Psykologens arbete i Region Jönköpings län

REGION JÖNKÖPINGS LÄN
För ett bra liv i en attraktiv region
Psykologens arbete
i Region Jönköpings län
Nina Bengtsson, leg. psykolog, PTP-studierektor, Qulturum, Länssjukhuset Ryhov
och Maria Heiver, leg. psykolog på barnhälsovården, 2015
Region Jönköpings län, Box 1024, 551 11 Jönköping
© Region Jönköpings län 2015 | www.rjl.se | Foto: Johan W Avby
Innehåll
Inledning ................................................................................................ 1
Syfte................................................................................................................ 2
Målgrupp ........................................................................................................ 2
Psykologer i Region Jönköpings län ......................................................... 3
Kompetensnivåer ........................................................................................... 3
Psykologens väg från student till specialisering ...................................... 4
Psykologprogrammet ..................................................................................... 4
Utbildningens innehåll ................................................................................... 5
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)............................................................ 6
Psykologassistent ........................................................................................... 6
Praktisk tjänstgöring som psykolog (PTP) ...................................................... 6
Psykoterapeututbildning och handledarutbildning ....................................... 7
Specialistutbildning och specialisttjänster ..................................................... 7
Värdegrund och etik ............................................................................... 9
Vetenskaplig grund, utvärdering och evidens ........................................10
Psykologens arbetssätt ..........................................................................12
Utredning, bedömning och diagnostik......................................................... 12
Psykologiska behandlingsmetoder............................................................... 13
Konsultation och handledning ..................................................................... 19
Verksamhetsbeskrivningar.....................................................................20
Vårdcentralerna Bra Liv................................................................................ 20
Arbetsmiljöenheten ..................................................................................... 22
Barn- och ungdomshälsan............................................................................ 22
Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningarna ........................................ 24
Föräldra- och barnhälsovårdspsykologenheten .......................................... 26
Habiliteringscentrum ................................................................................... 28
Psykologmottagningen................................................................................. 30
Alternativ till våld (ATV) ............................................................................... 31
Vuxenpsykiatriska verksamheter ................................................................. 32
Beroendemottagningen i Jönköping ............................................................ 34
Psykosvårdens öppenvård i Jönköping ........................................................ 35
Rehabiliteringsmedicinska kliniken .............................................................. 37
Ungdomsmottagningen ............................................................................... 38
Möjligheter och utmaningar för psykologer ...........................................40
Övergripande samordning och planering .................................................... 40
Kompetensförsörjning och kompetensplanering ........................................ 40
Klinisk forskning samt kvalitets- och verksamhetsutveckling ...................... 41
Kompetenscentra ......................................................................................... 42
Samhällstrender och preventionspsykologi ................................................. 42
Psykologiska behandlingsmetoder, kvalitet och tillgänglighet ................... 43
Neuropsykologiska frågeställningar inom alla områden av vården ............ 43
Barn och ungdomar...................................................................................... 44
Litteraturförteckning .............................................................................45
Förord
Våra länsinvånares och patienters behov är grunden för Region Jönköpings
läns verksamhet. Regionen är beroende av ett stort antal professionella
yrkesgrupper. En av dessa yrkesgrupper är psykologer. De utgör en liten andel
av regionens medarbetare men deras kunskap och insatser betyder mycket i
de verksamheter där de arbetar. Region Jönköpings län har en framtidsvision
om att psykologin och psykologisk kunskap ska komma individen till gagn i
större utsträckning än idag. Både preventivt och vid olika tillstånd och
svårighetsgrad av psykisk ohälsa.
Syftet med denna sammanställning är att ge en beskrivning av hur
psykologers kompetens används i Region Jönköpings län. Den visar på
psykologarbetets omfattning och spridning, klargör hur och var det bedrivs
samt pekar på möjligheter och utmaningar utifrån invånarnas behov och
kunskapsområdets utveckling. En beskrivning av professionen och
utbildningsgrunden ges också.
Förhoppningen är att sammanställningen ska vara till nytta och bidra till att
målgrupper som politiker, chefer, medarbetare, studenter med flera får en
ökad kunskap om den psykologiska dimensionen inom vården, hur den
används och skulle kunna användas. Sammanställningen kan läsas i sin helhet
men du kan också välja att läsa delar av den.
Psykologernas utbildnings- och utvecklingsgrupp och flera psykologer,
verksamma i regionen, har bidragit i detta arbete. Det huvudsakliga arbetet
med att skriva och sammanställa har gjorts av Maria Heiver leg. psykolog och
Nina Bengtsson leg. psykolog. Vi vill tacka alla; psykologer och andra
inblandade som lagt ner ett stort arbete med att förverkliga denna rapport.
Jönköping 2015-12-04
Anders Liif
Göran Henriks
HR-direktör
Utvecklingsdirektör
Inledning
Denna rapport är en informativ beskrivning av psykologers arbete och
funktion i Region Jönköpings län med fokus på psykologers uppdrag i relation
till befolkningens behov.
Psykisk ohälsa är den ohälsa som växer fortast idag och är ett stort lidande för
den drabbade och dennes omgivning. Det är främst ångest- depression- och
missbruksproblematik som ökar i de yngre grupperna (Socialstyrelsen, 2013).
”Den psykiska ohälsan utgör ett centralt element i den nuvarande uppgången.
Diagnossammansättningen i inflödet fortsätter att förändras i riktning mot en
allt större andel nya sjukskrivningar inom de psykiska sjukdomarna. Dessa
diagnoser är vanligare bland kvinnor och de har i genomsnitt en längre
varaktighet än många andra viktiga diagnosgrupper. Den förändrade
diagnossammansättningen får starkt genomslag i de pågående fallen både
genom det ökade inflödet och genom varaktigheten. För både kvinnor och
män utgör psykisk ohälsa den största diagnosgruppen, både för anställda och
arbetslösa” (Socialförsäkringsrapport 2014:18, 2014).
