Re 1
Judendom
1
Kunskapskrav som ska testas i ert arbete med
judendomen på E-nivå
E1: Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera världsreligionerna och några
livsåskådningar samt översiktligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i
samtiden, i Sverige och i omvärlden.
E2: I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om världsreligioner och
livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och
perspektiv.
E4: Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning
samt gör en enkel analys av denna relation i vilken eleven beskriver enkla samband och drar
enkla slutsatser.
E5: Eleven kan översiktligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet
och socioekonomisk bakgrund.
2
Kunskapskrav som ska testas i ert arbete med
judendomen på C-nivå
C1: Eleven kan utförligt redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar
samt utförligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i
omvärlden.
C2: I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om världsreligioner
och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och
perspektiv.
C4: Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning
samt gör en analys av denna relation i vilken eleven beskriver samband och drar välgrundade
slutsatser.
C5: Eleven kan utförligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och
socioekonomisk bakgrund.
3
Kunskapskrav som ska testas i ert arbete med
judendomen på A-nivå
A1: Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera världsreligionerna och några
livsåskådningar samt utförligt och nyanserat redogöra för deras kännetecken och uttryck
historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden.
A2: I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade
slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen
utifrån olika tolkningar och perspektiv.
A4: Eleven ger flera exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning
samt gör en komplex analys av denna relation i vilken eleven beskriver komplexa samband och
drar välgrundade och nyanserade slutsatser.
A5: Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön,
sexualitet och socioekonomisk bakgrund.
4
Den judiska historien
Religion och kultur har behållits trots att det under stora delar av historien saknats
ett hemland.
Mose, Moseböckerna, Gamla testamentet - israelerna fick Guds lag och löfte
om ett eget land. Detta förbund gjorde israelerna till Guds egendomsfolk.
Kanaan (nuvarande Israel) erövrades, ett strategiskt viktigt område geografiskt.
5
6
Forts. den judiska historien
Landet utsattes för ständiga invasioner vilket ledde till uppror och kamp. 63 f. Kr.
erövrade Rom området och skingrade befolkningen.
2000 år i landsflykt (diasporan).
Förföljelser av judar (antisemitism) som framför allt kristna ägnat sig åt.
Sionism - judisk rörelse som på 1800-talet började arbeta för en judisk
nationalstat, inflytt till områden med arabisk befolkning.
7
Forts. den judiska historien
Andra världskriget, nazistisk rasideologi som ledde till massutrotning av judar.
“Världens dåliga samvete” ledde till att FN 1948 erkände staten Israel - Palestina
delades upp i arabiska Jordanien och judiska Israel. Men araberna ville behålla
Palestina som en stat för både judar och araber och hittills har många krig utspelat
sig i området.
Staden Jerusalem med tempelplatsen är betydelsefull för alla tre
skriftreligionerna (abrahamitiska religionerna med Abraham som stamfader)
judendom, kristendom och islam. Här låg det ursprungliga judiska templet, Jesus
korsfästes här och Muhammed uppsteg till himlen här.
8
Kontrollfrågor om den judiska historien
1. Varför är landet Israel så viktigt för judar?
2. Vilket förbund gjorde israelerna till Guds egendomsfolk?
3. Vad är Kanaan?
4. Vad betyder diasporan?
5. Vad var sionismen för slags rörelse?
6. Vad betyder abrahamitiska religionerna?
7. Vad tror du att en historia av ständig förföljelse kan ha lämnat för avtryck hos
det judiska folket?
9
Den religiösa judiska historien
Det hebreiska folkets stamfader Abraham mottog enligt Gamla Testamentet
Jahves, Guds, befallning att utvandra med sitt folk från mesopotamien till Kanaans
land (Israel).
Endast EN Gud (monoteism) är grunden till alla tre abrahamitiska religioner.
Semitisk kultur - bland annat hebréerna (israeler) tillhörde den.
På Sinai berg mottog Moses tio Guds bud (pliktetik, regeletik).
Jerusalems tempel byggdes på platsen där det sägs att Abraham på Guds
befallning tänkte offra sin son Isak. Templet var centrum för allt inom kulturen.
10
Forts. den religiösa judiska historien
Skrift blev viktig när inga offer kunde genomföras under fångenskapen 586-539 f.
Kr. (skriftreligion).
Klagomuren - det som idag finns kvar av det gamla templet
Judendomen utvecklades till att handla om familj, hem och synagoga (plats för
att be och delta i gudstjänst som leds av en rabbin).
11
Forts. den religiösa judiska historien
TaNaK - judendomens heliga skrift = Tora (lagen-Moseböckerna), Neviim
(profeterna) och Ketuvim (skrifterna).
Studiet av Toran, de fem Moseböckerna och tolkningar som växte fram under
historien diskuteras och är än idag judendomens kärna.
Jiddish - judarnas eget språk som är en blandning av tyska och hebreiska med
slaviska inslag.
