Religionskunskap 1
Edströmska gymnasiet
Etik
Orden etik och moral betyder egentligen samma sak, nämligen: sed, vana. Ordet etik används
dock om våra tankar och regler kring det som är rätt och fel. Moral är hur vi praktiskt följer de
regler vi satt upp. hur vi gör, beter oss, alltså våra handlingar.
Dina val i livet bestäms av vad du tycker är rätt eller fel, ont eller gott. Olika religioner och
livsåskådningar kan ha olika etiska lösningar på olika problem. I de flesta fall har dock alla
människor, oavsett religion och livsåskådning, liknande syn på vad som är rätt och fel. Att
rädda liv är gott, att döda är ont. Valet kan dock bli svårare om man ska avgöra om en
handling är rätt eller fel. Är det rätt att döda en människa om man hindrar denne från att döda
andra?
Frågor
Varifrån har du fått dina etiska regler? Vad tror/tänker du kring frågan?
(Diskutera gärna frågeställningen med en kamrat först.)
Goda egenskaper som får en person att handla moraliskt medvetet i olika situationer kallas
dygder. (Dygd= moraliskt god egenskap, alltså hur man är som person, hur man handlar och
vad man gör.) Dygd är alltså egenskaper vi uppfattar som positiva. Nationalencyklopedin
förklarar ordet dygd som: ”ett beundransvärt eller moraliskt gott karaktärsdrag.” Exempel på
dygder är: mod, generositet, ärlighet, lojalitet, tolerans, rättvisa, arbetsamhet och pålitlighet.
Den goda människan handlar i etiska situationer med målet att resultatet ska bli gott- även om
hon själv får uppleva obehag. Dygder beskriver hur vi bör handla. Vissa dygder är kanske
knutna till speciella individer och yrkesroller, men ett gott och välfungerande samhälle kräver
också speciella dygder. Alla behöver vänner och därför är lojalitet viktig för alla. Ekonomisk
ojämlikhet gör generositet till en viktig dygd. Ärlighet och pålitlighet är en förutsättning för
att samarbetet mellan människor ska fungera och så vidare.
Frågor
Vilka dygder anser du vara viktiga i ditt framtida yrke?
Ge exempel på några viktiga dygder för bilmekaniker, snickare, läkare, förälder
& en kamrat. (För möjlighet till högre betyg krävs här en djupare förklaring och
analys kring varför du tänker som du gör kring valet av dygder till respektive
grupp.)
Inom kristendomen tänker man sig följande motsatspar av sju goda dygder och deras
respektive negativa motsvarighet, de man allmänt kallar för ”de sju dödssynderna”:
Ödmjukhet
Flit
Måttlighet, avhållsamhet
Medmänsklighet
Generositet, öppenhet
Kyskhet
Tålamod
Högmod
Lättja
Frosseri
Avundsjuka
Girighet
Vällust
Vrede
Man tänker sig här att det som är gott för människan kan förvrängas och ensidigt betonas och
förstärkas så det blir skadligt för personen själv och dennes omgivning. Ofta betraktas
högmodet som det värsta av dödssynderna eftersom det bygger på förakt för andra människor
så man därmed inte anser att alla människor har lika värde.
2
Har alla samma värde?
Här följer några gruppuppgifter. Max 3/grupp. Skriv på separat dokument. (Namn!)
Ett fartyg har kolliderat och håller snabbt på att sjunka. Det blåser alltför hårt för att man ska
få i livbåtarna eller nå fram med en räddningsbåt. Enda chansen att rädda passagerarna är att
hämta dem med en helikopter. Eftersom helikoptern bara kan ta tre passagerare åt gången
måste kaptenen på fartyget avgöra i vilken ordning passagerarna ska räddas. Det är stor risk
att fartyget hinner sjunka innan alla hinner räddas.
Hjälp kaptenen att välja. Gör upp en lista som visar i vilken ordning ni anser att
passagerarna ska räddas. Skriv en motivering till varje person, alltså varför de har
hamnar på den plats ni valt.
-
70-årig ensamstående, berömd cancerforskare. Rullstolsbunden.
-
35-årig bilmekaniker som har fru och tre små barn där hemma.
-
31-årig ensamstående mamma som har två barn hemma, 7 och 11 år gamla.
-
10- månaders spädbarn.
-
25-årig filmstjärna: vacker, framgångsrik och världsberömd.
-
56-årig städerska utan barn och man. Sköter om sin gamla mamma i hemmet.