De samhällsekonomiska konsekvenserna är betydande. Psykologer har en
viktig roll i att motverka denna trend. Det finns många utmaningar och
möjligheter inom kunskapsområdet psykologi och dess utveckling. Psykologer
finns och samverkar med andra professioner inom en rad olika verksamheter
och är ofta en del i tvärprofessionella team och teamarbete kring patienter. I
det preventiva arbetet kring att förhindra lättare psykisk ohälsa att utvecklas
till svårare grad och ett livslångt lidande, har psykologen en betydelsefull roll.
Psykologer är en yrkesgrupp som i sin utbildning särskilt skolas i att utreda,
bedöma, diagnosticera och behandla inom området psykisk hälsa och ohälsa.
Det finns gott om utvärderingar som påvisar evidens för att psykologiska
behandlingsinsatser av olika slag gör nytta vid många sjukdomar,
ohälsotillstånd och funktionsnedsättningar (SBU, 2015). Genom att göra
psykologiska insatser tillgängliga och erbjuda dessa till individer, familjer och
grupper stärks förutsättningarna att arbeta för regionens vision för ett bra liv i
en attraktiv region.
1
Syfte
Rapporten syftar till att öka kunskapen kring psykologers arbete och hur
psykologisk kompetens används, var den finns och hur den kommer invånarna
till gagn. Den belyser också vilka utmaningar och möjligheter som finns inom
fältet. Beskrivningen syftar till att ge en övergripande bild av en profession
verksam inom många olika områden.
Målgrupp
Rapporten riktar sig till politiker, tjänstemän, chefer och medarbetare inom
Region Jönköpings län. Den vänder sig också till psykologer och
psykologstudenter. Vid introduktion i samband med nyrekrytering ger
rapporten en bra bild av den samlade psykologprofessionens olika uppdrag
och arbetsfält. Den kan även vara av intresse för utbildningsanordnare när det
gäller att utforma psykologutbildningen.
2
Psykologer i Region Jönköpings län
Psykologernas kompetensområden skiljer sig åt beroende på vilken
verksamhet de arbetar inom. Olika verksamhetsområden har olika behov vad
gäller psykologkompetens. I Region Jönköpings län arbetar cirka 115
psykologer (2015) i huvudsak fördelade på fyra verksamhetsområden. Dessa
är Vårdcentralerna Bra Liv, psykiatri och rehabilitering, medicinsk vård och
kirurgisk vård. Fördelningen mellan könen är cirka 30 procent män och 70
procent kvinnor. Ser man till gruppen PTP-psykologer (praktisk tjänstgöring
som psykolog) är förhållandena cirka 40 procent män och cirka 60 procent
kvinnor.
Kompetensnivåer
Inom Region Jönköpings läns verksamheter finns:
•
Psykologkandidat i verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
•
Psykologassistent
•
PTP-psykolog
•
Legitimerad psykolog
•
Legitimerade psykologer med annan vidareutbildning till exempel
psykoterapeututbildning
•
Specialistpsykolog
Psykologer är den yrkesgrupp som i hela sin utbildning särskilt skolas i att
utreda, bedöma, diagnosticera och behandla psykisk hälsa ohälsa. De skolas
också i att kartlägga och dra slutsatser utifrån individens psykologiska
funktioner; kognitiva, emotionella och sociala funktioner och färdigheter.
3
Psykologens väg från student
till specialisering
Här följer en beskrivning av psykologprogrammet och dess innehåll. I detta
avsnitt ingår också en redogörelse för den verksamhetsförlagda utbildningen
som är integrerad i psykologprogrammet. Här finns också en redogörelse för
psykologens väg till legitimation och vidare utbildning.
Psykologprogrammet
Psykologutbildningen ges för närvarande på elva olika orter i landet.
Utbildningen omfattar 300 högskolepoäng och är fem år lång. Efter fullgjord
utbildning erhålls psykologexamen på masternivå. För att ansöka om
legitimation krävs ett års godkänd praktisk tjänstgöring som psykolog (PTP).
Det betyder att den legitimerade psykologen bakom sig har sex års utbildning
inkluderande teori och praktisk tjänstgöring. Psykologer som arbetar med
vård och behandling ska ha legitimation. De innebär att de har en skyddad
yrkestitel inom hälso- och sjukvårdens område, är hälso- och
sjukvårdspersonal med eget yrkesansvar och står under Socialstyrelsens
tillsyn.
Psykologutbildningen är en generalistutbildning inom psykologin som
vetenskap och ger grund för att arbeta med människor inom alla
samhällssektorer. Grundutbildningen ger god kunskap om psykologiska
funktioner, allt från det normala till det mer annorlunda och hur det kan
kopplas till människans utvecklingsstadier. Utbildningens omfattning och
karaktär ger förutsättningar för att fortlöpande tillägna sig nya metoder och
tekniker. Utbildningen ger förutsättningar för arbete med människor
individuellt, i grupp och på organisationsnivå. Psykologen har en gedigen
vetenskaplig förankring och skolning. Utbildningen var ursprungligen en
forskningsutbildning som senare utvecklades till att också vara en
tillämpningsutbildning; en yrkesutbildning.
4
Utbildningens innehåll
Kognitiv och biologisk psykologi
Studenten får kunskap om människans varseblivning, tänkande, inlärning,
minne, informationsbearbetning och sambanden mellan mänskligt beteende
och hjärnans funktioner. Här ingår också att lära sig utreda, bedöma och
diagnosticera psykologiska funktioner. De studerar också neuropsykologiska
frågeställningar.
Utvecklings- och pedagogisk psykologi
Här studerar studenten människans utveckling ur ett livsperspektiv.