Det var vanligt att judar utsattes för diskriminering och antisemitism under 1800talet och en politisk-religiös rörelse vid namn sionismen bildades som bara såg
en självständig stat som lösningen på att få fullständig jämställdhet med alla andra
12
människor.
De heliga texterna TANAK
1. De fem Moseböckerna (Toran) som innehåller lagen och den äldsta
historien. 613 regler finns i texten som ger människor vägledning till hur man
väljer mellan gott och ont.
2. De historiska och profetiska skrifterna (Neviim) som visar hur Gud
ingriper i judarnas historia.
3. De poetiska skrifterna (Ketuvim) med sånger, skådespel och visdomsord.
Talmud - tolkning av Toran som ständigt växer.
13
Kontrollfrågor om den religiösa judiska historien och
de heliga skrifterna
1. Vad betyder monoteism?
2. Vilka tillhörde en semitisk kultur?
3. Varför kan man säga att den judiska religionen är en väldigt
pliktetisk/regeletisk religion?
4. Varför är Jerusalems tempel och platsen där den stod så viktigt för judar?
5. Vad betyder skriftreligion?
6. Vad betyder orden klagomur, synagoga och rabbin?
7. Vad är TaNaK en förkortning av?
14
Gud och människa inom judendomen
Jorden skapades för 5750 år sedan - skapelsen beskrivs i första Moseboken.
Gud är en och hans namn Jahve (Gud) är så heligt att det inte får uttalas, istället
säger man Adonaj (Herren). Han står över alla mänskliga begrepp och
föreställningar och man får inte avbilda honom.
Ur 5 Mosebok 6:4: “Hör Israel! Herren är vår Gud, Herren är en.”
Ur 3 Mosebok 19:18: “Du ska älska din nästa som dig själv.”
Här på jorden ska människan leva efter Guds vilja och hans lag är grunden för
människans handlande. Men hon har en fri vilja och kan välja mellan gott och ont.
Väljer hon det onda drar människan på sig synd och kan ångra sig och bli förlåten15
och åter bli försonad med Gud.
Messias inom judendomen
Jesus ses inte som Messias och hittills har ingen kunnat uppfylla löftet om att
med Guds hjälp återupprätta Israels storhet och skapa ett tusenårigt fredsrike på
jorden och en paradisisk tid. Jesus ses som en profet bland flera.
Ortodox judendom tolkar fortfarande detta bokstavligt vilket påverkar det
politiska läget medan modern judendom tolkar messiastanken mer med hopp om
att alla människor en gång ska följa Guds vilja.
16
Kontrollfrågor om relationen med Gud och tanken
om Messias
1. Hur tänker judendomen om begreppet Messias?
2. Vem var Jesus enligt judendomen?
3. Hur tolkar den ortodoxa tron begreppet Messias?
4. Vad betyder Jahve och Adonaj?
5. Hur är relationen mellan Gud och människa enligt judendomen?
6. Hur ska människan vara enligt judendomen?
17
Judendom idag
Judendomen är ursprunget till både kristendom och islam.
Antisemitism finns kvar idag - i rasistiska sammanhang uppfattas judar som en
ras. Att vara jude innebär att man har en judisk tro det vill säga att man har en
judisk mor eller har konverterat till judendomen.
18
Judiska inriktningar
Ortodoxa judar - (renläriga) som strikt följer den religiösa lagen. Klädseln
utmärker där männen ofta har svart kostym och hatt, skägg och långt hår vid
tinningen. Stora familjer där kvinnan tar hand om hem och barn.
Reformistiska judar - (sekulariserade) som bryter med många gamla traditioner
och den judiska lagen följs bara vid större högtider.
Konservativa judar - befinner sig mitt emellan ortodox och reformistisk
judendom. Man accepterar den moderna kulturen, men vill betona den judiska
särarten. Man stöder ofta de ortodoxa grupperna i Israel utan att själv praktisera
alla traditionella bud.
19
Kontrollfrågor om judendomen idag och
inriktningarna
1. Vilka olika inriktningar finns det inom judendom idag?
2. Vad innebär det att vara ortodox jude?
3. Vad betyder antisemitism och på vilket sätt kan man säga att detta har funnits
förr, men att det samtidigt finns kvar idag?
4. Vilka andra två världsreligioner är judendomen ursprunget till?
20
Judiskt liv
Levnadsregler - finns i Toran som man själv har ansvar för att tolka rätt, men de
judiska skriftlärda (rabbinen exempelvis) har gett och ger anvisningar.
Man och kvinna - patriarkat (mansstyrt) i grunden, men man och kvinna
betraktas jämlika. Mannen har dock fler religiösa uppgifter som exempelvis är det
bara 10 män som tillsammans kan skapa en församling. Negativ syn på
homosexualitet och sex utanför äktenskapet.
