Det finns mycket bättre lösningar än

DEBATT
’’Det finns mycket bättre lösningar
än frånluftsvärmepumpen”
DEBATT
husen
studerade passiv
Många av de
t gynnsamunder särskil
är uppförda
utföranbeträffande
ma förhållanden
ll.
de och kontro
erad av att
vara intress
tycks
Ingen
sgrepp
och med helhet
mer noggrant
fungerar
passivhusen
vanor
följa upp hur
oner i boende
samt hur variati
Varför görs
de inverkar.
och utföran
r i synneruppföljninga
inte ordentliga
s finns bara
iljön? Hittill
passivhet av innem
av
ar
ökning
ett fåtal unders
namnet.
som är värda
sade
redovi
hus
av dessa ungranskning
En närmare
av Linköt ex utförda
dersökningar
SP visar
sitet respektive
t.
pings univer
positiva resulta
ingalunda enbart
allmänt känt,
vara
att bygga
inte
dyrare
as med
Detta tycks
dessutom
ligt lägre
annat kan förklar orkat
har obetyd
påvilket bland
hus
och
väl
ligt
passiv
er tillräck
r.
Debatten om
av
att få person
driftkostnade
och svårgenomstrid ström
in i de tjocka
går med en
sig
ssätta
och tidning
terna.
tens och
nyhetsinslag
trängliga rappor
Bristande kompe
på gång popartiklar. Gång
uppföljning
n upp i media
och myter
gar av passiv
par nya boende
på pasNågra skrönor
Undersöknin
kopplade till
ett helhetsgrepp
”ytligt” genom
med problem
et bruFå har tagit
hus är i regel
nu senast på
beaktat system
bristande komhus och hälsa,
sivhusen och
förda med
nemiljö. En
alla.
underbyggda
nik-energi-in
Orust och i Uddev da fördekare-byggtek
petens, dåligt
förekommer
ssyn
påståd
helhet
r och myter
på
Trots alla
elmängd skröno
resultat, brist
är några exemtyckhusen exemp
t subjektivt
lar är passiv
Professor
i debatten. Här
Av
mycke
inte
därför
och
drar
löv, figur1,
r Harrysson ande. Förespråkarna
vis i Glums
pel:
oducerade Christe
än uteluften
av
ser
seriepr
itet
bättre
än
är
slutsat
univers
ften
bättre
Örebro
eI bo• Innelu
långtgående
frånluftsvärm
filtreras. FEL!
ett fåtal hus
hus med
än
genom att den
ar i ett eller
frånluftsvenvanor
undersökning
ften alltid sämre
pump, enkel
oner i brukar
rer. Energistäder är innelu
vattenradiato
trots att variati medföra stora skilltilation och
densamma
kan
uteluften.
(Sebland
är ungefär
elvis i
och utförande
nergibehövs
användningen
siiljöproblem
olika hus, exemp
• Ingen köpte
a för innem
nader mellan
magasinet 3:1998
eller mera.
promedan riskern
annat Energi
ning med 1:2
heten
är större liksom är
energianvänd
. FEL! Verklig
och byggskador
husen
dorna 32-33)
dsuppPassiv
a.
nadern
för byggna
duktionskost
är den att energi
tillföhus behöver
värmning i passiv plusgrader ute.
några
ras redan vid
rmda/kroppssjälvvä
är
värme• Husen
har därför inget
värmda och
mängd
uppges i en
system, vilket
har ett
Passivhusen
artiklar. FEL!
(ibland
t elelement
centralt placera
värme
t) som tillför
vattenelemen
värmeden interna
när
luften
via
) inte
(gratisvärme
inte
produktionen
kyla. I alla hus,
värräcker till vid
hus, bidrar kropps till
bara i passiv
husen
i
som vistas
men från dem
uppvärmning
byggnadens
va fönster
energieffekti
U-vär• Stora och
med
Även
FEL!
spar energi.
2
transmisW/m K är
den runt 1,0
fönstren
na genom
sionsförluster
dagen.
gen och mitt på
vid höstdagjämnin
Bilden är tagen
us i glumslöv.
FIgUr 1: Passivh
Sex myter
s
om passivhu
temet med en temperaturverkningsgrad om ca 80 procent.
4) Vid all självdrags- och frånluftsventilation är det omöjligt att filtrera
tilluften med riktiga finfilter!
