Religion 1 Judendom i Sverige och världen Historia Enligt judisk tro är Abraham det judiska folkets stamfader. Han säga ha levt i Mellanöstern för omkring 4000 år sedan. Av den anledningen så kallas judendomen, kristendomen och Islam för Abrahamitiska religioner. Abraham hörde hur Gud sade till honom att leda sin familj till en ny plats och börja ett nytt liv med nya idéer. Hans folk kom att kallas för Hebréerna. Det språk de talade, Hebreiska är fortfarande det viktigaste religiösa språket för judarna. Abraham och hans folk slog sig ner i Egypten, men Abrahams folk blev fler och fler och tillslut tyckte Farao som styrde att Abrahams folk var för många. Av denna anledningen så dränktes alla nyfödda pojkar i Nilen. En av personerna som tillhörde Abrahams folk hette Moses. Han föddes samtidigt som faraonen dränkte alla, men just Moses klarade sig mirakulöst. Abrahams folk – Israeliterna, fick det allt svårare i Egypten där de levde som slavar. Herrens ängel upparbetande sig för Moses genom en brinnande buske i öknen och bad hon att fly med alla förtryckta Israeliter ut ur Egypten. Faraonen vägrade släppa Israeliterna ur sin fångenskap, varpå Herren lät flera olyckor drabba Egypten. Tillslut gav farao med sig och släppte iväg Israeliterna som gav sig ut i öknen på vandringen mot dagens Israel. En resa som tog 40 år. Vem är jude? Lite beroende på vem man frågar så får man olika svar. Generellt skulle man kunna säga att den som praktiserar judendom är jude, medan svaret kan vara mer invecklat för andra. Enligt strikt troende (ortodoxa) judar så måste man vara född av en judisk kvinna för att kunna kalla sig jude. Är man alltså född av en judisk kvinna är man jude vare sig man vill eller inte. Heliga texter Precis som kristna har sin bibel och muslimer har sin koran så har judar en helig text. Den heter Tanak och består av tre olika böcker. Den viktigaste av dessa tre kallas Torah och består av de fem Moseböckerna. Där är historien om Abraham och Moses nedtecknad. I Torah finns även Judarnas 613 levnadsregler nedtecknade. Levnadsreglerna säger hur du ska leva för att följa Guds vilja. Många av reglerna är praktiska och du har själv ansvaret för att tolka dem. Levnadsreglerna kan röra allt som har med livet att göra. Hur man ska fira högtider, hur man ska leva och hur och vad man ska äta. Något som regleras ganska noga är just hur och vad man äter som troende jude. Kosher kallas den mat som är tillåten att äta. Den innefattar nötkött och fågel om djuret har slaktats på rätt sätt. Fisk med både fjäll och fenor går bra att äta. En annan mycket viktig regel är den om att mjölk och kött inte får blandas. Mjölk för sig och kött för sig. Om man är strikt så tillagar man till och med maten i olika kastruller och äter mjölkprodukter på vissa tallrikar och köttprodukter på andra tallrikar. Alla djur som slaktats på fel sätt eller självdött är orena och får därför inte ätas. Hit räknas också svinkött, blodmat, ål och skaldjur. Högtider Jom Kippur Försoningsdagen, är en helg inom judendomen, som infaller tio dagar efter den judiska nyårsdagen. Det är den viktigaste och allvarligaste högtiden för de troende. "Och Herren talade till Mose. Han sade: men på tionde dagen i samma sjunde månad är försoningsdagen. Då skall ni hålla en helig sammankomst, och ni skall fasta och offra eldsoffer åt HERREN." (3 Mos. 23:26-27) Försoningsdagen firas genom att fasta, be böner, samlas till gudstjänster och be sina medmänniskor om förlåtelse. Under djupt allvar tänker man tillbaka på det år som gått och vad man kan ha gjort för fel och misstag. Samtidigt lovar man Gud att försöka bli en bättre människa och att försöka leva som Gud har tänkt att människan bör leva. Under Jom Kippur förväntas man försonas med sina ovänner, bära vit skrud och kippa samt tända ljus för avlidna. Under Jom Kippur avstår man även från mat och dryck. Shabbat Den pågår från solnedgången på fredagen till solnedgången på lördagen. Den vanligaste högtiden för en troende Jude är Judiska vilodagen Shabbat. Shabbat firas varje vecka, för att ge möjlighet att begrunda världens skapelse. Sabbat har mycket stor vikt i den judiska religionen, vilket gör den till den näst viktigaste högtiden efter Yom Kippur. Under Sabbat får - enligt traditionell judisk uppfattning - inget arbete utföras. Det är heller inte tillåtet att resa, att bära saker utomhus, eller att tända och släcka eld. Eftersom elektricitet anses som en form av eld är det enligt ortodox judendom heller inte tillåtet att sätta på eller stänga av ström. Dessa förbud får endast brytas för att rädda människoliv. Pesach Det osyrade brödets högtid, firas till minne av uttåget ur Egypten och är en av de viktigaste judiska högtiderna. Pesach inleds vid första fullmånen efter vårdagjämningen, oftast i april. Anledningen till detta var att man var tvungen att bryta upp hastigt