Spädbarnets utveckling med anknytningslära, utveckling av motorik, kognition
(tänkande), emotionell (känslomässig) och social utveckling samt språk med
mera ingår i denna del. Här ryms också inslag om åldrandet och dess
psykologi. Utvecklingsrelaterade neuropsykiatriska och kognitiva
funktionsnedsättningar räknas till detta avsnitt. Studenten får utbildning i att
utreda, bedöma och diagnosticera utifrån ett utvecklingsperspektiv.
Samhälls-, arbets-, organisations- och gruppsykologi
Avsnittet fokuserar på psykologens arbete i och för organisationer. Det rör
exempelvis team- och ledarkonsultation och studenten lär sig att förstå
arbetets betydelse för psykologisk hälsa och utveckling. I detta avsnitt
studeras också ledarskap och arbete med organisationsuppdrag.
Personlighetspsykologi, psykopatologi och psykologisk
behandling
Här studeras personlighetens uppbyggnad och olika personlighetsdrag. Det
handlar om diagnostik och behandling av psykologiska problem och
personlighetsrelaterad problematik. Studenten lär sig olika psykoterapeutiska
metoder och arbetar med psykologisk behandling under handledning.
Utbildningen inkluderar nivån grundläggande psykoterapikompetens (tidigare
benämnd steg ett).
Studenten genomför under utbildningstiden med handledning ett antal
psykologiska behandlingar med olika typer av metodik. Den blivande
psykologen genomgår egen psykoterapi som ett led i utbildningen och för att
lära känna egna sätt att fungera.
Verksamhetsförlagd utbildning
De studerande tar under ett visst antal veckor del av praktiskt psykologarbete
inom olika verksamheter. För en mer detaljerad beskrivning se avsnittet
nedan om verksamhetsförlagd utbildning (VFU).
5
Forskningsmetod och examensarbete
Under detta avsnitt fördjupar sig studenten i vetenskaplig metod och
vetenskapligt förhållningssätt. Dels genom att studera vetenskapsteori och
forskningsmetodik dels genom att genomföra ett vetenskapligt arbete.
Utbildningen sträcker sig över olika delar av psykologins vida vetenskapsfält.
Från den biologiska psykologin till det mer samhällsvetenskapliga
gränsområdet liksom det språkvetenskapliga och humanistiska.
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Futurum – akademin för hälsa och vård har regionens uppdrag att stödja
verksamheternas VFU-arbete. Det innebär bland annat att Futurum verkar för
handledares kvalitets- och kompetensutveckling, följer resultat och utvecklar
VFU-genomförandet i samverkan med verksamheter och aktuella lärosäten.
Via ett mångårigt samarbete med psykologprogrammet vid Linköpings
universitet, och på senare tid även med Göteborgs universitet och
Linnéuniversitetet i Växjö, har Region Jönköpings län ett antal VFU-platser till
psykologkandidater. Att varje år ta emot ett antal psykologkandidater är en
viktig del i ett långsiktigt rekryteringsarbete och en möjlighet för
psykologkandidaterna att få en inblick i psykologprofessionen och dess
arbete. Detta innebär också en värdefull lärandeprocess för verksamheterna i
regionen. Tack vare engagerade VFU-handledare och en genomtänkt struktur
finns nu en jämn tillströmning av psykologkandidater varje termin.
Psykologassistent
Då sex terminer fullgjorts på Psykologprogrammet kan studenten bli anställd
som psykologassistent. Arbetsuppgifterna är då begränsade och tydligt
beskrivna och sker under handledning av legitimerad psykolog. Hen är ytterst
ansvarig för det arbete som psykologassistenten utför.
Praktisk tjänstgöring som psykolog (PTP)
När psykologexamen avlagts kan PTP-tjänstgöring påbörjas. PTPtjänstgöringen pågår under 12 månader på heltid och därefter söks
legitimation som psykolog från Socialstyrelsen. PTP-psykologen arbetar under
eget yrkesansvar på en tjänst som inrättats för psykologarbete. I dagsläget
utgörs merparten av PTP-tjänsterna i Region Jönköpings län av vakanta
psykologtjänster och vikariat. ”Yrkesansvaret innebär att psykologen själv bär
ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter. Ansvaret innebär
inte bara hur en uppgift utförs utan också att uppgiften blir utförd, där så
krävs. Motsvarande gäller vid rådgivning och instruktioner till patienter,
6
kollegor och andra. Yrkesansvarets innehåll och omfattning bestäms utifrån
psykologens utbildning, erfarenhet och kompetens i övrigt. Psykologer har
mot bakgrund av dessa bestämmelser både rätt och skyldighet att
självständigt under eget yrkesansvar arbeta med psykologisk utredning,
diagnostik och behandling inom det psykologiska vetenskapliga området och
inom ramen för den individuella yrkeskompetensen” (Sveriges
psykologförbund/Informationsbolaget Nyberg & Co, 2012).
Sedan mer än tio år tillbaka finns ett väl inarbetat PTP-program i regionen.
Detta utgör en del i övergången mellan den akademiska världen och ett
framtida yrke som legitimerad psykolog. Inom ramen för programmet finns
möjlighet till kunskapsutväxling mellan PTP-psykologer och mer erfarna
psykologer. Programmet utgår ifrån gemensamma träffar där
professionsbundna ämnen tas upp. Till exempel: suicidriskbedömning,
dialektisk beteendeterapi (DBT), våld i nära relationer, intellektuell
funktionsnedsättning. PTP-programmet innehåller regelbundna träffar. Vid ett
av dessa tillfällen bjuds även PTP-handledarna in för den så kallade
Mentorsdagen. En dag då PTP-psykologer och deras handledare samlas för att
reflektera kring ett tema med anknytning till professionen. Detta är ett tillfälle
att få möta PTP-handledarkollegor och deltagarna i PTP-programmet. PTPstudierektorn ansvarar för innehåll och arbetar för en kontinuerlig
kvalitetssäkring av programmet. Inom ramen för programmet finns också
forum för PTP- och VFU-handledare att mötas och reflektera kring rollen som
handledare.
Psykoterapeututbildning och handledarutbildning
Psykologutbildningen ger en grundläggande psykoterapikompetens som ger
möjligheter för psykologer att bedriva psykoterapi och att vidareutveckla sig
inom detta fält. För dem som särskilt ägnar sig åt psykoterapeutiskt arbete
finns fördjupningsutbildningar med olika psykoterapeutiska inriktningar vilka
leder till legitimation även som psykoterapeut. Psykoterapeututbildningen
sker vanligtvis parallellt med kliniskt arbete under tre år (90 högskolepoäng).
En vidareutbildning till handledare i psykoterapi finns också för psykologer
med psykoterapeututbildning.
Specialistutbildning och specialisttjänster
1992 tillkom möjligheten för psykologer att vidareutbilda sig till specialist.
Sveriges Psykologförbund är ansvariga för specialistutbildningen. Utbildningen
kan påbörjas då psykologlegitimation erhållits. Utbildningen omfattar följande
moment; professionskurs, specialistkollegium, sex stycken specialistkurser
samt ett specialistarbete. Utbildningen är omfattande och tar minst 3 år att
färdigställa. Efter genomgången utbildning utfärdas specialistbehörighet inom
7
något av de tre områdena: klinisk psykologi, pedagogisk psykologi eller arbetsoch organisationspsykologi. I dagsläget finns inga specialisttjänster i Region
Jönköpings län. Inte heller specialiseringstjänster, det vill säga tjänster där
syftet är att arbeta parallellt med att genomgå sin specialistutbildning. Det
förekommer dock att psykologer har möjlighet att specialisera sig som ett led i
sin individuella kompetensutvecklingsplan. För närvarande har tio psykologer
specialistkompetens. Tidigare har denna siffra varit betydligt högre, 2006
fanns 17 psykologer med specialistkompetens. I samband med stora
pensionsavgångar har denna kompetens minskat. Ett antal psykologer är för
närvarande under utbildning till specialistpsykolog.
I Norge har specialistpsykologernas kompetens, genom Psykisk
Helsevernsloven, kommit att användas i stor utsträckning med ett mer
formellt tydliggjort ansvar och större befogenheter än vad som är fallet i
Sverige. Detta torde vara ett framtida utvecklingsområde för svenska
specialistpsykologer där Norge kan ses som ett gott exempel att hämta
inspiration och lärdom från.
8
Värdegrund och etik
Psykologer arbetar utifrån specifika ”Yrkesetiska principer för psykologer i
Norden” (1998) fastställda för yrkeskåren och antagna av Sveriges
Psykologförbund. I dessa står att läsa ”Yrkesetiska principer utgör
preciseringar av den allmänna etik som gäller för alla individer i vårt samhälle.
Då psykologer i sitt arbete försätts i särskilda och ibland etiskt svårbedömda
situationer ger den allmänna etiken inte tillräcklig vägledning för handlandet.
Psykologer arbetar ofta i spänningsfältet mellan beroende och autonomi;
mellan djupgående påverkan inom den enskilda människans integritet och
gränser med samtidigt tillvaratagande av och respekt för klientens autonomi.
Psykologer har därför gemensamt formulerat yrkesetiska principer i avsikt att
ge vägledning och stöd för etisk reflektion” (Sveriges psykologförbund, 1998).
Utöver detta finns från Socialstyrelsen en föreskrift (Socialstyrelsen, 2011)
som ställer krav på ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.
Ledningssystemet ska tillgodose att patientsäkerhet och vård av god kvalitet
integreras på ett kostnadseffektivt sätt.
9
Vetenskaplig grund, utvärdering
och evidens
Psykologisk verksamhet grundar sig på vetenskaplig metodik och är resultat av
mångårig psykologisk forskning. Med forskning menas vetenskapligt,
experimentellt eller teoretiskt arbete för att inhämta ny kunskap och
utvecklingsarbete på vetenskaplig grund. Psykologin som vetenskap är
mångfacetterad då den sträcker sig från biologi till samhällskunskap och
humaniora. Jämfört med till exempel läkarprofessionen är
psykologprofessionen förhållandevis ny. Psykologisk utbildning och forskning
startade i början av 1900-talet i Lund och Uppsala.
Psykologin har många olika infallsvinklar och sätt att studera de fenomen man
vill få kunskap om. Man använder sig i forskning av kvalitativ och kvantitativ
metodik för att samla och analysera information. Region Jönköpings län
stödjer forskning via Futurum, akademien för hälsa och vård. Exempel på
artiklar som kommit ur detta är:
”Cerebral Palsy and personality traits as measured by the NEO
PI-R, a primary study” (Heiver, Rolander, & Olsson, 2015). Vilken
är en kvantitativ studie
“Living with genito-pelvic pain/penetration disorder in a
heterosexual relationship” (Svedhem, 2013). Denna är författad
utifrån ett kvalitativt perspektiv.
När en behandlingsmetod beskrivs som evidensbaserad innebär det att den
har vetenskapligt stöd. Det vill säga att den utvärderats och ansetts
verkningsfull. SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) ger
randomiserade, kontrollerade studier stort värde men väger även in andra
aspekter i sin värdering (SBU, 2015). SBU ger riktlinjer kring vilka psykologiska
behandlingsmetoder som har evidens för olika typer av tillstånd.
Det forskas också kring hur andra aspekter än metod har betydelse för
resultat, till exempel samarbetet mellan psykolog och patient. SBU påpekar
komplexiteten i det enskilda fallet, ”inte ens den bästa metoden passar för
alla” (SBU, 2008). I det dagliga arbetet innebär evidensbaserad psykologisk
behandling en integrering av vetenskapligt underlag för behandlingsmetoden,
behandlarens erfarenhet och skicklighet och den enskilda patientens
situation, önskemål och värderingar. Detta motsvaras väl av Socialstyrelsens
definition av evidensbaserad praktik (Socialstyrelsen, 2015).
10
Den evidensbaserade modellen.
”Evidensbaserad praktik innebär en medveten och systematisk användning av
flera kunskapskällor för beslut om insatser […] Hur informationen från de olika
kunskapskällorna vägs samman bestäms av det nationella och lokala
sammanhanget, till exempel vilken tillgång som finns vad gäller lagstiftning på
området, riktlinjer och sammanställning av lokal kunskap” (Socialstyrelsen,
2015).
11
Psykologens arbetssätt
Utredning, bedömning och diagnostik
På samma sätt som vid forskning använder den kliniskt verksamma
psykologen olika typer av information för datainsamling för att utreda,
bedöma och diagnostisera psykisk ohälsa och psykologiska funktioner. Några
vanliga sätt att samla information är genom:
•
Klinisk intervju
•
Frågeformulär
•
Direkta observationer
•
Psykologiska test – gällande olika typer av funktioner, till exempel
kognitiva (tankemässiga), personlighetsmässiga och känslomässiga
•
Andra typer av data, exempelvis genomgång av journaluppgifter,
samtal med andra vårdgivare och närstående
Informationen ligger till grund för bedömningar och diagnostisering.
Psykologiska test baseras på psykometri, vilket innebär att testmetodiken är
standardiserad och att testresultaten kan jämföras med en genomsnittlig
normalprestation (normvärden) på ett statistiskt säkerställt sätt.
Psykometrin som arbetsmetod är en specifik psykologkompetens och har en
lång forskningstradition inom den psykologiska vetenskapen. Psykologen har
kunskap om de olika psykologiska testernas värde och tillförlitlighet. Det är en
grannlaga uppgift att tolka och omsätta testresultat till en beskrivning av
individens funktion. Denna uppgift kräver formell psykologisk kompetens,
klinisk erfarenhet och kontinuerlig praktisk tillämpning. Det nu vanligaste
sättet att mäta intelligens är att använda sig av Wechslerskalorna. Den
ursprungliga versionen översattes till svenska och användes av
militärpsykologer i försvarsmakten under andra världskriget. Den blev sedan
tillgänglig för psykologiskt arbete i allmänhet från 1946. Testet och normerna
uppdateras och förändras kontinuerligt.
Neuropsykologi är ett växande kunskapsfält. I begreppet neuropsykologi ryms
många olika områden. Centralt i det kliniska arbetet under de senaste
decennierna har varit bedömning av kognitiva funktioner i samband med
utredning av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som till exempel ADHD
och autismspektrumstörningar. Att arbeta utifrån neuropsykologiska metoder
kräver en djupgående kunskap rörande både den normalfungerande och den
atypiska hjärnans sätt att fungera.
12
Psykologiska behandlingsmetoder
Psykologer har i sin professionella kompetens olika metoder för psykologisk
behandling och anpassar sin metodik till de frågeställningar som föreligger,
vilka förutsättningar patienterna har, liksom deras önskningar och de ramar
som organisationen sätter. Utifrån detta och utifrån patientens behov kan
man bedriva kortare behandlingsinsatser som avser att komma till rätta med
avgränsade, tydliga problemställningar eller längre insatser som avser mer
omfattande beteendeförändringar. Kortare insatser kan röra sig om några få
samtal. Även insatser för personer med livslånga funktionsnedsättningar faller
inom ramen för psykologiska behandlingsmetoder och kan ibland innefatta
livslånga kontakter.
Psykologisk behandling syftar till att förändra tankar, känslor och beteenden
och eller att acceptera och förhålla sig till oundvikliga skeden, händelser och
ibland sjukdomar och funktionsnedsättningar. Psykoterapi kan bedrivas
enskilt, i grupp, med par och med familj. I arbete med familjer har man ofta
ett systemteoretiskt synsätt där man ser familjen som en helhet, ett socialt
system.
Utöver de traditionella större behandlingsmetoderna kognitiv beteendeterapi
(KBT), kognitiv psykoterapi (KPT) och psykodynamisk terapi (PDT) finns även
metoder som har sin grund i de ovanstående. Dessa är till exempel
Acceptance and Commitment Therapy (ACT), Dialektisk beteendeterapi (DBT),
Unified protocol (UP), Internetbehandling, Motiverande samtal (MI), Eye
Movement Desentization and Reprocessing (EMDR). Psykologer i Region
Jönköpings län arbetar bland annat med dessa metoder. Tyngdpunkten på
vilka behandlingsmetoder som är aktuella på respektive mottagning skiljer sig
något.
Acceptance and Commitment Therapy
Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är en terapiform som grundar sig
i beteendeterapin. Ett liv med psykisk ohälsa fylls ofta med beteenden som
syftar till att undvika eller kontrollera egna inre upplevelser vilket kan göra
livet innehållslöst. För att nå en beteendeförändring eftersträvas inom ACT att
klienten kommer i kontakt med sina livsvärden, det vill säga det som personen
tycker är viktigt i livet. För att kunna ändra sina beteenden krävs ingen
förändring av tankar och känslor utan klienten får istället lära sig att ändra sitt
förhållningssätt till dessa inre upplevelser. När en distans och acceptans
skapas till egna inre upplevelser blir det enklare att nå en beteendeförändring.
Genom att utöva dessa nya beteenden i medveten närvaro kan klienten leva
ett mer meningsfullt liv och uppnå en ökad livskvalitet.