-
65-årig medlare i ett besvärligt krig som just nu rasar mellan två länder. Han är precis
på väg till ett möte som är avgörande för hur det kommer gå mellan länderna.
-
19-årig arbetslös kille.
-
44-årig styrman med svåra alkoholproblem.
-
20-årig knarklangare.
3
Vilka yrkesgrupper kan tvingas göra sådana här prioriteringar i sitt arbete?
Titta på faktarutan nedan. Vilken etisk modell tycker ni stämmer bäst överens
med hur ni har funderat i frågorna ovan? Har ni använt en eller flera modeller?
Regeletik: Det som gör en handling moraliskt rätt är att det
är min plikt att utföra den i den här situationen. Det är
allmänna regler över rätt och fel som jag följer ex. 10 guds
bud, förnuftsregler eller att jag följer min känsla över vad som
är rätt. Ibland kan dock olika regler krocka med varandra ex.
om jag anser det vara en plikt att inte döda men måste
försvara min familj vid hot om våld- hur ska jag välja?
Avsiktsetik: Det är avsikten- sinnelaget som avgör om
handlingen är rätt. Om vi tänker oss att vi ska göra gott så är
handlingen rätt d.v.s. det är avsikten med handlingen som är
det viktiga. ”Det kanske inte blir rätt alla gånger men tanken
var god. ”
Konsekvensetik: Det val man gör är det som man tror ger
bästa resultatet- de bedöms utifrån konsekvenserna. Det
betyder att vi ex. kan utföra en orätt handling bara resultatet
blir gott. Dock är den gyllene regeln* alltid vägledande.
Utilitarism är en riktning inom konsekvensetiken vars slagord
kan kännetecknas som att man ska eftersträva ”största möjliga
lycka åt största möjliga antalet individer.”
Situationsetik: Situationen avgör vilka etiska val man gör- det
kan ibland innebära att man bryter mot vissa regler. Varje
situation är unik och kan därför inte styras av allmänna regler.
Jesus bedömde ex. varje situation för sig och bröt då ibland
mot judendomens regler. Men han följde alltid kärleksbudet.
(=Älska din nästa så som dig själv.).
*Gyllene regeln: behandla alltid andra som du själv vill bli behandlad.
4
Plan mot kränkande behandling
Vi ska tillsammans titta igenom skolans plan mot kränkande behandling. Vilka regler har
alltid funnits på era skolor? Vad skulle ni vilja förändra? Vad är bra? Vad är bra att tänka
på? Vart på skolan finns det ”kritiska platser” (=risk för kränkningar ex.), enligt er mening?
1. Ni har en klasskamrat som hela tiden håller på med sin mobil, spelar musik rätt vad
det är och kan vara högljudd mellan varven. Några i klassen protesterar och tycker att
de blir störda. Hur tycker ni man ska göra för att alla ska bli nöjda?
2. Du arbetar på ett jobb du trivs väldigt bra med. Du har en arbetskamrat som mest
snackar hela tiden, får ingenting gjort och stör andra så att de inte kan få sitt jobb gjort
ordentligt. Några kollegor börjar klaga och tycker det är jobbig situation. Hur tycker
ni man ska göra för att alla ska bli nöjda? Skiljer sig den här situationen från den
föregående?
3. Johnny jobbar tillsammans med fem andra i ett litet familjeföretag. Johnny brukar
festa mycket och är ofta borta på måndagarna eller torsdagarna då han varit ute till
väldigt sent på natten. Det här gör att alla andra får jobba dubbelt så mycket de dagar
Johnny är borta eftersom det fortfarande är lika mycket bilar som måste göras. Det
börjar bli jobbigt för alla andra som känner sig stressade, måste jobba över mycket och
sent, vilket gör att de mår dåligt för att de får för mycket att göra. När Johnny
kommer tillbaka låtsas han som ingenting har hänt men berättar mycket och gärna om
hur roligt han har haft på festerna och hur länge han sov dagen efter. Vad tycker ni att
man ska göra åt den här situationen? Hur? När? Med vilka? Varför?
5
4. Bill är 10 år gammal och har blivit mycket svårt skadad i en trafikolycka. Han blöder
mycket och behöver blodtransfusion för att kunna överleva. Men Bills mamma Berta
säger att Bill tillhör en religion som förbjuder honom att ta emot blod från andra. Hon
hindrar därmed läkarna från att ge Bill det blod han behöver för att överleva. Bill själv
är medvetslös och kan inte själv ta något beslut i frågan. Vad ska läkarna göra, tycker
ni? Förklara varför ni tycker som ni gör. Vilka etiska modeller använder ni när ni
resonerar i detta fall?
