PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, nätkurs.
Kursguide
Innehåll
Välkomstbrev
Korrekt litteraturlista
Profilbeskrivning
Schema, beskrivande
Kursplan
Samverkansöverenskommelse
Bedömningsgrund
Läromedelsgranskning
Litteraturlista för skolstart
Om litteraturseminarier i GUL
Om observation
Om intervjuer
Portfolio för kursexamination
Kursexaminationsförfarande
Fältstudier i kursen
42 punkter grammatik
Förklaringar till termer och begrepp
Emergent Literacy
1
2
3
4
5
7
9
10
11
12
14
15
18
22
24
26
GUL
GUL
GUL
Välkommen till PDG420, nätkurs!
Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng (hp)
Didactics in Learning to Read and Write - halvfart
Du är välkommen till en kursintroduktion fredagen den 27 januari, 2011, kl. 16.00 – 20.00 på Pedagogen i
centrala Göteborg, lokal: A2 338. Vid introduktionen går kursledning igenom kursplan, schema, litteraturlista
och kursguide samt praktiska förhållanden för kursen. Kursplanen för PDG420, samt välkomstbrev kommer att
finnas på GUL’s Öppna sidor (GUL = GU´s Lärplattform) adress www.gul.gu.se före kursstart. De schemalagda
tiderna på pedagogen i nätkursen är:
Fredagen den 27/1, kl. 16.00 – 20.00 och lördagen den 28/1 kl. 10.00 – 16.00 (ca).
Fredagen den 23/3, kl. 16.00 – 20.00 och lördagen den 24/3 kl. 10.00 – 16.00 (ca).
Fredagen den 1/6, kl. 16.00 – 20.00 och lördagen den 2/6 kl. 10.00 – 16.00 (ca).
Övriga möten sker på Göteborgs universitets lärplattform (GUL).
Registrering
till kursen ska göras via Internet före introduktionsdagen. Om du inte kan närvara vid
introduktionen skall du meddela kursledningen via e-post, se adresser nedan. Introduktion till GUL får du på
introduktionsdagen.
Kursen
innehåller Fältstudier med inriktning mot yngre åldrar, i förskoleklass eller år 1 (helst år 1).
Fältstudiedagarna är direkt knutna till övningar i undervisningen av barns skriftspråkslärande. Dessa dagar
förbereds i kursen. När kursen börjar får du som behöver ett brev att lämna till din lokala lärarutbildare.
Läs till första träffen: Dysthe, Olga; Hertzberg, Frøydis; Løkensgard Hoel, Torlaug. (2011). Skriva för att lära.
Lund: Studentlitteratur.
Kullbergs bok: Boken om att lära sig läsa och skriva, säljs vid kursstart av kurslärare (460 kr). I bokhandeln är
den alldeles för dyr. Boken finns även att låna på såväl utbildningsbibliotek som på vanliga folkbibliotek.
V
i ser fram emot en spännande kurs i barns skriftspråkslärande, eller som det vanligast uttrycks, barns läs- och
skrivlärande! Det är ju barnen som är huvudpersonerna i den kurs vi gemensamt kommer att arbeta med.
Välkomna!
Kursledare och kurslärare:
Birgitta Kullberg, [email protected]
Biträdande kursledare och kurslärare:
Anne Öhman, [email protected]
2
Följande är den korrekta litteraturlistan:
Allard, Birgita; Rudqvist, Margret; Sundblad, Bo. (2001). Nya Lusboken. En bok om
läsutveckling. Stockholm: Bonnier Utbildning. (175s)
Dahlgren, Gösta; Gustafsson, Karin; Mellgren, Elisabeth; Olsson, Lars-Erik. (2006). Barn
upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber. (192 s)
Dominkovic, kerstin; Eriksson, Yvonne; Fellenius, kerstin. (2006). Läsa högt för barn.
Lund: Studentlitteratur. (169 s)
Dysthe, Olga; Hertzberg, FrØidis; LØ kensgaard Hoel. (2011). Skriva för att lära. Lund:
Studentlitteratur. (219 s)
Kullberg, Birgitta. (2006). Boken om att lära sig läsa och skriva. Malmö: Gleerups. (342 s)
Kullberg, Birgitta. (2007). (förf. red.). Emergent Literacy. Femton svenska forskares tankar om
barns skriftspråkslärande. IPD-rapporter. Nr 2007:1. Göteborg: Göteborgs universitet. (111
s)
Kullberg, Birgitta; Nielsen, Cecilia. (2008). (red.). Skriftspråka eller skriftbråka? Om att
utvecklas till läsande och skrivande människor. Malmö: Gleerups. (220s)
Lundberg, Ingvar (2003). God läsutveckling. Stockholm: Natur och Kultur. (72s)
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, 2011 (Lgr 11). Stockholm: Fritzes.
(All litteratur ska användas i Portfolioskrivandet).
3
Profilbeskrivning
Plats för foto
Personuppgifter
Namn:
______________________________________________________
Adress under kurstid:
_____________________________________________
Telefon nr. under kurstid: __________________________________________
E-postadress under kurstid: ________________________________________
Ingångslogg
Skriv några ord om:
Vad som är ditt främsta intresse att lära i en kurs om barns- tal och skriftspråkslärande.