och ge sig iväg från slaveriet i Egypten så man hann inte jäsa brödet, och till minne av detta äter man ojäst bröd. Källa: http://www.judiskaforeningeniumea.n.nu/ Judendom i Sverige Sedan 1940-talet så finns det många människor med judisk bakgrund i Sverige och en anledning till det är den svenska diplomaten Raul Wallenberg som under slutet av andra världskriget jobbade aktivt för att rädda så många Judar som möjligt undan Hitlers koncentrationsläger. Runt om i Sverige finns det idag många judiska församlingar och ett antal judiska föreningar. Tillsammans firar man gudstjänster och har undervisning i Torah bland annat. I Stockholm, Göteborg och Malmö finns det idag synagogor som är judarnas motsvarighet till de kristnas kyrka. Judendom i världen År 1948 blev staten Israel utropad och för första gången fick judarna ett eget land. Det som är lite infekterat är att Judarna anser sig ha rätt till området eftersom de bodde här för flera tusen år sedan, och palestinierna betraktade området som sitt land eftersom de blev av med sitt land. Konflikten mellan palestinier och israeler (muslimer och judar) har pågått sedan dess och är fortfarande aktuell. Israel och Jerusalem är alltså centrum för judendomen, även om judendomen som religion är spridd i princip hela världen idag. Inom judendomen finns det flera olika inriktningar. Reformjudendom uppkom i Europa som ett försök att modernisera judendomen. Som exempel har man en betydligt mer jämnställd syn på kvinnor och män inom denna inriktning. Kvinnor och män får sitta tillsammans under gudstjänster istället för åtskilda som i mer strikta delar av världen. Kvinnliga rabbiner (präster) blir också vanligare. Sist men inte minst så har reformata judar en friare syn på de levnadsregler som finns. Ortodox judendom innebär att man är renlärig och vill följa alla regler till punkt och pricka. Ortodoxa judar bosätter sig gärna i områden med andra ortodoxa judar, klär sig traditionellt och är strikta med maten. Ultraortdoxa judar kallas även för Chassider. De vill i många avseenden dra sig undan från det moderna samhället och leva på ett traditionellt vis utan tv-apparater och preventilmedel. Men i flera avseenden så välkomnar man tekniska hjälpmedel som smartphones och appar. Chassidiska kvinnor vill inte visa sitt hår utan döljer det ofta under en peruk och chassidiska män vidrör inte andra kvinnor än sin fru. Antisemitismen Antisemitism är ett samlande begrepp för hat och fientlighet mot judar, med månghundraåriga rötter i Europa. Redan under medeltiden attackerades judar av kristna kyrkan. Förintelsen, folkmordet på över sex miljoner judar under andra världskriget, är det mest extrema uttrycket för antisemitism. Nazisterna såg judarna som ett hot mot den ”ariska rasens” överlevnad. I dag har antalet attacker mot judiska institutioner ökat i Europa och antijudiska slagord har använts vid demonstrationer. Fundera på: 1. Varför finns det så mycket regler inom Judendomen? 2. Judendomen är spridd över hela världen. Finns några världsdelar där det inte finns någon judisk befolkning? Varför är det så? 3. Vad betyder koscher? 4. Nämn några judiska högtider och förklara varför Judar firar dessa. 5. Vad är antisemitism? 6. Berätta i stora drag om vad konflikten mellan Israel och Palestina handlar om. Behandlar följande centrala innehåll: • De övriga världsreligionerna, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden. • Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner. • • Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser. Betyget E Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera världsreligionerna samt översiktligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om världsreligioner i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med enkla argument. Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion samt gör en enkel analys av denna relation i vilken eleven beskriver enkla samband och drar enkla slutsatser. Betyget C Eleven kan utförligt redogöra för och analysera världsreligionerna samt utförligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om världsreligioner i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygger sina resonemang med välgrundade argument. Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion samt gör en analys av denna relation i vilken eleven beskriver samband och drar välgrundade slutsatser. Betyget A Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera världsreligionerna samt utförligt och nyanserat redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om världsreligioner i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med välgrundade och nyanserade argument. Eleven ger flera exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en komplex analys av denna relation i vilken eleven beskriver komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser.