Diabetesvård 1 2017

DIABETESVÅRD
Tidning för Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård
www.diabetesnurse.se
NR 1 2017
Årsmöte 27 april 2017
Anmälan till Diabetesforum 27-28 april 2017 via
www.diabetesnurse.se eller www.diabetesforum2017.se
DIABETESVÅRD NR 1 2017
3
Ordföranden har ordet
God fortsättning på det nya året, vi i styrelsen ser fram mot
ett händelserikt år då vi har Diabetesforum att se fram emot
i april och då vi är aktiva i flera pågående projekt.
Ingela Bredenberg.
Vad är då på gång undrar ni kanske? Dels
är det flera aktiviteter med Svensk sjuksköterskeförening. På föreningsstämman
beslutades i juni 2015 att tillsätta en utredning med syfte att utveckla samarbetet
mellan föreningen och sektioner och nätverk. Utredningens förslag till beslut ska
presenteras på Föreningsstämman år
2017. Krister Gustafsson har representerat vår förening och framfört att föreningens intresse inte är att kopplas ihop med
andra föreningar. Avslutande workshop är
den 20 januari. Krister har också representerat oss i dokumentationsmöten på SSF.
Mer information kommer när allt är klart.
Prediabetesprojektet är i stort i hamn och
en folder om detta kommer att tryckas via
SSF. Stort tack till Lillemor Fernström som
varit projektledare i detta samt alla ni som
kom på mötet i Stockholm och bidrog
med er erfarenhet och kunskap som
gjorde att arbetsgruppen kunde sammanställa arbetet. Vi hoppas nu att vi ska hinna
få till en ansökan för att få bidrag för att
pröva modellen.
Det mest spännande just nu är att vi varit
inbjudna till Charlotta George sakkunnig
patientsäkerhet på Socialstyrelsen och jurist Martina Holmström. Jag och Lena Insulander var där och framförde våra åsikter om förskrivningsrätt av läkemedel för
specialistutbildade diabetessjuksköterskor.
De skall diskutera detta med sina chefer
och se om det är möjligt, det kommer att
krävas ett stort arbete av dem. Vi skall ses
igen i vår och ha uppföljning på detta som
vi ser fram emot så fortsättning följer. Om
detta arbete påbörjas så kommer det ta
tid lång tid att genomföra. Detta har ju
föreningen arbetat med i flera omgångar
nästan så länge som jag har varit medlem.
ras fortfarande med vissa justeringar så håll
koll på Forums hemsida. Hoppas att ni
skall finna flera intressanta föredrag. Och
att vi ses på årsmötet.
Ingela Bredenberg
Ingela Lavin och jag företrädde föreningen
på Värdsdiabetesdagen i Umeå. Mer om
detta finns att läsa om i tidningen.
Våra ledtal som presenterades i förra
numret har varit med i många diskussioner
och är ett bra underlag till att diskutera
bemanningen på arbetsplatsen. Tyvärr har
vi i Stockholmsregionen svårt att rekrytera
nya kollegor för tillfället det är få eller inga
sökande när tjänster utlyses både i primärvård och på sjukhus. Vore trevligt att få
feedback från er hur det ser ut i resten av
landet. Styrelsen täcker ju vissa delar men
inte hela landet.
T
Andra
hormoners påverkan s.
INNEHÅLL
44-45
NDR nyhetsbrev
4
Diabetessjuksköterskeutbildning6
Studie: livskvalitet registerdata 7-16
SFSD i Almedalen
Vi har fler områden där vi har aktiviteter
på gång som vi kommer att presentera när
beslut är tagna om vad vi ska prioritera
och när vi kommer fram till resultat så
klart. På vår hemsida så uppdateras nyheter snabbast så ta som vana att gå in och
uppdatera dig på den.
Gravida med typ 1 mår bra
Då era mailadresser tyvärr inte uppdateras i samband med tex byte av arbetsplats
så får vi oändligt många felmedelande när
vi skickar mail och gör detta endast i nödfall till få utvalda. Önskar ni kontrollera era
uppgifter eller ändra dem så vänd er [email protected].
Ung diabetes
Vi i styrelsen ser fram emot att träffa er på
Forum 27-28 april. Programmet uppdate-
18-22
30
Ledtal, diabetessjuksköterskor 32-33
Diabetessjuksköterskans roll
34
Sjukdomsförebyggande metoder 36
37
Rekommenderat blodtrycksmål
ifrågasätts38
FEND40-41
New Insulin Delivery
Recommendations47-68
Nyhetsbrev
Vi på NDR vill börja med att tacka er alla för det gångna året.
Nu ser vi fram emot ett nytt år med nya och spännande
utmaningarNya
i det hemsidan
viktiga arbetet att förbättra diabetesvården.
Glimtar från 2016 års resultat
Preliminära resultat för HbA1c och blodtryck visar att trenden är positiv.
Andelen personer med diabetes som når behandlingsmålen
för HbA1c och blodtryck ökar. Det gäller för såväl primärvården som landets specialistkliniker.
Vi var riktigt oroliga förra året när blodtrycksresultaten pekade neråt och det känns skönt att det vänt åt rätt håll igen,
men det är fortfarande alldeles för många patienter som har
högt blodtryck. Inget landsting uppfyller blodtrycksmålen i de
Nationella riktlinjerna och det är långt kvar för de allra flesta,
både i primärvården och på medicinklinikerna.
Forskning
Vi ser att täckningsgraden fortsätter stiga och under året har
över 400 000 individer rapporterats in till registret. Det betyder att vården rapporterar in allt fler av de personer som
har diabetes. Med högre täckningsgrad ökar förutsättningarna för jämlik vård och ger ett bättre underlag för uppföljning
av diabetesvården. En förklaring till den allt bättre täckningsgraden kan vara en fortsatt ökad direktöverföring från journal
till register. Årsrapporten beräknas vara klar i april men glöm
inte att du alltid kan följa resultatutvecklingen i Knappen
(www.ndr.nu/knappen).
Rapporteringen blir inte automatiskt bättre med
direktöverföring
Tyvärr ser vi att med direktöverföringen så ökar risken att
inrapporteringen på enskilda variabler kan minska och under
året har vi också sett flera exempel på detta. Det finns risk
att registerkvaliteten på sikt försämras om detta inte rättas till
Excess Mortality
och det är viktigt att ansvariga i landstingen
hjälper till att lösa
among Persons with Type 2 Diabetes
problemen.
Vi vill uppmana dig som enskild användare att regelbundet
kontrollera att det du tänkt rapportera över till NDR också
hamnar
där.patientenkät
Hittar du avvikelsertestas
eller vill du
få hjälp
NDR:s
just
nu.att kontrollera dina inrapporteringar så är du välkommen att höra
av dig till oss per telefon eller epost. Du hittar kontaktuppgifter på www.ndr.nu
Ett mycket spännande 2017
Ett gammalt talesätt säger att man ska inte sälja skinnet innan
björnen är skjuten men vi kan inte
låta bli att berätta lite om det som är i görningen. Diabetesenkäten går inom kort in i pilotfas och i och med det kommer vi att öppna upp för patienterna att kunna se sin diabetesprofil.
Vi skapar enav
egeninsulinpumpar
yta för patienterna med e-tjänster
Registrering
för att besvara enkäten, se på resultatet och även se sina
medicinska resultat. Detta är en milstolpe i registrets utveckling och vi hoppas att det kommer leda till ökad patientmedverkan.
Vi kommer också att uppgradera Knappen till version 2.
Under åren sedan knappen lanserades 2014, har vi fått in en
hel del värdefulla förbättringsförslag från er användare och
utvecklingsarbetet är nu i full gång.
Soffia Gudbjörnsdottir, registerhållare
DIABETESVÅRD NR 1 2017
5
Nyhetsbrev från
Ung Diabetes
Vill du veta vad som händer i Ung Diabetes? Läsa om pågående projekt och kanske ta del av intressanta evenemang
nära dig? Prenumerera då på vårt nyhetsbrev som kommer
ut minst 4 gånger per år! Gå in på www.ungdiabetes.se och
fyll i dina uppgifter.
1. KEB 17 –
Vi bestiger Kebnekaise
Sommaren 2017 ger sig Ung Diabetes ut
på ett äventyr. Då bestiger vi Kebnekaise,
Sveriges högsta berg 2 097 m.ö.h. för att
samla in pengar till Diabetesfonden och
projektet Life for a Child.
Att bestiga Kebnekaise är en tuff prövning. Att göra det med en diabetesdiagnos är ännu tuffare. Diabetes är en ständig
kamp mot höga och låga blodsockervärden. Genom att bestiga Sveriges högsta
topp vill vi visa att vi är större än våra
toppar och dalar. Vill du veta mer så gå in
på https://www.diabetes.se/keb17.
Vårt mål är att samla in 100 kr per meter
vi tar oss upp för berget. Vill du vara med
och bidra till insamlingen? Gå in på https://
www.diabetes.se/keb17eller besök http://
charitystorm.org/fundraisers/keb-17/ för
att skänka en gåva direkt.
2. Kick-Off 2017
Den 7-9 april kommer vi, för tredje året i
rad, genomföra en kick-off för dig mellan
15-30 år som vill driva diabetesrelaterade
projekt. Ung Diabetes, Box 1107, 172 22
Sundbyberg, Telefon: 08-564 821 00, Fax:
08-564 821 39 [email protected],
www.ungdiabetes.se
Under kick-offen kommer vi att jobba
med teman som ledarskap, projekt och
kommunikation. Vi kommer tillsammans
ta oss igenom workshops och diskussioner samt ta del av inspirerande föreläsningar. Målet är att du ska få inspiration
och de verktyg som krävs för att kunna
genomföra ett projekt på hemmaplan.
Nya såväl som gamla deltagare är välkomna att delta. Inbjudan kommer du
kunna hitta här:
http://www.diabetes.se/kick-off. Vi kommer även ge mer info på våra sociala
medier.
3. Linnéas projekt
För ett år sedan deltog Linnéa Jansson på
Ung Diabetes kick-off. Hon kände att hon
ville göra något för att uppmärksamma
diabetes. En sjukdom hon fick för snart 3
år sedan och som hon själv haft fördomar
om. Kick-offen resulterade i en fotoutställning där Linnéa delar med sig av sin
relation till sjukdomen och försöker väcka
nyfikenhet för diabetes på ett odramatiskt
sätt.
man ska leva med en kronisk sjukdom
och hur det påverkar det dagliga livet på
ett sätt som inte blir så kliniskt och medicinskt, berättar Linnéa.
Läs mer om Linnéas fotoutställning och
hur du ska gå tillväga om du själv vill ställa
ut den på ett evenemang i nästa nummer
av Allt om Diabetes.
4. Världsdiabetesdagen
Hoppas ni hade en lika bra Världsdiabetesdag som vi hade! Ung Diabetes befann
sig på olika platser runtom i Sverige, bland
annat i Umeå, Göteborg och Stockholm.
Vi föreläste, pratade med diabetesrelaterade företag, tog del av intressanta föreläsningar och sålde Ung Diabetes produkter. Vi vill också tacka våra lokala representanter som engagerade sig runtom i
landet. Tillsammans kan vi göra skillnad
– Jag valde att göra en fotoutställning för
att lyfta mycket av de saker som jag
tyckte glömdes bort när jag blev sjuk. Det
är fokus på känslorna kring att få veta att
,
www.diabetes/ungdiabetes
6
DIABETESVÅRD NR 1 2017
ISPAD,
Valencia 26-29 oktober 2016
ISPADS årliga konferens hölls denna gång i ett varmt och
soligt Valencia dit deltagare från barn-och ungdomskliniker
i hela världen samlats. Årets tema var ”Utbildning och nya
teknologier- förbättra diabetesvården”. Här kommer ett
axplock från konferensen.
Ingela Lavin, Anna-Lena Brorsson och
Anna Lindholm Olinder.
Dag 1
Dagens första föreläsning hölls av Desmond Schats läkare och professor vid
Florida universitet, som vunnit ISPADs
Prize of Achievment i år. Han undrade
varför det är så tyst kring diabetes, en
sjukdom som dödade 5 miljoner människor 2015. Varför reagerar inte media
och beslutsfattare? Han jämförde bl.a.
med HIV och cancer som får stor publicitet och stora resurser. Det måste bli en
förändring för att kunna stoppa diabetespandemin.
Nästa symposium handlade om träning
och diabetes. Francesca Annan, dietist
från England pratade om kostens betydelse vid fysisk aktivitet. Francesca arbetar
bl.a. med att utbilda idrottare och vårdpersonal i hur de skall hantera den glykemiska kontrollen så att idrottaren skall
kunna utöva sin sport på bästa sätt. Hon
sitter också i en expertpanel för JDRF
PEAK (T1D Performance in Exercise And
Knowledge) som arbetar med att ta fram
riktlinjer för vårdpersonal och personer
med diabetes kring diabetes och fysisk
aktivitet. Francesca talade om vikten av att
anpassa kost och insulin vid idrottande.
Vid spontana aktiviteter brukar det fungera bäst att äta extra kolhydrater, men vid
planerade aktiviteter kan även insulindosen behöva justeras. Det är viktigt att individualisera eftersom olika sporter kräver olika mycket kolhydrater. Hon avrådde från att plocka bort insulinpump vid
idrott.
Mike Riddell läkare och professor från
Canada som bl.a. skrivit boken ”Getting
pumped”- en insulinpumpguide för aktiva
personer med diabetes- talade om fysiologi vid träning. Även han talade om vikten av att individualisera råd. Blodsockersvaret blir helt olika vid anaerob eller aerob träning. Vid anaerob träning (t.ex.
styrketräning/sprint) stiger ofta blodsockret medan det vid aerob träning (ex.
löpning) ofta sjunker. Många sporter
innehåller både anaerob och aerob aktivitet vilket ibland kan göra det enklare att
hålla ett jämnt blodsocker.
Symposiet avslutades med en föreläsning
av Gavin Griffiths som vid 8-års ålder fick
sin diagnos typ 1 diabetes. Han fick tidigt
veta från sina vårdgivare att det var besvärligt med träning och diabetes och fick
inte det stöd han behövde. I stället testade han sig fram på egen hand och idag
är han en multisportare med stort engagemang kring diabetes hos barn och
ungdomar. På hemsidan ”diathlete.org”
kan du läsa mer om honom och hans
utbildningsprogram för barn och ungdomar.
Frida Sundberg läkare från drottning Silvias sjukhus i Göteborg pratade om CGM
hos friska barn mellan 2-8 år. Resultatet
visade att barnen hade ett medelglukos
på 5,3 mmol/l (4,6-6,0 mmol/l) . På morgonen, kring kl.05, var blodsockret som
lägst (3,9–5,1) och vid 21-tiden på kvällen
var det som högst (4,7–7,1 mmol/l). Glukosvärden < 4 mmol/l var ovanligt
(medianvärde 7 %) och endast 2 % av
värdena låg < 3,5 mmol/l.
Korey Hood från universitetet i Stanford
berättade om en studie där föräldrar till
små barn med CGM fick strukturerat
stöd kring rädsla för hypoglykemi och
stress kring diabetes. Trots att vi idag har
avancerade hjälpmedel är det fortfarande
många som inte når HbA1c-målen. Vi får
inte glömma att de avancerade hjälpmedlen skall användas av människor. I sin studie såg Karen att rädsla för hypoglykemi
minskade och behandlingstillfredställelsen
med CGM ökade då föräldrarna fått stöd
kring sin oro och rädsla. Barnens glukosvärden låg även längre tid inom målområdet då föräldrarna fått stöd.
Vincent Mc Darby från National Childrens Research Centre i Dublin presenterade en studie där de tittat på ungdomar
och deras föräldrars syn på diabetesvården och när de är mogna att ta ett större
ansvar. Skillnaderna var signifikanta. Ungdomarna ville tidigare få möjlighet att
träffa läkare själva. När det gällde frågan
hur ofta de önskade få komma på läkarbesök var det ingen skillnad mellan barn
och föräldrar. Var tredje månad föredrogs
om den metabola kontrollen var god, vid
bristande metabol kontroll önskade de få
komma var sjätte vecka.
Dag 2
Patricia Colton ansvarig för ätstörningsprogrammet på Toronto General Hospital talade om ätstörningar hos tonårs-
DIABETESVÅRD NR 1 2017
flickor med diabetes. Hon sa att hetsätning är mycket vanligt hos unga kvinnor
med diabetes ca 45-80% är drabbade.
Det är även vanligt att hoppa över sina
insulindoser/dra ner på insulinet för att
behålla sin vikt. Många faktorer som är
kopplade till livet med diabetes bidrar till
en ökad sårbarhet:
1. Missade insulindoser- vad beror det på?
Är det en önskan att undvika insulin för
att undvika viktuppgång eller okunskap?
Det finns många tips på nätet där ungdomar kan läsa om hur man kan undvika att
gå upp i vikt genom att ta mindre insulin.
Genom att undvika insulin undviker man
viktuppgång, känningar, tänka på diabetes
etc.
2. Dietrestriktioner- försök att ta kontroll
över sitt matintag. Är associerad med en
pendlande vikt och dessa flickor tenderar
att överäta då de mår dåligt. En ätstörning
startar ofta med bantning.
3. Viktförändringar- flickor med diabetes
har en högre risk att utveckla en ätstörning. Viktnedgång vid insjuknande i puberteten kan vara ett tillstånd flickan vill tillbaka till.
4. Hantera livet med diabetes- familjens
engagemang och stöd är av stor betydelse och även graden av självbestämmande.
Varningssignaler kan vara missnöje med
sin kropp/vikt, missade insulindoser, försämrad diabeteskontroll, uteblir från besök, varierande vikt, depression. Vid
misstanke om ätstörning är det viktigt
med tidig psykologkontakt och familjebaserad terapi. Hälsoriskerna överväger ofta
inte möjligheten att vara smal för dessa
flickor. Patricia rekommenderar att vårdteamet fokuserar på normalt ätande och
en tät uppföljning där teamet talar om
för- och nackdelar med ätstörning, fyller
kunskapsluckor och minskar fokus på vikt.
Olle Korsgren professor vid Uppsala universitet, talade om ö-cellstransplantationer. Största hindret för transplantationer
är brist på donatorer och därmed liten
tillgång till ö-celler. Många studier pågår
med att odla fram insulinproducerande
stamceller. In vitro fungerar det att få cellerna att producera insulin, men det är
mer tveksamt att transplantera dessa på
människor. Risken finns att de kan utvecklas till cancerceller, producera insulin
ohämmat etc. Stamcellstransplantationer
är för framtiden och kommer kanske så
att förbli. Edvard Montanya läkare och
professor från Barcelona talade om kliniska frågor kring stamcellstransplanta-
7
tion. Han berättade att av de patienter
som transplanterats enligt Edmontonprotokollet är ca 50 % insulinfria efter fem år.
Indikationerna för Ö-cellstransplantation
är i dagsläget patienter som saknar varningstecken för hypoglykemi (hypoglycemia unawareness) och/eller okontrollerbara svängningar i blodglukos. Andra fall
kan vara patienter som står på immunsupprimerande läkemedel på grund
av transplantation av annat organ. Fortfarande är det en minoritet av patienterna
som kan erbjudas ö-cellstransplantation
på grund av toxiciteten i immunsupprimerande läkemedel och brist på donatorer.
Dag 3
Hans Veeze barnläkare från Nederländerna berättade om specialiserade diabetescenter för barn- och ungdomar- Diabeter. I dagsläget finns det fem centra i
Nederländerna. Dessa centra karaktäriseras främst av stark fokus på individualiserad vård och användande av teknik.
Sjuksköterskorna träffade betydligt fler
patienter eftersom de inte längre gjorde
så många administrativa uppgifter. De
hade också värnat om att miljön skulle
vara hemtrevlig och personalen hade
privata kläder (detta var enbart en mottagning, behövdes sjukhusvård remitterades patienterna till sjukhus). De hade
även utvecklat ett webbaserat system där
patienterna kunde ladda ned sina data
och-om de ville- dela med vårdpersonalen. Alla glukosvärden visades i en färg där
rött var mycket högt och blått var lågt. De
hade lagt in en färgskala med 8 olika färger
för att patienterna snabbt skulle se en
förbättring.
Från Denver rapporterade Cari Berget
om telemedicin i hemmet som de testat
under ett år för unga vuxna (CoYoT1).
Patienterna hade i snitt tre virtuella besök
via telemedicin per år och ett ”fysiskt”
besök på kliniken. Forskarna såg att besöksfrekvensen ökade med denna metod. Antalet personer som hade minst
fyra besök per år ökade från 22 % till 67
%. Att erbjuda telemedicin till unga vuxna
kan vara en framgångsrik väg för vården
att nå denna grupp.
Den stora mängden flyktingar som kommit till Europa det senaste åren innebär
nya utmaningar för vården. Detta talade
Birgit Rami-Mehar från Wien om. De har
jämfört data från flyktingbarn (födda i
Afghanistan, Syrien, Iran och Irak) med
data från barn födda i Tyskland och Österrike. De fann 175 barn med typ 1 diabetes i gruppen flyktingar. Dessa barn
hade signifikant högre HbA1c, få hade
pump (6,6 %) och de hade fler hypoglykemier med coma. Jämfört med infödda
barn möts flyktingbarnen av flera utmaningar såsom- språkliga hinder, annan syn
på vård och behandling från hemlandet,
svårigheter att få tillgång till hälso- och
sjukvård, andra matvanor och ätmönster,
avsaknad av undervisningsmaterial på
hemspråket etc.
Timothy Jones från Perth presenterade
en studie om allvarliga hypoglykemier där
de jämfört data från 2002 och 2015. De
såg att trots att medelHba1c har sjunkit
har antalet svåra hypoglykemier minskat
från 28/100 pat.år 2002 till 3/100 pat.år
2015. De har även tittat på nedsatt förmåga att känna symtom på låga blodsockervärden. De flesta studier visar på att ca
20 % av både barn och vuxna med typ 1
diabetes är drabbade och dessa patienter
har en starkt ökad risk att drabbas av allvarliga hypoglykemier. För att identifiera
vilka patienter som är i risk användes ett
modifierat frågeformulär (Clarke). Det är
viktigt att vi identifierar vilka patienter
som är i risk för att kunna förebygga allvarliga hypoglykemier.
Barbara Anderson professor, psykolog
och beteendevetare från Texas presenterade en studie om vad som karaktäriserar
unga vuxna (18-25 år) som når mål
HbA1c < 53 mmol/mol. De unga vuxna
är i en känslig utvecklingsfas med många
förändringar i livet. Socialt- förändringar i
relationer, emotionellt-frigörelse från familjen, geografiskt- flytta till annan ort,
ekonomiskt- bli självförsörjande. Vid
övergång från barn till vuxenmedicinsk
klinik förlorar många kontinuiteten i diabetesvården. Tillståndet för de ungdomar
med T1D och psykiatriska/neuropsykiatriskaproblem försämras de närmaste 8
åren enligt internationella studier och
dessa ungdomar har en ökad risk för
mikrovaskulära komplikationer och en för
tidig död. Familjerelaterade konflikter är
också starkt förknippade med ett högre
HbA1c. Sammanfattningsvis visade Anderson att endast 18 % av de unga vuxna
nådde ett HbA1c < 53 mmol/mol. Det
karaktäristiska för denna grupp var-:
• Mer frekventa blodsockerkontroller/
dag, mer fysisk aktivitet, använder kolhydraträkning
• Färre diabetesrelaterade familjekonflikter
• Upplevde mindre diabetesbörda
• Bättre livskvalité
8
DIABETESVÅRD NR 1 2017
Elisabeth Jelleryd, dietist från Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm presenterade en studie där de tittat på effekter av
kolhydraträkning från diabetesdebut. De
såg att kolhydraträkning minskar insulinbehovet med bibehållen metabol kontroll. Flickor som kolhydraträknade hade
en kraftigare viktuppgång än de som inte
gjorde det. Möjligen kan detta bero på att
de har en mer liberal inställning till fett och
proteiner och på så sätt får i sig mer energi. Styrkan i kolhydraträkning ligger
framförallt att det är ett bra hjälpmedel
att dosera insulin på, patienterna tycker
om det och följsamheten ökar.
Vid Medtronics symposium talades det
framförallt om MiniMed 640G. Vid användande av denna pump med CGM är det
viktigt att låta pumpen göra jobbet och
inte agera vid nedåtpilar. Basaldosen kan
ofta ökas med 15 % eftersom pumpen
själv korrigerar och stänger av sig vid risk
för låga värden. Ragnar Hanås, läkare från
Uddevalla, talade om vikten av god metabol kontroll redan i barnaåren p.g.a. det
metabola minnet. I Sverige kommer därför HbA1c-målet för barn och ungdomar
att sänkas till 48 mmol/mol. I USA lanseras i höst den första Closed loop hybrid
pumpen MiniMed 670G tillsammans med
en ny förbättrad sensor. Denna pump kan
styra basaldosen men patienterna måste
fortfarande ange kolhydrater då de äter.
Dag 4
Dagen inleddes med en session om nya
teknologier. Steve Griffen, JDRF, talade
om framtiden och att closed loop systemen närmar sig. Första hybriden MiniMed
670G lanseras som sagt hösten 2016 i
USA och finns förhoppningsvis i Europa
inom en inte allt för avlägsen framtid. I
dagsläget är den dock endast godkänd för
personer > 14 år.
Det finns fortfarande många utmaningar
innan closed loop kan fungera fullt ut. Infusionsseten måste bli bättre och helst
inte behöva bytas så ofta som idag. Sensorerna måste bli tillförlitligare och smidigare. Insulinerna måste bli snabbare, ev.
administreras intraperitonealt. Andra läkemedel kan behöva tilläggas för att hålla
ett jämnt blodsocker, t.ex. glukagon eller
GLP1 agonister. På dagtid stora utmaningar för closed loop-systemet. Dagar
ser olika ut- olika måltider både mängd
och innehåll kan skilja mycket, olika typer
av aktivitet, insulineffekten kan variera etc.
Viktigt att hjälpmedel är enkla och smidiga
att använda. Skall pumparna bli mindre
behövs mer koncentrerat insulin.
Vid symposiet Ӏr diabetes en emotionell
börda för tonåringar och unga vuxna med
T1DM?” talade Jill Weissberg-Benchell,
professor och barnpsykolog om att aspekter på att vara tonåring/ung vuxen
påverkar metabol kontroll och livskvalité.
Diabetes är en mycket krävande sjukdom
och det behövs stöd från ett diabetesteam för att kunna hantera den. För tonåringar kan det vara extra svårt eftersom
de ofta är mycket impulsiva. Diabetes är
ingen ”gör det själv- sjukdom”. Relationen
mellan beteende och resultat är ofta liten”jag har gjort allting rätt idag och ändå är
mitt blodsocker högt”, omgivningen har
ofta mycket liten förståelse för vad det
innebär att ha diabetes, skam och skuld ”
skuld är den värsta komplikationen till diabetes”, behöva ljuga för sin familj och
omgivning (gömma godis, säga att man
tagit insulin m.m.) Problemet är också att
belöningen för att ta sitt insulin och kontrollera blodsocker ligger i en avlägsen
framtid. Föräldrarna är ofta oroliga och
det är lätt att det blir konflikter då tonåringen många gånger kan känna sig anklagad och ifrågasatt av föräldrar. Föräldrarna
känner sig ofta som ”diabetespoliser”. I
familjer där man har en positiv relation
fungerar även diabetesvården bättre.
Uppmuntra föräldrarna att se det positiva
i sina barn och prata om vilka bra egenskaper de har.
Elisabeth Northam, neuropsykolog från
Melbourne pratade om att minska diabetesbördan- det är något för hela familjen
och diabetesteamet. Vi har olika syn och
olika kunskaper om sjukdomen. Som
vårdpersonal har vi mer kunskap om
sjukdomens orsaker, behandling, prognos
medan patienten har mer kunskap om sitt
liv med diabetes. Ungdomar och deras
föräldrar har ofta olika syn på vad som är
viktigt i livet och när föräldrarna prioriterar diabetes högt prioriterar ungdomarna
den lågt. Föräldrarna känner sig ofta oroliga och ifrågasatta och de önskar kontinuitet i vården, att personalen inte skall
vara för stressad, att alla medlemmar i
teamet ger samma råd och möjlighet att
själva få prata med vårdpersonalen utan
att barnet är närvarande. Mental ohälsa är
vanligt hos barn och ungdomar med typ
1 diabetes. 14 olika studier visar att förekomst av symtom på depression fanns
hos 30 % av barnen med T1D i åldrarna
7-17 år och det finns en stark koppling till
försämrat HbA1c i denna grupp. Northam undrade om det kan vara så att diabetes leder till en skada i neuronet och
förändringar i neurotransmittorerna?
Skulle denna gå att behandla med läkemedel? Hursomhelst är kopplingen mellan nedstämdhet och försämrad metabol
kontroll stark och vården måste bli bättre
på att ta hand om detta. Goda resultat
från kliniken är beroende av- förmåga att
lyssna – individualiserad vård- smart användning av tekniska hjälpmedel – uppmärksamhet på mental hälsa samt nyfikenhet på alternativa sätt att nå optimal
diabetesvård.
Det visades förstås många intressanta
posters. Bl.a. fanns där en poster från
universitetet i Leicester som visade att
deltagande i en kör tillsammans med andra barn med diabetes signifikant förbättrade Hba1c efter 15 månader. Bidragande orsak kan ha varit att förutom att få
träffa andra barn med diabetes, träffade
även föräldrarna varandra. Några av deltagarna var personal från diabetesteamet
och familjerna hade ofta möjlighet att
sitta ned med dem och prata om diabetes.
Att föräldrar har en viktig roll för behandlingsföljsamheten vid typ 1 diabetes vet vi,
men de flesta studier som finns belyser
föräldrarollen hos familjer med små barn.
E.Goethals från Belgien har tittat på föräldraskap och följsamhet till behandling
hos tonåringar och unga vuxna. Hon fann
att bra föräldrastöd är viktigt för följsamhet i diabetesvården även hos unga vuxna. Var föräldrarna negativ och krävande
försämrades den metabola kontrollen
medan om föräldrarna var inkännande
och förstående förbättrades följsamheten.
Från Huddinge sjukhus i Stockholm visade bl.a. Torun Torbjornsdottir, Elisabeth
Marosvari-Barna och Annika Jansson en
poster om insulinpump och CGM på
barn med neonatal diabetes. De visar att
insulinpump är ett säkert sätt att administrera insulin på och är att föredra framför
insulindropp. Det minsta barnet som fått
pump och CGM vägde endast 938g!
Sammanfattningsvis var det en intressant
och givande kongress. Eftersom den är
internationell slås man av hur stora skillnader det är i diabetesvården- från att
knappt ha möjlighet att få tag på insulin till
att använda högteknologiska hjälpmedel.
Gemensamt är dock fortfarande att diabetes är en mycket krävande sjukdomdygnet runt, även för dem som har tillgång till den nya tekniken.
Ingela Lavin
Diabetessjuksköterska, Barn-och
ungdomskliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå
Ledamot SFSD styrelse
[email protected]
Diabetesbehandling kommer snart att hamna
i ett helt nytt ljus. Den smarta mätaren
CONTOUR® NEXT ONE ger anmärkningsvärt
noggranna blodsockervärden som smidigt
överförs till CONTOUR® DIABETES-appen.1,2
Det nya systemet gör det möjligt för patienterna
att dela sina blodsockervärden med dig och kan
utgöra underlag för mer givande diskussioner.
Dessutom kan patienterna logga sina dagliga
aktiviteter för att hjälpa dem förstå hur deras
blodsockervärden påverkas. Då kan de hantera
sin diabetes på ett smartare sätt.
Deras diabetes, i ett nytt ljus
®
System för
blodsockerkontroll
Om du vill veta mer om CONTOUR® NEXT ONE-mätaren kan du
kontakta din Ascensia-representant eller besöka contournextone.se
Referanser: 1. CONTOUR® NEXT ONE bruksanvisning. 2. Christiansen M et al. Accuracy and user performance evaluation of a new blood glucose monitoring system in development for
use with CONTOUR® NEXT test strips. Poster presenterad på 15th Annual Meeting of the Diabetes Technology Society (DTS); October 22–24, 2015; Bethesda, Maryland, USA.
Ascensia, Ascensia Diabetes Cares logo och CONTOUR är alla registrerade varumärken som tillhör Ascensia Diabetes Care Holdings AG.
Apple and the Apple logo are trademarks of Apple Inc., registered in the U.S. and other countries. App Store is a service mark of Apple Inc. Google Play and the Google Play logo
are trademarks of Google Inc.
© Copyright 2016 Ascensia Diabetes Care Holdings AG. All rights reserved.
Tillverkningsdatum: mars 2016. Code: G.DC.03.2016.44224
GRØSET™ 01.16.A.SE
Att se hur dagliga aktiviteter
påverkar blodsockret.
Det är upplysande.
10
DIABETESVÅRD NR 1 2017
AGNETAS
DIABETESVÅRD NR 1 2017
11
AGNETAS
12
DIABETESVÅRD NR 1 2017
Pedagogikstipendium
Patienter med diabetes fattar dagligen beslut om
hanteringen av sin sjukdom. I syfte att stödja och
motivera patientens egen förmåga att ta ansvar för
sin sjukdom och sina beslut, har olika modeller för
patientutbildning utvecklats och utvärderats. Vårdteamets pedagogiska kompetens är därför viktigt
att uppmärksamma.
STI
PEND
IUM
För att stimulera till nya pedagogiska grepp inom Diabetesvården utlyser
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, med stöd av Lilly diabetes,
ett pedagogiskt stipendium på 30 000 SEK.
Stipendiet är avsett för en mottagning/vårdcentral som på ett strukturerat
och motiverande sätt arbetar med patientutbildning.
Vem kan söka?
Berättigad att söka är en eller flera diabetessjuksköterskor som arbetar inom
diabetesvården (primärvård, sjukhus, barn, kommun och vårdutbildningar).
Minst en av de sökande måste vara medlem i SFSD.
Ansökan ska innehålla:
1. Beskrivning av hur enheten arbetar med att utveckla och utvärdera patientutbildning.
2. Rapporten ska innehålla en kort bakgrund, syfte, tillvägagångssätt
(metod och resultat) samt avslutande diskussion.
3. Uppgifter om ansvarig diabetessjuksköterska samt annan personal i teamet ska anges.
Sista anmälningsdag är 7 mars 2017
Se även www.swenurse.se/diabetesnurse/
Välkommen med din ansökan!
Kontaktperson: Janeth Leksell, vetenskaplig sekreterare SFSD, [email protected]
Diabetesforum 2017
27-28 april, Stockholm Waterfront Congress Center
ig
d
l
ä
Anm !
idag
2017 är det åter dags för Diabetesforum!
27-28 april 2017 samlas hela Sveriges diabetesexpertis i Stockholm
för konferens och erfarenhetsutbyte. Passa på att boka din plats redan idag.
För mer information om programmet besök www.diabetesforum2017.se.
Vi ser fram emot att hälsa dig välkommen!
Diabetesforum samarrangeras av:
Svenska Diabetesförbundet
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård
Svensk Förening för Diabetologi
Barnläkarföreningens sektion för endokrinologi och diabetes och
Dietisternas Riksförbund.
DIA BE TE S F ORUM
STOCK HOLM 27 - 2 8 APRIL 2 01 7
14
DIABETESVÅRD NR 1 2017
Omvårdnadsstipendium
För projekt eller fortbildning inom diabetesvården
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård
utlyser stipendium för projekt eller fortbildning
inom diabetesvård. Stipendiet är avsett att delas ut
till en eller flera medlemmar för enskilt projekt eller fortbildning inom diabetesvård.
STI
PEND
IUM
Beträffande ansökan för projekt gäller följande:
• Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av det tänkta eller genomförda projektet.
• Följande rubriker ska användas: bakgrund, syfte, metod, tidsplan, betydelse.
• Uppgifter om ansvarig diabetessjuksköterska samt annan
personal i teamet ska anges.
• Kostnadsbeskrivning
Beträffande ansökan för fortbildning gäller följande:
• Gäller inte högskoleutbildning.
• Beskrivning av vilken konferens som avses.
• Kostnadsbeskrivning
• Vid deltagande i nationella/internationella kongresser prioriteras personer
som deltar med egen poster.
Övrig information:
• Stipendiat måste ha varit medlem i SFSD i minst tre år.
• Den summa som fördelas utgörs av 40 000 SEK
Sista anmälningsdag är 7 mars 2017
Se även www.swenurse.se/diabetesnurse/
Välkommen med din ansökan!
Kontaktperson: Janeth Leksell, vetenskaplig sekreterare SFSD; [email protected]
DIABETESVÅRD NR 1 2017
15
Posterstipendium
Sjuksköterskor i diabetesvård genomför spännande
projekt för att förbättra diabetesvården. Det kan ske
som förbättringsarbete på den egna arbetsplatsen,
inom ramen för en uppsats eller som ett forskningsprojekt. Diabetessjuksköterskans kreativitet och
kompetens är därför viktigt att uppmärksamma.
STI
PEND
IUM
För att stimulera projekt i Diabetesvården utlyser
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, med stöd av Novo Nordisk,
ett stipendium för Forskning på 20 000 SEK och
ett stipendium för Utveckling/Förbättring på 10 000 SEK.
Stipendiet är avsett för en eller flera diabetessjuksköterska/diabetessjuksköterskor.
Vem kan söka?
Berättigad att söka är en eller flera diabetessjuksköterskor som
arbetar inom diabetesvården (primärvård, sjukhus, barn, kommun och vårdutbildningar).
Minst en av de sökande måste vara medlem i SFSD.
Ansökan ska innehålla:
En sammanfattning (abstract) kort bakgrund, syfte, tillvägagångssätt
(metod och resultat) samt avslutande diskussion och eller kliniska implikationer.
Namn på författare och arbetsplats.
Sista anmälningsdag är 7 mars 2017
Se även www.swenurse.se/diabetesnurse/
Välkommen med din ansökan!
Kontaktperson: Janeth Leksell, vetenskaplig sekreterare SFSD; [email protected]
16
DIABETESVÅRD NR 1 2017
Diabeteskänslor
i kameralinsen
För ett år sedan deltog Linnéa Jansson på Ung Diabetes
kick-off. Hon kände att hon ville göra något för att uppmärksamma diabetes. En sjukdom hon fick för snart 3 år sedan
och som hon själv haft fördomar om. Kick-offen resulterade
i en fotoutställning där Linnéa delar med sig av sin relation
till sjukdomen och försöker väcka nyfikenhet för diabetes på
ett odramatiskt sätt.
Linnéa Jansson
Vid insjuknandet möter du väldigt mycket
informationsbroschyrer som handlar om
hur du ska äta, hur många sprutor och hur
mycket insulin du ska ta. Det är väldigt lite
fokus på hur det vardagliga livet kommer
bli.
– Jag valde att göra en fotoutställning för
att lyfta mycket av de saker som jag
tyckte glömdes bort när jag blev sjuk. Det
är fokus på känslorna kring att få veta att
man ska leva med en kronisk sjukdom
och hur det påverkar det dagliga livet på
ett sätt som inte blir så kliniskt och medicinskt, berättar Linnéa.
Vägen från Ung Diabetes kick-off till en
färdig fotoutställning som ställdes ut på
Linköpings Stadsbibliotek i samband med
Världsdiabetesdagen har varit lång, och
det hade inte gått utan stöd från Diabetesförbundet och Ung Diabetes.
– Jag har aldrig drivit projekt på egen hand
tidigare och utan Ung Diabetes kick-off
hade det aldrig blivit av. Kick-offen är en
bra plattform att träffa andra engagerade
människor och där fick jag lära mig att
man inte behöver kunna en massa om
diabetes för att genomföra ett projekt.
Diabetes är individuellt och det handlar
om min egen berättelse, och att ha den
stöttningen från hela gruppen på kick--
offen gjorde att jag överhuvudtaget vågade genomföra utställningen.
Trots att det stundtals har varit skrämmande att skildra sin egen diabetesvardag
så öppet är Linnéa glad att projektet genomfördes och hon ser gärna att utställningen lever vidare och ställs ut på andra
evenemang inom Diabetesförbundet.
– Dagen det skulle ställas ut på Stadsbiblioteket var jag livrädd, men mottagandet
blev väldigt bra! Det var fint att höra från
vänner och familj att de uppskattade utställningen, och för egen del var det skönt
att få möjlighet att uttrycka sig om diagnosen på ett annat sätt än att bara prata
om den hela tiden.
Text: Jens Boström
Foto: Lars Jansson
Faktaruta:
Fotoutställningen består av 4 st
roll-ups med bilder och förklarande texter. Vill du låna utställningen och ställa ut den på ett
evenemang, kontakta Ung Diabetes på [email protected]
Vill du veta vad som händer i Ung Diabetes?
Läsa om pågående projekt och kanske ta del av intressanta
evenemang nära dig? Prenumerera då på vårt nyhetsbrev som
kommer ut minst 4 gånger per år!
Gå in på www.ungdiabetes.se och fyll i dina uppgifter.
www.diabetes/ungdiabetes
Hur mycket kan
ditt landsting spara?
KA
N
RD U M
E
I
SÄ
KE OVAS D
RH
ET KULÄ
SD
AT R
A1
Kostnad/patient/år2
20000
18000
Kostnad i SEK/år
16000
14000
12000
10000
8000
6000
4000
200
0
Lyxumia
Byetta
Victoza
1,2 mg
Bydureon
Trulicity
Victoza
1,8 mg
För insulinbehandlande patienter med typ 2-diabetes
Lär dig mer om Lyxumia och
inkretinbehandling på lyxumia.se
eller scanna in QR-koden.
Lyxumia® (lixisenatid) ℞, A10BX10, injektionsvätska, varje dos (0,2 ml) innehåller 10 resp. 20 mikrogram (μg) lixisenatid (50
resp. 100 mikrogram per ml). Indikation: Lyxumia är indicerat för behandling hos vuxna med diabetes mellitus typ 2 för att
uppnå glykemisk kontroll i kombination med orala glukossänkande läkemedel och/eller basinsulin när dessa i kombination
med diet och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll. Varning och försiktighet: Typ 1-diabetes mellitus och diabetesketoacidos. För ytterligare information se www.fass.se.
Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. För ytterligare
information se www.fass.se. Förpackningar: Startförpackning med 1 grön förfylld penna 10 mikrogram + 1 lila förfylld penna 20
mikrogram. Underhållsförpackning med 2 lila förfyllda pennor 20 mikrogram. Läs bipacksedeln noggrant. Prisuppgift se www.
fass.se. Kontaktuppgifter: Lyxumia tillhandahålls av Sanofi AB, Box 300 52, 10425 Stockholm, tel: +46 8 634 50 00, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: [email protected]. Datum för senaste översyn av produktresumén, Maj 2016.
Lyxumia ingår i läkemedelsförmånen i kombination med basinsulin för patienter som först har provat metformin, sulfonureider
eller insulin, eller när metformin eller sulfonureider inte är lämpliga. SASE.LIX.16.05.0172, Maj 2016.
Referenser: 1.Lyxumia SPC, 2. www.tlv.se
Sanofi AB. Tel: 08 - 634 50 00. www.sanofi.se
18
DIABETESVÅRD NR 1 2017
”Jag är trygg när jag är ensam
med barnen och när jag kör bil…”
Effekt och upplevelse av Flash Glucose Monitoring hos patienter med typ 1-diabetes. Den tekniska utvecklingen inom
diabetesvården har de senaste åren ökat explosionsartat.
Traditionsenligt har personer med diabetes mätt blodglukos
genom kapillära fingerstick med en blodglukosmätare. För
att få god blodglukoskontroll krävs flera fingerstick om dagen. Idag finns det teknik som ger patienten möjlighet till
blodglukoskontroller utan att behöva sticka sig i fingrarna.
Continuous glucose monitoring (CGM)
kan mäta glukoskoncentration genom en
elektrod (sensor) som placerats i subkutan vävnad där en elektrisk ström registreras och omvandlas till ett värde på
vävnadsglukos. Värdet som uppmätts
skickas trådlöst till en dator i en insulinpump eller särskild CGM-monitor. Resultatet visas i ett fönster som ett aktuellt
blodglukosvärde, som historik i form av
glukoskurvor och pilar som anger hur
trenden är.
Vävnadsglukosvärdet som mäts med
CGM-sensorn motsvarar inte helt det
blodglukosvärde som mäts i fingret, utan
har en fördröjning, särskilt vid snabbt
svängande blodglukos. Det finns också
möjlighet att sätta larmgränser vid både
låga och höga glukosnivåer. CGM är en
sensorteknik som kräver flera kapillära
blodglukosmätningar för kalibrering av
systemet under sensorns livstid på ca en
vecka (1).
Blodglukosmätaren FreeStyle Libre lanserades hösten 2014. Den använder en
teknik kallad flash glucose monitoring
(FGM) som enkelt registrerar blodglukos
genom avläsning av en sensor placerad
på överarmen.
FGM har flera egenskaper som skiljer sig
från den befintliga sensortekniken. Även
denna har en sensor som registrerar
elektrisk signal från en elektrod i subkutan vävnad, men sensorn måste aktivt
skannas av med en avläsare. Vid avläsning överförs förutom blodglukosresul-
tat även historiska resultat med 15 minuters mellanrum upp till 8 timmar. Systemet visar trender och varningar på avläsaren men har inte realtidslarm, vilket
upplevs positivt hos ”larmtrötta”. Sensorn kalibreras i fabrik och kräver ingen
användarkalibrering under 14 dagars
användning (2) .
FreeStyle Libre blev snabbt populär
bland diabetespatienter i Sverige. Det
talades om mätaren i diabetesforum på
internet och en Facebook-grupp bildades.
Under våren 2015 blev mätaren upphandlad i Dalarna. Patienter började
höra av sig och ville ha en mätare. För att
få införskaffa FreeStyle Libre till medicinklinikerna i Dalarna fick diabetessamordnaren i Dalarnas diabetesråd informera
Medicinska rådet och verksamhetschefer om FreeStyle Libre.
De ansåg att FreeStyle Libre var en smidig glukosmätare och att det är svårt att
stoppa utvecklingen. Det var av stor vikt
att välja ut rätt patientgrupp, att man har
en gemensam syn i hela länet och att
tydliga kriterier finns. Diabetesrådet fick
ta fram de medicinska kriterierna och en
lokal modell för uppföljning av de patienter som fick FGM. Kriterier som togs
fram var:
• HbA1c >70 mmol/mol
• Egenmätning av blodglukos > 10
gånger om dagen med traditionell blodglukosmätare.
• Sporadisk egenmätning eller ingen
mätning alls med traditionell blodglukosmätare.
• Hypoglykemirädsla
• Egenmätning med traditionell glukosmätare försvåras pga. arbetets art.
• Andra behov än ovan nämnda, som
svängande blodglukos vid t ex. träning.
Införandet av FreeStyle Libre blev ett
projekt för att påvisa den effekt mätaren
har på HbA1c, behandlingstillfredställelse och hypoglykemirädsla.
Socialstyrelsen har satt målnivån för patienter med typ 1-diabetes som har ett
HbA1c >70 mmol/mol är satt till att
vara < 20 % i Sverige (3). 2014 hade
25,2 % av 39 148 patienter med typ
1-diabetes HbA1c > 70 mmol/mol i
Sverige och i Dalarna var motsvarande
siffra 31,3 % av 1 289 patienter (4). Jämfört med riket låg Dalarna på tredje plats,
från botten.
Med projektet gavs möjlighet till att förbättra den glykemiska kontrollen hos
patienter med HbA1c >70 mmol/mol i
Dalarna. Projektet startade i september
2015 på samtlig medicinkliniker i Dalarna. Mottagningarna i Avesta, Ludvika
och Mora deltog fram till januari 2016.
De valde att inte fortsätta i projektet
pga. tidsbrist. I Falun pågår projektet
fortfarande.
Fram till april 2016 hade 93 patienter
deltagit i projektet och resultatet blev
DIABETESVÅRD NR 1 2017
grunden till en magister uppsats där 26
av patienterna även fick beskriva sin
personliga upplevelse av FGM.
Syfte: Att mäta effekt och upplevelse av
att använda Flash Glucose monitoring
(FGM) hos patienter med typ 1-diabetes.
Metod: Studien är en interventionsstudie med förmätning och eftermätning
efter 3 månader. Nittiotre patienter ingick i studien. Mätning av HbA1c gjordes.
Frågeformulären Diabetes Treatment
Satisfaction Questionnarie status version
(DTSQs) och Diabetes Treatment Satisfaction Questionnarie change version
(DTSQc) användes för att undersöka
behandlingstillfredsställelse och Hypoglycaemia Fear Surve (Swe-HFS) användes för att undersöka hypoglykemirädsla.
Tjugosex av patienterna besvarade
dessutom en enkät hur de upplevde att
använda FGM.
Resultat: HbA1c hade minskat signifikant med 6,6 mmol/mol hos alla 93 patienter. I patientgruppen med HbA1c >
70 mmol/mol minskade HbA1c med
11,9 mmol/mol.
Det gjordes en förmätning av HbA1c
före studiestart och eftermätning efter 3
månader då projektet avslutades. Resultatet visade att FGM hade positiv effekt
på blodglukos. Spridningen av HbA1cvärdet inom hela studiegruppen var stor,
från 39 mmol/mol till 129 mmol/mol vid
starten och 39 mmol/mol till 112 mmol/
mol efter 3 månader.
Behandlingstillfredsställelsen som inledningsvis skattades som hög hos 60 % av
patienterna visades sig öka till mycket
högre tillfredställelse hos 88 % av patienterna efter 3 månaders behandling med
FGM. Det gav en ökning av behandlingstillfredställelsen med 47 %. Hälften av
patienterna upplevde att förekomsten
av hyper- och hypoglykemi förekom
mycket mindre del av tiden nu.
Även fast patienterna i början av denna
studie inte upplevde sin hypoglykemirädsla som speciellt stor så hade den
minskat med 24 % efter 3 månaders
användning av FGM. Främst var det olika
aspekter av hypoglykemi som framkallar
oro som minskade, med 35 %.
Patientens upplevelse av FGM resulterade i två kategorier, Positiv inverkan på
hälsa och livskvalitet och Hud- och tekniska problem. Samtliga patienter uppgav att FGM hade lett till positiva föränd-
19
ringar som ökad frihet, bättre blodglukoskontroll, förbättrad livskvalitet, ökad
trygghet och bättre styrning av blodglukos. Patienterna uppskattade att blodglukosmätningen gick smidigt, var enkel
och smärtfri. De kände ökad trygghet
genom att med trendpilar i mätaren själv
kunna se hur blodglukos ändrades och
att de kunde de föregå hypoglykemi
innan de kände symtomen. Det ingav
dem trygghet som gjorde att de tordes
vara ensamma, köra bil och fick bättre
nattsömn.
Några patienter uppgav bl.a. ”tycker inte
det är jobbigt att vara själv, promenera
mm längre…” eller ”jag har fått ett nytt
liv, där jag känner mig trygg och har kontroll.” Det var sju patienter som inte
uppgav att de haft några problem med
FreeStyle Libre. Patienternas negativa
erfarenheter var smärta, felvärden, eksem, lossnar, ofräsch, avläsaren låser sig,
inte är länkad till insulinpump, inte larmar
automatiskt vid högt eller lågt blodglukos. De uppgav ”den visar lite fel värden
ibland” och ”fått eksem under mätaren.
Den har inte alltid suttit fast, har släppt
efter några dagar”.
Slutsats: Efter 3 månader med FGM
visar resultatet av studien att patienter
med typ 1-diabetes får en förbättrad
glykemisk kontroll och behandlingstillfredsställelse med FGM. Rädslan för hypoglykemi minskar och det är främst
olika aspekter som framkallar oro som
minskade. Men en tredjedel upplevde
att de hade ökad förekomst av hyper- eller hypoglykemi med FGM. Patienten
egna upplevelse av FGM var att det gav
dem bättre kontroll på diabetessjukdomen och ökade tryggheten, men några
fick hudproblem av sensorn och felvärden vid avläsning.
NDR data från augusti 2016 visar att det
är 22 % (riket 21,4%) av patienterna
med typ 1-diabetes på medicinkliniker i
Dalarna som har HbA1c > 70 mmol/
mol. Målet kommer närmare med att 20
% av patienterna med typ 1-diabetes har
HbA1c >70 mmol/mol. Nu ligger inte
Dalarna på tredje plats från botten i
jämförelse med alla landsting i Sverige,
utan har avancerat 11 platser uppåt.
”att ha libre är som att köra bil med
glasögon om man är närsynt”
Referens:
1. Alvarsson, Michael, and Annika Röhl.
Diabetes. Stockholm: Karolinska Institu-
tet University Press, 2010.
2. Bailey, Timothy, Bruce W. Bode, Mark
P. Christiansen, Leslie J. Klaff, and Shridhara Alva. “The Performance and Usability of a Factory-Calibrated Flash Glucose
Monitoring System.” Diabetes Technology & Therapeutics 17, no. 11 (November 2015): 787–94. doi:10.1089/
dia.2014.0378.
3. “Nationella Riktlinjer För Diabetesvård – Stöd För Styrning Och Ledning.”
Accessed February 7, 2016. http://www.
socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-2-3.
4. “Nationella Diabetesregistret.” Accessed February 21, 2016. https://www.ndr.
nu/#/knappen.
DIABETESFORUM
STOCKHOLM 27-28 APRIL 2017
TORSDAG 2017-04-27
08.00-10.00 KAFFE OCH REGISTRERING - UTSTÄLLNINGEN ÖPPEN
10.00-10.15 VÄLKOMMEN Nationella Diabetesteamet
10.15-12.15 ETT PERSONLIGT ENGAGEMANG Sir Michael Hirst Föreläsningen sker på engelska
PAUSGYMPA
IMAGING OF ENDOCRINE ORGANS Prof Helen Christian
12.15-13.40 LUNCH - UTSTÄLLNING - POSTRAR
PARALLELLA SESSIONER
13.40-14.40
DIABETES PÅ SJUKHUSET - EN LIVSFARA? Moderator: Mona Landin-Olson
Fallbeskrivningar Ingela Bredenberg
Patients erfarenheter av sjukhusvård Roland Jonsson
Samarbete för att bli bättre Mona Landin-Olsson
KOST. Moderator: Gunilla Willsteen
Diabeteskost på sjukhus Föreläsare kommer att annonseras
Insulinregim när jag inte kan äta Anders Frid
Tankar kring evidensbaserade kostråd vid diabetes Inga-Lena Andersson
EGENVÅRDS SUPPORT OCH LÄRANDE. Moderator: Janeth Leksell
Utbildning till personer med typ 2 diabetes Åsa Hörnsten
Support till gravida Carina Sparud Lundin
Support till ungdomar Anna-Lena Brorsson
BARN, FAMILJ OCH SKOLA. Moderator: Anna Olivecrona
Diabetes i skolan Stefan Särnblad
Föräldrar som stöd i skolan - hur blev det med vab? Anna Manell
Utbilda skolpersonal via Diabit Sam Nordfeldt
14.40-15.10 KAFFE OCH FRUKT I UTSTÄLLNINGEN
PARALLELLA SESSIONER
15.10-16.10
NY I SVERIGE MED DIABETES. Moderator: Lena Insulander
Kulturanpassad utbildning Nouha Saleh-Statin
Projekt från Malmö Louise Bennet
Pedagogik för analfabeter Margareta Mörling
FRONTLINJER I KOMPLIKATIONSBEHANDLING. Moderator: Ingela Bredenberg
Diabetiskt maculaödem idag Monica Lövestam-Adrian
Aktuellt om njurskada; hur kan den kan förebyggas och behandlas Hans Furuland
Sexuell dysfunktion Birgitta Hulter
DIABETES-STÖD I OLIKA BOENDEN. Moderator: Fredrik Löndahl
Stöd till barn och ungdomar vid omsorgsvistelse Josephine Haas
Webb utbildning till omvårdnadspersonal Marianne Pegelow
Diabetesvård i kommunen Ann-Sofie Nilsson-Neumark
LIVSSTIL - ATT RÖRA SIG. Moderator: Hannah Helgegren
Sophia-Step-Study Unn-Britt Johansson
Somliga vill inte och somliga kan inte; så är det bara Sofia Trygg-Lycke
Kolhydrater är bästa bränslet Stig Mattson
16.10-17.00 SFD ÅRSMÖTE
DRFS DIETISTMÖTE
SFSD ÅRSMÖTE
19.00 BANKETTMIDDAG MED STIPENDIEUTDELNING OCH UNDERHÅLLNING
DIABETESFORUM
STOCKHOLM 27-28 APRIL 2017
FREDAG 2017-04-28
08.00-08.30 UTSTÄLLNINGEN ÖPPEN
08.30-09.30 MAT PÅ VETENSKAPLIG GRUND
Anette Jansson, Livsmedelsverket
VILKEN BETYDELSE HAR OLIKA FETTER VID DIABETES?
Ulf Risérus, Uppsala Universitet
09.30-10.00 KAFFE OCH FRUKT I UTSTÄLLNINGEN
PARALLELLA SESSIONER
10.00-11.00
OBESITAS. Moderator: Mona Landin-Olsson
SoREG Björn Eliasson
Kostråd efter operation Helén Noring
Uppföljning efter operation Malin Werling
ÄTSTÖRNINGAR. Moderator: Ingela Bredenberg
Bulemi, anorexi Yvonne von Hausswolff-Juhlin
Ungdomar och överviktsbehandling Signy Reynisdottir
NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR. Moderator: Anna Olivecrona
Nyheter i de nya riktlinjerna Stefan Särnblad
Metabol kontroll med HbA1c mål Ragnar Hanås
Behandling av hypoglykemi Frida Sundberg
KVALITET OCH FORSKNING. Moderator: Janeth Leksell
Aktuellt från SWEDIABKIDS Karin Åkesson
Aktuellt från NDR föreläsare kommer att annonseras
Vad pågår i Nationella programrådet? Föreläsare kommer att annonseras
PARALLELLA SESSIONER
11.10-12.10
VAD SKA VI ÄTA? Moderator: Gunilla Willsteen
Verktyg till dig som ger kostråd Anette Jansson
Vikten av kolhydrater Gun Forsander
Ramadan och diabetes Nael Shaat
VAD HÄNDER FRAMÖVER? Moderator: Stig Attvall
Epigenetik – vad finns bakom våra gener Leif Groop
Nya behandlingar vid typ 2 Magnus Löndahl
NEUROPSYKIATRI OCH DIABETES. Moderator: Ingela Bredenberg
Hur märks det och vad gör du? Charlotte Nylander
Att använda kognitivt stöd i mötet med patienter Sofia Buddgård
NY TEKNIK I VÅRDEN. Moderator: Fredrik Löndahl
Diabetesdialog Johan Fischier
Triabetes Eva Örtqvist
Vad händer inom CGM? Mona Landin-Olsson
12.10-13.15 LUNCH - UTSTÄLLNING - POSTRAR
13.15-14.30
PANELDEBATT
Jihdes diabetes – en match för livet Peter Jihde
Tekniska hjälpmedel – behövs dom? Stig Attvall
Diabetes ur ett hälsoekonomiskt perspektiv
Hälsoekonomi- vad innebär det? Fredrik Nilsson, TLV
Moderator: Anne Lundberg
Deltagare: Beslutsfattare på riks- och landstingsnivå, socialstyrelsen, TLV
Moderator: Anne Lundberg
15.00-15.30 AVSLUT OCH SUMMERING Nationella Diabetesteamet
22
DIABETESVÅRD NR 1 2017
Hjärtvänlig mat - En broschyr
som kom under 2016
Som rubriken anger handlar broschyren om ”hjärtvänlig
mat” och är inte framtagen specifikt för personer med diabetes. Ändå ser SFSD skäl att uppmärksamma broschyren
då hjärt-/kärlsjukdom är en stark riskfaktor framför allt vid
typ 2 diabetes. I många diabetessjuksköterskor uppdrag
ingår ju även möten med patientgrupper med hjärt-/kärlsjukdom, hypertoni och övervikt. Kanske kan då detta vara
ett av ”redskapen” att motivera till förändring och minska
risken att för tidigt insjukna i typ 2 diabetes.
Hjärtvänlig mat är framtagen av leg. dietisterna Kiki Lundberg och Carina Trägårdh
Tornhill vid Skånes universitetssjukhus,
Lund. Utgiven på Gothia fortbildning AB´s
förlag.
Råden som ges bygger på Livsmedelsverkets rekommendationer.
Broschyren är på 24 sidor. Innehållsförteckningen med tydliga rubriker gör det
lätt att hitta de olika avsnitten.
Texterna under rubrikerna är lättlästa och
kortfattade. Ändå ger de viktig information för de som sen tidigare inte har kunskaper i ämnet.
Sidorna 4 till 15 tar bl.a. upp, riskfaktorer
för hjärt-/kärlsjukdom, vad som kännetecknar ”hjärtvänlig” mat, information om
fetter och kolhydrater, att tänka på vad
gäller socker,salt och alkohol m.m.
Från sida 16 till 18 ges förslag på hjärtvänliga dagsmenyer, hälsosamma mellanmål
och på sidorna 19 till 24 finns recept.
Budskapet presenteras på ett trevligt sätt,
där texterna kompletteras med faktarutor, uppställningar i punktformat och bilder. Allt väl avvägt så att sidorna känns
lättsamma.
Det här är en broschyr jag själv gärna
skulle rekommenderat i mötet med personer i ”riskgrupper”,om det nu inte varit
så att jag under året gått i pension.
Broschyren kostar 35 kr och kan beställas
via Gothia´s förlag: www.gothiafortbildning.se
nar”, lotsar läsaren genom många av de
termer och rekommendationer som ges i
vården angående hjärtvänlig kost.
Sammanfattning: en snyggt utformad broschyr som på ett kortfattat,trevligt, lättsamt och informativt sätt, utan ”pekpin-
Lotta von Unge
Tidigare diabetessjuksköterska/
diabetessamordnare
Xultophy® (insulin degludek/liraglutid) – en gång dagligen.1
Jämfört med glargin visade
Xultophy
®
HbA1c
• Signifikant bättre sänkning av HbA1c
(med -19 mmol/mol mot -13 mmol/mol).1,2
Vikt
• Viktminskning med en signifikant
skillnad på 3,2 kg (-1,4 kg mot +1,8 kg).1,2
Hypoglykemier
• Signifikant lägre förekomst av
hypoglykemier - 57 % (2,2 mot
5,1 per patientår).1,2
Visat hos vuxna med typ 2-diabetes som
är otillräckligt kontrollerad på glargin.1,2
För första gången – basinsulin och
GLP-1-analog i samma penna.1
*Studien bygger på jämförelse med insulin glargin U100.
Xultophy® (insulin degludek/liraglutid) Rx, (F), ATC kod: A10AE56
Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.
Injektionsvätska, lösning. Varje förfylld injektionspenna innehåller 3 ml som motsvarar 300 enheter insulin degludek och 10,8 mg liraglutid.
Indikation: Xultophy® är avsett för behandling av vuxna med typ 2-diabetes mellitus för att förbättra den glykemiska kontrollen i kombination med
perorala glukossänkande läkemedel när dessa enbart eller i kombination med en GLP-1-receptoragonist eller basinsulin inte ger tillräcklig glykemisk
kontroll. Kontraindikationer: Överkänslighet mot någon av de aktiva substanserna eller något hjälpämne. Varningar och begränsningar:
Xultophy® ska inte användas till patienter med typ 1-diabetes mellitus eller vid behandling av diabetesketoacidos. Xultophy® har inte studerats i
kombination med DPP-4-hämmare, glinider eller måltidsinsulin. Förpackningar: 3x3 ml förfylld injektionspenna. För fullständig förskrivarinformation
och pris, se www.fass.se. Produktresumé februari 2016.
Xultophy® subventioneras endast för patienter med typ 2-diabetes som inte nått tillräcklig glykemisk kontroll genom metformin och
långverkande insulinbehandling och när behandling med GLP-1-analog bedöms vara lämplig.
At Novo Nordisk, we are changing diabetes.
In our approach to developing treatments,
in our commitment to operate profitably
and ethically and in our search for a cure.
Novo Nordisk Scandinavia AB Tel 040-38 89 00 www.novonordisk.se
SE/XT/1215/0413(1) 2016/03
Referenser: 1. Xultophy® Produktresumé 02/2016. 2. Lingvay I, Manghi FP, García-Hernández P, Norwood P, Lehmann L, Tarp-Johansen MJ, Buse
JB; DUAL V Investigators. Effect of Insulin Glargine Up-titration vs Insulin Degludec/Liraglutide on Glycated Hemoglobin Levels in Patients With
Uncontrolled Type 2 Diabetes. The DUAL V Randomized Clinical Trial.JAMA. 2016;315(9):898-907. doi:10.1001/jama.2016.1252.*
588904
research-article2015
TDEXXX10.1177/0145721715588904DSME Support in DiabetesPowers et al
DSME Support in Diabetes
1
Diabetes Self-management
Education and Support in
Type 2 Diabetes
A Joint Position Statement of the American
Diabetes Association, the American
Association of Diabetes Educators, and the
Academy of Nutrition and Dietetics
D
iabetes is a chronic disease that requires a
person with diabetes to make a multitude
of daily self-management decisions and
perform complex care activities. Diabetes
self-management education and support
(DSME/S) provides the foundation to help people with
diabetes to navigate these decisions and activities and has
been shown to improve health outcomes.1-7 Diabetes selfmanagement education (DSME) is the process of facilitating the knowledge, skill, and ability necessary for diabetes
self-care. Diabetes self-management support (DSMS)
refers to the support that is required for implementing and
sustaining coping skills and behaviors needed to selfmanage on an ongoing basis (see further definitions in
Table 1). Although different members of the health care
team and community can contribute to this process, it is
important for health care providers and their practice settings to have the resources and a systematic referral process to ensure that patients with type 2 diabetes receive
both DSME and DSMS in a consistent manner. The initial
DSME is typically provided by a health professional,
whereas ongoing support can be provided by personnel
within a practice and a variety of community-based
resources. DSME/S programs are designed to address the
patient’s health beliefs, cultural needs, current knowledge,
physical limitations, emotional concerns, family support,
financial status, medical history, health literacy, numeracy,
and other factors that influence each person’s ability to
meet the challenges of self-management.
Margaret A. Powers, PhD, RD
Joan Bardsley, MBA, RN
Marjorie Cypress, PhD, RN, CNP
Paulina Duker, MPN, RN
Martha M. Funnell, MS, RN
Amy Hess Fischl, MS, RD
Melinda D. Maryniuk, MEd, RD
Linda Siminerio, RN, PhD
Eva Vivian, PharmD, MS
From International Diabetes Center at Park Nicollet, Minneapolis, Minnesota (Dr Powers); MedStar
Health Research Institute and MedStar Nursing, Hyattsville, Maryland (Ms Bardsley); ABQ Health
Partners, Albuquerque, New Mexico (Dr Cypress); LifeScan, a Johnson & Johnson Diabetes
Solutions Company, Dubai, United Arab Emirates (Ms Duker); University of Michigan Medical School,
Ann Arbor, Michigan (Ms Funnell); University of Chicago, Chicago, Illinois (Ms Fischl); Joslin Diabetes
Center, Boston, Massachusetts (Ms Maryniuk); School of Medicine, University of Pittsburgh,
Pittsburgh, Pennsylvania (Dr Siminerio); and University of Wisconsin–Madison, Madison, Wisconsin
(Dr Vivian).
Correspondence to Margaret A. Powers, International Diabetes Center at Park Nicollet,
Minneapolis, MN 55416-2699, USA. ([email protected]).
Acknowledgments: The authors gratefully acknowledge the commitment and support of the collaborating organizations—the American Association of Diabetes Educators, the American Diabetes
Association, and the Academy of Nutrition and Dietetics; their colleagues, including members of the
Executive Committee of the National Diabetes Education Program, who participated in discussions
and reviews about this inaugural position statement; and patients who teach and inspire them. The
authors also thank Erika Gebel Berg (American Diabetes Association) for her invaluable editorial
contribution.
The position statement was reviewed and approved by the Professional Practice Committee of the
American Association of Diabetes Educators, the Professional Practice Committee of the American
Diabetes Association, and the House Leadership Team, the Academy Positions Committee, and the
Evidence-Based Practice Committee of the Academy of Nutrition and Dietetics.
This article is being simultaneously published in The Diabetes Educator, Diabetes Care, and the
Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics.
Duality of Interest. No potential conflicts of interest relevant to this article were reported.
DOI: 10.1177/0145721715588904
© 2015 by the American Association of Diabetes Educators, the American Diabetes Association,
and the Academy of Nutrition and Dietetics. Readers may use this article as long as the work is
properly cited, the use is educational and not for profit, and the work is not altered.
Powers et al
The Diabetes EDUCATOR
The Diabetes EDUCATOR
2
2
Table 1
Table 1
Key Definitions
Key Definitions
DSME35
35 ongoing process of facilitating the knowledge, skill, and ability necessary for diabetes self-care.
•• The
DSME
Thisongoing
processprocess
incorporates
the needs,
and lifeskill,
experiences
of necessary
the personfor
with
diabetes
or prediabetes and is guided by
•••• The
of facilitating
thegoals,
knowledge,
and ability
diabetes
self-care.
•• This
process incorporates
evidence-based
research. the needs, goals, and life experiences of the person with diabetes or prediabetes and is guided by
•• evidence-based
The overall objectives
of DSME are to support informed decision making, self-care behaviors, problem solving, and active
research.
•• The
overall objectives
DSME
areteam
to support
making, self-care
behaviors,
problem
and active
collaboration
with the of
health
care
and toinformed
improve decision
clinical outcomes,
health status,
and quality
of solving,
life.
collaboration
withthe
theterm
health
care team
andoftoeducation
improve clinical
health
status, andbenefit
quality(DSMT);
of life. the authors of this
Note: CMS uses
training
instead
whenoutcomes,
defining the
reimbursable
Note:
CMS
uses theuse
termthetraining
instead of (DSME)
education
when defining
the reimbursable
thethis
authors
of the
thisterms
position
statement
term education
as reflected
in the National
Standards.benefit
In the (DSMT);
context of
article,
position
use the term education (DSME) as reflected in the National Standards. In the context of this article, the terms
have thestatement
same meaning.
35
Ongoing
haveDSMS
the same
meaning.
35
•• Activities
Ongoing
DSMSthat assist the person with diabetes in implementing and sustaining the behaviors needed to manage his or her condition
•• Activities
that assist
on an ongoing
basis.the person with diabetes in implementing and sustaining the behaviors needed to manage his or her condition
•• on
Theantype
of support
ongoing
basis.provided can be behavioral, educational, psychosocial, or clinical.
Patient-centered
care69provided can be behavioral, educational, psychosocial, or clinical.
•• The type of support
•• Providing carecare
that69 is respectful of and responsive to individual patient preferences, needs, and values and ensuring that patient
Patient-centered
•• Providing
careallthat
is respectful
of and responsive to individual patient preferences, needs, and values and ensuring that patient
values guide
clinical
decisions.
Shared
decision
values
guide making
all clinical decisions.
•• Eliciting
patient
perspectives and priorities and presenting options and information so patients can participate more actively in care.
Shared
decision
making
•• Eliciting
patient perspectives
priorities andof presenting
optionscare
and43,77
information
so patients
participate
morepsychosocial,
actively in care.
and has been
showncan
to improve
clinical,
Shared decision
making is a and
key component
patient-centered
78
Shared
decisionoutcomes.
making is a key component of patient-centered care43,77 and has been shown to improve clinical, psychosocial,
and behavioral
29,6178
Diabetes-related
and behavioraldistress
outcomes.
29,61
•• This refers todistress
the negative emotional responses (overwhelmed, hopeless, and helpless) and perceived burden related to diabetes.
Diabetes-related
CDE
•• 79This refers to the negative emotional responses (overwhelmed, hopeless, and helpless) and perceived burden related to diabetes.
•• 79A health professional who has completed a minimum number of hours in clinical diabetes practice, passed the Certification
CDE
•• AExamination
health professional
who Educators
has completed
a minimum
of hours
in clinicalBoard
diabetes
practice,Educators
passed the[NCBDE]),
Certification
for Diabetes
(administered
by number
the National
Certification
for Diabetes
and has
Examination
for that
Diabetes
Educators
(administered
the National
Certification Board for Diabetes Educators [NCBDE]), and has
responsibilities
include
the direct
provision of by
diabetes
education.
80
BC-ADM
responsibilities
that include the direct provision of diabetes education.
80
•• A health care professional who has completed a minimum number of hours in advanced diabetes management, holds a graduate
BC-ADM
•• Adegree,
health passed
care professional
who
has completed
minimum number
hours in
diabetes management,
holdscomplexity
a graduateof
the BC-ADM
certification
exama(administered
by theofAADE),
andadvanced
has responsibilities
of an increased
degree,
BC-ADM
certification
exam (administered
by the AADE), and has responsibilities of an increased complexity of
decisionpassed
makingthe
related
to diabetes
management
and education.
decision making related to diabetes management and education.
It is the position of the American Diabetes Association
It is the
of the American
Diabetes
Association
(ADA)
thatposition
all individuals
with diabetes
receive
DSME/S
8
(ADA)
that alland
individuals
with thereafter.
diabetes receive
at diagnosis
as needed
ThisDSME/S
position
8
at
diagnosis
and as
thereafter.
This
position
statement
focuses
on needed
the particular
needs
of individuals
statement
on the
of individuals
with type focuses
2 diabetes.
Theparticular
needs willneeds
be similar
to those
with
type 2with
diabetes.
will be(type
similar
to those
of people
other The
typesneeds
of diabetes
1 diabetes,
of
people with
types ofdiabetes
diabetes
(type 1 diabetes,
prediabetes,
andother
gestational
mellitus);
however,
prediabetes,
diabetestomellitus);
however,
the research and gestational
examples referred
in this article
focus
the
and examples
referred
to inposition
this article
focus
on research
type 2 diabetes.
The goals
of the
statement
on
2 diabetes.