Förväntningar på kursinnehåll, kursledare.
Förväntningar på litteratur och kursgenomförande.
Förväntningar på dig själv inför kursen.
(Använd baksidan.)
4
Schema
Fredagen den 27/1, kl. 16.00 – 20.00 och lördagen den 28/1 kl. 10.00 – 16.00 (ca).
Pedagogen. Fred. d. 27/1, kl. 16.00 – 19.00 (ca)
Introduktion
Genomgång av kursguide
Profilbeskrivning
Indelning i nätgrupper
Samverkansöverenskommelse
Frågor
Övrigt
Lörd. d. 28/1, kl. 10.00 – 16.00 (ca).
Kl. 10.00 – 13.00 inkl. kaffepaus.
Introduktion
Föreläsningens innehåll tar sin början i den muntliga traditionen, i kyrkans påverkan
och i de första skolorna. De första ABC-böckerna beskrivs och likaså skolbyggnaden
och utvecklingen av undervisningen under tiden före men framför allt under och efter
folkskolans genomförande år 1842. De första läseböckerna beskrivs, först Läsebok för
folkskolan och initiativtagarna Fredrik Ferdinand Karlsson, Fridtjuev Berg och Alfred
Dalin, sedan Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige och Selma Lagerlöf.
Anna-Maria Roos och hennes böcker Sörgården och I Önnemo behandlas, likaså Elsa
Beskows och Herman Siegvalds bok Vill du Läsa? Efter detta beskrivs
Wittingmetoden och dess grundläggare Maja Witting samt Läsning på Talets Grund
(LTG) och detta arbetssätts grundare Ulrika Leimar. Slutligen beskrivs ämnet svenska
och undervisning i ämnet i grundskolans hittills varande fyra läroplaner Lgr-62, Lgr69, Lgr-80 samt Lpo-94 med tillägg för förskoleklass och fritidshem samt de första
läse- och läroböcker som funnits till de skilda läroplanerna i ämnet SV. I denna
redovisning beskrivs böckerna och läromedlen i direkt relation till läroplanerna.
Tuppen och apan, två vanligt förekommande figurer förekommer integrerat i
berättelserna och beskrivningarna. Integrerat förekommer även förhållningssätt till
skriftspråksmetoderna och arbetssätten som funnits samt dessas historiska ursprung.
Lunch. kl. 13.00 – 14.00
Kl. 14.00 – 15.30
Föreläsning: Som du kan ha lärt dig läsa och skriva
Föreläsningen beskriver ett helhetsperspektiv på begynnande läs- och skriv. Det som
presenteras är moment i skriftspråkslärandet från födelsen till begynnelsen av formell
skolning. De moment som presenteras är sådana dagens skriftspråksforskare är eniga
om. Utveckling och tider för de skilda momenten skiftar för barnen. Dessutom kan det
tänkas att något barn hoppar över något moment.
Kl. 15.30 – 16.00 (ca)
5
Avslutning med utdelning av forskarroller
Pedagogen. Fredagen den 23/3, kl. 16.00 – 20.00 och lördagen den 24/3 kl.
10.00 – 16.00 (ca).
Fredagen den 23/3. Kl. 16.00 – 19.00 (ca).
Introduktion
Föreläsning i specialpedagogik. Till denna dag ska böckerna: ”Nya Lusboken” och:
”God Läsutveckling” vara lästa och begrundade.
Lördagen den 24/3. Kl. 10.00 – 12.00 (ca)
Forskardebatt med utgångspunkt i: ”Emergent Literacy”
Lunch. Kl. 12.00 – 13.00
Läromedelsgranskning. Kl. 13.00 – 15.00
Redovisning av läromedelsgranskningen. Kl. 15.00 – 16.00 (ca).
Pedagogen. Fredagen den 1/6, kl. 16.00 – 20.00 och lördagen den 2/6 kl. 10.00 –
16.00 (ca).
Kursexamination i nätgrupper
Detta innebär att ni väljer halvdag och är med endast den halvdag ni ska
examineras.
6
Utbildningsvetenskapliga fakulteten
PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling,
15 högskolepoäng
Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits
Grundnivå, First cycle Dnr G25/07:174 IPD
1. Fastställande
Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen vid institutionen för pedagogik och
didaktik 2006-11-17 och reviderad 2007-03-30.
Kursplanen gäller fr.o.m. höstterminen 2007
Utbildningsområde: Undervisning
2. Inplacering
Kursen ingår som specialisering i Lärarprogrammet och erbjuds dessutom som
fristående kurs i ämnesdidaktik med inriktning mot svenska. Den vänder sig i första
hand till blivande lärare i förskoleklass och grundskolans tidigare år (t o m skolår
5/6).
3. Förkunskapskrav
För tillträde till kursen krävs att studenten har genomgått kurserna LAU100,
LAU160 (alt. LAU150) samt en inriktning om 40 p, varav 30 p måste vara
godkända, eller har motsvarande förkunskaper.