När används ACT?
ACT har starkast evidens för behandling av psykiska besvär vid kroniska
tillstånd såsom långvarig smärta och tinnitus. ACT bygger emellertid på
antagandet att all psykisk ohälsa har sin grund i samma psykologiska
13
processer. Därför kan terapin användas för att behandla de flesta former av
psykisk ohälsa. Eftersom terapiformen är relativt ny pågår ständigt
forskningsarbete för att utvärdera effektiviteten för olika diagnosgrupper.
Delar av ACT är ofta integrerat i nyare former av KBT, oftast i form av arbete
med värderingar samt medveten närvaro. Hur mycket av ACT som används
som en del i en KBT-behandling kan anpassas till klientens behov. Inom vår
region används ACT bland annat för att rehabilitera klienter med långvarig
smärtproblematik.
Vad är psykologens roll?
Att hjälpa klienten komma ur sin kamp mot egna inre upplevelser och istället
fokusera på beteendeförändringar som är i linje med livsvärden för att få en
ökad livskvalitet.
Dialektisk Beteendeterapi
Dialektisk Beteendeterapi (DBT) går ut på att hjälpa patienten att hitta en
balans mellan sitt inre och den yttre omgivningen. Den handlar också om att
lära sig acceptera verkligheten och sig själv så som man är och samtidigt
arbeta för nödvändiga förändringar mot målet att kunna leva meningsfullt.
Under 80-talet fann professor Marsha Linehan, vid universitetet i Seattle USA,
i sin kliniska verksamhet att sedvanlig kognitiv beteendeterapi inte alls
fungerade för självmordsnära och självdestruktiva kvinnor med Borderline,
BPS, eller Emotionellt instabil personlighetsstörning, IPS, som det också kallas.
Därför utvecklade hon tillsammans med sina kollegor den Dialektiska
beteendeterapin.
När används DBT?
DBT är en forskningsstödd behandlingsmodell utformad för och utvärderad på
personer som har en emotionellt instabil personlighetsstörning, upprepade
självmordsförsök och/eller olika typer av självskadande och starkt
livskvalitetsstörande beteenden. Den har även visat sig effektiv vid behandling
av ätstörningar och missbruk.
Vad är psykologens roll?
Att bedöma huruvida DBT-behandling är en lämplig metod för den specifika
patienten. De som utför behandlingen ingår alla i ett DBT-team som
gemensamt träffas i en konsultationsgrupp en gång i veckan för inbördes
handledning och stöd. De håller sig på så sätt informerade om vad som
händer med de patienter som ingår i behandlingen. Patienten tilldelas en
individualterapeut och går med i en färdighetsträningsgrupp där det finns två
färdighetstränare. En av dem kan ibland vara samma person som
individualterapeuten, men det kan också vara två andra terapeuter från DBTteamet.
14
Eye Movement Desensitization and Reprocessing
Eye Movement Desensitization and Reporcessing (EMDR) är en internationellt
erkänd evidensbaserad psykoterapeutisk metod för behandling av
traumatiska minnen och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Metoden har
som utgångspunkt att traumatiska minnen är orsakat av en störning och en
obalans i de psykologiska och biologiska processer som normalt gör att
upplevelser och tillhörande minnen blir bearbetade. EMDR integrerar delar
från olika psykoterapeutiska skolor vilket underlättar för terapeuter med olika
bakgrund att tillämpa metoden.
När används EMDR?
EMDR-metoden har vetenskapligt stöd för behandling av PTSD, men kan också
tillämpas på mycket annan psykisk problematik som kan ha sin grund i
stressande negativa livshändelser. Metoden kan användas vid behandling av
både barn och vuxna.
Vad är psykologens roll?
Att genomföra behandlingens åtta faser anpassat till varje patients
förutsättningar och behov. När traumatiska minnen blir neutraliserade ökar
patientens funktionsnivå och livskvalitet.
Internetbehandling
En ganska bred definition av Internetbehandling är att det är en psykologisk
behandling som förmedlas via internet där patienten vägleds av terapeuten.
De flesta behandlingar är baserade på kognitiv beteendeterapi (se nedan).
När används internetbehandling?
Internetbehandling har prövats vid en mängd olika tillstånd, till exempel
ångeststörningar, depression, IBS (irritable bowel syndrome),
impotensproblematik, med mera. Bäst evidens har behandlingen vad gäller
social fobi och panikångest. I regionen erbjuds behandling inom primärvården
för ångest, stress, depression, sömnsvårigheter och generaliserat
ångestsyndrom (GAD).
Vad är psykologens roll?
Diagnostisering och bedömning av lämplighet för behandling. Kontinuerligt
stöd till patienten under behandlingen. Genomföra mittuppföljning och
avslutande bedömning. Detta arbete görs även av andra yrkesgrupper än
psykologer, till exempel kuratorer.
Interpersonell Psykoterapi
Interpersonell Psykoterapi (IPT) utvecklades i USA under 1970-talet som ett
behandlingsalternativ i studier med terapeutisk behandling/medicinsk
behandling mot depression. Forskarna tog fasta på de element som fungerade
i den kliniska verksamheten och utifrån dessa bildades sedan terapimetoden.
15
IPT bygger på teoretiska influenser från anknytningsteori,
kommunikationsteori, social teori, interpersonell teori och en medicinsk
modell, där depression ses som ett tillstånd som är behandlingsbart och
övergående. Allteftersom forskningsstudierna visade goda resultat för IPTbehandlingen befästes den som ett evidensbaserat alternativ. Grundtanken
med IPT är att sinnesstämningen och interpersonella händelser samspelar och
påverkar patientens mående, vilket gör att målet med en IPT-behandling är
att minska depressiva symtom och förbättra den interpersonella förmågan.