The goals
of the position
statement
aretype
ultimately
to improve
the patient
experience
of care
are
of care
andultimately
education,totoimprove
improvethe
thepatient
health experience
of individuals
and
and
education,
totoimprove
the health of individuals
and
populations,
and
reduce diabetes-associated
per capita
populations, and to reduce diabetes-associated per capita
health care costs.9 The use of the diabetes education
health
carepresented
costs.9 The
use position
of the diabetes
education
algorithm
in this
statement
defines
algorithm
presented
this position
statement
defines
when, what,
and howinDSME/S
should
be provided
for
when,
and 2how
DSME/S should be provided for
adults what,
with type
diabetes.
adults with type 2 diabetes.
Benefits Associated With
Benefits
DSME/S Associated With
DSME/S
DSME/S has been shown to be cost-effective by
10-12
DSME/S
has been
shown and
to be
cost-effective
by
reducing
hospital
admissions
readmissions,
as
10-12
reducing
hospital lifetime
admissions
andcare
readmissions,
well as estimated
health
costs related toasa
well
estimated
lifetime health13 care
coststhat
related
a
loweras risk
for complications.
Given
the to
cost
lower risk for complications.13 Given that the cost
Volume XX, Number X, Month 2015
Volume XX, Number X, Month 2015
DSME Support in Diabetes
3
of diabetes in the US in 2012 was reported to be $245
billion,14 DSME/S offers an opportunity to decrease these
costs.11,12 It has been projected that 1 in 3 individuals will
develop type 2 diabetes by 2050.15 The US health care
system will be unable to afford the costs of care unless
incidence rates and diabetes-related complications are
reduced.
DSME/S improves hemoglobin A1C (A1C) by as
much as 1% in people with type 2 diabetes.3,7,16-20 Besides
this important reduction, DSME has a positive effect on
other clinical, psychosocial, and behavioral aspects of
diabetes. DSME/S is reported to reduce the onset and/or
advancement of diabetes complications,21,22 to improve
quality of life19,23-26 and lifestyle behaviors such as having
a more healthful eating pattern and engaging in regular
physical activity,27 to enhance self-efficacy and empowerment,28 to increase healthy coping,29 and to decrease the
presence of diabetes-related distress16,30 and depression.31,32 These improvements clearly reaffirm the importance and value-added benefit of DSME. In addition,
better outcomes have been shown to be associated with
the amount of time spent with a diabetes educator.3,4,7,11
This position statement arms health care teams with
the information required to better understand the educational process and expectations for DSME and DSMS
and their integration into routine care. The ultimate goal
of the process is a more engaged and informed patient.33
It is recommended that all health care providers and/or
systems develop processes to guarantee that all patients
with type 2 diabetes receive DSME/S services and
ensure that adequate resources are available in their
respective communities to support these services.
Providing Diabetes Education
and Support
Historically, DSME/S has been provided through a
formal program where patients and family members participate in an outpatient service conducted at a hospital/
health facility. In keeping with evolving health care
delivery systems and in meeting the needs of primary
care, DSME/S is now being incorporated into office practices, medical homes, and accountable care organizations. Receiving DSME/S in alternative and convenient
settings, such as community health centers and pharmacies, and through technology-based programs is becoming more available and affords increased access.
Regardless of the setting, communicating the information and supporting skills that are necessary to promote
Powers et al
effective coping and self-management required for dayto-day living with diabetes necessitate a personalized and
comprehensive approach. Effective delivery involves
experts in educational, clinical, psychosocial, and behavioral diabetes care.34,35 Clear communication and effective collaboration among the health care team that
includes a provider, an educator, and a person with diabetes are critical to ensure that goals are clear, that progress toward goals is being made, and that appropriate
interventions (educational, psychosocial, medical, and/or
behavioral) are being used. A patient-centered approach
to DSME/S at diagnosis provides the foundation for current and future needs. Ongoing DSME/S can help the
person to overcome barriers and to cope with the ongoing demands in order to facilitate changes during the
course of treatment and life transitions.
Reimbursement, National
Standards, and Referral
Reimbursement for DSME/S is available from the
Centers for Medicare and Medicaid Services (CMS) and
many private payers. Additional discipline-specific counseling, such as medical nutrition therapy (MNT) provided
by a registered dietitian nutritionist, medication therapy
management delivered by pharmacists, and psychosocial
counseling offered by mental health professionals, is also
reimbursed through CMS and/or third-party payers.35,36
In order to be eligible for DSME/S reimbursement,
DSME/S programs must be recognized or accredited by
a CMS-designated national accreditation organization
(NAO). Current NAOs are the ADA and the American
Association of Diabetes Educators (AADE). Both bodies
assess the quality of programs using criteria established
by the National Standards for DSME/S (Table 2).35
Currently, CMS reimburses for 10 program hours of initial diabetes education and 2 hours in each subsequent
year. Referrals for DSME/S must be made by a health
care provider and include specified indicators, such as
diabetes type, treatment plan, and reason for referral.
Sample referral forms with information needed for reimbursement are available on the ADA Web site (http://
professional.diabetes.org/Recognition.aspx?typ=15&
cid=93574) and the AADE Web site (http://www.diabetes
educator.org/export/sites/aade/_resources/pdf/general/
Diabetes_Services_Order_Form_v4.pdf).
According to the National Standards for DSME/S, at
least 1 instructor responsible for designing and planning
DSME/S must be a nurse, dietitian, pharmacist, or other
NY
HE
T!
Eversense® långtids CGM
Lev fullt ut
– i trygghet
Nu är Eversense® långtids CGM här!
Med den enda sensorn som varar upp till 90 dagar.
• Minimal sensor – Sitter under huden och byts först var 3:e månad.
• Användarvänlig app – Ger full kontroll över värden, varningar och trender i mobiltelefon eller Apple Watch.
Läs mer på www.rubinmedical.se
Krossverksgatan 7 B
Box 300 44 · 200 61 Limhamn
Tel +46 (0)40 15 54 80
www.rubinmedical.se
SE-1162-170111
• Smartsändare med vibrationslarm – Vibrerar på armen både innan och vid hyper/hypoglykemi. Avtagbar.
The Diabetes EDUCATOR
The Diabetes EDUCATOR
4
4
Table 2
Table 2
National Standards for DSME/S: 10 Standardsa
National Standards for DSME/S: 10 Standardsa
1. Internal structure. The organizational structure or system that supports self-management education; necessary for sustainability
1. Internal
structure.
The organizational
structure
or system that supports self-management education; necessary for sustainability
and ongoing
self-management
education
and support.
and
ongoing
self-management
education
and
support.
2. External input. Ensures that providers of DSME will seek input from external stakeholders and experts to promote program quality.
2.
Ensures
that providers
of DSME will seek
from external
stakeholders
and self-management
experts to promoteeducation
program to
quality.
3. External
Access. Ainput.
system
of assuring
periodic reassessment
of theinput
population
or community
receiving
3. Access.
A
system
of
assuring
periodic
reassessment
of
the
population
or
community
receiving
self-management
education
to
ensure that identified barriers to education are addressed.
ensure that
identified barriers
to education
addressed.with responsibility for coordinating all aspects of self-management
4. Program
coordination.
The designation
of are
an individual
4. education
Program coordination.
The designation
an individual with responsibility for coordinating all aspects of self-management
(even if that person
is the solo of
instructor).
education (even
if that
person who
is thecan
solo
instructor).
5. Instructional
staff.
Identifies
participate
in the delivery of self-management education, recognizing the unique skill set of
5. Instructional
staff.
Identifies
who
can
participate
in the delivery of self-management education, recognizing the unique skill set of
all potential providers of self-management education.
all
potential
providers
of
self-management
education.
6. Curriculum. A set of written guidelines, including topics, methods, and tools to facilitate education for all people with diabetes;
6. Curriculum.
of written
includingneeds,
topics,preferences,
methods, and
to facilitate education for all people with diabetes;
exactly what Ais set
taught
will beguidelines,
based on patient’s
andtools
readiness.
exactly
what
is
taught
will
be
based
on
patient’s
needs,
preferences,
and
readiness.
7. Individualization. Instructor(s) will assess the patient to determine an individualized education and support plan focused on
7. Individualization.
behavior change. Instructor(s) will assess the patient to determine an individualized education and support plan focused on
behavior change.
8. Ongoing
support. A follow-up plan for ongoing support will be developed by the patient and instructor; communication among the
8. team
Ongoing
support.
A follow-up
plan
ongoingneeds
support
will be developed by the patient and instructor; communication among the
regarding
goals,
outcomes,
andforongoing
is essential.
team regarding
goals, outcomes,
and ongoing needs
is essential.
9. Participant
progress.
Ongoing measurement
of patient
self-efficacy and success in self-management and achievement of goals;
9. Participant
progress.
Ongoing
measurement
of
patient
self-efficacy and success in self-management and achievement of goals;
designed to continually assess needed support.
designed
to
continually
assess
needed
support.
10. Quality improvement. Incorporation of systems to continuously look for ways to evaluate DSME/S effectiveness and to identify
10. Quality
areas forimprovement.
improvement. Incorporation of systems to continuously look for ways to evaluate DSME/S effectiveness and to identify
a areas for improvement.
Adapted with permission from Haas et al.35
a
Adapted with permission from Haas et al.35
trained or credentialed health professional (a certified
trained
credentialed
professional
(a certified
diabetesor
educator
[CDE]health
or health
care professional
with
diabetes
educator [CDE] or health
care professional
with
Board Certified-Advanced
Diabetes
Management
Board
Certified-Advanced
Management
[BC-ADM]
certification) (TableDiabetes
1) who meets
specific
35
[BC-ADM]
(Table
1) who requirements.
meets specific
competency certification)
and continuing
education
35
competency
continuing
requirements.
This person isand
considered
the education
primary instructor.
Others
This
person is to
considered
theprovide
primary
instructor.
can contribute
DSME and
support
with Others
approcan
contribute
to
DSME
and
provide
support
appropriate training and supervision. Trained with
community
priate
training
and
supervision.
Trained
community
health workers, practice-based care managers, peers, and
health
workers,
practice-based
care
managers,
peers,
and
other support
persons
(eg, family
members,
social
workother
support
persons
(eg,
family
members,
social
workers, and mental health counselors) have a role in helping
37-41
ers,
and mental
health counselors)
haveDSME.
a role in
helping
to sustain
the benefits
gained from
Such
37-41
to
sustain
the
benefits
gained
from
DSME.
staff/resources can be especially helpful in areas Such
with
staff/resources
can be
helpful in
areas with
diverse populations
andespecially
serve as cultural
navigators
in
diverse
populations
andasserve
as cultural
navigators in
health care
systems and
liaisons
to the community.
health
carealternative
systems and
liaisonsto
to atheformal
community.
As an
to aasreferral
DSME/S
As
an
alternative
to
a
referral
to
a
formal
program, office-based health care teams canDSME/S
explore
program,
office-based
healthwithin
care their
teamscommunity
can explore
partnerships
with educators
or
partnerships
with educators
within their
or
assume responsibility
for providing
and/orcommunity
coordinating
assume
for providing
coordinating
some orresponsibility
all of the patient’s
diabetes and/or
education
and supsome
or all Although
of the patient’s
diabetesrequires
education
and support needs.
this approach
knowledge,
port needs. Although this approach requires knowledge,
time, and resources to effectively provide education, it
time,
resources
to effectively
it
offers and
a unique
opportunity
to reachprovide
patientseducation,
at the point
offers
a unique
to reach patients
point
of care.
This opportunity
position statement
and theat the
National
of
care. This
position statement
andtotheserve
National
Standards
for DSME/S
are designed
as a
Standards
for
DSME/S
are
designed
to
serve
as a
resource for the health care team. Although reimburseresource
for
the
health
care
team.
Although
reimbursement for education services is somewhat limited, finanment
for education
services
is somewhat
financial benefits
can be
realized
when anlimited,
office-based
cial
benefits
can
be
realized
when
an
office-based
program contributes to improved practice processes and
program
improved
practice
processes
and
patients’ contributes
achievementto of
outcomes
that can
influence
patients’
achievement
of
outcomes
that
can
influence
mandated quality measures.
mandated quality measures.
Diabetes Education Algorithm
Diabetes Education Algorithm
The diabetes education algorithm provides an eviThe diabetes
education
algorithm
an evidence-based
visual
depiction
of whenprovides
to identify
and
dence-based
visual
depiction
of
when
to
identify
and
refer individuals with type 2 diabetes to DSME/S (Figures
refer
individuals
with
type
2
diabetes
to
DSME/S
(Figures
1 and 2) (figures are also available as a slide set at profes1sional.diabetes.org/dsmeslides).
and 2) (figures are also available
as algorithm
a slide set at
profes-4
The
defines
sional.diabetes.org/dsmeslides).
The
algorithm
defines
4
critical time points for delivery and key information on
critical
time points forskills
delivery
andnecessary
key information
the self-management
that are
at each on
of
the
self-management
that are necessary
each of
these
critical periods.skills
The diabetes
education at
algorithm
these critical periods. The diabetes education algorithm
Volume XX, Number X, Month 2015
Volume XX, Number X, Month 2015
LÄR DIG MER OM
ABASAGLAR® (insulin glargin)
ENBART
FASTEGLUKOS
FÖRE FRUKOST &
FÖRE MIDDAG
FÖRE ALLA
MÅLTIDER
FASTANDE &
POSTPRANDIELLT
KOMPLETT
DYGNSPROFIL
26
Onsdag
Torsdag
Fredag
Mål
24
22
20
18
16
14
12
Klicka här för att prata
med Hjördis...
10
8
6
4
2
0
NÄSTA VECKA
Före frukost
Före lunch
Före middag
Kväll
6
Navigera veckor
FRUKOST
VÄLJ INSULINREGIM
BASAL-BOLUS (BASANALOG)
LUNCH
Humalog
4
Abasaglar
0
4
Humalog
VÄLJ FYSISK AKTIVITET
INGEN AKTIVITET
MIDDAG
0
0
Humalog
MAX
DOSÖKNING
KVÄLL
0
0
Abasaglar
12
12
10
NOLLSTÄLL
Prova Insulinsimulatorn – www.insulinsimulatorn.se
ABASAGLAR® är en biosimilar till insulinet Lantus. En biosimilar är ett läkemedel som liknar ett
redan godkänt biologiskt läkemedel, utan någon kliniskt betydelsefull skillnad i effekt eller säkerhet.1
Indikationen för ABASAGLAR är: behandling av diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar och barn från 2 års ålder.2
ABASAGLAR är subventionerat vid typ 1-diabetes samt vid typ 2-diabetes endast för patienter där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå
behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier.3
Ref: 1. Abasaglar Assessment Report EMA 2014 2. Abasaglar Produktresumé www.fass.se 3. www.tlv.se
Eli Lilly Sweden AB, Box 721, 169 27 Solna
Tel 08-737 88 00, Fax 08-618 21 50, www.lilly.se
SEABA00015a | August 2016
ABASAGLAR 100 enheter/ml injektionsvätska, lösning (insulin glargin)Cylinderampull, förfylld injektionspenna (KwikPen)
‚ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning
ATC-kod: A10AE04. Läkemedel vid diabetes. Insuliner och analoger för injektion, långverkande. Indikationer: Behandling av diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar
och barn från 2 års ålder. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Varningar: ABASAGLAR ska inte användas för
behandling av diabetesketoacidos. Behandling med vanligt snabbverkande insulin, som ges intravenöst, rekommenderas vid detta tillstånd.Vid otillräcklig blodsockerkontroll eller vid benägenhet för hyperglykemiska eller hypoglykemiskaepisoder måste en kontroll av patientens efterlevnad av den föreskrivna behandlingsregimen,
val avinjektionsställen och injektionsteknik och alla andra relevanta faktorer göras innan en dosjustering övervägs.Om en patient sätts över till en annan typ av insulin
eller till ett annat insulinmärke bör detta ske under noggrann medicinsk övervakning. Ändring av styrka, märke (tillverkare), typ (regular, NPH, Lente, långverkande,
osv), ursprung (animaliskt, humant, humana insulinanaloger) och/eller tillverkningsmetod kan göra att dosen behöver ändras. Administrering av insulin kan leda till
att antikroppar mot insulinet bildas. I sällsynta fall kan förekomsten av antikroppar mot insulinet kräva justering av insulindosen för att förhindra uppkomst av hypereller hypoglykemi. Datum för översyn av produktresumén: 2015-05-21 Rx, F. Subventioneras vid typ 2-diabetes endast för patienter där annan insulinbehandling inte
räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier.
För ytterligare information och priser se www.fass.se
DSME Support in Diabetes
5
Figure 1.
DSME and DSMS algorithm of care.
can be used by health care systems, staff, or teams, as
well as individuals with diabetes, to guide when and how
to refer to and deliver/receive diabetes education.
Guiding Principles and PatientCentered Care
The algorithm relies on 5 guiding principles and represents how DSME/S should be provided through patient
engagement, information sharing, psychosocial and
behavioral support, integration with other therapies, and
coordinated care (Table 3). Associated with each principle
are key elements that offer specific suggestions regarding
interactions with the patient and topics to address at diabetes-related clinical and educational encounters (Table 3).
Helping people with diabetes to learn and apply
knowledge, skills, and behavioral, problem-solving, and
coping strategies requires a delicate balance of many factors. There is an interplay between the individual and the
context in which he or she lives, such as clinical status,
culture, values, family, and social and community environment. The behaviors involved in DSME/S are
Powers et al
dynamic and multidimensional.42 In a patient-centered
approach, collaboration and effective communication are
considered the route to patient engagement.43-45 This
approach includes eliciting emotions, perceptions, and
knowledge through active and reflective listening; asking
open-ended questions; exploring the desire to learn or
change; and supporting self-efficacy.44 Through this
approach, patients are better able to explore options,
choose their own course of action, and feel empowered
to make informed self-management decisions.45,46 Table
4 provides a list of patient-centered assessment questions
that can be used at diagnosis and at other encounters to
guide the education and ongoing support process.
Critical Times to Provide Diabetes
Education and Support
There are 4 critical times to assess, provide, and adjust
DSME/S47: (1) with a new diagnosis of type 2 diabetes,
(2) annually for health maintenance and prevention of
complications, (3) when new complicating factors influence self-management, and (4) when transitions in care
The Diabetes EDUCATOR
The Diabetes EDUCATOR
6
6
Figure 2.
Figure 2.
Content for DSME and DSMS at 4 critical time points.
Content for DSME and DSMS at 4 critical time points.
occur (Figures 1 and 2). Although 4 distinct time-related
occur
(Figuresare
1 and
2). it
Although
4 distinct
time-related
opportunities
listed,
is important
to recognize
that
opportunities
it iscondition
importantand
to recognize
type
2 diabetesareis listed,
a chronic
situations that
can
type 2atdiabetes
a chronic
situations
can
arise
any timeisthat
requirecondition
additionaland
attention
to selfarise at any time
thatWhereas
require patients’
additionalneeds
attention
to selfmanagement
needs.
are continumanagement
needs.
needs are
continuous
(Figure 1),
theseWhereas
4 criticalpatients’
times demand
assessment
ous (Figure
1), these
4 critical
times demand
assessment
and,
if needed,
intensified
reeducation
and self-manageand, ifplanning
needed,and
intensified
ment
support.reeducation and self-management
support. Behaviors provide a frameTheplanning
AADE7and
Self-Care
Thefor
AADE7
Self-Care
Behaviors
provide
a framework
identifying
topics
to include
at each
time:
work for
identifying
topics monitoring,
to include taking
at each
time:
healthy
eating,
being active,
medicahealthy
eating,solving,
being active,
monitoring,
taking
medication,
problem
reducing
risks, and
healthy
coption,The
problem
solving,
reducing
risks,
andbox
healthy
coping.
educational
content
listed
in each
in Figure
Theintended
educational
listed in
boxneeds
in Figure
2ing.
is not
to becontent
all-inclusive,
as each
specific
will
2 is not intended
to be all-inclusive,
as specific
will
depend
on the patient.
However, these
topics needs
can guide
depend
on the patient.
However,
theseMastery
topics can
the
educational
assessment
and plan.
of guide
skills
the educational
assessment
andand
plan.
Mastery of
skillsa
and
behaviors takes
practice
experience.
Often
and behaviors
takes
practice
experience.
series
of ongoing
education
andand
support
visits areOften
neces-a
seriestoofprovide
ongoingthe
education
visits
are necessary
time forand
a support
patient to
practice
new
sary to provide the time for a patient to practice new
skills and behaviors and to form habits that support selfskills
and behaviors
management
goals. and to form habits that support selfmanagement goals.
New Diagnosis of Diabetes
New Diagnosis of Diabetes
The diagnosis of diabetes is often overwhelming.48
48
diagnosis
of diabetes
is often overwhelming.
TheThe
emotional
response
to the diagnosis
can be a signifiThe emotional
to the diagnosis
can be a significant
barrier response
for education
and self-management.
cant barrier
for education
and on
self-management.
Education
at diagnosis
should focus
safety concerns
Education
should focus
on safetyand
concerns
(some
referattodiagnosis
this as survival-level
education)
“what
(some
refer
as survival-level
education)
“what
do
I need
totodothis
once
I leave the doctor’s
officeand
or hospido I need
to dothe
once
I leaveofthe
doctor’s
or hospital.”
To begin
process
coping
withoffice
the diagnosis
tal.”incorporating
To begin the self-management
process of copinginto
with
thelife,
diagnosis
and
daily
a diaand incorporating
self-management
into
daily
life, awork
diabetes
educator or someone
on the care
team
should
betes educator
someone and
on the
should
work
closely
with theorindividual
his care
or herteam
family
members
closely
with
the individual
and his
or her family
members
to
answer
immediate
questions,
address
initial concerns,
to answer
immediate
questions,
initial
concerns,
and
provide
support and
referralsaddress
to needed
resources.
andAtprovide
support
and referrals
to needed
diagnosis,
important
messages
shouldresources.
be commuAt diagnosis,
important
messages should
be types
communicated
that include
acknowledgment
that all
of
nicated that
acknowledgment
that all types
of
diabetes
needinclude
to be taken
seriously, complications
are not
diabetes need to be taken seriously, complications are not
Volume XX, Number X, Month 2015
Volume XX, Number X, Month 2015
DSME Support in Diabetes
DSME Support in Diabetes
7
7
Table 3
Table 3
Guiding Principles and Key Elements of Initial and Ongoing DSME/S45,58,81
Guiding Principles and Key Elements of Initial and Ongoing DSME/S45,58,81
Engagement. Provide DSME/S and care that reflects person’s life, preferences, priorities, culture, experiences, and capacity.
•Engagement.
Solicit and respond
questions
ProvidetoDSME/S
and care that reflects person’s life, preferences, priorities, culture, experiences, and capacity.
Solicit on
anddecisions,
respond to
questions
• Focus
reasons
for the decisions, and results
Focus
on decisions,
for the decisions, and results
• Ask
about
strengths reasons
and challenges
challenges
• Ask
Use about
sharedstrengths
decision and
making
and principles of patient-centered care to guide each visit
• Use
shared
and about
principles
of patient-centered
care
to guide concerns,
each visit and struggles
Engage
the decision
patient inmaking
a dialogue
current
self-management
successes,
current self-management
successes, concerns, and struggles
• Engage the patient in a dialogue about therapy
and changes in treatment
Engage the
patientneutral”
in a dialogue
about patient
therapyidentifying
and changes
in treatment
• Remain
“solution
and support
solution(s)
Remain support
“solutionand
neutral”
and support
patient
identifying
solution(s)
• Provide
education
to patient’s
family
and caregiver
•Information
Provide support
and Determine
education to
patient’s
familyneeds
and caregiver
sharing.
what
the patient
to make decisions about daily self-management.
what the
needs
decisions
about daily self-management.
•Information
Discuss thatsharing.
DSME/SDetermine
is an important
andpatient
essential
parttoofmake
diabetes
management
important
and essential
diabetes
• Discuss
Describethat
thatDSME/S
DSME/Sisisan
needed
throughout
the lifepart
cycleofand
is on management
a continuum from prediabetes, newly diagnosed diabetes, health
• maintenance/follow-up,
Describe that DSME/S isearly
needed
throughout
life cycle andand
is on
a continuum
from
prediabetes,
newly
diagnosed
diabetes,
to late
diabetesthe
complications,
transitions
in care
related
to changes
in health
status
and health
maintenance/follow-up,
early to late diabetes complications, and transitions in care related to changes in health status and
developmental or life changes
developmental
or life changes
• Avoid
being didactic
didactic
• Avoid
Providebeing
“need-to-know”
information and avoid providing the encyclopedia on diabetes
Provide that
“need-to-know”
information
and avoid
• Review
diabetes treatment
will change
overproviding
time the encyclopedia on diabetes
Review that
diabetestotreatment
willusing
change
• Provide
information
the patient
the over
abovetime
engagement key elements
• Take
Provide
information
to the patient
using the
above engagement
elements
advantage
of “teachable
moments”
to provide
information key
specific
to the patient’s care and treatment
Take advantage
“teachable moments”
to provide
information
specific toaspects
the patient’s
care and
treatment
• Assess
DSME/S of
patient/family
needs for the
behavioral
and psychosocial
of informed
decision
making
• Assess DSME/S
needs forAddress
the behavioral
and psychosocial
aspectsaspects
of informed
decision making
Psychosocial
andpatient/family
behavioral support.
the psychosocial
and behavioral
of diabetes.
and behavioral
Address the
psychosocial
anddiabetes-related
behavioral aspects
of diabetes.