4. Mål
Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
• redogöra för olika forskningsperspektiv på barns och ungdomars tal-, läs- och
skrivutveckling
• uppvisa kunskaper om barns tidiga läs- och skrivlärande och jämföra detta med den
senare utvecklingen då barnet läser för att lära
• skapa möjligheter för barn att använda alla sina sinnen och alla sina språk (tal-,
kropps-, bild- och skriftspråk) i olika situationer i skolan
• uppvisa kunskaper om olika skriftspråksgenrer som barn möter och själva
producerar samt om skriftspråkets betydelse för barnets identitetsutveckling och
omvärldsuppfattning
• redogöra för hur val av organisation, arbetssätt, arbetsformer och
undervisningsinnehåll kan bidra till eller förhindra att barn och ungdomar med olika
förutsättningar utvecklar språklig kompetens
7
• använda sig av verktyg som enkäter, intervjuer och klassrumsobservationer för att följa
elevers språkutveckling
5. Innehåll
I kursen studeras hur barn utvecklar språklig medvetenhet och erövrar skriftspråket.
Uppväxtmiljöns betydelse för språkutvecklingen och genusperspektivet
uppmärksammas. Den grundläggande skriftspråksutvecklingen liksom den vidare
skrivutvecklingen belyses med utgångspunkt i undervisningssituationer samt
didaktiska modeller och förhållningssätt.
Vidare studeras talets och samtalets roll som grund för skriftspråkstillägnande. Läsoch skrivundervisningen belyses i ett historiskt perspektiv och den
processorienterade skrivmodellen behandlas i såväl teori som praxis. Barns och
ungdomars läsutveckling studeras med fokus på förskoleklass och grundskolans
tidigare år, men även i ett F- 9- perspektiv. Vidare behandlas hur skönlitteraturen
kan användas i undervisningen för att utveckla elevernas förståelse av sig själva och
sin omvärld. I kursen ges exempel på en mångfald didaktiska kunskapsformer med
språket som navet för reflektion och lärande.
De studerande skall få en orientering om begreppen dyslexi/läs- och skrivsvårigheter
samt andraspråkslärande. Läromedelstexter och aktuella styrdokument granskas och
språkstimulerande arbetsformer och arbetssätt problematiseras utifrån ett såväl
svenskdidaktiskt som ämnesdidaktiskt perspektiv.
Under de verksamhetsförlagda inslagen i kursen får de studerande möjlighet att
befästa och fördjupa kursens didaktiska innehåll.
6. Litteratur
Se separat litteraturlista.
7. Former för bedömning
I kursen tillämpas olika former för bedömning, bl.a. litteraturseminarier och olika
typer av inlämningsuppgifter. Redovisningar sker kontinuerligt i såväl muntlig, som
skriftlig form. Närmare specifikation av bedömningsformerna ges i samband med
kursstart. Underlaget för bedömning skall vara sådant att individuella prestationer
kan särskiljas.
8. Betyg
Vid bedömning används tregradig betygsskala: Väl Godkänd, Godkänd eller
Underkänd. För godkänt betyg krävs godkänt resultat på samtliga
examinationsuppgifter. För väl godkänt krävs en fördjupad och självständig
reflektion i förhållande till kursens lärandemål och den kurslitteratur som
examinationen omfattar.
9. Kursvärdering
Kursvärdering sker kontinuerligt under kursens gång samt vid kursens slut. Dessa
skall vara vägledande för genomförandet av pågående kurs respektive för utveckling
och planering av kommande kurser.
8
Samverkansöverenskommelse (inkl. tidsplan)
Detta skrivs med nedanstående innehåll och
läggs sedan i Basgruppens projektrum i GUL.
1. Basgruppens namn.
2. Hur basgruppens arbete organisatoriskt är tänkt att genomföras under kursen.
3. Gruppgemenskapens filosofi om förhållningssätt medlemmar emellan.
4. Hur ni i basgruppen ämnar organisera ansvaret t.ex. rullande ordförandeskap eller
liknande.
5. Basgruppens idé om hur litteraturen ska behandlas inom gruppen.
6. Tidsplan för läsning och diskussion av litteraturen.
Uppdatera överenskommelsen efter behov och låt kursledarna veta förändringarna. behov!
9
Bedömningsgrund
I kursen PDG 420 har du möjlighet att lära dig att använda de fyra nedanstående textkvaliteterna,
ibland benämnda skrivkaraktärer. Dessa används för att fördjupa ett textinnehåll och utgör
bedömningsgrund för de texter som ska du examineras på i kursen. Konkret innebär detta att om
du i en text använder alla karaktärerna, och dessutom använder referenser, har du stora
möjligheter att erhålla högsta omdömet.
Berättande avsnitt. Ex Johan läser.
Berättande och beskrivande avsnitt. Ex Johan läser. Han sitter med benen i kors, med handflatorna mot händerna och armbågarna på bordet och tittar ner i en bok.
Berättande, beskrivande och analyserande avsnitt. Ex. Johan läser. Han sitter med benen i kors,
med handflatorna mot kinderna och armbågarna på bordet och tittar ner i en bok. (Jag funderar på
vad Johan tänker. Han brukar inte sitta stilla då han läser.)