IPT är en manualbaserad korttidsbehandling som sträcker sig över ca 16
gånger.
När används IPT?
IPT används i första hand till patienter med pågående depression. Metoden
har utvecklats och används idag även till bland annat ångestproblematik,
bulimi, förlossningsdepression och posttraumatiskt stressyndrom.
Vad är psykologens roll?
Psykologen hjälper patienten att vara aktiv i behandlingen utifrån de
fastställda terapimålen genom olika tekniker som antingen tillämpas under
terapisessionen eller utanför terapin mellan sessionerna. Psykologen lägger
stort fokus på psykoedukation, det vill säga riktad information till patienten,
genom hela behandlingen.
Kognitiv beteendeterapi
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en form av psykoterapi som grundar sig på
forskning och teoribildning inom inlärningspsykologi, kognitionspsykologi och
socialpsykologi. Tonvikten i KBT är ett nutidsperspektiv på samspelet mellan
individ och omgivning samt mellan individens tankar, beteenden och känslor.
Begreppet kognition avser tankefunktioner för att inhämta och hantera
information, som varseblivning, resonerande och minne. Begreppet beteende
har inom KBT en vidare betydelse än den vardagliga användningen; det
innefattar individens medvetna handlingar, omedvetna eller automatiska
reaktioner, vanor, fysiologiska reaktioner, känslor och tankar. Inom KBT ses
kognition och beteende som samverkande, där till exempel en automatisk
tendens att tolka situationer enligt ett invant mönster påverkar hur individen
agerar.
När används KBT?
Omfattande forskning har successivt lett till att metoderna för KBT förbättrats
och förfinats. Därför finns idag effektiva behandlingsmetoder dokumenterat
för t. depression, ångestsyndrom, sömnstörning, stressrelaterade problem,
schizofreni samt missbruk.
16
Vad är psykologens roll?
KBT är en målorienterad behandlingsform där arbetsalliansen mellan psykolog
och patient är central. Tillsammans sätter psykologen och patienten upp mål
att arbeta mot i terapin, vilket klargör terapins syfte och skapar gemensamma
ramar. Konstruerandet av mål underlättar även för kontinuerlig utvärdering av
arbetet. I terapin stöttar psykologen patienten i att identifiera och ersätta
dysfunktionella tanke- och beteendemönster med nya som är mer realistiska
och konstruktiva.
Motiverande samtal
Motivational interviewing (MI) är en klientcentrerad, förändringsinriktad,
evidensbaserad och samtidigt styrande samtalsmetodik för samtal om
förändring som utvecklats av forskarna Bill Miller och Stephen Rollnick.
Syftet med metoden är att väcka och förstärka den inre motivationen till
förändring genom att utforska klientens egen syn på sin problematik. Grunden
är att bedöma motivation, samt lära sig tekniker för att stimulera och lyssna
till klientens uttryckta önskan om förändring och förstärka det som leder i en
positiv riktning. Man arbetar även med att förebygga och hantera motstånd
som uppkommer under samtalet.
När används MI?
I Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är MI en av de
rekommenderade metoderna att använda i det kvalificerade samtalet. I
synnerhet har MI använts för att motivera patienter med missbruksproblem
till en förändring. Metodens goda effekter har setts i hälsosamtal på
vårdcentral, i samtal med personer som utövar våld i nära relationer och i
många andra sammanhang.
Vad är psykologens roll?
Att utföra MI-samtal, utbilda och handleda andra professioner som använder
sig av MI.
Unified Protocol
Unified Protocol (UP) är en transdiagnostisk behandling med fokus på
känsloreglering. Behandlingen utgår från det som är gemensamt för olika
känslomässiga störningar istället för det diagnosspecifika. Många psykiatriska
diagnoser överlappar varandra vad gäller uppkomst, samt sårbarhets- och
vidmakthållandefaktorer. Därför kan de flesta typer av ångesttillstånd,
depression och andra tillstånd som präglas av känslomässiga svårigheter ha
nytta av behandlingsprogrammet. UP är en KBT-behandling som förenar
evidensbaserade principer från befintliga psykologiska behandlingar.
17
När används UP?
Unified Protocol kan användas både individuellt och i grupp. I gruppformat ses
gruppen två timmar i veckan under 12 veckor. Metoden används vid
depression, de flesta typer av ångesttillstånd, samt i de fall då någon har
känslomässiga svårigheter och riskerar att uppfylla alla kriterier för en
psykiatrisk diagnos.
Vad är psykologens roll?
Psykologens roll är att bedöma lämplighet för behandling och vid behov kan
psykologen behöva sätta diagnos innan behandlingen. Psykologens roll är
också att hålla i behandlingen. Fokus ligger på motivationsarbete och
psykoedukation, det vill säga riktad information till patienten genom hela
behandlingen, samt att gå igenom och hjälpa patienten med olika tekniker för
känslomässig reglering. Personen som håller i behandlingen ska vara bekant
med grundprinciperna i kognitiv beteendeterapi och vara införstådd med
principerna bakom de specifika behandlingsprocedurer som prestenteras i
patientens arbetsbok.
Psykodynamisk terapi
Psykodynamisk terapi (PDT) är ett samlingsnamn för psykoterapier där man
arbetar med självinsikt, självkännedom och relationer till andra för att minska
psykologiska problem. Det handlar om att utforska känsloreaktioner,
tankemönster och ofta försöker man se kopplingen till tidigare erfarenheter
och viktiga relationer. Viktiga influenser är Sigmund Freud som utvecklade
psykoanalysen i början av 1900-talet samt Carl Rogers och Abraham Maslows
humanistiska psykologi.
När används PDT?