•Psychosocial
Assess and address
emotionalsupport.
and psychosocial
concerns,
such as
distress
and depression
• Assess
emotionaldistress
and psychosocial
concerns,
suchare
as common
diabetes-related
andraise
depression
Presentand
thataddress
diabetes-related
and a range
of emotions
and thatdistress
stress can
blood glucose and blood
• pressure
Present that
diabetes-related distress and a range of emotions are common and that stress can raise blood glucose and blood
levels
pressurethat
levels
• Discuss
diabetes self-management is challenging but worth the effort
Discuss that
diabetesand
self-management
but worth
the effort
• Support
self-efficacy
self-confidenceisinchallenging
self-management
decisions
and abilities
• Support self-efficacy
self-confidence
in self-management
decisions
abilities
action by theand
patient
to identify self-management
problems
and and
develop
strategies to solve those problems, including
• self-selected
Support actionbehavioral
by the patient
to identify self-management problems and develop strategies to solve those problems, including
goal setting
self-selected
behavioral
• Note
that it takes
about 2goal
to 8setting
months to change a habit/learn/apply behavior
Note thatthe
it takes
2 to 8 months to change a habit/learn/apply behavior
• Address
wholeabout
person
• Address
the whole
personand/or support system in the educational and ongoing support process
Include family
members
Includetofamily
members
and/or
system in the educational and ongoing support process
• Refer
community,
online,
and support
other resources
• Refer to community,
and other
resources
Integration
with otheronline,
therapies.
Ensure
integration and referrals with and for other therapies.
with toother
therapies.
•Integration
Ensure access
ongoing
MNT Ensure integration and referrals with and for other therapies.
• Ensure
accessadditional
to ongoing
MNT as needed for behavioral therapy, medication management, physical therapy, etc.
Recommend
referrals
Recommend
additional
referrals
as needed
behavioral
therapy, medication
management, physical therapy, etc.
• Address
factors
that limit
the application
of for
diabetes
self-management
activities
Address factors
that
limit the
application
of diabetes
activities
• Advocate
for easy
access
to social
services
programsself-management
that address basic
life needs and financial resources
for easy access
to social
that address
basic life needs
andcare
financial
resources settings
• Advocate
Identify resources
and services
thatservices
support programs
the implementation
of therapies
in health
and community
•Coordination
Identify resources
services
that support
the implementation
therapies
in health
care and community
settings
of careand
across
specialty
care, facility-based
care,ofand
community
organizations.
Ensure collaborative
care and
Coordinationwith
of care
acrossgoals.
specialty care, facility-based care, and community organizations. Ensure collaborative care and
coordination
treatment
treatment
goals. and specialist’s treatment targets
•coordination
Understandwith
primary
care provider
Understand
primary
care provider
and specialist’s
• Provide
overview
of DSME/S
to referring
providers treatment targets
Providemedication
overview ofadjustment
DSME/S toprotocols
referring or
providers
• Follow
make necessary recommendation to primary care provider
medication
adjustment
protocols
make necessary
recommendation
to primary
care
• Follow
Correspond
with referring
provider
aboutoreducation
plan, progress
toward treatment
goals,
andprovider
needs to coordinate education and
• support
Correspond
referring
about education
plan, in
progress
toward
treatment goals, and needs to coordinate education and
fromwith
entire
clinicalprovider
team; ensure
documentation
the health
record
supportprovision
from entire
clinical team;
ensure documentation
in the health record
• Ensure
of culturally
appropriate
care
Ensure
provision of culturally
care
• Use
evidence-based
decision appropriate
support
• Use evidence-based
support
performance datadecision
to identify
opportunities for improvement
• Use performance data to identify opportunities for improvement
Powers et al
Powers et al
DEXCOM G5 ® MOBILE
– NU OCKSÅ FÖR ANDROID
OCH TILL NYTT LÄGRE PRIS
• Lägre pris än Dexcom G4 • Inget krav på mottagare • Ny förbättrad app • Unik följarfunktion
DIA.SE.001-01-JAN2017. Foto: Håkan Hjort/Johnér. Lindoff Communications.
Nu finns Dexcom G5 – kontinuerlig glukosmätning med larm
och unik följarfunktion för diabetes typ 1– även för Android.
Det innebär att Dexcom G5 – det första systemet för båda
operativsystemen – nu är tillgängligt för de flesta som vill
koppla CGM med larm och följarfunktion till sin mobiltelefon.
Nytt lägre pris
Dessutom har priset sänkts på Dexcom G5. Skälet till
prissänkningen är att Dexcom Inc. justerat priset nedåt (vilket
vi som distributör naturligtvis då också gör) – plus att i den
uppdaterade CE-märkningen försvinner kravet på separat
mottagare för Dexcom G5, och därmed kostnaden för denna.
Det nya priset gör att den totala årskostnaden för Dexcom
G5 sjunker med cirka 30 procent, beroende på respektive
landstings upphandlingssituation. I de flesta fall innebär det
också att Dexcom G5 har ett lägre pris än Dexcom G4*.
Ny Android-app med flera nyttiga funktioner
Android-appen innehåller flera nya, nyttiga funktioner
(kommer i IOS-appen under kvartal 1 2017). Några av dessa
är att sändaren sparar glukosdata om man kommer utanför
räckvidden för att sedan återföra värdena för de tre senaste
timmarna till en komplett kurva i mobiltelefonen. En ny så
kallad ”widget” gör att man ser värdet och trendpil även på
låst hemskärm utan att behöva öppna appen. Dessutom får
användaren varningar även om ljudet på telefonen är avstängt.
För mer information – kontakta din lokala representant från
NordicInfu Care AB. Det går också bra att kontakta oss på
08-601 24 40 eller [email protected].
* Vid full användning första året
** Kompatibel med Samsung Galaxy S5, S6 och S7, Samsung Galaxy Note 5,
LG G4 och G5, Motorola Nexus 6, samtliga Android-smartklockor
NordicInfu Care AB, Box 1225, 131 28 Nacka Strand
08-601 24 40 www.infucare.se
NordicInfu Care is an activity of Air Liquide Healthcare
The Diabetes EDUCATOR
The Diabetes EDUCATOR
8
8
Table 4
Table 4
Sample Questions to Guide a Patient-Centered Assessment82
Sample Questions to Guide a Patient-Centered Assessment82
• How is diabetes affecting your daily life and that of your family?
•• What
How isquestions
diabetes do
affecting
your daily life and that of your family?
you have?
•• What
questions
do
you
have?
What is the hardest part right now about your diabetes, causing you the most concern or most worrisome to you about your diabetes?
•• What
is the
partyou?
right now about your diabetes, causing you the most concern or most worrisome to you about your diabetes?
How can
wehardest
best help
•• What
How can
we
best
help
you?
is one thing you are doing or can do to better manage your diabetes?
• What is one thing you are doing or can do to better manage your diabetes?
inevitable, and a range of emotional responses is cominevitable,
and ashould
rangealso
of emotional
is common. Educators
emphasizeresponses
the importance
of
mon.
Educators
should
also
emphasize
the
importance
of
involving family members and/or significant others and
involving
family
members
and/or
significant
others
and
of ongoing education and support. The patient should
of
ongoing that
education
andwill
support.
patient
should
understand
treatment
changeThe
over
time as
type
understand
that
treatment
will
change
over
time
as
2 diabetes progresses and that changes in therapy dotype
not
2mean
diabetes
progresses
and failed.
that changes
therapy
do not
that the
patient has
Finally,intype
2 diabetes
mean
that self-managed
the patient hasand
failed.
Finally,
2 diabetes
is largely
DSME
and type
DSMS
involve
is
largely
self-managed
and
DSME
and
DSMS
involve
trial and error. The task of self-management is not
easy,
49
trial
and
error.
The
task
of
self-management
is
not
easy,
yet worth the effort.
49
yetOther
worthdiabetes
the effort.
education topics that are typically covOther
diabetes
education
that
are typically
covered
during
the visits
at thetopics
time of
diagnosis
are treatered
during
the
visits
at
the
time
of
diagnosis
are
treatment targets, psychosocial concerns, behavior change
ment targets,
psychosocial goal
concerns,
behavior
change
strategies
(eg, self-directed
setting),
taking medicastrategies
(eg, self-directed
goal setting),
taking medications,
purchasing
food, planning
meals, identifying
portions,sizes,
purchasing
planning
meals,
identifying
tion
physicalfood,
activity,
checking
blood
glucose, porand
tion sizes,
physical
activity,
checking blood glucose, and
using
results
for pattern
management.
using
results forof
pattern
At diagnosis
type 2management.
diabetes, education needs to be
At diagnosis
of type 2and
diabetes,
needs
to At
be
tailored
to the individual
his or education
her treatment
plan.
to the plans
individual
and his or therapy
her treatment
plan. At
atailored
minimum,
for nutrition
and physical
a minimum,
nutritionBased
therapy
physical
activity
need plans
to be for
addressed.
on and
the patient’s
activity
need
to
be
addressed.
Based
on
the
patient’s
medication and monitoring recommendations, themes
medication
and monitoring
recommendations,
such as hypoglycemia
identification
and treatment,themes
intersuch
as
hypoglycemia
identification
and treatment,
preting glucose results, risk reduction,
and so onintermay
preting
results,Patients
risk reduction,
and sowhen
on may
need to glucose
be considered.
are supported
perneed
to be education
considered.and
Patients
are supported when
sonalized
self-management
plans perare
sonalized
and self-management
are
developed education
in collaboration
with the patients plans
and their
developed
in
collaboration
with
the
patients
and
their
primary care provider. Depending on the qualifications
primary
care provider.
Depending
the qualifications
of the diabetes
educator
or staff on
member
facilitating
of
the
diabetes
educator
or
staff
member
facilitating
these steps, additional referrals to a registered
dietitian
these
steps,
additional
referrals
to
a
registered
dietitian
nutritionist for MNT, mental health provider, or
other
nutritionist
for
MNT,
mental
health
provider,
or
other
specialist may be needed.
specialist
may
be
needed.
Individuals requiring insulin should receive additional
Individuals
requiring
insulin
shouldcan
receive
additional
education
so that
the insulin
regimen
be coordinated
education
so
that
the
insulin
regimen
can
be
coordinated
with the patient’s eating pattern and physical activity
50,51patient’s eating pattern and physical activity
with
habits.the
Patients presenting at the time of diagnosis
50,51
habits.
Patients presenting
at the
time health
of diagnosis
with diabetes-related
complications
or other
issues
with diabetes-related complications or other health issues
may need additional or reprioritized education to meet
may
need
additional or reprioritized education to meet
specific
needs.
specific needs.
Annual Assessment of Education, Nutrition,
and
Emotional
Needs
Annual
Assessment
of Education, Nutrition,
and Emotional Needs
The health care team and others can help to promote
healthand
caremaintenance
team and others
candiabetes
help to managepromote
theThe
adoption
of new
52 and maintenance of new diabetes managethe
adoption
ment tasks, yet sustaining these behaviors is frequently
52
ment
tasks,
yetannual
sustaining
these behaviors
is frequently
difficult.
Thus,
assessments
of knowledge,
skills,
difficult.
Thus,
annual
assessments
of
knowledge,
skills,
and behaviors are necessary for those who do meet
the
and
behaviors
are
necessary
for
those
who
do
meet
the
goals as well as for those who do not.
goals
as
well
as
for
those
who
do
not.
Annual visits for diabetes education are recommended
Annualall
visits
forofdiabetes
education are
recommended
to assess
areas
self-management,
review
behavior
to assessand
allcoping
areas of
self-management,
review behavior
change
strategies
and problem-solving
skills,
change and
copingand
strategies
and of
problem-solving
skills,
identify
strengths
challenges
living with diabetes,
identify
strengths
and challenges
living
diabetes,
and
make
adjustments
in therapy.of35,52
Thewith
primary
care
35,52
and
makeoradjustments
in therapy.
provider
clinical team
can conductThe
thisprimary
review care
and
provider
clinicalprogram
team can
review
and
refer
to a or
DSME/S
as conduct
indicated.this
More
frequent
refer to a visits
DSME/S
as when
indicated.
More frequent
DSME/S
mayprogram
be needed
the patient
is startDSME/S
may be
needed when
the patient is unexstarting
a newvisits
diabetes
medication
or experiencing
ing
a
new
diabetes
medication
or
experiencing
unexplained hypoglycemia or hyperglycemia, goals and
plained
hypoglycemia
hyperglycemia,
goals
and
targets are
not being met,orclinical
indicators are
worsentargets
are
not
being
met,
clinical
indicators
are
worsening, and there is a need to provide preconception planing,
there is a need
provide preconception
ning.andImportantly,
theto educator
is charged planwith
ning.
Importantly,
the
educator
charged
with
communicating the revised plan to the is
referring
provider.
communicating
the
revised
plan
to
the
referring
provider.
Family members are an underutilized resource for
Familysupport
members
are an
underutilized
for
ongoing
and often
struggle
with howresource
to best pro53,54
ongoing
support
and
often
struggle
with
how
to
best
provide this help.
Including family members in the
vide this process
help.53,54
in the
DSME/S
on Including
at least an family
annual members
basis can help
to
55-57basis can help to
DSME/S
process
on
at
least
an
annual
facilitate their positive involvement.
55-57
facilitate
positivehas
involvement.
Since their
the patient
now experienced living with
Since the
hastonow
living with
diabetes,
it is patient
important
beginexperienced
each maintenance
visit
diabetes,
it
is
important
to
begin
each
maintenance
by asking the patient about successes he or she hasvisit
had
by
the patient
about successes
he orThe
she focus
has had
andasking
any concerns,
struggles,
and questions.
of
and
concerns,
and questions.
The issues—
focus of
eachany
session
shouldstruggles,
be on patient
decisions and
each
on patient
decisions
what session
choicesshould
has thebepatient
made,
why hasand
theissues—
patient
what
choices
has
the
patient
made,
why
has
the helping
patient
made those choices, and if those decisions are
made those choices, and if those decisions are helping
Volume XX, Number X, Month 2015
Volume XX, Number X, Month 2015
DSME Support in Diabetes
9
the patient to attain his or her goals—not on perceived
adherence to recommendations. Instead, it is important
for the patient/family members to determine their clinical, psychosocial, and behavioral goals and to create
realistic action plans to achieve those goals. Through
shared decision making, the plan is adjusted as needed
in collaboration with the patient. To help to reinforce
plans made at the visit and support ongoing self-management, the patient should be asked at the close of a
visit to “teach-back” what was discussed during the session and to identify one specific behavior to target or
prioritize.58
Diabetes-Related Complications and Other
Factors Influencing Self-management
The identification of diabetes complications or other
patient factors that may influence self-management
should be considered a critical indicator for diabetes education that requires immediate attention and adequate
resources. During routine medical care, the provider may
identify factors that influence treatment and the associated self-management plan. These factors may include
the patient’s ability to manage and cope with diabetes
complications, other health conditions, medications,
physical limitations, emotional needs, and basic living
needs. These factors may be identified at the initial diabetes encounter or may arise at any time. Such patient factors influence the clinical, psychosocial, and behavioral
aspects of diabetes care.
The diagnosis of additional health conditions and the
potential need for additional medications can complicate
self-management for the patient. Diabetes education can
address the integration of multiple medical conditions
into overall care with a focus on maintaining or appropriately adjusting medication, eating plan, and physical
activity levels to maximize outcomes and quality of life.
In addition to the introduction of new self-care skills,
effective coping, defined as a positive attitude toward
diabetes and self-management, positive relationships
with others, and quality of life, can be addressed in
DSME/S.29 Additional and focused emotional support
may be needed for anxiety, stress, and diabetes-related
distress and/or depression.
Diabetes-related health conditions can cause physical
limitations, such as visual impairment, dexterity issues,
and physical activity restrictions. Diabetes educators can
help patients to manage limitations through education
and various support resources. For example, educators
Powers et al
can help patients to access large-print or talking glucose
meters that benefit those with visual impairments and
specialized aids for insulin users that can help those with
visual and/or dexterity limitations.
Psychosocial and emotional factors have many contributors and include diabetes-related distress, life
stresses, anxiety, and depression. In fact, these factors are
often considered complications of diabetes and result in
poorer diabetes outcomes.59,60 Diabetes-related distress
(see definition in Table 1) is particularly common, with
prevalence rates of 18% to 35% and an 18-month incidence of 38% to 48%.61 It has a greater impact on behavioral and metabolic outcomes than does depression.61
Diabetes-related distress is responsive to intervention,
including DSME/S and focused attention.30 Although the
National Standards for DSME/S include the development of strategies to address psychosocial issues and
concerns,35 additional mental health resources are generally required to address severe diabetes-related distress,
clinical depression, and anxiety.
Social factors, including difficulty paying for food,
medications, monitoring and other supplies, medical
care, housing, or utilities, negatively affect metabolic
control and increase resource use.62 When basic living
needs are not met, diabetes self-management becomes
increasingly difficult. Basic living needs include food
security, adequate housing, safe environment, and access
to medications and health care. Education staff can
address such issues, provide information about available
resources, and collaborate with the patient to create a
self-management plan that reflects these challenges.
If complicating factors are present during initial
education or a maintenance session, the DSME/S educators can either directly address these factors or
arrange for additional resources. However, complicating factors may arise at any time; providers should be
prepared to promptly refer patients who develop complications or other issues for diabetes education and
ongoing support.
Transitional Care and Changes in Health
Status
Throughout the life span, changes in age, health status,
living situation, or health insurance coverage may require
a reevaluation of the diabetes care goals and self-management needs. Critical transition periods include transitioning into adulthood, hospitalization, and moving into
The Diabetes EDUCATOR
10
an assisted living facility, skilled nursing facility, correctional facility, or rehabilitation center.
DSME/S affords important benefits to patients during
a life transition. Providing input into the development of
practical and realistic self-management and treatment
plans can be an effective asset for successful navigation
of changing situations. A written plan prepared in collaboration with diabetes educators, the patient, family
members, and caregivers to identify deficits, concerns,
resources, and strengths can help to promote a successful
transition. The plan should include personalized diabetes
treatment targets; a medical, educational, and psychosocial history; hypo- and hyperglycemia risk factors; nutritional needs; resources for additional support; and
emotional considerations.63,64
The health care provider can make a referral to a diabetes educator to develop or provide input to the transition plan, provide education, and support successful
transitions. The goal is to minimize disruptions in therapy during the transition while addressing clinical, psychosocial, and behavioral needs.
MNT as an Adjunct to DSME/S
Programs
The National Standards for DSME/S list “incorporating nutritional management into lifestyle” as 1 of 9 core
topics in a comprehensive program.35 Some DSME/S programs include MNT services delivered by a registered
dietitian nutritionist, whereas other programs provide
basic nutrition guidance and rely on referrals for MNT.
DSME/S referral forms often include referral for MNT to
help to coordinate care (ADA and AADE referral forms).
The ADA publishes nutrition recommendations that detail
nutrition therapy goals and nutrition and eating pattern
recommendations.65 All members of the health care team
should be versed in the basic principles of diabetes nutrition therapy so that they can facilitate basic meal planning, clarify misconceptions, and/or provide reinforcement
of the nutrition plan developed collaboratively by the registered dietitian nutritionist and the patient (Table 5).
Overcoming Barriers That Limit
Access and Receipt of DSME/S
The number of people with type 2 diabetes who
receive DSME/S, despite its proven benefits, is low. For
example, only 6.8% of individuals with newly diagnosed
type 2 diabetes with private health insurance participated
in DSME/S within 12 months of diagnosis.66 Furthermore,
only 4% of Medicare participants received DSME/S and/
or MNT.4 To increase the number of individuals with diabetes who receive DSME/S services described in this
position statement, it is necessary to consider the barriers
that currently limit provision. Barriers are associated
with a number of factors, including the health system, the
individual health care professional, community resources,
and the individual with diabetes. Barriers can include a
misunderstanding of the necessity and effectiveness of
DSME/S, confusion regarding when and how to make
referrals, lack of access to DSME/S services, and patient
psychosocial and behavioral factors.67 Provider misconceptions that can limit access to DSME/S include a misunderstanding of reimbursement issues and the
misconception that one or a few initial education visits
are adequate to provide patients with the skills needed for
lifelong self-management. Lack of or poor reimbursement for DSME/S also can hamper patients’ participation. Even when DSME/S programs are operating at peak
service, they often struggle to cover costs—making it
easy to eliminate programs despite their wider influence
on reducing costs and improving health outcomes.13
Although people with diabetes report wanting to be
actively engaged in their health care, most indicate that
they are not actively engaged by their providers and that
education and psychological services are not readily
available.68 In order to enhance patient and family
engagement in DSME/S, provider communication about
the necessity of self-management to achieve treatment
and quality-of-life goals and the essential nature of both
DSME and ongoing support throughout a lifetime of
diabetes is essential (Table 3).
Removing barriers to access and increasing quality
care can be achieved by using data to coordinate care and
build workforce capacity.69 The US health care paradigm
is changing with increased attention on primary care
practices, technology, and quality measures.70
Studies have shown that implementing DSME programs that directly connect with primary care and rely on
technology is effective in improving clinical, psychosocial,
and behavioral outcomes.16,71-74 Patients receiving care in
these practice settings report more confidence in provider
communication and satisfaction with direct access to an
educator for information and ongoing support.16
Despite the proven value and effectiveness of diabetes
education and support services, one of the biggest
Volume XX, Number X, Month 2015
NÄR SOV DU TRYGGT
EN HEL NATT SENAST?
MINIMED 640G
™
DET ENDA SYSTEMET
SOM FÖRHINDRAR
HYPOGLYKEMIER*
Besök vår hemsida för mer information:
www.medtronic-diabetes.se
* Användarnas egna inställning av lågt glukosvärde undveks vid 75 % av SmartGuard
stopp-innan-lågt händelser. Zhong. A, et al.: Effectiveness of Automated Insulin
Management Features of the MiniMed® 640G Sensor Augmented Insulin Pump.
Diabetes Technol Ther. 2016 Oct;18(10):657-663.
Medtronic AB
Hemvärnsgatan 9, Box 54, 171 74 SOLNA
Kundservice: 08-568 585 10
Innehållet och uppgifterna på denna annons är endast avsedda som information och
ersätter inte professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Tala alltid
med dina vårdgivare om din diagnos och behandling. © 2016 Medtronic International
Trading Sarl.
UC201704536 SV
DSME Support in Diabetes
DSME Support in Diabetes
11
11
Table 5
Table 5
Overview of MNT
Overview of MNT
MNT is an evidence-based application of the nutrition care process provided by the registered dietitian nutritionist. It includes
MNT
is an evidence-based
application ofnutrition
the nutrition
care process
provided
by the registered
dietitian nutritionist.
It includes
an individualized
nutrition assessment,
diagnosis,
intervention
and monitoring,
and evaluation
and is the legal
8
an
individualized
nutrition
assessment,
nutrition
diagnosis,
intervention
and
monitoring,
and
evaluation
and
is
the
legal
definition of nutrition counseling by a registered dietitian nutritionist practicing in the US.
definition of nutrition counseling by a registered dietitian nutritionist practicing in the US.8
1. Characteristics of MNT reducing A1C by 0.5% to 2% for type 2 diabetes:
1. Characteristics
reducing
A1C
by 0.5% todietitian
2% for nutritionist
type 2 diabetes:
• Series of 3 toof4 MNT
encounters
with
a registered
lasting from 45 to 90 minutes; the registered dietitian nutritionist
• Series
of
3
to
4
encounters
with
a
registered
dietitian
nutritionist
lasting from 45 to 90 minutes; the registered dietitian nutritionist
should determine if additional encounters are needed
should
determine
if
additional
encounters
are
needed
• Series of encounters should begin at diagnosis of diabetes or at first referral to a registered dietitian nutritionist for MNT for
• diabetes
Series of and
encounters
should
begin at
diagnosis
diabetes or at first referral to a registered dietitian nutritionist for MNT for
should be
completed
within
3 to 6ofmonths
diabetes
and
should
be
completed
within
3
to
6
months
• At least 1 follow-up encounter is recommended annually to reinforce lifestyle changes and to evaluate and monitor outcomes that
• At
least 1the
follow-up
recommended
annually to reinforce lifestyle changes and to evaluate and monitor outcomes that
indicate
need forencounter
changes inis MNT
or medication(s)
indicate
the
need
for
changes
in
MNT
or
medication(s)
2. MNT provides nutrition assessment, nutrition diagnosis, and an intervention and management plan including the creation of
2. MNT
provides food
nutrition
diagnosis, and an intervention and management plan including the creation of
individualized
planassessment,
and support nutrition
for the following:
individualized
food
plan
and
support
for
the
following:
• Individualized modification of food plan/physical activity/medication dosing for improved postprandial control, hypoglycemia
• Individualized
of foodimprovement
plan/physical activity/medication dosing for improved postprandial control, hypoglycemia
prevention, andmodification
overall glycemic
prevention, andmodification
overall glycemic
improvement
• Individualized
of carbohydrate,
protein, fat, and sodium intake and guidance to achieve lipid and blood pressure goals
•• Individualized
modification
of
carbohydrate,
fat, and sodium intake and guidance to achieve lipid and blood pressure goals
Individualized weight management planning protein,
and coaching
•• Individualized
weight
management
planning
and
coaching
Education and support on additional topics to promote flexibility in meal planning, food purchasing/preparation, recipe modification,
• Education
support
on additional topics to promote flexibility in meal planning, food purchasing/preparation, recipe modification,
and eatingand
away
from home
and
eating
away
from
home
• Individualized modification of food plan for managing related complications and comorbidities such as celiac disease, gastroparesis,
• Individualized
modification ofeating,
food plan
for disease,
managing
related
eating disorders/disordered
kidney
and
so oncomplications and comorbidities such as celiac disease, gastroparesis,
eating
disorders/disordered
eating,
kidney
disease,
and
so on practitioner (ie, registered dietitian nutritionist). Many other payers
3. CMS reimburses for diabetes MNT when provided by a qualified
3. also
CMS provide
reimburses
for diabetes MNT
MNT services
when provided
by a qualified
practitioner
registered
dietitian
nutritionist).
payers
reimbursement.
are included
on the ADA
and AADE(ie,DSME/S
referral
forms.