Berättande, beskrivande, analyserande och tolkande avsnitt. Ex Johan läser. Han sitter med
benen i kors, med handflatorna mot kinderna och armbågarna på bordet och tittar ner i en bok.
(Jag funderar på vad Johan tänker. Han brukar inte sitta stilla då han läser.) Eftersom jag märkt en
förändring i Johans attityd sedan han kom på att han kunde välja böcker själv och inte be mig,
tolkar jag det som att boken är spännande för Johan. Han har börjat engagera sig i sitt läsande och
därmed även i sitt lärande. Enligt Dysthe (1995) är engagemanget en av de viktigaste faktorerna
för att utveckla sin kunskap.
10
Läromedelsgranskning
När du ska besluta om läromedel, vare sig du ska ha det till någon eller några elever, behöver
du veta något om vad du väljer. I regel finns det tydliga beskrivningar i annonsblad, på förlagets hemsida och framför allt i lärarhandledningar. Men när du erhållit erfarenhet, är det inte
säkert att du mot din studerandebakgrund och mötet med dina elever, med kvalitativt skilda
förförståelser, håller med om detta. Lyssna till dina egna kunskaper och tänk på, att den tid du
och dina kollegor tar för att granska läromedel, har ni igen på användningen i undervisningen.
Ni känner då materialet tillräckligt för att börja med det. Sen vet vi ju, att bland alla våra barn
med skilda kvalitativa förförståelser, blir användningen ett spännande och utmanande äventyr
för såväl elever som lärare. Det material ni får att granska gäller den begynnande
undervisningen i skriftspråket. Använd alla era kunskaper från kursen och granska.
Se nedanstående punkter.
1. Nedteckna de skilda beståndsdelarna i materialet. Anteckna allt material som beskrivs
i lärarhandledningen för begynnande skriftspråksundervisning.
2. Skriv ner förlagets konkreta adress, men även adress till hemsida.
3. Vilken eller vilka forskare har deltagit i framtagandet av läromedlet och hur
framskrivs dessas medverkan till de teorier läromedlet bygger på?
4. Vilka är illustratörerna och hur beskrivs illustratörernas medverkan till att läromedlets
bilder kan användas i barns läs- och skrivlärande?
5. Hur rekommenderas det att lärare ska använda läromedlet i den begynnande skriftspråksundervisningen, såväl för individ som för grupp?
6. Hur beskrivs barns möjligheter att delta i sitt skriftspråkslärande genom att använda
alla sina språk: talspråk, bildspråk, kroppsspråk, sångspråk, skriftspråk (läsning och
skrivning) i lärandet av att kunna läsa och skriva efter vår svenska alfabetiska kod?
7. Hur uppfattar du att genus och etnicitet tas upp?
8. Vad finns om undervisning i grundläggande begrepp likt först, sist, mitt på sidan,
längst ner till vänster, uppe, nere, under, över etc., dvs. de begrepp barnen behöver
kunna för att inte fastna i att inte veta då du guidar och instruerar i deras
skriftspråksarbete?
11
Litteraturlista om skolstart och begynnande läs- och
skrivlärande
(Alla uppgifter för en komplett referens finns inte i listan, men tillräckligt för att ni ska kunna finna respektive
bok.)
Banscherus, Jürgen, Cordes, Miriam. (2001). Ska vi hoppa? Stockholm: Opal.
Bergström, Gunilla. Var är Bus-Alfons?
Bossom Rydell, Marie. Kråke besöker skolan.
Bross, Helena. (1994). Felix börjar skolan, Fy för skolan!. Stockholm: Bonnier utbildning.
Child, Lauren. Jag är faktiskt alldeles för liten för att börja skolan.
Clevin, Jörgen. (1975). Vi börjar i skolan. Stockholm: Tidens Förlag.
Danielsson, Mattias., Ollemark, Lena., Wirsén, carin., Wänblad, Mats. (2003). Rut & Knut tittar ut på skolan.
Stockholm: Rabén & Sjögren.
Dahlbäck, Helena. Fredda 7 år.
Garton, Måns, Unenge, Johan. Varulven Valter, ny i klassen.
Garton, Måns, Unenge, Johan. Ronny och Julia – börjar skolan.
Goyeryd, Ingvor. Pyret börjar skolan.
Jacobsson, Anders och Olsson, Sören. (1997). Sune börjar skolan. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Jacobsson, Anders, och Olsson, Sören, Lärn, Viveca, Sandberg, Inger och Lasse. Roliga berättelser om
Ettagluggare.
Johansson i Backe, Kerstin. Moa och Pelle – en kärlekshistoria. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Knutsson, Gösta. Pelle Svanslös åker båt.
Lagercranz, Samuel., Eriksson, Eva. Metteborgs öden och äventyr på lågstadiet.
Lindahl, Inger (2000). Zigge med Zäta.
Lindgren, Astrid. Jag vill också gå i skolan. (1979). Stockholm: Rabén & Sjögren.
Lindgren, Astrid. Pippi Långstrump. Kap. Pippi börjar skolan. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Lindgren, Astrid m.fl. (1995). Ettagluttare. Kap. Pippi börjar i skolan. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Lärn, Viveka. (1982). En ettas dagbok. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Lööf, Jan (1999). Bergatrollens nya hem. Stockholm: Carlsens.
Malmborg, Ewa, Sollenberg, Lisa. (1997). Lilla Läs-skolan. Stockholm: Rabén och Sjögren.
12
Nibbel, Louise. Sagan om de tre klantiga musketörerna.
Nilsson, Ulf. När jag var liten och skulle börja skolan. I Christina Alver, m. fl. (red.). Konsten att börja i skolan.
Nilsson – Brännström, Moni. (1999). Förstagluttarna. Stockholm: Natur och kultur.
Nilsson. Per. Flickan som slutade skolan.
Olsson, Sören., Jacobsson, Anders. (2006). Håkan Bråkan och pappa börjar ettan. Olsson & jacobssons förlag.
Olsson, Sören., Jacobsson, Anders, Härdin, Sonja. (1995). Sune börjar skolan. Olsson & Jacobssons förlag.
Stenberg, Birgitta. Billy i skolan.
Widerberg, Siv. (1986). Flickan som inte ville gå till dagis. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Nöstlinger, Christine. Frans i ettan.
Övriga har jag endast titel på:
Mamma Mu bygger en koja.
Piratens storbok
13
Om litteraturseminarier i GUL
Tanken med litteraturseminarier på nätet är att ni i basgruppen, via GUL och med varandra ska
föra en dialog om vad ni uppfattar vara väsentligheter i bokens innehåll. Efter läst bok diskuterar
gör var och en av er minst två inlägg om vad ni uppfattat av bokens innehåll. Vägledningsfrågor
vid läsningen kan vara: Vad är författares syfte med bokens innehåll? Hur argumenterar författare
för sin sak? Vad uppfattar jag att jag lärt mig av innehållet i boken? Hur kan jag med saklig grund
argumentera för det? Eftersom ni i varje grupp är individer med skilda bakgrunder kommer ni
sannolikt att fastna för skilda förhållanden i böckerna. Lyft fram dessa skilda insikter.
Efter en aktiv diskussion på GUL sammanställs denna och korrekturläses av alla i gruppen före
placering i inlämningsmappen på GUL. Skriv namnet inom parentes i texten på den person som
sagt vad. Sammanställningen ska skrivas vetenskapligt. Respons från lärare kommer att ligga i
projektgruppens rum på GUL.
Meningen är sedan, att ni ska ta till er den skrivna responsens innehåll, så att ni i basgruppen kan
använda detta i nästa litteraturdiskussion. Korrigering och ny inlämning kommer inte att krävas.
Den vetenskapliga granskningen
I den första sammanställningen granskas referensskrivandet efter A P A manualen (American
Psychological Association).
I den andra fokuserar vi i responsen skrivandet av citat i löpande text.
samt långa citat (blockcitat), på 40 ord eller fler.
I den tredje granskas problematisering.
Böcker och lärare för respons
Dahlgren, Gösta; Gustafsson, Karin; Mellgren, Elisabeth; Olsson, Lars-Erik. (2006). Barn
upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber Anne Öhman
Kullberg, Birgitta. (2006). Boken om att lära sig läsa och skriva. Malmö: Gleerups.
Birgitta Kullberg
Kullberg, Birgitta; Nielsen, Cecilia. (2008). (red.). Skriftspråka eller skriftbråka? Om att
utvecklas till läsande och skrivande människor. Malmö: Gleerups. Birgitta Kullberg
Dysthe, Olga; Hertzberg, FrØidis; LØ kensgaard Hoel. (2011). Skriva för att lära. Lund:
Studentlitteratur. (Denna bok läses på egen hand. Lathund för vetenskapligt askrivande
lämnas vid andra kursträffen på pedagogen).
I framtagandet av självverksamhetsarbetet i basgrupperna, bestämmer ni ordningen av böckerna.
Detta görs på kursintroduktionen.
14
Observation
Det finns ett ordstäv som lyder: Genom flera sinnen in i alla minnen, och detta ordstäv beskriver
det multiförhållande som gäller för en observatörs arbete. Arbetet karaktäriseras av att
observatören håller ögon och öron öppna för att maximalt kunna lyssna, titta, känna, lukta och ev.
smaka. Observatören försöker lära sig om verkligheten av verkligheten. Hans eller hennes fält är
en del av verkligheten. Människor i en bestämd miljö hjälper observatören att lära sig om den
kunskap de har och erhåller i just sin miljö.
Enligt Backman (1998) förekommer termen observation som en övergripande beteckning vilken:
”Täcker alla metoder som ger empirisk kontakt” (s. 29). Men termen observation har även egna
förtecken och används för att beteckna en av dessa metoder. Syftet med hela observationsarbetet
är att upptäcka något nytt och: ”Att uppfatta alla de detaljer som de flesta av oss automatiskt
filtrerar bort i vardagslivet” (Kullberg, 2004, s. 67). Det krävs då av observatören en nyfiken
attityd och en höjd uppmärksamhet.
Variationen av observationer
En observatör kan observera i olika hög grad. Hammersley och Atkinson (1987) poängterar de två
ytterligheterna den totala deltagaren och den totala observatören. Däremellan före-kommer
deltagare-som-observatör och observatör-som-deltagare. Den totale deltagaren är den observatör
som aktivt deltager i en grupp och strävar efter att vara en i gruppen. Den tota-le observatören är
den som endast tittar på och ibland är dold ex bakom en spegelvägg. Delta-garen-som-observatör
har ett större aktivt engagemang än observatören-som-deltagare. Ely (1994) relaterar till Walcott
(1988) och talar om observatören som: den aktiva deltagaren, den privilegierade observatören
och den begränsade observatören. Ely (1994) fortsätter: ”Den aktiva deltagaren har ett arbete att
utföra … den privilegierade observatören är en person som är känd och som man litar på” (s. 52).
Den begränsade observatören kan sägas ha den roll som de flesta av oss har, nämligen den att
titta, lyssna och samtala under en kort tid och att då så mycket som möjligt skapa ett förtroende
och vara så social det går för att få kontakt med observationsfältet och dess aktörer.
Förberedelsearbete
Själva observationen låter sig inte göras automatiskt. Det behövs såväl träning som förbere-delser
för att observera på ett sådant sätt att observatören klarar av att göra det obekanta, det implicita,
tydligt, dvs. explicit. I observatörens förberedelser förekommer definierandet av det fenomen som
ska observeras och problematisering kring vilka uttrycksformer detta kan ta sig. Om observatören
15
saknar detta ämnesspråk tappar han eller hon orienteringsmönstret och rikt-ningen i observerandet
och har då helt enkelt inte tillträde. Thomas Ginner uttrycker detta med att observatören då inte:
”Har någon biljett till tåget” (verbal referens, 2001).
Tillträde
Efter förberedelserna kommer själva tillträdet till fältet, ett skede vilket ofta erfars som omtumlande. Det finns så mycket att observera! Ett sätt att träna sig att närma sig riktning och
innehåll är att börja beskriva miljön. Observatören börjar på detta sätt med att inringa fenomenet.
Observationstekniker
Det förekommer tekniker till observatörens hjälp. Den ena utgörs av att observatören be-stämmer
sig för att i miljön beskriva allt han/hon ser, hör och tänker under pass av 2-3 minu-ter
kontinuerligt under en tid. Den andra benämns kritisk händelse eller critical incident. Denna
senare teknik innebär att observatören följer flödet i en miljö och när något avviker från detta
flöde, noterar observatören vad som sägs, syns och görs. Vare sig observatören ob-serverar i pass
av några minuter eller använder kritiska händelser som observationsteknik, har observatören efter
observationerna ett antal situationer nedtecknade, eller intalade på ljudband som underlag för
bearbetning.
Samtal och observation
Av skilda skäl behöver observatören ibland samtala med observerade personer. Behov av frågor
och förtydliganden kan uppstå under observerandet. Med samtal menas det informella
sampratandet som har sin upprinnelse i någon händelse eller situation. De frågor som ställs i
samtalet behöver vara av en så autentisk och öppen karaktär som möjligt, dvs. de kan gärna börja
med: Beskriv, berätta, vad tänker du på … eller liknande. I kursen ska du använda detta redskap
för att i verkligheten (på fältstudiedagarna) finna idéer som du kan använda dig av för att i skrift
beskriva ditt kommande skriftspråksklassrum. Denna uppgift finns i kursexaminationen.
16
Litterartur använd i beskrivningen av observation
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Ely, M. (1994). Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken – cirklar inom cirklar. Lund: Studentlitteratur.
Ginner, Th. (2001). Tankar om undervisning och lärande i ett ’nytt’ ämne. Föreläsning vid
konferens i naturvetenskap och teknik (NoT) den 9-10/8. Göteborg: Universeum.
Hammersley, M., Atkinson, P. (1987). Ethnography, principles in practice. London: Tavis-tock
publications.
Kullberg, B. (2994). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
17
Om intervjuer
Byta ett ord eller två,
gjorde det lätt att gå.
Alla människors möten,
borde vara så.
av Hjalmar Gullberg
I den vardagliga verbala kommunikationen oss människor emellan, förekommer det vanliga
samtalet och ibland även intervjun i ett ständigt flöde. Med samtal menar jag det informella
sampratande som ofta har sin upprinnelse i någon situation där människor möts. Ibland kan
det vara en planerad händelse eller situation men ibland en tillfällig. Ibland kan man ha något
tänkt ämnesinnehåll, men ofta inte. Med intervju menar jag det sampratande som initierats,
förberetts och planerats av någon där också denna någon leder sampratandet och en variation
av sätt att ställa frågor. Intervjun är en speciell form av samtal med det speciella syftet att
samla in information.
Om frågandets karaktär i intervjuer
I vardagliga händelser och företeelser är vi mest vana vid att ställa s.k. slutna eller smala
frågor. Det är exempelvis mycket lättare att fråga:
– Tycker du om läsning?
än att fråga:
– Beskriv och berätta vad och hur du uppfattar att du tänker och gör när du läser
Att ställa frågan som följer går lika bra: Vad (Hur) gör du när du läser? Berätta. Beskriv.
Den senare frågan brukar benämnas öppen fråga (open ended question). Öppna frågor
benämns ofta även autentiska (äkta) frågor.
Intervjuaren behöver träna sig i att lyssna och inte bara i att fråga. Att kunna lyssna aktivt
innebär att engagera sig i de svar den intervjuade ger och att inte samtidigt då svar ges, tänka
på eventuell nästa fråga eller på följdfrågor. Lyssnandet är det som hjälper forskaren att
formulera de öppna och autentiska frågorna
Hansson Scherman (1994) skriver som följer om intervjun och inleder med att denna styrs av:
… ett genuint intresse för människors kvalitativt skilda sätt att uppfatta sin omvärld.
… Intervjuerna bygger inte på strukturerade formulär utan intervjuerna försöker följa
varje individs tänkande vilket innebär såväl lyssnande som provocerande och
18
fördjupande frågor. Lyssnandet innebär att intervjuaren sätter sig själv tillfälligt åt
sidan till förmån för en annan person. Intervjuaren försöker ta sig förbi en ytlig
floskelnivå där den intervjuade säger det som kan tänkas förväntas. Detta
intervjuförfarande innebär att varje individ inte kommer att uttala sig om exakt samma
saker utan berätta utifrån den egna livserfarenheten (s 65).
Genomförandet av intervjun
Meningen är att du ska intervjua två barn. Lämpligt kan vara att inleda intervjun med några informella tankar.
Att ordna en trivsam miljö likaså. När det handlar om barn som intervjuas och intervjun ska spelas in på
ljudband, kan en idé vara att inledningsvis spela in barnet röst och sedan direkt låta barnet lyssna till hur hans
eller hennes röst låter inspelad. Ha papper och kritor till hands för den avslutande uppgiften. Skriv gärna barnens
svar direkt i detta formulär. Ställ nedanstående frågor efter den informella början.
- Berätta om din första skoldag.
- Berätta vad läsning är.
- Hur gör när du läser? Berätta! Visa!
19
- Berätta vad det är att skriva?
- Hur gör du när du skriver? Berätta! Visa!
- Berätta hur du tycker att en lärare ska vara.
- Hur ska en skolelev vara?
- Vad tycker du att man ska få göra i skolan? Beskriv!
- Vad tycker du att man inte ska få göra i skolan?
20
- Beskriv för mig vad det är att lära sig något.
- Hur skulle du göra för att någon som bor långt bort (tex släkting, kompis som flyttat) skulle få reda på en skojig
sak som har hänt här i skolan?
- Hur skulle det vara om ingen på hela jorden kunde läsa? Vad skulle hända om alla bokstäver tog slut? Hur har
alfabetet kommit till?
Som sista inslag i intervjun ber du barnet att måla det klassrum han eller hon skulle vilja ha för att kunna lära sig
läsa och skriva i rummet: Fråga:
- Hur skulle du vilja att ditt önske-läs- och skrivklassrum ser ut. När barnet målat ber du barnet berätta om
rummet, om vad det finns i det och om hur man kan använda det.
Avsluta intervjun på det sätt du finner lättsamt och tacka för samtalet!
Litteratur använd i beskrivningen av intervju:
Hansson-Scherman, M. (1994). Att vägra vara sjuk. Göteborg: Göteborgs universitet.
21
Portfolio för kursexamination
Termen portfolio härstammar från bildkonstnärernas sätt att samla och förvara skisser,
diverse utkast och färdiga bilder. Termen har bildats av ledet porter som betyder bära och
folio som betyder blad eller papper. Portfolion i denna kurs ska till övervägande del skapas i
form av en konkret pärm. Ett av syftena med en portfolio är att följa en utveckling, att
dokumentera denna systematiskt och kontinuerligt och att konkret exemplifiera lärandet
genom att dokumenten organiseras i någon form av samling. Successivt under kursens gång
kan var och en av er kontinuerligt fylla på portfolion. Det främsta syftet är dock att ni var och
en ska gå ifrån kursen med ett hantverk som är både beskrivet, granskat och ventilerat och
som var och en av er kan använda då ni står inför en nybörjargrupp i år 1 eller förskoleklass.
Som ni kommer att märka, utgör innehållet i portfolion en hel del av det som kursen
successivt för med sig.
Portfolion ska innehålla det nedan beskrivna. Punkterna 3-7 är de avsnitt i vilka du ska skriva
vetenskapligt, dvs. konstruktivt kritiskt, problematiserande och med goda grunder (referenser
till litteratur, inte minst till Lgr 11). Det är således texterna i punkterna 3-7 som din
kursexaminator och opponent kommer att granska på kursexaminationen. De övriga
punkterna examineras gradvis under kursens gång, men ska vara med i portfolion.
1. Titelsida.
2. Innehållsförteckning.
3. Din syn på kunskap: dvs. hur du uppfattar att elever lär sig läsa och skriva med
förankring i skriftspråksforskares teorier.
4. Nedtecknande av egen utveckling under kursens gång, dvs. vad du har lärt dig, när
och hur (dagboks/loggskrivandet kan ge underlag för detta).