6
Diskutera!
A) Du är tillsammans med dina kompisar och har druckit alkohol. Du är onykter men
bestämmer dig ändå för att köra hem. Hur tror du att dina kompisar skulle reagera?
1. De skulle tycka det var okej.
2. De skulle fördöma det sinsemellan men troligen inte säga något högt.
3. De skulle försöka hindra mig från att köra.
4. Annat alternativ…(beskriv vilket!)
B) Efter en fest med mycket alkohol så kommer en arbetskamrat till jobbet dagen efter
och är fortfarande onykter. Kan kollegan hantera lyftar och farliga verktyg i en
verkstad på ett säkert sätt då?
1. Nej! Du pratar med kollegan och berättar för chefen eftersom en onykter person
kan vara en fara för alla på ett jobb med farliga verktyg och maskiner/fordon.
2. Ja. Du låter honom göra som han vill. Han får bestämma själv. Det är inte ditt
problem så du struntar i att säga något.
3. Nej, du säger till dina kollegor om dina misstankar så ni alla håller er på avstånd.
4. Annat alternativ…(beskriv vilket!)
C) En kompis ska köra hem er efter en fest. Strax innan ni ska åka ser du att denne tar en
tablett, men du vet inte vad för sorts tablett. Han verkar inte påverkad. Vad gör du?
1. Försöker fixa skjuts på annat sätt.
2. Frågar vad det var för tablett och avgör sedan om du ska åka med.
3. Åker med eftersom kompisen inte verkar påverkad.
4. Eget alternativ (beskriv vilket!)
7
Don´t drink and drive!
Här kommer ett antal frågor som har med alkohol och trafik att göra. För du!
ALKOHOL, DROGER OCH BILKÖRNING HÖR INTE IHOP!
Diskutera frågorna med en eller max två kamrater och skriv ned era svar! Motivera!
Är det skillnad mellan att köra påverkad av droger eller av alkohol? Om ja, vilken?
Vilka riskmoment förekommer när personer kör berusade? Ex. sämre förare, inget
bälte, kör fortare, blir trött och ouppmärksam…
Skulle du kunna tänka dig att köra när du druckit alkohol? Varför/varför inte?
Finns det något tillfälle då det är acceptabelt att köra rattfull?
Finns det situationer då du kan tänka dig att åka med en berusad förare?
Skulle du hindra en rattonykter kompis från att köra?
Vad händer i kroppen när man dricker alkohol? Hur påverkar det körförmågan?
Hur vanligt tror du att det är att man kör påverkad av antingen alkohol eller
droger?
Hur tror du att man känner sig om man skadar eller dödar någon genom att köra
onykter? Kan man någonsin bli fri den skuldbördan? Resonera!
Vilka blir följderna för familj, anhöriga och vänner av en rattfylleriolycka?
Vad händer med den som kör rattfull och som blir tagen i en poliskontroll?
Hur kan man göra för att hindra någon från att köra rattfull?
Kan vem som helst bli rattfyllerist?
8
Faktaruta I
Nästan alla trafikanter anser att alkohol, droger och trafik inte hör ihop.
Ändå kör flera tusen påverkade förare varje dag på våra vägar och utsätter
både sig själva och alla medtrafikanter för mycket stora risker.
Varje år omkommer ca 1000 personer på grund av alkohol i trafiken.
Hälften av alla personbilsförare i åldern 15-24 år som omkommer i
singelolyckor har alkohol i kroppen.
Det finns inga mirakelmedel som skyndar på förbränningen. Tiden är helt
avgörande. Om man varit kraftigt påverkad, kan prestationsförmågan vara
mycket nedsatt dagen efter, trots att promillehalten är noll. Därför bör man
inte köra ”dagen efter.” I praktiska försök med bilkörning i kritiska
situationer har det visat sig att körförmågan kan vara nedsatt upp till 20 %
dagen efter!
Skillnaden är stor mellan hur alkohol påverkar olika personer. Graden av
påverkan kan till och med variera mellan olika tillfällen hos en och samma
individ. Kön, kroppsvikt, matintag, vad och hur länge man druckit är
exempel på saker som kan påverka promillehalten i blodet.