A separateMany
MNTother
referral
form is
also provide
reimbursement.
services
included
the ADA and AADE DSME/S referral forms. A separate MNT referral form is
available
from
the Academy ofMNT
Nutrition
andare
Dietetics
at on
http://www.eatrightpro.org/~/media/eatrightpro%20files/about%20us/
available from the Academy of Nutrition and Dietetics at http://www.eatrightpro.org/~/media/eatrightpro%20files/about%20us/
what%20is%20an%20rdn%20and%20dtr/mnt_referral_form_15_jul_14.ashx.
what%20is%20an%20rdn%20and%20dtr/mnt_referral_form_15_jul_14.ashx.
Note: The Academy of Nutrition and Dietetics recognizes the use of registered dietitian (RD) and registered dietitian nutritionist (RDN). RD and RDN can only be used by those
credentialed
by the Commission
on Dietetic
Note: The Academy
of Nutrition and
DieteticsRegistration.
recognizes the use of registered dietitian (RD) and registered dietitian nutritionist (RDN). RD and RDN can only be used by those
credentialed by the Commission on Dietetic Registration.
looming threats to their success is low utilization, which
looming
threats
to their
success
low utilization,
has recently
forced
many
such is
programs
to close.which
The
has
recently
forced
many
such
programs
close.
The
current reimbursement model and mandatetofor
provider
current
reimbursement
model
and
mandate
for
provider
referrals will continue to be limiting factors for access to
referrals
will continue
to be limiting
factors
access to
and participation
in DSME/S.
The health
carefor
community
and
participation
in
DSME/S.
The
health
care
community
needs processes that support referrals and reimbursement
needs
processes
that support
and reimbursement
practices;
otherwise,
it will bereferrals
increasingly
more difficult
practices;
otherwise,
it
will
be
increasingly
more
difficult
to sustain DSME/S services. Attention to these
challenges
to
sustain
DSME/S
services.
Attention
to
these
challenges
needs to be met to provide access particularly for areas
needs
be met
provide access
particularly for areas
such astorural
and to
underserved
communities.
such as rural and underserved communities.
Conclusion
Conclusion
Diabetes is a complex and burdensome disease that
Diabetes
is a complex
and burdensome
diseasedaily
that
requires
the person
with diabetes
to make numerous
requires the person with diabetes to make numerous daily
Powers et al
Powers et al
decisions regarding food, physical activity, and medicadecisions
regarding
food,that
physical
activity,
medications. It also
necessitates
the person
be and
proficient
in
35,75,76
tions.
It
also
necessitates
that
the
person
be
proficient
in
a number of self-management skills.
In order for
35,75,76
apeople
number
of
self-management
skills.
In
order
for
to learn the skills necessary to be effective selfpeople
to learn
theis skills
effective with
selfmanagers,
DSME
criticalnecessary
in layingto
thebefoundation
managers,
DSME
is
critical
in
laying
the
foundation
with
ongoing support to maintain gains made during educaongoing
support
to maintain
gains
madeacceptance,
during education. Despite
proven
benefits and
general
the
tion.
Despite
proven
benefits
and
general
acceptance,
the
numbers of patients who are referred to and receive
numbers
of
patients
who
are
referred
to
and
receive
DSME/S are disappointingly small. This position stateDSME/S
disappointingly
small.
This position
statement and are
algorithm
provide the
evidence
and strategies
ment
and
algorithm
provide
the
evidence
and
strategies
for the provision of education and support services to all
for theliving
provision
education
andItsupport
services
to the
all
adults
withof
type
2 diabetes.
is imperative
that
adults living
with type 2responsible
diabetes. It for
is imperative
the
health
care community,
delivering that
quality
healthmobilizes
care community,
delivering
quality
care,
efforts toresponsible
address thefor
barriers
and explores
care, mobilizes
efforts to address
andneeds
explores
resources
for DSME/S
in orderthe
tobarriers
meet the
of
resources
forwith
DSME/S
in ordertype
to meet
the needs of
adults
living
and managing
2 diabetes.
adults living with and managing type 2 diabetes.
The Diabetes EDUCATOR
12
References
1. Brunisholz KD, Briot P, Hamilton S, et al. Diabetes self-management education improves quality of care and clinical outcomes
determined by a diabetes bundle measure. J Multidiscip Healthc.
2014;7:533-542.
2. Weaver RG, Hemmelgarn BR, Rabi DM, et al. Association
between participation in a brief diabetes education programme
and glycaemic control in adults with newly diagnosed diabetes.
Diabet Med. 2014;31:1610-1614.
3. Steinsbekk A, Rygg LO, Lisulo M, Rise MB, Fretheim A. Group
based diabetes self-management education compared to routine
treatment for people with type 2 diabetes mellitus. A systematic
review with meta-analysis. BMC Health Serv Res. 2012;12:213.
4. Duncan I, Birkmeyer C, Coughlin S, Li Q, Sherr D, Boren S.
Assessing the value of diabetes education. Diabetes Educ.
2009;35:752-760.
5. Fan L, Sidani S. Effectiveness of diabetes self-management education intervention elements: a meta-analysis. Can J Diabetes.
2009;33:18-26.
6. Ellis SE, Speroff T, Dittus RS, Brown A, Pichert JW, Elasy TA.
Diabetes patient education: a meta-analysis and meta-regression.
Patient Educ Couns. 2004;52:97-105.
7. Norris SL, Lau J, Smith SJ, Schmid CH, Engelgau MM. Selfmanagement education for adults with type 2 diabetes: a metaanalysis of the effect on glycemic control. Diabetes Care.
2002;25:1159-1171.
8. American Diabetes Association. Standards of medical care in
diabetes—2015. Diabetes Care. 2015;38(suppl 1):S5-S87.
9. Berwick DM, Nolan TW, Whittington J. The triple aim: care,
health, and cost. Health Aff (Millwood). 2008;27:759-769.
10. Healy SJ, Black D, Harris C, Lorenz A, Dungan KM. Inpatient
diabetes education is associated with less frequent hospital readmission among patients with poor glycemic control. Diabetes
Care. 2013;36:2960-2967.
11. Duncan I, Ahmed T, Li QE, et al. Assessing the value of the diabetes educator. Diab Educ. 2011;37:638-657.
12. Robbins JM, Thatcher GE, Webb DA, Valdmanis VG. Nutritionist
visits, diabetes classes, and hospitalization rates and charges: the
Urban Diabetes Study. Diabetes Care. 2008;31:655-660.
13. Brown HS III, Wilson KJ, Pagán JA, et al. Cost-effectiveness
analysis of a community health worker intervention for lowincome Hispanic adults with diabetes. Prev Chronic Dis.
2012;9:E140.
14. American Diabetes Association. Economic costs of diabetes in
the U.S. in 2012. Diabetes Care. 2013;36:1033-1046.
15. Boyle JP, Thompson TJ, Gregg EW, Barker LE, Williamson DF.
Projection of the year 2050 burden of diabetes in the US adult
population: dynamic modeling of incidence, mortality, and prediabetes prevalence. Popul Health Metr. 2010;8:29.
16. Siminerio L, Ruppert K, Huber K, Toledo FG. Telemedicine for
Reach, Education, Access, and Treatment (TREAT): linking telemedicine with diabetes self-management education to improve
care in rural communities. Diabetes Educ. 2014;40:797-805.
17. Tshiananga JK, Kocher S, Weber C, Erny-Albrecht K, Berndt K,
Neeser K. The effect of nurse-led diabetes self-management education on glycosylated hemoglobin and cardiovascular risk factors: a meta-analysis. Diabetes Educ. 2012;38:108-123.
18. Welch G, Zagarins SE, Feinberg RG, Garb JL. Motivational interviewing delivered by diabetes educators: does it improve blood
glucose control among poorly controlled type 2 diabetes patients?
Diabetes Res Clin Pract. 2011;91:54-60.
19. Deakin T, McShane CE, Cade JE, Williams RD. Group based
training for self-management strategies in people with diabetes
mellitus. Cochrane Database Syst Rev. 2005;(2):CD003417.
20. Gary TL, Genkinger JM, Guallar E, Peyrot M, Brancati FL. Metaanalysis of randomized educational and behavioral interventions
in type 2 diabetes. Diabetes Educ. 2003;29:488-501.
21. The Diabetes Control and Complications Trial Research Group.
The effect of intensive treatment of diabetes on the development
and progression of long-term complications in insulin-dependent
diabetes mellitus. N Engl J Med. 1993;329:977-986.
22. Stratton IM, Adler AI, Neil HA, et al. Association of glycaemia
with macrovascular and microvascular complications of type 2
diabetes (UKPDS 35): prospective observational study. BMJ.
2000;321:405-412.
23. Cooke D, Bond R, Lawton J, et al.; UK NIHR DAFNE Study
Group. Structured type 1 diabetes education delivered within
routine care: impact on glycemic control and diabetes-specific
quality of life. Diabetes Care. 2013;36:270-272.
24. Cochran J, Conn VS. Meta-analysis of quality of life outcomes
following diabetes self-management training. Diabetes Educ.
2008;34:815-823.
25. Trento M, Passera P, Borgo E, et al. A 5-year randomized controlled study of learning, problem solving ability, and quality of
life modifications in people with type 2 diabetes managed by
group care. Diabetes Care. 2004;27:670-675.
26. Toobert DJ, Glasgow RE, Strycker LA, et al. Biologic and quality-of-life outcomes from the Mediterranean Lifestyle Program: a
randomized clinical trial. Diabetes Care. 2003;26:2288-2293.
27. Toobert DJ, Strycker LA, King DK, Barrera M Jr, Osuna D, Glasgow
RE. Long-term outcomes from a multiple-risk-factor diabetes trial
for Latinas: ¡Viva Bien!. Transl Behav Med. 2011;1:416-426.
28. Tang TS, Funnell MM, Oh M. Lasting effects of a 2-year diabetes
self-management support intervention: outcomes at 1-year follow-up. Prev Chronic Dis. 2012;9:E109.
29. Thorpe CT, Fahey LE, Johnson H, Deshpande M, Thorpe JM,
Fisher EB. Facilitating healthy coping in patients with diabetes: a
systematic review. Diabetes Educ. 2013;39:33-52.
30. Fisher L, Hessler D, Glasgow RE, et al. REDEEM: a pragmatic trial
to reduce diabetes distress. Diabetes Care. 2013;36:2551-2558.
31. Hermanns N, Schmitt A, Gahr A, et al. The effect of a diabetesspecific cognitive behavioral treatment program (DIAMOS) for
patients with diabetes and subclinical depression: results of a
randomized controlled trial. Diabetes Care. 2015;38:551-560.
32. de Groot M, Doyle T, Kushnick M, et al. Can lifestyle interventions do more than reduce diabetes risk? Treating depression in
adults with type 2 diabetes with exercise and cognitive behavioral
therapy. Curr Diab Rep. 2012;12:157-166.
33. Wagner EH, Bennett SM, Austin BT, Greene SM, Schaefer JK,
Vonkorff M. Finding common ground: patient-centeredness and
evidence-based chronic illness care. J Altern Complement Med.
2005;11(suppl 1):S7-S15.
34. Bowen ME, Rothman RL. Multidisciplinary management of type
2 diabetes in children and adolescents. J Multidiscip Healthc.
2010;3:113-124.
Volume XX, Number X, Month 2015
DSME Support in Diabetes
13
35. Haas L, Maryniuk M, Beck J, et al.; 2012 Standards Revision
Task Force. National Standards for diabetes self-management
education and support. Diabetes Care. 2012;35:2393-2401.
36. American Association of Diabetes Educators. Reimbursement
tips for primary care practice. http://www.diabeteseducator.org/
export/sites/aade/_resources/pdf/reimbursement_tips_2009.pdf.
Accessed March 24, 2015.
37. Tang TS, Funnell M, Sinco B, et al. Comparative effectiveness of
peer leaders and community health workers in diabetes selfmanagement support: results of a randomized controlled trial.
Diabetes Care. 2014;37:1525-1534.
38. Thom DH, Ghorob A, Hessler D, De Vore D, Chen E, Bodenheimer
TA. Impact of peer health coaching on glycemic control in lowincome patients with diabetes: a randomized controlled trial. Ann
Fam Med. 2013;11:137-144.
39. Tang TS, Ayala GX, Cherrington A, Rana G. A review of volunteer-based peer support interventions in diabetes. Diabetes
Spectrum. 2011;24:85-98.
40. Funnell MM. Peer-based behavioural strategies to improve
chronic disease self-management and clinical outcomes: evidence, logistics, evaluation considerations and needs for future
research. Fam Pract. 2010;27(suppl 1):i17-i22.
41. Heisler M. Overview of peer support models to improve diabetes
self-management and clinical outcomes. Diabetes Spectrum.
2007;20:214-221.
42. Marrero DG, Ard J, Delamater AM, et al. Twenty-first century
behavioral medicine: a context for empowering clinicians and
patients with diabetes: a consensus report. Diabetes Care.
2013;36:463-470.
43. Inzucchi SE, Bergenstal RM, Buse JB, et al. Management of
hyperglycemia in type 2 diabetes: a patient-centered approach:
position statement of the American Diabetes Association (ADA)
and the European Association for the Study of Diabetes (EASD).
Diabetes Care. 2012;35:1364-1379.
44. Miller WR, Rollnick S. Why do people change? In: Motivational
Interviewing: Preparing People for Change. 2nd ed. New York:
Guilford Press; 2002: 3-12.
45. Funnell MM, Anderson RM. Empowerment and self-management of diabetes. Clinical Diabetes. 2004;22:123-127.
46. Rollnick S, Mason P, Butler C. Health Behavior Change: A Guide
for Practitioners. London: Churchill Livingstone; 1999.
47. Weinger K, MacNeil T, Greenlaw SM. Behavioral strategies for
improving self-management. In: Childs BP, Cypress M, Spollett
G, eds. Complete Nurse’s Guide to Diabetes Care. 3rd ed.
Alexandria, VA: American Diabetes Association; In press.
48. Skovlund SE, Peyrot M. The Diabetes Attitudes, Wishes, and
Needs (DAWN) program: a new approach to improving outcomes
of diabetes care. Diabetes Spectrum. 2005;18:136-142.
49. Weiss MA, Funnell MM. In the beginning: setting the stage for
effective diabetes care. Clinical Diabetes. 2009;27:149-151.
50. Philis-Tsimikas A, Walker C. Improved care for diabetes in
underserved populations. J Ambul Care Manage. 2001;24:39-43.
51. Karter AJ, Subramanian U, Saha C, et al. Barriers to insulin initiation: the Translating Research Into Action for Diabetes Insulin
Starts Project. Diabetes Care. 2010;33:733-735.
52. American Association of Diabetes Educators. AADE position
statement. Individualization of diabetes self-management education. Diabetes Educ. 2007;33:45-49
Powers et al
53. Kovacs Burns K, Nicolucci A, Holt RI, et al; DAWN2 Study
Group. Diabetes Attitudes, Wishes and Needs second study
(DAWN2TM): cross-national benchmarking indicators for family
members living with people with diabetes. Diabet Med.
2013;30:778-788.
54. Peyrot M, Kovacs Burns K, Davies M, et al. Diabetes Attitudes
Wishes and Needs 2 (DAWN2): a multinational, multi-stakeholder study of psychosocial issues and person-centered diabetes
care. Diabetes Res Clin Pract. 2013;99:174-184.
55. Vaccaro JA, Exebio JC, Zarini GD, Huffman FG. The role of family/friend social support in diabetes self-management for minorities with type 2 diabetes. J Nutrition Health. 2014;2:1-9.
56. Armour TA, Norris SL, Jack L Jr, Zhang X, Fisher L. The effectiveness of family interventions in people with diabetes mellitus:
a systematic review. Diabet Med. 2005;22:1295-1305.
57. Gallant MP. The influence of social support on chronic illness
self-management: a review and directions for research. Health
Educ Behav. 2003;30:170-195.
58. Funnell MM, Anderson RM, Piatt GA. Empowerment, engagement, and shared decision making in the real world of clinical
practice. Consultant. 2014;53:358-362.
59. Chew BH, Shariff-Ghazali S, Fernandez A. Psychological aspects
of diabetes care: effecting behavioral change in patients. World J
Diabetes. 2014;5:796-808.
60. Peyrot M, Rubin RR, Lauritzen T, Snoek FJ, Matthews DR,
Skovlund SE. Psychosocial problems and barriers to improved
diabetes management: results of the cross-national Diabetes
Attitudes, Wishes and Needs (DAWN) study. Diabet Med.
2005;22:1379-1385.
61. Fisher L, Hessler DM, Polonsky WH, Mullan J. When is diabetes
distress clinically meaningful? Establishing cut points for the
Diabetes Distress Scale. Diabetes Care. 2012;35:259-264.
62. Berkowitz BA, Meigs JB, DeWalt D, et al. Material need insecurities, control of diabetes mellitus, and use of health care
resources: results of the Measuring Economic Insecurity in
Diabetes study. JAMA Intern Med. 2015;175:257-265.
63. American Association of Diabetes Educators. The American
Association of Diabetes Educators position statement: selfmonitoring of blood glucose using glucose meters in the management of type 2 diabetes. http://www.diabeteseducator.org/export/
sites/aade/_resources/pdf/publications/Self-Monitoring_of_
Blood_Glucose_FinalVersion.pdf. Accessed April 24, 2015.
64. Hess-Fischl A. Practical management of patient with diabetes in
critical care. From a diabetes educator’s perspective. Crit Care
Nurs Q. 2004;27:189-200.
65. Evert AB, Boucher JL, Cypress M, et al. Nutrition therapy recommendations for the management of adults with diabetes. Diabetes
Care. 2013;36:3821-3842.
66. Li R, Shrestha SS, Lipman R, Burrows NR, Kolb LE, Rutledge S.
Diabetes self-management education and training among privately
insured persons with newly diagnosed diabetes—United States,
2011-2012. MMWR Morb Mortal Wkly Rep. 2014;63:1045-1049.
67. Peyrot M, Rubin RR, Funnell MM, Siminerio LM. Access to diabetes
self-management education: results of national surveys of patients,
educators, and physicians. Diabetes Educ. 2009;35:246-263.
68. Nicolucci A, Kovacs Burns K, Holt RI, et al.; DAWN2 Study
Group. Diabetes Attitudes, Wishes and Needs second study
(DAWN2TM): cross-national benchmarking of diabetes-related
The Diabetes EDUCATOR
14
69.
70.
71.
72.
73.
74.
psychosocial outcomes for people with diabetes. Diabet Med.
2013;30:767-777.
Institute of Medicine Committee on Quality of Health Care in
America. Crossing the Quality Chasm: A New Health System for the
21st Century. Washington, DC: National Academies Press; 2001.
Cusack CM, Knudson AD, Kronstadt JL, Singer RF, Brown AL.
Practice-based population health: information technology to support transformation to proactive primary care (prepared for the
AHRQ National Resource Center for Health Information
Technology under contract no. 290-04-0016). AHRQ publication
no. 10-0092-EF. Rockville, MD: Agency for Healthcare Research
and Quality; 2010.
Phillips LS, Barb D, Yong C, et al. Translating what works: a new
approach to improve diabetes management [published online March
9, 2015]. J Diabetes Sci Technol. doi:10.1177/1932296815576000
Shea S, Weinstock RS, Teresi JA, et al; IDEATel Consortium. A
randomized trial comparing telemedicine case management with
usual care in older, ethnically diverse, medically underserved
patients with diabetes mellitus: 5 year results of the IDEATel
study. J Am Med Inform Assoc. 2009;16:446-456.
Hunt JS, Siemienczuk J, Gillanders W, et al. The impact of a
physician-directed health information technology system on
diabetes outcomes in primary care: a pre- and post-implementation study. Inform Prim Care. 2009;17:165-174.
Siminerio L, Ruppert KM, Gabbay RA. Who can provide diabetes self-management support in primary care? Findings from a
randomized controlled trial. Diabetes Educ. 2013;39:705-713.
75. Piette JD, Heisler M, Wagner TH. Cost-related medication underuse among chronically ill adults: the treatments people forgo,
how often, and who is at risk. Am J Public Health. 2004;94:17821787.
76. Delamater AM. Improving patient adherence. Clinical Diabetes.
2006;24:71-77.
77. Charles C, Gafni A, Whelan T. Decision-making in the physicianpatient encounter: revisiting the shared treatment decision-making model. Soc Sci Med. 1999;49:651-661.
78. Parchman ML, Zeber JE, Palmer RF. Participatory decision making, patient activation, medication adherence, and intermediate
clinical outcomes in type 2 diabetes: a STARNet study. Ann Fam
Med. 2010;8:410-417.
79. National Certification Board for Diabetes Educators. What is a
certified diabetes educator? www.ncbde.org/certification_info/
what-is-a-cde. Accessed March 13, 2015.
80. American Association of Diabetes Educators. Board CertifiedAdvanced Diabetes Management Certification. http://www
.diabeteseducator.org/ProfessionalResources/Certification/
BC-ADM/. Accessed March 2, 2015.
81. Powers MA, Davidson J, Bergenstal RM. Glucose pattern management teaches glycemia-related problem-solving skills in a
diabetes self-management education program. Diabetes Spectrum.
2013;26:91-97.
82. Funnell MM, Bootle S, Stuckey HL. The diabetes attitudes,
wishes and needs second study. Clinical Diabetes. 2015;33:3236.
For reprints and permission queries, please visit SAGE’s Web site at http://www.sagepub.com/journalsPermissions.nav.
Volume XX, Number X, Month 2015
42
DIABETESVÅRD NR 1 2017
Personcentrerad vård till barn och
ungdomar med typ 1 diabetes
Det finns drygt 7000 barn och ungdomar (0-18 år) med
diabetes i Sverige. År 2015 behandlades 57 % av barn och
ungdomar med typ 1 diabetes i Sverige med insulinpump
[1]. Vi har i en studie visat på en förbättrad glukoskontroll
efter 6 månader som inte kvarstod vid 12 månader [2].
Anna Lena Brorsson
Bakgrund
Syfte
En vanlig anledning till bristande glukoskontroll kan vara missade insulindoser [3].
Fortsatt föräldramedverkan under tonårstiden är därför viktig och tonåringar beskriver hur föräldramedverkan kan vara
konstruktiv eller destruktiv [4, 5].
Att utvärdera om en intervention med
GSD-Y i grupper med tonåringar som
startar insulinpump och deras föräldrar
leder till färre diabetesrelaterade konflikter, ökad upplevd hälsa och livskvalitet och
förbättrad glukoskontroll.
Personcentrerad vård framhåller vikten av
att lära känna personen bakom patienten.
Personens berättelse är central och att
därefter i partnerskap tillsammans med
vårdpersonalen besluta insatser som motsvarar personens förväntningar och mål
[6]. Guided Self-Determination (GSD) är
en empowermentbaserad, personcentrerad, reflektions och problemlösande metod avsedd att vägleda patienten att bli
självbestämmande och utveckla kunskap
för att hantera svårigheter i diabetesegenvården.