5. Hur du uppfattar att du planerar och lägger upp undervisningen i en grupp av
nybörjare dvs. den psykiska lärandemiljön samt material du uppfattar vara av värde för
att passa för din undervisning.
6. Hur du tillsammans med eleverna möblerar ert skriftspråksrum, dvs. den fysiska
lärandemiljön. Använd beskrivningarna av observation och intervjuer för detta (med
skisser, foton, andra bilder, elevförslag).
7. Resultat av intervjuer med två barn med analys ifrån Kullbergs bok.
22
8. Använd en vald högläsningsbok för läsning och boksamtal i en år ett klass eller i en
förskoleklass. Boken ska helst handla om skolstart (indirekt därmed om lässtart efter
den alfabetiska koden). Arbetet beskrivs i skrift och läggs in på GUL. Litteraturlista
med böcker finns i kursguiden, men välj gärna en annan.
9. Du har möjligheten att delta i en rörelse som startat i Skåne och som sprids för att på
ett lustfyllt sätt stimulera till skriftspråkslärande. På den pedagogiska scenen i den år
ett- klass (förskoleklass) du valt, ska du stimulera barnen till lust för bokstäverna i
alfabetet (indirekt därmed även lust för läsning och skrivning). Du ingår som
Bokstavsmormor/ farmor eller Bokstavsmorfar/farfar i en svensk nystartad rörelse
med smak för att hjälpa barn till lust att läsa. Du kan ha en stor rock (eller liknande)
med många fickor i vilka du har bokstäver. Du ska också ha en fantasifull väska med
bokstavsöverraskningar. Utseende på rock, innehåll i väska och övrigt hittar du själv
på. Redovisning av ditt inspirationsbesök för barns lust att lära att läsa (i ord och bild)
på GUL. Fantasifiguren planeras och gestaltas före fältstudierna och hela arbetet
redovisas efter fältstudierna. Skriftlig redovisning ska vara med i portfolion.
10. Övrigt du önskar ha med i pärmen/portfolion.
23
Kursexaminationsförfarandet
Om kursexaminationen i PDG420, nätversionen
Bestäm i er nätgrupp vem som ska opponera på vilket arbete och cirkulera oppositionen så att
opponent och respondent skiftar. Förmedla till varandra i GUL. Den skriftliga opponeringen
du gjort skall överlämnas efter examinationstillfället till författaren av portfolien och
examinatorn.
Du opponerar endast på ett arbete, men läser de övriga för att ha en fråga
till var och en.
Opponentskapsarbetet innebär en nyfiken granskning av annans arbete. Börja med att bara
läsa igenom arbetet utan krav på er själva att upptäcka något specifikt. Förförståelse behövs.
Fundera vid nästa läsning på vad du skulle vilja fråga respondenterna om. Leta inte fel i första
hand. Fundera över innehållet. Korrigeringar av formalia skriver du på det papper du lämnar
till respondenten.
Granskningshjälp:
Vad väcker nyfikenhet? Notera och lyft fram på oppositionen.
Finns det grund för författade förhållanden? Om inte fråga om detta?
Vad uppfattar ni att ni behöver be respondenten utveckla ytterligare?
Vad finns som författaren verkligen argumenterar för? Beskriv detta för respondent
och fråga om ni uppfattat det rätt.
Nedteckna era synpunkter för att lämna till respondent.
Oppositionsförfarande
Ta med den konkreta pärmen till kursexaminationsdagen!
Kursexaminator hälsar välkommen.
Första oppositionen bestäms. Valfritt vilka som vill starta i kursexaminationsgruppen.
24
Respondenterna får första ordet. Respondent visar sin pärm och beskriver kortfattat
innehållet.
Opponentskapet börjar. Opponenter talar om hur man lagt upp oppositionen (ex. om
man har huvudfrågor eller om man går sida för sida etc.). Själva oppositionen
(frågande och svarande mellan opponenter och respondenter) pågår i ca 20 min.
Övriga i gruppen lyssnar aktivt och går endast in om opponenter och respondenter så
önskar. Opponenterna avslutar med att uttrycka något avslutande, gärna positivt om
arbetet som granskats. Cirka 10 minuters diskussion och frågor från övriga
förekommer. Examinator avslutar med någon fråga. Respondenter får skriftliga
kommentarer från opponenter samt muntliga från kursexaminator för att ha underlag
för ev. förändring till pärmen. Sammanlagt (inkl. bensträckarpaus) ägnar vi ca 35
minuter till varje arbete.
Oppositionen avslutas.
Vi ser fram emot en givande examinationsdag tillsammans med er alla.
25
Fältstudier i kursen
Att läsa högt för barn följt av boksamtal.
Dominkovic, Kerstin; Eriksson, Yvonne; Fellenius, kerstin. (2006). Läsa högt för barn.
Lund: Studentlitteratur.
Bokstavsbearbetning och stimulering till alfabetsträning och läsning (beskrivs i kursen)
Läsa på egen hand och använda i portfolioskrivandet:
Bakhtiari, Marjaneh. (2005). Kalla det vad fan du vill. Stockholm: Ordfront.
Följande hör till portfolioskrivandet:
Observation av skriftspråksrum.
Intervju med två barn.
26