Äktenskap - ses som ett bindande avtal mellan man och kvinna inför minst två
vittnen. Kvinnan får en ring och ceremonin avslutas med att mannen krossar ett
glas med sin fot som är en symbol för templets förstörelse, men påminner också
om att livet är osäkert.
21
Forts. judiskt liv
Barnen - när en judisk pojke är åtta dagar gammal blir han omskuren (en bit av
pojkens förhud på penis skärs bort) som ett tecken på att de ingått i förbundet
med Jahve. Pojken får därefter sitt namn och flickor har också en namnceremoni.
Bar mitzva - (budets son) firar pojkars ingång i vuxenlivet med en ceremoni när
pojkar blir 13 år.
Bat mitzva - (budets dotter) firar flickors ingång i vuxenlivet med en ceremoni
när flickor blir 12 år.
22
Forts. judiskt liv
Död och begravning - begravningen ska äga rum så snabbt som möjligt efter
dödsfallet där jordbegravning (kroppen begravs hel i kista) är vanligast, men
kremering (kroppen bränns till aska) förekommer bland moderna judar.
Gravstenen ligger ofta ner för att visa på allas likhet inför döden och när man
besöker graven lägger man ofta en liten sten på den som ett tecken på dödens
hårda verklighet.
Sabbaten - (vilodagen) firas mellan 18.00 på fredagen till 18.00 på lördagen då
man umgås med familjen och undviker allt onödigt arbete. Man besöker
synagogan och läser ur Torarullarna.
23
Forts. judiskt liv
Mat - den mat som följer judisk lag kallas för kosher (tillåtet). Föreskrifterna delar
in djur i rena och orena.
Slaktregler - det finns ett förbud mot att äta blodprodukter och därför måste djuret
slaktas så att största möjliga blod rinner ur slaktkroppen. Man drar därför ett snitt
med en vass kniv över djurets luftstrupe, halspulsåder och hjärnnerver på djuret.
Denna slakt av djur är inte tillåten i Sverige då man anser att det är djurplågeri.
Att inte blanda - I Toran står det “Du ska inte koka en killing i dess moders
mjölk.” På grund av detta får man inte blanda kött- och mjölkprodukter.
24
Kontrollfrågor om judiskt liv
1. Var kan man läsa om levnadsreglerna?
2. Hur är synen på man och kvinna?
3. Hur ser man på homosexualitet inom judendomen?
4. Vad är viktigt att tänka på när man ska begrava en person av judisk tro?
5. Vad är kosher?
6. Varför är kosherslakt inte tillåten i Sverige?
7. Varför är det så viktigt att inte blanda “köttigt” med “mjölkigt” inom kosher?
8. Vad är Bar Mitzva?
25
Judiska högtider
Judisk kalender - 354 dagar på tolv månader. Vart tredje år lägger man till en
månad.
Judiska nyåret (Rosch Hashanah) - Tid för eftertanke och andlig förnyelse.
Blåser i vädurshorn för att kalla till botgöring.
Påsk (Pesah) - firas till minne av befrielsen från slaveriet och uttåget ur Egypten.
Man äter symbolisk mat och under måltiden läser man Haggada som berättar om
uttåget och tacksägelser över att man skulle få ett land.
Pingst (Shavout) - firas till minne av när Moses fick lagen på Sinai.
26
Forts. judiska högtider
Lövhyddohögtiden (Sukkot) - är en höstfest som påminner om vandringen i
öknen.
Försoningsdagen (Yom Kippur) - inleds med fasta 10 dagar efter det judiska
nyåret. Man ska rannsaka sig själv och be om förlåtelse och förlåta andra som
gjort en ont.
Ljushögtiden (Chanuka) - firas i december och påminner om tempelinvigningen
efter judarnas seger över den syriske kungen Antiokus år 164 f. Kr.
Israels självständighetsdag (Yom Haátzamaut) - den 14 maj är en helgdag
men det är inte en religiös fest.
27
Kontrollfrågor om judiska högtider
1. Vilka judiska högtider finns det?
2. Varför firar judarna Chanuka?
3. Varför firas Pesah?
4. Hur många dagar har det judiska året?
28
Sammanfattande frågor att besvara individuellt,
använd delar av svaren på kontrollfrågorna
1. Beskriv/sammanfatta det du kommer ihåg om judendomen utifrån det vi
har gått igenom. Här är det viktigt att du får med särskilda kännetecken
(symboler och högtider), vad som hänt historiskt och hur världen och
Sverige ser på judendom i dag.
2. Analysera judendomen genom att du presenterar och förklarar samband
mellan den judiska tron och hur den kan se ut för judiska individer,
grupper och samhällen. Här är det särskilt viktigt att du får med hur det
kan skilja sig mellan exempelvis olika inriktningar.
3. På vilka olika sätt kan man säga att det finns en judisk identitet? Hur
kan denna identitet på olika sätt formas av religionen?
4. Vad anser judendomen om de olika könen, om sexualitet, fattiga och
29
rika och etnicitet?