Metod
GSD har visats vara effektiv hos vuxna
patienter med förbättrad glukoskontroll
och ökad beredskap för att möta svårigheter i diabetesegenvården [7]. Metoden
har anpassats för ungdomar, Guided SelfDetermination Young (GSD-Y), och efter
deltagande uttrycker ungdomarna tillväxt
i livskunskap, som för dem innebar nya
relationer med vårdpersonal och föräldrar, samt ökad personlig mognad [8]. I vår
pågående studie utvärderas effekten av en
intervention med GSD-Y i grupp med
ungdomar som startar CSII och deras
föräldrar [9].
Studien är en randomiserad kontrollerad
interventionsstudie beskriven i studieprotokoll [9]. Åttio tonåringar (12-17,99 år),
som startar med insulinpump på Astrid
Lindgrens barnklinik, Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge samt
på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset,
Södersjukhuset i Stockholm inkluderas i
studien.
Båda grupperna får standardiserad pumpstartsutbildning, som inkluderar tekniska
färdigheter. Föräldrarna får själva bära
pump innehållande natriumklorid och
testa blodsocker innan ungdomen startar
behandlingen.
Efter start av insulinpump får kontrollgruppen vård enligt sedvanlig rutin med besök
på enheten varannan till tredje månad.
Utbildningsinterventionen, GSD-Y med
strukturerade arbetsblad kommer ske i
anslutning till start av insulinpump (tre tillfällen) och vid fyra tillfällen de första fyra
månaderna därefter.
Genom att komplettera arbetsbladen
med egna ord och bilder, kommer tonåringarna och deras föräldrar systematiskt
att utforska och uttrycka sina egna erfarenheter och svårigheter med diabetes i
det dagliga livet. Vid samtalen används
olika kommunikationsmetoder som aktiv
lyssning, spegling och värdeförklaring [810].
Preliminära resultat
Utvärderingen hittills visar att vid 6 månader hade HbA1c minskat i båda grupperna, men interventionsgruppen förbättrades signifikant (intervention (n=18): 54 vs.
69 mmol/mol vid baseline, kontroll
(n=19): 65 vs 74 mmol/mol vid baseline,
p=0,024 mellan grupperna). Vid 12 månader sågs ingen skillnad i någon av grupperna jämfört med baseline (intervention
(n=15): 63 mmol/mol, kontroll (n=10):
70 mmol/mol, p=0,283 mellan grupperna).
Avseende diabetesrelaterade familjekonflikter hade interventionsgrupper en lägre
grad av konflikter efter utbildningen [11].
Slutsats
Utvärdering av utbildning med metoden
GSD-Y har hittills visat lovande resultat på
familjekonflikter. GSD-Y kan vara ett värdefullt komplement i utbildning av ungdomar som startar CSII.
DIABETESVÅRD NR 1 2017
Referenser
1. The Swedish National Diabetes register- NDR; Annual report 2014. . 2015.
2. Brorsson AL, Viklund G, Ortqvist E,
Lindholm Olinder A: Does treatment
with an insulin pump improve glycaemic
control in children and adolescents with
type 1 diabetes? A retrospective casecontrol study. Pediatr Diabetes 2014.
3. Olinder AL, Kernell A, Smide B: Missed
bolus doses: devastating for metabolic
control in CSII-treated adolescents with
type 1 diabetes. Pediatr Diabetes 2009,
10:142-148.
4. Viklund G, Wikblad K: Teenagers' perceptions of factors affecting decision-making competence in the management of
type 1 diabetes. J Clin Nurs 2009,
18:3262-3270.
5. Silverstein J, Klingensmith G, Copeland
K, Plotnick L, Kaufman F, Laffel L, Deeb L,
Grey M, Anderson B, Holzmeister LA,
Clark N: Care of children and adolescents
43
with type 1 diabetes: a statement of the
American Diabetes Association. Diabetes
Care 2005, 28:186-212.
6. Ekman I, Swedberg K, Taft C, Lindseth
A, Norberg A, Brink E, Carlsson J, DahlinIvanoff S, Johansson IL, Kjellgren K, et al:
Person-centered care--ready for prime
time. Eur J Cardiovasc Nurs 2011, 10:248251.
7. Zoffmann V, Lauritzen T: Guided selfdetermination improves life skills with type 1 diabetes and A1C in randomized
controlled trial. Patient Educ Couns 2006,
64:78-86.
8. Husted GR, Thorsteinsson B, Esbensen
BA, Hommel E, Zoffmann V: Improving
glycaemic control and life skills in adolescents with type 1 diabetes: a randomised,
controlled intervention study using the
Guided Self-Determination-Young method in triads of adolescents, parents and
health care providers integrated into
routine paediatric outpatient clinics. BMC
Pediatr 2011, 11:55.
9. Brorsson AL, Leksell J, Viklund G, Lindholm Olinder A: A multicentre randomized controlled trial of an empowermentinspired intervention for adolescents
starting continuous subcutaneous insulin
infusion--a study protocol. BMC Pediatr
2013, 13:212.
10. Zoffmann V, Kirkevold M: Realizing
empowerment in difficult diabetes care: a
guided self-determination intervention.
Qual Health Res 2012, 22:103-118.
11. Brorsson ALLO, r A.; Leksell, J.; Viklund
G.: AN INTERVENTION WITH A PERSON-CENTERED PROGRAM, GUIDED
SELF-DETERMINATIONYOUNG, IN
GROUPS OF ADOLESCENTS STARTING ON INSULIN PUMP: A RANDOMIZED CONTROLLED TRIAL; Abstracts from ATTD 2016 9th International
Conference on Advanced Technologies
& Treatments for Diabetes Milan, ItalyFebruary 3-6, 2016 (e-poster 258). Diabetes Technol Ther 2016, 18 Suppl 1:A1139.
Rapport från diabetesläger Orsa Grönklitt feb 2016
Vi fick så tacksamt ett stipendium av er för
att kunna delta på skidläger i Grönklitt
tillsammans med Sachsska barnsjukhuset i
februari och jag vill härmed återkoppla
med en liten rapport (tyvärr har det dragit
ut på tiden att få till den..)
dela upplevelser och erfarenheter. Andra
syften är att resa ensam utan föräldrar,
lära sig mer om hur kroppen fungerar vid
stor dos fysisk aktivitet samt att på individuell nivå få möjlighet att diskutera sin
sjukdom med andra kunniga vuxna.
studenterna åt lägerdeltagarna och det
fanns alltid tillgång till frukt och mellanmål.
Druvsocker och choklad stoppas i alla
väskor hos oss ledare för att så snabbt
som möjligt häva låga blodsocker under
skidturen eller promenaden.
För andra gången fick jag chansen att ta
med mig mina gotländska ungdomar med
diabetes typ 1 på äventyr. Denna gång var
vi fem 13 och 14-åringar från Visby barndiabetesmottagning som fick härliga dagar
tillsammans med ca 20 ungdomar från
Stockholm och deras ledare.
Under den här lägerveckan startade vi t.
om upp en insulinpump eftersom det
finns representanter från olika pumpföretag med på resan.
Ungdomarna betala inte något för att få
delta, alla som vill erbjuds att följa med.
Resan började på hamnteminalen i Visby
06.30 söndagsmorgonen och avslutades
på samma ställe 00.20 på torsdagsnatten.
Det innebär båt drygt tre timmar enkel
väg och bussresa tur och retur ca 40 mil.
Veckan som anordnas av Älvdalens äventyrsgymnasium bjöd på solsken, utmaningar, skidåkning, skratt och massor av
andra roliga upptåg. Inkvarterade i en stor
stuga med små sovrum fick alla en egen
liten yta att husera på. Det blev snabbt fullt
i rummen och saker fanns utspridda lite
här och där.
Syftet med lägret är i första hand att träffa
andra ungdomar med samma diagnos,
Upplägget innebär tidiga morgnar med
skidåkning utifrån erfarenhet i särskilda
smågrupper som leds av gymnasiestudenterna. Alla får möjlighet till skidskola och
personlig utveckling. På kvällarna anordnas aktiviteter av olika slag. Det visades
film på storbild utomhus, där ungdomarna
låg huller om buller på skinnfällar och åt
popcorn.
Det grillades korv en kväll och ytterligare
en annan kväll anordnades det utomhusdisco. Den sista dagen bjöds vi på en fin
vandring i djurparken som ligger intill
skidanläggningen där vi fick se vilda djur
och fåglar.
All mat under veckan serveras på värdshuset, gott och vällagat med många alternativ
för olika tycke och smak. Frukosten fixar
Det stora steget att lämna mamma och
pappa hemma och resa på egen hand
med stöttning av oss vuxna gör att upplevelsen av resan får många dimensioner
och vi lär oss tillsammans mycket av varandra.
Riktar härmed ett stort tack till Britt-maries minnesfond som gjorde det möjligt
för de gotländska diabetesungdomarna att
få uppleva dessa dagar.
Marina Hellberg
Diab.ssk Visby barn
44
DIABETESVÅRD NR 1 2017
VÄRDSDIABETESDAGEN 14 NOVEMBER 2016
Balansera rätt i diabetesvården
Ett vintrigt landskap tog emot oss denna gång när Umeå
stod som värd för detta arrangemang av Dagens Medicin i
samarbete med Nationella Diabetes Teamet. En mångårig
tradition att fira Värdsdiabetesdagen på Frederick Brantings
(1891) födelsedag 14 november är en föredragnings dag
och diskussioner med professionen och politiker på olika
orter i landet.
????????????????????????????????
Dagen inleddes med presentation av
RÖD BOK som ni finner som bilaga till
detta nummer av tidningen Diabetesvård.
Denna skrift har nationella diabetesteamet gemensamt arbetat fram. En utveckling från BLÅ BOK med det specifika ämnet hypoglykemi. Den är tänkt att användas för att informera allmänhet om låga
blodsockervärden, orsak, symtom, åtgärder mm. Resultatet redogjordes av Stig
Attvall (docent, Sahlgrenska) och Frida
Sundberg (med dr överläkare Drottning
Silvias barn- och ungdomssjukhus).
Efter detta berättade Gunilla Willsteen
(dietist SUS) om kostens betydelse vid
hypoglykemi vad som är bra att äta för att
höja blodsockernivåerna. Anders Frid
(Överläkare SUS) höll som alltid en lysande föreläsning om de svårt sjuka med
typ 2 diabetes. Själv redovisade jag om
vårt sjukdomsförebyggande projekt om
prediabetes som det finns mer att läsa om
i detta nummer.
Studier i att förändra livsstilen vid typ 2
diabetes redovisade Julia Otten (endokrinolog och diabetesansvarig läkare Norrlands universitetssjukhus. Paleolitisk kost
hade fantastiska resultat. Problemet var att
vidmakthålla den speciella dieten som
baseras på frukt, grönsaker, nötter, bär,
fisk, magert kött, skaldjur och ägg.
Vi fick också spännande inblick i framtiden
där ett piller skulle kunna ersätta kost och
motion detta kommer ju att vara revolu-
tionerande och kunna hjälpa många om
eller när det blir verklighet Helena Edlund
professor från Umeå universitet berättade
om detta.
Anna Olivecrona ordförande för barnläkarföreningens delförening för diabetes
och endokrinologi berättade om det fantastiska arbetet med att nå målblodsocker
utan att öka antalet hypoglykemier. Så
klart alltid lättare när det finns två vuxna
stödpersoner som hjälper till inte lika lätt
som vuxen när alla beslut skall tas själv. Se
punkt 1.sid 6 i rödbok som säger att
blodsocker på 4 skall åtgärdas. Ett hjälpmedel att slippa hamna för lågt utan åtgärda innan det händer.
Gästföreläsare Dr Henk Veeze vd och
grundare av Diabetes i Nederländerna
berättade om ett nytt sätt att bedriva diabetesvård i annorlunda lokaler ljusa och
färglada med mycket IT stöd.
Mona Landin Olsson docent överläkare
och ordförande i Diabetologföreningen
pratade om nya läkemedel och vilken tid
det tar innan vi har erfarenhet av dem och
att det är svårt att prioritera utan erfarenhet. Detta gör att universitetssjukhus
kanske vågar sätta in nya läkemedel mer
är små kliniker och det lätt kan bli olik vård.
Våra duktiga kollegor från Umeå Elisabeth
Sjöström- Fahlen och Ingela Lavin pratade
förtjänstfullt om all ny teknik i vården och
vad det ställer för krav och tid på oss
personal. Hur får vi det att bli det bästa för
patienten? Får vi den tid som behövs och
är vi tillräckligt många sjuksköterskor på
våra arbetsplatser för att hinna med.
Ett framtida problem är också nyanlända
innevånare från andra länder som har diabetes. De kan ha ett annat perspektiv på
behandling, egenvård, ansvar, behandlingsmål och kunskap. Diabetesförbundets
ordförande Fredrik Löndahl berättade om
förbundets arbete och stöd i detta.
En avslutande diskussion med politiker
och vårdpersonal där vi tackar Eira Olofsson länssamordnare i diabetes, Västerbottens landsting för ditt engagemang och
talan för vår yrkesgrupp.
Ingela Bredenberg
Ingela Lavin?
Insulinpumpen
Insulinpumpen Animas
Animas®® Vibe
Vibe®®
––med
medDexcom
DexcomG4
G4®®PLATINUM
PLATINUM
Vad
Vadhänder
händernär
närman
mankombinerar
kombinerarmarknadens
marknadens
mest
mestanvändarvänliga
användarvänligainsulinpump
insulinpump11
med
meddet
detbästa
bästaCGM*-systemet?
CGM*-systemet?2,32,3
Du
Dufår
fårtrygghet
trygghetoch
och
diabetesbehandling
diabetesbehandling
i ivärldsklass
världsklass2,32,3
Se
Sevärden,
värden,
justera
justerai pumpen.
i pumpen.
Enkelt,
Enkelt,effektivt
effektivt
och
ochtryggt!
tryggt!
Läs mer på www.rubinmedical.se
1. Barnard et al. J Diabetes Sci Technol March
2015 9: 231-236.
2. Matuleviciene et al. Diabetes Technology &
Therapeutics 16(11): 759-767, 2014.
3. Damiano et al. Journal of Diabetes Science and
Technology, OnlineFirst published April 21, 2014.
Läs
Läsmer
merpå
på
rubinmedical.se
rubinmedical.se
* Kontinuerlig
* Kontinuerlig
glukosmätning
glukosmätning
1. Barnard
1. Barnard
et al.
et Jal.
J Diabetes
Sci Sci
Technol
Technol
March
March
2015
2015
9:+46
231-236.
9: 231-236.
Krossverksgatan
7
BDiabetes
Tel
(0)40 15 54 80
Matuleviciene
2. Matuleviciene
et al.
et Diabetes
al. Diabetes
Technology
Technology
& Therapeutics
& Therapeutics
16(11):
16(11):
759-767,
759-767,
2014.
2014.
Box 3002.
44
· 200
61
Limhamn
www.rubinmedical.se
3. Damiano
3. Damiano
et al.
et Journal
al. Journal
of Diabetes
of Diabetes
Science
Science
andand
Technology,
Technology,
OnlineFirst
OnlineFirst
published
published
AprilApril
21,21,
2014.
2014.
DIABETESVÅRD NR 1 2017
46
Ny app ska ge sma
Ny app ska ge smartare
behandling av diabetes
Publicerad 2017-01-13
Diabetes är en komplex sjukd
diabetiker i Skåne, öppnas dö
leder till smartare behandling
Skåne och är en stor kunskap
börja förstå sjukdomens olika
Diabetes är en komplex sjukdom. Men med forskningsprojektet ANDIS, alla nya diabetiker i Skåne, öppnas dörrarna
till att fler kan få rätt diagnos som i sin tur leder till smartare behandling. ANDIS registrerar alla nya fall av diabetes
i Skåne och är en stor kunskapsbank för forskare som för
första gången kan börja förstå sjukdomens olika ansikten.
Glenn BillqvistGlenn
är en av
alla deltagarna
Billqvist
är en av alla del
som är med i ANSIS, Alla nya diabetiker Diabetes
i Skåne.
är egentligen flera olik
Diabetes är egentligen flera olika sjukdomar med olika orsaker bakom. Det som
de olika variationerna har gemensamt är
att sockerhalten i blodet är för hög. Diabetes är även den mest vanliga ickesmittsamma sjukdomen runt hela världen.
Det är främst typ 2-diabetes som accelererar i de länder som får bättre ekonomi
och där befolkningen börjar äta fel sorts
mat och röra på sig mindre. Även i Sverige
är diabetes en tickande bomb. En av nio
svenskar har sjukdomen eller befinner sig
i riskzonen. Och folksjukdomen bara ökar.
För Glenn Billqvist kom telefonsamtalet
från vårdcentralen med besked om att
han har diabetes som en överraskning.
– Jag hade inte känt av några symptom alls
utan levde som vanligt. Men vid en årlig
hälsokontroll upptäcktes sjukdomen.
En omställning
Glenn Billqvist är en man med mycket
energi och stort engagemang som är mitt
uppe i livet. Arbetet innebär resor varje
vecka i Norden eller Europa med ibland
långa och obekväma tider på flyg och
flygplatser. Att få diabetes innebär en
omställning i livet, en förändring som
ibland kan vara svår. Men Benny har hittat
ett sätt att leva som passar honom och
hans vardag.
– Första tiden efter diagnosticeringen fick
jag se över mina rutiner och lägga om
vissa. Jag behöver tänka mer på vad jag
äter och hur och när. Men två tabletter
om dagen håller sjukdomen i schack, och
en motionscykel är inköpt och används
faktiskt också.
” Första tiden efter diagnosticeringen fick
jag se över mina rutiner och lägga om
vissa.”
Glenn Billqvist är en av alla tusentals diabetiker som ingår i forskningsprojektet
ANDIS. Ett register som idag täcker in 90
% av vårdgivarna i Skåne och när det avslutas ska innehålla noggrann kartläggning
av 20 000 diabetiker. Allt för att få en
bättre bild över alla olika typer av diabetes
och vilka behandlingar som kan vara mest
effektiva.
Leif Groop, internationellt känd diabetesforskare och professor vid Lunds universitet, är hjärnan bakom ANDIS som drog
igång 2008.
– När jag jobbade på en vårdcentral på
70-talet upptäckte jag att diabetes inte är
så enkelt som typ 1 och typ 2.
Och det var så Leif Groops livslånga gärning inom diabetesforskning tog fart och
som genom åren i hög grad bidragit till
den ökade kunskapen om genernas roll
vid typ 2-diabetes. Hans forskning upptäckte även en okänd form av diabetes
LADA, Latent Autoimmune Diabetes in
Adults, en blandform av diabetes typ 1
och typ 2. Och med ANDIS tar forskare
och läkare flera steg närmare att kunna
förstå
den enskildes
patientens sjukdomsolika
variationerna
har gemensa
bild även
och vilken
behandling
som
passaricke-smi
in
den mest vanliga
exakt.
typ 2-diabetes som accelererar
Ett extra blodprov
befolkningen
börjar äta fel sorts
Förutom
ålder,
vikt
och
tidpunktenbomb.
man
diabetes en tickande
En
insjuknade tar vårdcentralen även ett exriskzonen.
Och
folksjukdomen
b
tra blodprov på patienten.
För Glenn Billqvist kom telefons
– Det är inte så sofistikerat kan tyckas,
som en
menhar
meddiabetes
alla dessa blodprov
har viöverraskni
kunnat –
komma
till att
det finns
Jagfram
hade
inte
käntfemavolika
några s
typer
av
diabetes.
Och
det
är
ju
otroligt
hälsokontroll upptäcktes sjukdom
viktigt att patienterna får rätt diagnos från
början, för det påverkar vilka behandlingsEn viomställning
former
ska använda , betonar Leif
Groop.
Vad
forskningenärkommer
att med m
Glenn Billqvist
en man
hjälpa till med är att styra resurserna inom
i livet.så Arbetet
varj
sjukvården
patienterna innebär
får rätt hjälp resor
i tid.
tiderharpå
flyg
och flygp
Detobekväma
underlag vi fått fram
redan
börjat
påverka
inom
vården. kan va
en dimensioneringarna
förändring som
ibland
Sverige
har sedan
länge och
varit hans
ett före-vardag
passar
honom
gångsland
när
det
gäller
att
involvera
dia– Första tiden efter diagnosticer
betikerna i sin diabetes. I vissa typer av
vissa.
Jag behöver
tänka
diabetes
kan patienten
ta ett större
ansvar mer på
ochdagen
påverka sjukdomen
med motion ochi schac
håller sjukdomen
kost.också.
I slutändan drömmer Leif Groop och
hans forskarkollegor om en app där test” Första
resultat
och andratiden
värdenefter
läggs indiagnosticer
och där
diabetikern
själv kan hålla bättre koll på sin
vissa.”
sjukdom.
Glenn Billqvist är en av alla tuse
– ViANDIS.
har redan Ett
påbörjat
arbetet som
med attidag täc
register
utforma en app. Jag tror att den om fem
avslutas ska innehålla noggrann
år är ute och då kan hela Sverige ta emot
bild
överoch
alla
olika typer a
merbättre
preciserad
medicin
behandling.
effektiva.
Leif Groop, internationellt känd d
är hjärnan bakom ANDIS som d
DIABETESVÅRD NR 1 2017
47
När det gäller behandlingsformer för diabetes kommer de att fortsätta att utvecklas eftersom vi kommer att hitta nya typer
av sjukdomen. Där hjälper de genetiska
variablerna mycket till.
-Diabetes är två gånger vanligare i Kina än
i Sverige och varje år insjuknar 50 000,
framförallt i typ 2 som i hög grad är ärftlig.
Men för att komma ut i den kliniska verkligheten behöver vi en app.
Samarbete med Kina
För Glenn Billqvist väntar ett nytt blodprov lite längre fram för att kartlägga vilken
typ av diabetes han har. Men än så länge
är livet som vanligt och han svarar bra på
de mediciner han får.
Leif Groop och hans forskarkollegor sneglar även mot öst och Kina och har redan
inlett ett samarbete med ett universitet.
– Jag är yngst med mina 57 år i ett gäng
med rallyvänner som kör äldre racerbilar
från 30- och 40-talet. Jag kan nog tänka
mig att flera av oss lever med kroniska
sjukdomar, men det är inget vi pratar om.
Vi planerar nu för nästa rally.
Medlemskap i SFSD
Tänk på att ditt medlemskap är personligt.
Om du ändrar mailadress är vi mycket tacksamma
om du meddelar detta till styrelsen
då vi gör flera utskick med information via mail varje år.
Med vänliga hälsningar,
Styrelsen
Har du något att berätta?
Händer det något hos dig
som du vill förmedla till oss andra
så är du välkommen att skriva om det i tidningen.
Vi tar gärna emot reportage från er medlemmar.
Har du något projekt på gång? Provat något nytt arbetssätt?
Fått positiv eller negativ respons
på något du gjort som kan hjälpa oss kollegor
att utveckla en bättre vård för våra patienter med diabetes.
Skrivit uppsats, skicka en sammanfattning eller abstrakt.
Berätta stort som smått med få eller många ord.
Du bestämmer.
Vill du ha med en bild, skicka den separat.
Eventuell artikel skickas till: [email protected]
Text: Bodil Malmström
Bild: Kennet Ruona
48
DIABETESVÅRD NR 1 2017
Oupptäckt sockerstörning ökar
riskerna efter hjärtinfarkt
Hjärtpatienter med oupptäckt sockerstörning löper betydligt större risk att drabbas av en ny hjärtinfarkt eller stroke,
visar en studie med stöd från Hjärt-Lungfonden. Ett enkelt
sockertest kan identifiera riskindivider – men det genomförs
bara på vissa sjukhus i landet.
– Sockerstörningar kan leda till typ 2-diabetes och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Det är glädjande att forskningen ger
bättre kunskap om kopplingen mellan
sjukdomarna. Den kunskapen måste så
snabbt som möjligt komma patienter i
hela Sverige till del genom nya behandlingsriktlinjer, säger Kristina Sparreljung,
generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
I dag har 450 000 svenskar diabetes, varav
de flesta typ 2. Personer med diabetes är
överrepresenterade bland de som drabbas av hjärtinfarkt, och löper efter hjärtinfarkten en ökad risk för stroke, hjärtsvikt
och ytterligare hjärtinfarkter. Den nya
forskningsstudien, med stöd av HjärtLungfonden, visar att även personer med
tidigare okända sockerstörningar löper
ökad risk för komplikationer när de har
drabbats av en hjärtinfarkt.
Ett sockertest efter en hjärtinfarkt kan
identifiera de som har oupptäckt sockerstörning, och ge möjlighet för vården att
påbörja förebyggande behandling för att
undvika ytterligare hjärtinfarkter. Metoder
för att förhindra en andra hjärtinfarkt är
bland annat att stödja personer att förändra levnadsvanor som rökning och fysisk inaktivitet, samt att sätta in blodfettssänkande och blodproppsförebyggande
läkemedel.
– Uppåt hälften av de som drabbas av
hjärtinfarkt har en sockerstörning utan att
veta om det. Ett enkelt sockertest skulle
vara mycket värdefullt, eftersom det signalerar ogynnsam prognos och ger möjligheten att påverka sitt blodsocker och sin risk.
