått och
vad man kan ha gjort för fel och misstag. Samtidigt lovar man Gud att försöka bli en bättre
människa och att försöka leva som Gud har tänkt att människan bör leva. Under Jom Kippur
förväntas man försonas med sina ovänner, bära vit skrud och kippa samt tända ljus för
avlidna. Under Jom Kippur avstår man även från mat och dryck.
Shabbat
Den pågår från solnedgången på fredagen till solnedgången på lördagen. Den vanligaste
högtiden för en troende Jude är Judiska vilodagen Shabbat. Shabbat firas varje vecka, för att
ge möjlighet att begrunda världens skapelse. Sabbat har mycket stor vikt i den judiska
religionen, vilket gör den till den näst viktigaste högtiden efter Yom Kippur.
Under Sabbat får - enligt traditionell judisk uppfattning - inget arbete utföras. Det är heller
inte tillåtet att resa, att bära saker utomhus, eller att tända och släcka eld. Eftersom elektricitet
anses som en form av eld är det enligt ortodox judendom heller inte tillåtet att sätta på eller
stänga av ström. Dessa förbud får endast brytas för att rädda människoliv.
Pesach
Det osyrade brödets högtid, firas till minne av uttåget ur Egypten och är en av de viktigaste
judiska högtiderna. Pesach inleds vid första fullmånen efter vårdagjämningen, oftast i april.
Anledningen till detta var att man var tvungen att bryta upp hastigt och ge sig iväg från
slaveriet i Egypten så man hann inte jäsa brödet, och till minne av detta äter man ojäst bröd.
Judendom i Sverige
Sedan 1940-talet så finns det många människor med judisk bakgrund i Sverige och en
anledning till det är den svenska diplomaten Raul Wallenberg som under slutet av andra
världskriget jobbade aktivt för att rädda så många Judar som möjligt undan Hitlers
koncentrationsläger.
Runt om i Sverige finns det idag många judiska församlingar och ett antal judiska föreningar.
Tillsammans firar man gudstjänster och har undervisning i Torah bland annat. I Stockholm,
Göteborg och Malmö finns det idag synagogor som är judarnas motsvarighet till de kristnas
kyrka.
Judendom i världen
År 1948 blev staten Israel utropad och för första gången fick judarna ett eget land. Det som är
lite infekterat är att judarna anser sig ha rätt till området eftersom de bodde här för flera tusen
år sedan, och palestinierna betraktade området som sitt land eftersom de blev av med sitt land.
Konflikten mellan palestinier och israeler
(muslimer och judar) har pågått sedan dess
och är fortfarande aktuell. Israel och
Jerusalem är alltså centrum för judendomen,
även om judendomen som religion är spridd
i princip hela världen idag.
Inom judendomen finns det flera olika
inriktningar. Reformjudendom uppkom i
Europa som ett försök att modernisera
judendomen. Som exempel har man en
betydligt mer jämnställd syn på kvinnor och män inom denna inriktning. Kvinnor och män får
sitta tillsammans under gudstjänster istället för åtskilda som i mer strikta delar av världen.
Kvinnliga rabbiner (präster) blir också vanligare. Sist men inte minst så har reformerta judar
en friare syn på de levnadsregler som finns.
Ortodox judendom innebär att man är renlärig och vill följa alla regler till punkt och pricka.
Ortodoxa judar bosätter sig gärna i områden med andra ortodoxa judar, klär sig traditionellt
och är strikta med maten.
Ultraortdoxa judar kallas även för Chassider. De vill i många avseenden dra sig undan från
det moderna samhället och leva på ett traditionellt vis utan tv-apparater och preventilmedel.
Men i flera avseenden så välkomnar man tekniska hjälpmedel som smartphones och appar.
Chassidiska kvinnor vill inte visa sitt hår utan döljer det ofta under en peruk och chassidiska
män vidrör inte andra kvinnor än sin fru.
Antisemitismen
Antisemitism är ett samlande begrepp för hat och fientlighet mot judar, med månghundraåriga
rötter i Europa. Redan under medeltiden attackerades judar av kristna kyrkan. Förintelsen,
folkmordet på över sex miljoner judar under andra världskriget, är det mest extrema uttrycket
för antisemitism. Nazisterna såg judarna som ett hot mot den ”ariska rasens” överlevnad.
Även i ex. Ryssland har systematisk förföljelse av judar pågått. I dag har antalet attacker mot
judiska institutioner ökat i Europa och antijudiska slagord har använts vid demonstrationer.
Frågor:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Hur många levnadsregler finns det inom judendomen?
Vad innehåller Torah?
Vad betyder koscher?
Vad är en synagoga?
Vad är en rabbin?
Nämn några judiska högtider och förklara varför Judar firar dessa.
Vad är antisemitism?
Berätta i stora drag om vad konflikten mellan Israel och Palestina handlar om.
Behandlar följande centrala innehåll:
• De övriga världsreligionerna, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i
samtiden, i Sverige och i omvärlden.
• Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner.
• • Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån
till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser.
Betyget E
Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera världsreligionerna samt översiktligt redogöra för deras
kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven enkla
samband och drar enkla slutsatser om världsreligioner i relation till individer, grupper och samhällen utifrån
olika tolkningar och perspektiv.
Vidare kan eleven översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och
gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med enkla argument.
Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion samt gör en enkel analys av denna
relation i vilken eleven beskriver enkla samband och drar enkla slutsatser.
Betyget C
Eleven kan utförligt redogöra för och analysera världsreligionerna samt utförligt redogöra för deras
kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven samband
och drar välgrundade slutsatser om världsreligioner i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika
tolkningar och perspektiv.
Vidare kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och
gudsuppfattningar och underbygger sina resonemang med välgrundade argument.
Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion samt gör en analys av denna
relation i vilken eleven beskriver samband och drar välgrundade slutsatser.
Betyget A
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera världsreligionerna samt utförligt och nyanserat
redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys
förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om världsreligioner
i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Vidare kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas
människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med välgrundade och nyanserade
argument.
Eleven ger flera exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en
komplex analys av denna relation i vilken eleven beskriver komplexa samband och drar välgrundade och
nyanserade slutsatser.