I moderna ventilationsaggregat med energiåtervinning,
t.ex. HERU från C.A. Östberg
som vunnit alla tävlingar
Personligen tycker jag att
och jämförelser mellan små
självdrags- och frånluftsvenFTX-aggregat, finns finfilter
tilation borde förbjudas helt
av klass F7 på både till- och
vid ny- och ombyggnad av fölfrånluftssidan och temperajande anledningar!
turverkningsgraden är 83
procent. Inomhusluften blir
1) Komfort: Vid all självdärför mycket SÄMRE med
Av Hans Östberg,
drags- och frånluftsventiFRÅNLUFTSventilation elÖstberg Group AB
lation måste uteluften tas
ler självdrag än med ett bra
in otempererad i byggnaden. Detta
modernt ventilationsaggregat med
medför stora olägenheter bl.a. när
kall ouppvärmd uteluft förorsakar
kallras.
2) Vid all självdrags- och frånluftsventilation har man ingen som helst
kontroll över var den oftast ofiltrerade uteluften kommer in i byggnaden. Om man t.ex. öppnar ett fönster
eller dörr i ett rum så kommer i stort
sett all luft att gå den vägen och övriga rum kan bli helt utan ventilation! Luften tar alltid lättaste vägen.
3) Vid all självdrags- och frånluftsventilation måste 100 procent av
tilluften värmas med husets uppvärmningssystem. Detta innebär att
hela anläggningen för uppvärmning
FTX. Från- och tilluft med värmemåste dimensioneras upp ca 30 proåtervinning, så kallad FTX, är helt
cent jämfört med om man använder
överlägsen frånluftsvärmepumpen.
värmeåtervinning i ventilationssys-
48
EM312.indd 48
re av kundanpa
dsledande tillverka
AKRON är markna
produkter anvä
ventilation. Våra
industri- och process
flis, i gruvo
torkar för virke och
anläggningar, såsom
via www.akron.s
0510-914 00 eller
Kontakta oss på
g i mont
Nordbyg
på
fläktar ser du
En av våra större
40
EM 1/2012
kontrollerad till- och frånluft och energiåtervinning (FTX) och filter av
hög standard.
5) Frånluftsvärmepumpen är dessutom ett oekonomiskt alternativ
för uppvärmningen och ventilation.
Bl.a. beroende på att livscykelkostnaden är mycket hög p.g.a. kvalitetsproblem. (Se statistik från försäkringsbolagen). Dessutom klarar
frånluftsvärmepumpen bara en liten
del av husets uppvärmning. En stor
elpanna måste alltid komplettera.
Jämför ett bra FTX-aggregat där
över 80 procent av värmen eller kylan i frånluften återvinns och tillföres tilluften.
Forts på sid 50
FOTO: © ÖSTBERG GROUP AB
Christer Harrysson propagerar fortfarande för frånluftsvärmepumpar för
ventilation och uppvärmning trots att
det finns mycket bättre alternativ. Han
påstår dessutom att det blir
bättre inomhusmiljö med
självdrag eller frånluftsventilation vilket är helt fel!
e
n? Eller bara
Storm? Orka
v
för alla beho
Vi har fläktar
FOTO: © TOrBJÖrN
Från- och tilluft med värmeåtervinning, så kallad
FTX, är helt överlägsen frånluftsvärmepumpen.
Det menar Hans Östberg som ett svar på
Christer Harryssons arikel från nr 1, sidan 40.
KLITTErVALL
i regel ”ytligt”
av passivhus är
ad
Undersökningar
vara intresser
n tycks heller
genomförda. Inge
upp hur passivetsgrepp och följa
av att ta ett helh
.
erar
fung
n
huse
uttorknin
samtidigt som
t och r
uppupp
minskar kraftig
ändning för byggnadsl
roblem
t än
Total energianv
fukt- och mögelp
n och hushållse
större per ytenhe
värmning, varmvatte
ande
5 - 10 gånger
tigt.
husens omslut
fukt. Flera
genom passiv
bygg• Täthet och
r. Boverkets
vara
vägg- och takyto
med landsomfa
får
ytan
företag
att fönster
över
men
regler anger
samhet oroas
t av boarean,
i
procen
10
nader
mot
yner
fönster
kvalitetsskill
rar också att
tillsam
dessrekommende
randet. Detta
Fönstren kan
uftsventil
tan begränsas.