I dag är det bara vissa sjukhus som gör de
här testerna och det ingår inte i de nationella riktlinjerna, säger Viveca Ritsinger,
forskare på Karolinska Institutet.
Hjärt-kärlkomplikationer är den vanligaste
dödsorsaken hos personer med diabetes.
Kopplingen mellan sjukdomarna är tydlig,
däremot förstår man ännu inte de exakta
mekanismerna. Avhandlingen visar att
dagens behandlingsmetoder behöver
kompletteras med nya strategier. Om
forskningen kan lösa gåtan om hur diabetes och hjärtsjukdom hänger ihop så
skulle tusentals hjärtinfarkter kunna förhindras i Sverige varje år. FAKTA OM DIABETES:
• Omkring 450 000 svenskar lider av diabetes. Mellan 85 och 90 procent
av dem har typ 2-diabetes.
• Diabetes innebär bland annat att sockerhalten i blodet är för hög eftersom
kroppen inte är känslig för insulin eller har för lite insulin, och därför inte
kan använda energin från socker på rätt sätt.
• Typ 2-diabetes ökar riskerar att drabbas av hjärt-kärlsjukdom med 2–4
gånger.
• De senaste 30 åren har forskningen lyckats ta fram behandlingar som ökat
överlevnaden och förbättrat livskvaliteten för diabetesdrabbade. Forskning
har bland annat visat att god blodsockerkontroll är den viktigaste faktorn
för att minska framtida skador i kroppens små kärl, men även att noggrann
kontroll av blodtryck och blodfetter är av vikt för att förhindra hjärtkärlkomplikationer.
• Forskningens mål är att under de kommande tio åren öka förståelsen för
sambandet mellan sjukdomarna och på så sätt förhindra uppkomst av hjärtkärlsjukdom hos personer med diabetes.
HOS SKAPARNA AV LANTUS
FINNS UPPFÖLJAREN
insulin glargin 100E/ml
®
TOUJEO (insulin glargin) ℞, F, A10AE04, 300 enheter/ml injektionsvätska, lösning är en långverkande insulinanalog. Indikation: Behandling av diabetes mellitus hos vuxna. Varning och försiktighet: Toujeo
ska ej användas för behandling av diabetesketoacidos. Förpackningar: Toujeo SoloStar 5x1,5 ml. Läs bipacksedeln noggrant. Datum för senaste översyn av produktresumén,september 2016. Toujeo ingår i
läkemedelsförmånerna till alla patienter med typ 1-diabetes och till patienter med typ 2-diabetes där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier.
Dosregimen för Toujeo (dos och tidpunkt) ska anpassas individuellt. I kliniska studier har man efter initiering sett att för det med styrkan på 300 enheter/ml krävs i genomsnitt en 10-18% högre
insulindos för att uppnå motsvande glukoskontroll som med 100 enheter/ml.
®
LANTUS (insulin glargin) ℞, F, A10AE04, 100 enheter/ml injektionsvätska, lösning är en långverkande insulinanalog. Indikation: Behandling av diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar och barn från
2 års ålder. Varning och försiktighet: Lantus skall ej användas för behandling av diabetesketoacidos. Förpackningar: Lantus SoloStar 5x3 ml, cylinderampull 5x3 ml och injektionsflaska 10 ml. Läs
bipacksedeln noggrant. Datum för senaste översyn av produktresumén, september 2016.
Lantus ingår i läkemedelsförmånerna till alla patienter med typ 1-diabetes och till patienter med typ 2-diabetes där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund
av upprepade hypoglykemier.
För prisuppgift och ytterligare information om Toujeo och Lantus se www.fass.se. Toujeo och Lantus tillhandahålls av Sanofi AB, Box 300 52, 10425 Stockholm, tel: +46 8 634 50 00, www.sanofi.se.
Vid frågor om våra läkemedel kontakta: [email protected]. SASE.TJO.16.11.0327, november 2016.
50
DIABETESVÅRD NR 1 2017
Nya rön om sambandet
insulinresistens
Nya rön om sambandet mellan
kroppsvikt och insulinresistens
Publicerad 2016-12-21
Ju fetare man är, desto mindre av pro
Ny forskning visar att SIK2 främjar fet
av glukos.
- Det visar att SIK2 kan ha en skyddan
insulinresistens, säger Johanna Serne
Ju fetare man är, desto mindre av proteinet SIK2 har man i
sina fettceller. Ny forskning visar att SIK2 främjar fettcellernas insulinkänslighet och upptaget av glukos.
– Det visar att SIK2 kan ha en skyddande effekt i uppkomsten av insulinresistens, säger Johanna Sernevi Säll.
Johanna Sernevi Säll.
Överflödig energi ska lagras som fett på
kroppen. Övervikt och fetma är dock en
riskfaktor för insulinresistens och typ
2-diabetes. Vem som blir sjuk och varför
vet man inte, men en teori är att det beror
på att något går snett i själva lagringsprocessen.
När vi äter bryts maten ned till glukos
(socker) och fettsyror som cirkulerar i
blodet för att ge näring åt kroppens alla
celler. Insulin som tillverkas i betacellerna
skickas ut i blodet för att signalera till övriga celler att tillgodogöra sig näringen. Vid
insulinresistens har fettcellernas benägenhet att ”lyssna” på insulinet minskat. Exakt
vad som sker och vilka mekanismer som
leder till insulinresistens vet man inte, men
resultatet av den nya studien är en pusselbit i förklaringen.
SIK2 (salt-inducible kinase 2) tillhör en
grupp proteiner som har stor betydelse
för ämnesomsättningen, och SIK2 tros ha
sin huvudsakliga roll i fettväven. Forskarna
bakom studien har tidigare studerat proteinet i råttor, och funnit att SIK2 krävs för
att upprätthålla en normal blodsockerreglering i fettcellerna.
Vad det har för funktion i mänskliga fettceller har tidigare varit okänt. Syftet var
därför att ta reda på vilken roll proteinet
har i fettväven hos människor och om
mängden SIK2 påverkas av fetma och insulinresistens.
Studien visar att feta personer har mindre
av SIK2 i sina fettceller än normalviktiga.
För att se om detta var kopplat till personernas vikt undersökte man om förekomsten av SIK2 förändrades hos personer
som genomgick gastric bypass, dvs magsäcksoperation, före operation och två år
efter. Resultatet var att SIK2 efter operationen ökat markant.
- Det verkar alltså finnas ett samband mellan kroppsvikten (BMI) och hur mycket av
proteinet man har. Det finns också ett
samband mellan mängden protein och
insulinkänslighet. Ju mer insulinresistent
man är desto mindre av proteinet har
man, säger doktoranden Johanna Säll som
utfört studien.
Fetma och insulinresistens förknippas ofta
med inflammation i fettväven. För att få
klarhet i om inflammation kunde vara en
orsak till förändringarna i mängden SIK2
undersökte forskarna sambandet mellan
SIK2 och TNF-a, en inflammationsmarkör.
Resultatet blev att ju mer inflammation
fettcellerna utsattes för, desto mindre
fanns det av SIK2.
I sina tidigare studier på råttor kunde forskarna visa att SIK2 förbättrade glukosupptaget i fettcellerna och detsamma visade
sig gälla även för mänskliga celler. Dessutom främjades insulinsignaleringen vilket
gjorde att flera sk glukostransportörer
(GLUT4) ansamlades vid ytan inuti fettcellen.
Överflödig energi ska lagras som fett på
- Sammantaget
tyder detta på att SIK2
har typ 2-d
riskfaktor
för insulinresistens
och
en skyddande effekt i uppkomsten av
man inte, men en teori är att det beror på
fetma och insulinresistens, säger Johanna
lagringsprocessen.
Säll.
När vi äter bryts matenSara
nedLiedholm
till glukos (so
att ge näring åt kroppens alla celler. Insu
blodet för att signalera till övriga celler at
insulinresistens har fettcellernas benäge
vad som sker och vilka mekanismer som
resultatet av den nya studien är en pusse
SIK2 (salt-inducible kinase 2) tillhör en g
ämnesomsättningen, och SIK2 tros ha si
bakom studien har tidigare studerat prote
upprätthålla en normal blodsockerregleri
mänskliga fettceller har tidigare varit okä
proteinet har i fettväven hos människor o
och insulinresistens.
Studien visar att feta personer har mindr
För att se om detta var kopplat till person
av SIK2 förändrades hos personer som g
magsäcksoperation, före operation och t
operationen ökat markant.
- Det verkar alltså finnas ett samband me
proteinet man har. Det finns också ett sa
insulinkänslighet. Ju mer insulinresistent
säger doktoranden Johanna Säll som utf
Fetma och insulinresistens förknippas of
läkare och Er patientförening.
12 MAJ 2017 I LUND
________________________________________
sna till och möt våra hälso- och sjukvårdspolitiker,
are, diabetessjuksköterskor
och Er patientförening
”Modern diabetesbehandling
- varför är det inte lika?”
ommen till en eftermiddag med fokus på folksjukdomen Diabetes,
inriktning på typ-2 diabetes.
Välkommen till en eftermiddag med fokus på folksjukdomen Diabetes,
med inriktning på typ-2 diabetes.
•
•
•
•
•
Plats: Psykiatrihuset Baravägen 1A, Lund.
Datum: Fredag 12 maj 2017
Tid: 12.30 - 16.00
Lättlunch & utställningar: kl. 11.30 - 12.30
Paus & utställningar: kl. 13.50-14.10
Tips: Stadsbuss 3,
Regionbuss 123 stannar
i närheten, ca 5 minuters
promenadavstånd.
För aktuell tidtabell, se
skanetrafiken.se
Seminarie och debatt
• Konkreta förändringar för att nå den optimala diabetesvården i Skåne?
• Implementering av framgångsfaktorer och nationella riktlinjer i diabetesvård.
• Hur stöttar Hälsoval Skåne vårdcentralerna till bästa kvalité?
• Vad hindrar primärvården från att ge bästa diabetesvård?
• Hur möter politikerna problem och utmaningar?
Under dagen deltar Stig-Åke Grönvall ordförande Diabetesföreningen i Skåne län - Fredrik
Löndahl Svenska Diabetesförbundet - Magnus Löndahl överläkare Endokrin SUS - Agneta
Lindberg
diabetessjuksköterska Hässleholm och ordförande i Expertgrupp Diabetes Skåne
inarie och
debatt
- Anna-Lena Hogerud (S) ordförande HSN – Anders Åkesson (Mp) förste vice ordförande
abetesvården
i Skåne
idag
och framåt
HSN - Stefan
Lamme
(M) ledamot
HSN - Maria Landgren apotekare och enhetschef
enheten för läkemedelsstyrning Region Skåne - Mona Andersson verksamhetschef VC
Solklart Vård Bjuv - Eva Oest specialist allmänmedicin Capio Helsingborg - Tomas Kanter
distriktsläkare och medlem terapigrupp Endokrinologi - Dag Larsson ansvarig Regionala
frågor LIF. Jesper
moderator. krävs. Välkomna! (HSN=Hälso- och Sjukvårdsnämnden)
gande är avgiftsfritt
ochAspegren
ingen anmälan
Med reservation för ändringar.
ngörer är Diabetesföreningen i Skånelän i samarbete med anslutna LIF företag.
Krontryck, Eslöv
VÄLKOMMEN TILL DET ÅRLIGA DIABETESTINGET
52
DIABETESVÅRD NR 1 2017
KALENDARIET 2017
ATTD
15 - 18 Februari 2017
Paris, Frankrike
FORUM
27 –2 8 April 2017
Waterfront, Stockholm
www.diabeticnurse.se
www.diabetesforum.se
EASD
11 – 15 September 2017
Lisabon, Portugal
ISPAD
18-21 oktober 2017
Innsbruck, Austria
IDF
4 – 8 december 2017
Abu Dhabi
Nyheter om
Nyheter om
diabetesforskning
diabetesforskning
diabetesportalen.se är en ny hemsida
diabetesportalen.se
en ny hemsida
från
Lunds universitetsär
Diabetescentrum.
från Lunds universitets Diabetescentrum.
diabetesportalen.se vänder sig till alla
diabetesportalen.se
sig till alla
som
är intresserade av vänder
diabetesforskning.
som är intresserade av diabetesforskning.
Tonvikten ligger på populärvetenskapliga
Tonvikten
på populärvetenskapliga
artiklar
frånligger
forskningsfronten
och aktuartiklar från forskningsfronten och aktuella fördjupningsartiklar.
ella fördjupningsartiklar.
Du kan prenumerera
Du kan prenumerera
på nyheter.
på nyheter.
Du kan fråga om
Du kan fråga om
diabetesforskning.
diabetesforskning.
Välkommen
Välkommen till
till
www.diabetesportalen.se
www.diabetesportalen.se
!
Årsmöte
SFSD`s årsmöte kommer att äga rum
27 april 2017 klockan 16:10-17:00 på
Waterfront Congress center Stockholm.
Alla medlemmar har motionsrätt.
Motioner skall vara styrelsen tillhanda
senast sex veckor innan årsmötet
(16 mars) till [email protected].
VE
SA
VE
SA
T
TE
DA
HE
!
E
AT
ED
TH
Nationell HFS-konferens & Utvecklingskraft
- tillsammans i Jönköping 2017
Nationell
& Utvecklingskraft
Den 30 maj 2017HFS-konferens
arrangeras den 15:e nationella konferensen
för nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) i Jönköping. Temat för konferensen är:
- tillsammans i Jönköping 2017
”Tillsammans för en god och jämlik hälsa”
- Samskapande i mötet mellan patient- och befolkningsperspektiv.
Den 30 maj 2017 arrangeras den 15:e nationella konferensen för nätverket HälsofrämDagarna
31 maj-1 juni,
arrangeras
Utvecklingskraft,
som
jande
hälso-efter
och HFS-konferensen,
sjukvård (HFS) iden
Jönköping.
Temat
för konferensen
är:
också är en konferens för dig som arbetar inom omsorg, hälso- och sjukvård samt tandvård, och där förbättringsarbeten från hela Sverige presenteras och sprids.
”Tillsammans för en god och jämlik hälsa”
- Samskapande
i mötet mellan
patientoch
Det är tre spännande
dagar på
gång, där
vi befolkningsperspektiv.
tar oss an frågor som ”hur vi tillsammans
kan skapa värde för dem vi är till för”.
Dagordning, valberedningens förslag,
motioner kommer att finnas tillgängligt på sfsd`s hemsida två veckor innan
mötet.
www.diabetesnurse.se
Dagarna efter HFS-konferensen, den 31 maj-1 juni, arrangeras Utvecklingskraft, som
Mer
publiceras
början
av nästa
år påomsorg,
webbplatserna:
också
ärinformation
en konferens
för digisom
arbetar
inom
hälso- och sjukvård samt tandsamt www.hfsnatverket.se
vård,plus.rjl.se/utvecklingskraft
och där förbättringsarbeten
från hela Sverige presenteras och sprids.
Det är tre spännande dagar på gång, där vi tar oss an frågor som ”hur vi tillsammans
kan skapa värde för dem vi är till för”.
Mer information publiceras i början av nästa år på webbplatserna:
plus.rjl.se/utvecklingskraft samt www.hfsnatverket.se
Nominera
Årets Diabetessjuksköterska
"Årets diabetessköterska är en utmärkelse
som går till en sjuksköterska som under en
längre tid bidragit till ökad kvalitet inom
diabetesvården genom sitt kunnande, sitt
engagemang och agerande."
När priset delades ut första gången 1987 gav Bayer sin motivering till varför priset
instiftades: "Bayer vill uppmärksamma den yrkesgrupp som har den mesta patientkontakten och som ur patientens synpunkt är själva fundamentet
inom diabetesteamet"
Vem är då en värdig vinnare, vem ska jag nominera?
I jubileumsskriften som gavs ut 2007 står följande att läsa:
"Årets diabetessköterska är en utmärkelse som går till en sjuksköterska
som under en längre tid bidragit till ökad kvalitet inom diabetesvården
genom sitt kunnande, sitt engagemang och agerande."
Möjligheten att nominera en kollega är öppen från nu till
och med den 7 mars 2016
Därefter kommer en nomineringskommitté besående av styrelsen
från SFSD (Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård) välja ut den
lyckliga vinnaren. Priset delas ut av Ascensia Diabetes Care Sweden AB.
Den du nominerar ska vara medlem i SFSD.
Här hittar du mer information och anmälnings länk:
http://www.swenurse.se/diabetesnurse/
DIABETESVÅRD NR 1 2017
54
SFSD:S STYRELSE:
Ordförande
Ingela Bredenberg
Endokrinmottagningen C2:84
Karolinska
Universitetssjukhuset
Huddinge
14186 Stockholm
[email protected]
Vice ordförande
Lena Insulander
Svenska Diabetesförbundet
172 22 Sundbyberg
[email protected]
Sekreterare
Marianne Lundberg
Diabetesmottagningen
Vårdenhet Endokrinologi
Skånes universitetssjukhus
Jan Waldenströms gata 15, plan 5
205 02 Malmö
[email protected]
Kassör
Gudrun Andersson
Endokrinologidagvården
Karolinska universitetssjukhuset, Solna
171 76 Stockholm
[email protected]
Vetenskaplig sekreterare
Janeth Leksell
Högskolan Dalarna
791 88 Falun
[email protected]
Krister Gustafsson
Diabetessamordnare Södermanland
Medicinmottagningen
Mälarsjukhuset
631 88 Eskilstuna
[email protected]
Agneta Lindberg
Diabetesmottagningen, Ingång H
Esplanadgatan,
Hässleholms sjukhus
281 25 Hässleholm
[email protected]
Victoria Hermansson Carter
Diabetesmottagningen
Alingsås Lasarett
441 85 Alingsås
[email protected]
Ingela Lavin
Barn och Ungdoms kliniken
NUS
901 85 Umeå
[email protected]
Diabetesvård ges ut av Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD).
SFSD är en ideell förening vars syfte är att samla och organisera sjuksköterskor
som i sin yrkesutövning arbetar med och har specialintresse för diabetes.
SFSD:s uppgift är
• att verka för sjuksköterskans professionella utveckling inom diabetesvården
• att stimulera och medverka till vidareutveckling av den medicinska och omvårdnadsvetenskapliga forskningen inom diabetesvården
• att medverka till en likvärdig och kunskapsbaserad diabetesvård i alla delar av landet
• att utgöra ett forum för remisser av utredningar avseende
diabetesvården i Sverige
• att utveckla samverkan med andra organisationer, nationellt och internationellt,
vilka har betydelse för diabetesvårdens utveckling
Utgivare:
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, SFSD
Adress:
c/o SSF, Baldersgatan 1, 114 27 Stockholm
Prenumerationer:
Pris 200 SEK per år.
Gör din beställning genom att kontakta redaktören via e-mail:
[email protected]
Adressändring:
Medlemmar i SFSD kontaktar medlemsansvarig:
Krister Gustafsson
[email protected]
Övriga kontaktar redaktören, se ovan.
Ansvarig utgivare:
Ingela Bredenberg
[email protected]
Chefredaktör:
Victoria Hermansson Carter, mail: [email protected]
Redaktion:
Victoria Hermansson Carter, mail: [email protected]
Agneta Lindberg, mail: [email protected]
Annonsering:
Annonsstopp för Diabetesvård
Nr 1, 2017 är 13 januari med utgivning i februari
Nr 2-3, 2017 är 12 maj med utgivning i juni
Nr 4, 2017 är 11 september med utgivning i oktober
Annonsutrymme bokas hos
[email protected]
eller [email protected]
033-480 712
Tryckeri:
Responstryck AB, Box 414, 501 13 Borås
033-480 700
www.responstryck.se
ISSN-nummer:
1652-697X
Hjälp dina patienter att
få det att klicka med
den injektionsklara
pennan.
Trulicitys signifikanta och kvarstående effekt på HbA1c finns nu tillgänglig
genom ett tryck på den gröna knappen.1
Trulicity är en GLP-1 agonist för personer med typ 2-diabetes. Den enda GLP-1 agonist som har
kombinationen av dosering en gång i veckan i en förfylld och injektionsklar penna.1,2
Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Trulicity 0,75 mg, 1,5
mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna (dulaglutid).
ATC-KOD: A10BX14
INDIKATIONER:
Trulicity är avsett för vuxna med typ 2-diabetes mellitus för att förbättra glykemisk
kontroll som:
Monoterapi
När behandling med enbart kost och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll
hos patienter för vilka behandling med metformin inte anses lämplig på grund av
intolerans eller kontraindikationer.
Tilläggsbehandling
I kombination med andra glukossänkande läkemedel inklusive insulin, när dessa
tillsammans med kost och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll (se avsnitt
5.1 för data gällande olika kombinationsbehandlingar). Kontraindikationer:
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Varning:
Dulaglutid ska inte användas av patienter med typ 1-diabetes mellitus eller för
behandling av diabetesketoacidos. Användning av GLP-1-receptoragonister kan
sättas i samband med gastrointestinala biverkningar. Detta skall tas under övervägande
då patienter med nedsatt njurfunktion behandlas eftersom dessa biverkningar, t ex
SEDUA00060(3) ©2015 LILLY, LLC. ALL RIGHTS RESERVED.
The Trulicity mark and Trulicity design mark are trademarks of Lilly, LLC.
illamående, kräkningar och/eller diarré, kan orsaka dehydrering vilket kan leda till
en försämrad njurfunktion. Dulaglutid har inte studerats hos patienter med allvarlig
gastrointestinal sjukdom, däribland allvarlig gastropares, och rekommenderas därför
inte till dessa patienter.
Användning av GLP-1-receptoragonister har satts i samband med en risk att utveckla
akut pankreatit. Patienterna ska informeras om de karakteristiska symtomen på akut
pankreatit. Om pankreatit misstänkts ska behandlingen med dulaglutid avbrytas.
Om pankreatit bekräftas ska dulaglutid inte återinsättas. Utan andra tecken och
symtom på akut pankreatit är förhöjda pankreasenzymer inte prediktivt för akut
pankreatit. Patienter som får dulaglutid i kombination med en sulfonureid eller
insulin kan löpa ökad risk för hypoglykemi. Risken för hypoglykemi kan minskas
genom att dosen av sulfonureid eller insulin sänks.
DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN: 2015-09-24
För ytterligare information och priser se www.fass.se. Rx, F.
Subventioneras för patienter som först har prövat metformin, sulfonureider
eller insulin, eller när metformin eller sulfonureider inte är lämpliga. Subventioneras
endast för patienter som inte behandlas i kombination med basinsulin.
Eli Lilly Sweden AB, Box 721, 169 27 Solna. 08-737 88 00, www.lilly.se.
REFERENS: 1. www.fass.se 2. Trulicity bruksanvisning
TRESIBA
®
(insulin degludek)
En gång dagligen
Duration i över
42 timmar.1,2
Tresiba® - ett basinsulin för personer
med typ 1- och typ 2-diabetes
SE/TB/0614/0137(1)
SÄNKER
BLODSOCKRET.
JÄMNT, STABILT
1
OCH MED
FLEXIBILITET.
Referenser: 1. Tresiba® SPC 07/2015 2. Kurtzhals, P et al., Diabetes
2011;60(Suppl.1):LB12 (Abstract 42-LB). 3. Rodbard, H.W., et al., Diabet
Med, 2013. 30(11): p. 1298-304. 4. Bode, B.W., et al., Diabet.Med., 2013.
30(11): p. 1293-1297.
Tresiba® (insulin degludek), Rx, (F), ATC- kod: A10AE06.
Injektionsvätska, lösning 100E/ml. Injektionsvätska, lösning 200E/ml.
Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.
Indikation: Behandling av diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar
och barn från 1 års ålder. Kontraindikationer: Överkänslighet
mot den aktiva substansen eller något hjälpämne. Varningar och
försiktighet: Samtidig användning av pioglitazon. Byte från andra
insulinpreparat. Förpackningar: Tresiba® FlexTouch® 100E/ml 5x3 ml
förfylld injektionspenna, Tresiba® FlexTouch® 200E/ml 3x3 ml förfylld
injektionspenna Tresiba® Penfill® 100E/ml 5x3 ml cylinderampull.
SPC uppdaterad 07/2015. För fullständig förskrivarinformation och
pris, se www.fass.se.
Subventioneras vid typ 1-diabetes. Subventioneras vid typ
2-diabetes endast för patienter där annan insulinbehandling
inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av
upprepade hypoglykemier.
At Novo Nordisk, we are changing diabetes.
In our approach to developing treatments,
in our commitment to operate profitably
and ethically and in our search for a cure.
1. Sänkning av HbA1c.3,4
2. Lägre risk för nattliga hypoglykemier
jämfört med glargin.3,4
3. Injiceras en gång om dagen
– vid flexibel tidpunkt när det behövs.1
insulin degludek
Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö Tel 040 38 89 00 Fax 040 18 72 49 www.tresiba.se www.novonordisk.com