Straffet för rattfylleri är böter eller fängelse i högst 6 mån. Körkortet
återkallas 1-12 mån. Vid grovt rattfylleri: (minst 1‰) fängelse i högst 2 år
och återkallande av körkort 12-36 mån. Vid vållande till annans död: upp
till 8 års fängelse- och en livslång skuld.
9
(Källa: Don´t drink and drive)
Faktaruta II
Alkoholens påverkan
Alkohol dämpar hämningar och sätter ned omdömet, minskar självkritiken och förmågan att göra
realistiska bedömningar. Alkohol har också direkt effekt på prestationsförmågan.
Synförmågan
När alkoholhalten ökar i blodet, minskar ögonens koordinationsförmåga. Det leder till sämre förmåga
att bedöma avstånd. Vid ökad promillehalt ökar risken för dubbelseende. I mörker är effekterna
särskilt påtagliga.
Reaktionsförmågan
Redan vid låga promillehalter förlängs reaktionsförmågan.
Koordination
Det centrala nervsystemet bedövas av alkohol. Därför blir samspelet mellan muskler och nerver
sämre.
Uppmärksamhet
Alkoholen gör att hjärnan inte klarar av att hålla reda på lika mycket information som vanligt, vilket
ex. kan orsaka tunnelseende – och därmed viktig information missas.
Trötthet
Alkoholen har en dämpande effekt på kroppen, även om den som är påverkad känner sig stimulerad.
Det märks inte när tröttheten smyger sig på.
Kritiska situationer
Fundera, diskutera, skriv ned era svar!
Risken för olycka ökar markant eftersom förmågan att hantera kritiska situationer försämras.
(Källa: Don´t drink and drive)
10
Ta ställning
1. Den som druckit alkohol kan inte avgöra om han eller hon kan köra
|___________|_______________|______________|____________|
instämmer helt
instämmer inte alls
2. Straffet för rattfylla är alldeles för lågt
|___________|_______________|______________|____________|
instämmer helt
instämmer inte alls
3. För en duktig bilförare spelar inte lite alkohol någon roll för körprestationen
|___________|_______________|______________|____________|
instämmer helt
instämmer inte alls
4. Det är okej att bryta mot trafikreglerna om ingen ser eller direkt drabbas
|___________|_______________|______________|____________|
instämmer helt
instämmer inte alls
5. Att dricka lite alkohol eller vara bakfull och sedan gå till jobbet är inte så farligt.
|___________|_______________|______________|____________|
instämmer helt
instämmer inte alls
6. Det är värre om vuxna kör rattfulla än om ungdomar gör det
|___________|_______________|______________|____________|
instämmer helt
instämmer inte alls
7. Om man befinner sig i ett land med högre promillegräns är det mer okej att dricka
alkohol och köra bil.
|___________|_______________|______________|____________|
instämmer helt
instämmer inte alls
11
Organdonationsdilemma
Det är en högljudd diskussion på jobbet om man ska donera sina organ eller inte, i den
händelse att man skulle råka ut för en olycka och dö. Albert anser att han inte tänker
ge sitt tillstånd att ta hans organ om han skulle dö. Han har berättat det för sina
anhöriga och fyllt i ett donationskort.
Så råkar Albert av en olyckshändelse bli svårt förgiftad av en svamp som råkat hamna
i en soppa som han gjort. Han blir svårt sjuk och njurarna slås ut. Han blir beroende av
dialys för att rena blodet och för att överleva. För att Albert åter ska kunna leva ett
normalt liv måste någon ge honom en passande njure. Ingen av hans donationsvilliga
anhöriga har en njure som passar honom. Albert sätts upp på kölistan för
njurtransplantation.
Tycker du att man ska man få ta emot organ från utomstående
organdonatorer även om man själv är emot organdonation? Motivera ditt
svar!
Vilken etisk modell använder du när du funderar på detta dilemma?
12
Uppgifterna behandlar följande centrala innehåll:
Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och andra
moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara.
Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga världsreligioner, livsåskådningar och
elevernas egna ställningstaganden.
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan översiktligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en enkel analys av modellerna
och använda dem för att ge enkla argument i någon fråga. Eleven för enkla resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara
utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven kan utförligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en analys av modellerna och
använda dem för att ge välgrundade argument i någon fråga. Eleven för välgrundade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle
kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en komplex analys
av modellerna och använda dem för att ge välgrundade och nyanserade argument i några frågor. Eleven för välgrundade och nyanserade
resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.
13