såväl
frånlufts-till
tstörningar
ar med m
utom ge komfor utetemperaturer
isolertjocklek
låga
ing
ökar riske
pevintertid vid
ningseffekt
höga utetem
total energianvändn
vid
rtid
fuk
Specifik
2:
varmsamt
g, varm
FIgUr
som somma
konvektion
dsuppvärmnin
ad solinstrålning
skalet
(summa för byggna för vanliga småhus
raturer. Oskärm möbler samt anskador i klimat
sel)
r och
vatten och hushåll gihus (god lösning)
större fö
bleker textilie
• Fönster. Ju
färger m m.
pasenligt SCB, lågener pump respektive pas
användn
dra ömtåliga
10 procentt
högre energi
har cirka 10
öv.
med frånluftsvärme
husen har
större f
• Passivhusen
er och
a Lindås och glumsl
behov. Med
tionskostnad
sivhusområden
ngarna
högre produk
än vanliga
komfortstörni
användning
att
ot kan värme
lägre energi
på grund av
visar
Därem
gar
martid
söknin
värmepump.
effekteffekt
ture
hus. FEL! Under
god lösa en större
och övertempera
av
ade hus med
pumpen medför
kallra
mm
serieproducer
husens behov
300 mm
ca 300
på grund av
ng ca
ig isolering
besparing. Passiv tt sammanfaller
ning (måttlig
ning
osv, fråntillsko
ning.
da
ytterväggar
extra värme
Tilluft
eisolering i
alla andra elvärm
• Ventilation.
frånluftsvärm
ef
on,
i tid med när
värmeefvid
luftsventilati
ärmning
r extra hög
som inoljats
byggnadsuppv
hus behöve
n vid kyla.
inte k
t
pump för
system som
att hålla värme
samt ett följsam
för
effekt
atten
sä
energi
i
och varmv
radiatopassar dåligt
ett betryggande
med vatten
Fjärrvärme
energivärmesystem
der med låg
låg specifik
för hälsoproblem
nästan lika
fektiva byggna
på grund
rme o
rer) kan ha
för byggbland annat
inne. Luftvä
användning
användning
er och
on
total energi
ningskostnad
varmvatten,
luftsventilati
ning,
av höga anlägg
villaområh/
nadsuppvärm
system. U
tförluster i
tensiva
hållsel,80kW
kulver
chhus
r.
stora
tt, d
ökfastighetselo
la tomtstorleka
malt eftersa
2. Den totala
den med norma
erna
m2 och år, figur
för att inte säga
tionskostnad
t sä
ningen av produk
. Alla
på ett korrek
vad som uppges
na mot
Upp till bevis!
dier
är större än
invändningar
inte beakinnemiljöstu
faktorer har
De allvarligaste
bed
inverkande
laget för att
erna.
t stora
passivhus rör:
tats i kalkyl
ningen
en. De extrem
tunt, även i Norg
minskar använd med
• Isolertjocklek
materialär m
medför
land
• Passivhus
arna
broder
producerad
isolertjocklek
försvaras ens
av ”marginalel”
om man anuppföljning.
och kan inte
med
t
elvis
slöseri
jämför
i
kolkraft
Många
elanalys. Exemp
• Värme. Regler
pumpar. FEL!
genom livscyk
ningen räken ce
vänder värme
är elmed
använd
byggts
seln
energi
hittills
med
minskar
t
relepassivhus som
livslängd endast
mostat särskil
elsen är föga
nat på 50 års
en ökar
värmda så jämför
egalt om
väggisolering
lull
ju naturligtvis
1 procent om
vant. Det är
elbattill 490 mm minera
el tillförs via
från 290 mm
via
samma mängd
mesystem eller
teriet i luftvär
EM 3/2012
2012-05-02 11.33
BIOENERGI
Forts från sid 48
Med FTX har man ju också garanterat
tilluft i alla viktiga rum, d.v.s. sovrum
och vardagsrum. Med F7 filter på både
till- och frånluft så behöver ALDRIG
fläktar och värmeväxlare rengöras!
Det enda som behöver rengöras är
frånluftskanalen före FTX-aggregatet!
Vid frånluftsventilation måste denna
kanal också rengöras och den är oftast
längre! Harrysson tycks inte ha någon
som helst kunskap och erfarenhet av
moderna ventilationssystem!
Jag har själv ett FTX-system med F7
filter som byts en gång per år. Jag har
inte rengjort varken fläktar eller värmeväxlare på 6 år och temperaturverkningsgraden är fortfarande 83% och
fläktarnas upptagna effekt/luftflöde är
fortfarande exakt densamma.
När det gäller passivhus så kan jag i
viss mån hålla med Harrysson. Jag tror
inte heller att passivhus är rätt lösning
i Skandinavien. 
Fotnot: Hans Östberg är ägare och
utvecklingsansvarig för företaget Östberg
Group som är tillverkare av FTX-aggregat.
50
EM312.indd 50
Snart kan
fotosyntesen
efterliknas
Forskare på KTH är på god väg att driva
fotosyntesen lika effektivt som naturen.
Det öppnar upp möjligheterna till att
använda solenergi på nytt sätt, bland
annat för framställning av vätgas.
FOTO: © ISTOCKPHOTO
Harrysson påstår också att ett ventilationssystem med kontrollerad ventilation d.v.s. fläktstyrd till- och frånluft
innebär ökad risk för hälsoproblem och
föroreningar inomhus!
När det gäller en anläggning med ett
bra FTX – aggregat, d.v.s. med finfilter
på både till- och frånluftssidan som är
placerat före både filter och värmeväxlare så är detta rent struntprat och ren
lögn!
Luften inomhus blir oerhört mycket
bättre när tilluften har filtrerats med
ett finfilter av klass F7. Detta gäller
naturligtvis i synnerhet i städer och
framförallt på våren när allt skräp från
bilar, däck, vägar mm flyger omkring.
Underhållet som Harrysson ylar om
att det är stort med FTX är precis tvärt
om! Det enda som behöver göras är att
byta två (2) st filter en eller två gånger
per år beroende på uteluftens föroreningsgrad. Med frånluftsventilation
får man istället byta filter i varje rum
i huset, om det finns några filter över
huvud taget! Oftast plockas dessa bort
när de har blivit helt täta eftersom de
oftast är nästan omöjliga att byta.
Forskare vid kemiinstitutionen på KTH
lyckats skapa en molekylär katalysahar lyckats konstruera en molekylär
tor som är rekordsnabb. Hastigheten
katalysator som kan oxidera vatten till
med vilken den naturliga fotosyntesen
syrgas mycket snabbt. Fakgör sitt jobb anges i mätetum är att KTH-forskarna
talet 100 till 400 utbyten per
för första gången har kommit
sekund. KTH-forskarna har
upp i hastigheter som liknar
uppnått över 300 utbyten per
de i naturens egen fotosynsekund med sin konstgjorda
tes, något som samtidigt är
fotosyntes.
världsrekord. Forskningsre– Det är definitivt världsresultatet spelar en avgörande
kord, och ett genombrott när
roll för framtida användning
det gäller molekylär katalyav solenergi och andra förnysator i konstgjord fotosyntes,
elsebara energikällor.
säger Licheng Sun.
Forskare över hela världen,
Att KTH-forskarna nu är
Licheng Sun,
till exempel i USA, Japan professor i organisk nära naturens egen fotosynkemi vid KTH.
och EU, har i mer än 30 år
tes i hastighet öppnar upp
fokuserat på att förfina en
många nya möjligheter, spekonstgjord fotosyntes. Resultaten har
ciellt för förnyelsebara energikällor.
varit varierande, men framför allt så
– Snabbheten ger framtida möjlighehar forskarna inte lyckats skapa en
ter att skapa stora vätgasproduktionstillräckligt snabb soldriven katalysator
anläggningar i Sahara som har mycket
för oxidation av vatten.
sol. Eller uppnå långt mer effektiv sol– Just hastigheten har varit huvudenergiomvandling till el via kombinaproblemet, själva flaskhalsen, när det
tionen med traditionella solceller än
gäller att skapa den perfekta konstvad som är möjligt idag, säger Licheng
gjorda fotosyntesen, säger Licheng Sun,
Sun.
professor i organisk kemi vid KTH.
Forskningsresultatet är av sådan digMen nu har han tillsammans med
nitet att det precis rönt uppmärksamandra forskarkollegor imiterat den
het i den vetenskapliga tidskriften Nanaturliga fotosyntesen och därigenom
ture Chemistry. 
EM 3/2012
2012-05-02 11.33