Socialstyrelsens bedömning är att psykodynamisk korttidspsykoterapi, som
innebär färre än 40 sessioner, har god effekt när det gäller behandling av
vuxna (inte barn) med lindriga eller måttliga depressionstillstånd. Det finns
tyvärr bristfällig empirisk dokumentation när det gäller effekten av
psykodynamisk långtidspsykoterapi. Därför kan man inte uttala sig om dess
effekt. PDT används även vid andra tillstånd än depression.
Vad är psykologens roll?
Det som sker i rummet mellan klient och terapeut, blir en spegling av hur
klienten relaterar till andra. Att medvetandegöra och bearbeta denna
överföring mellan patient och terapeut är en av de viktigaste och terapeutiskt
mest verksamma uppgifterna.
18
Konsultation och handledning
Psykologisk kunskap förmedlas bland annat genom konsultation och
handledning till olika professioner. Konsultation liksom handledning, kan ges
såväl till psykologer som till andra yrkesgrupper. Dess syfte är att ge ökad
kunskap och skicklighet för att inom ramen för yrkesrollen och
verksamhetsområdet, på olika sätt, främja psykisk hälsa eller beakta
psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom. ”Det utvecklar den handleddes
kompetens liksom färdigheter i självreflektion och självbedömning” (Falender
& Shafranske, 2013).
Konsultation är vanligtvis en kortare eller tidsbegränsad insats där en annan
yrkesgrupp söker psykologens hjälp i ett problematiskt patientärende.
Konsultation kan riktas både till den egna verksamheten men kan också ges till
aktörer utanför. Fokus ligger dels på patientens problem och behov och dels
på den yrkesmässiga uppgiften att handskas med dessa. Konsultationen är ett
betydelsefullt forum för att till exempel stärka det förebyggande arbetet,
bedöma behovet av insatser i en familj och inventera möjliga
samverkanspartners. Konsultationen som arbetssätt är väl utvecklat och ett
angeläget arbetsområde.
Med handledning avses vanligtvis en kunskapsförmedlande insats som sker
över en längre tid och med en viss regelbundenhet. Vanliga former av
handledning är utbildningshandledning i psykoterapi, klinisk
psykoterapihandledning, bemötandehandledning i andra vårdsituationer än
psykoterapi, samt yrkesrollshandledning till studenter eller nyutbildade.
Handledning syftar till att främja inlärnings- och utvecklingsprocessen hos
gruppen eller individen.
19
Verksamhetsbeskrivningar
Här följer beskrivningar från de olika verksamheter som psykologer arbetar
inom.
Psykologer i Region Jönköpings län, översiktsbild
Vårdcentralerna Bra Liv
Vårdcentralerna Bra Liv består av 31 vårdcentraler i Jönköpings län. Bra Liv
står för bästa möjliga vård, rehabilitering och stöd till goda levnadsvanor. Tack
vare många olika kompetenser under samma tak, kan patienten få tillgång till
rätt kunskap direkt. Målsättningen är en bättre hälsa för alla. Vårdcentralerna
Bra Liv strävar efter att patienterna ska få möta samma personer i
vårdrelationen och känna sig delaktiga. Patienterna ska ha möjlighet att
påverka sin vård.
Vårdcentralerna Bra Liv erbjuder:
•
Vård i alla livets skeenden och situationer. Från ett brett
mottagningsarbete till specialistfunktioner inom till exempel
akupunktur, astma, KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom),
beroende, demens, diabetes, fotvård, hjärtsvikt, tobaksavvänjning,
läkemedel med mera. Bra Liv har också telefonrådgivning och
hembesök, vård i livets slutskede samt hembesök vid äldreboende.
•
Hälsofrämjande insatser både för enskilda personer och grupper.
Det kan till exempel handla om barnhälsovård, vaccinationer,
egenvårdsråd, fysisk aktivitet i förebyggande syfte,
hälsoundersökningar, hälsosamtal och hälsocoach.
20
Dessutom arbetar Bra Liv aktivt med livsstilsprogram för
matvanor, stress och sömn, vikthantering, alkohol- och
tobaksavvänjning.
•
Tidiga och förebyggande insatser samt uppföljnings- och
rehabiliteringsarbete efter skada och sjukdom. Det kan till exempel
innebära arbetsplatsbesök, deltagande på avstämningsmöte med
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. De har också
specialistfunktioner som artrosskola, livsstilsskola, multimodal
rehabilitering, psykosocialt team och smärthantering.
•
Arbetslivsinsatser utifrån en helhetssyn, både på företags- och
individnivå. Det innebär allt från arbetsplatsanpassning till
hälsorådgivning, -undersökningar och -samtal. De hjälper
patienten med stöd för alkohol- och tobaksavvänjning samt råd
om kost och motion med mera.
Arbetsuppgifter och arbetssätt
Psykologerna inom Bra Liv svarar för första linjens hälso- och sjukvård när det
gäller psykisk ohälsa för personer över 18 år. Psykologerna tar emot patienter
med besvär som till exempel depression, sömnproblem, ångesttillstånd, kris,
stress, smärta och utmattningssyndrom. Psykologerna ingår i psykosociala
team tillsammans med andra professioner.
Inom vårdcentralerna Bra Liv har psykologerna egen mottagningsverksamhet
och fungerar som första instans. Psykologerna har ett självständigt ansvar för
diagnostisering, bedömning, val av åtgärder, genomförande av behandling
och utvärdering. I arbetsuppgifterna ingår behandling av lätta och medelsvåra
psykiska besvär, insatser vid kris och andra mer tidsbegränsade psykosociala
insatser, neuropsykologisk screening och testning. Målet är att ge
evidensbaserad behandling och hjälp till självhjälp. Insatserna ska vara av
korttidskaraktär.
Möjligheter och utmaningar
För att möta patienternas behov och konkurrensen från andra vårdgivare
behöver psykologer hos Bra Liv vara välutbildade och kunna arbeta
självständigt. Det är viktigt att psykologen håller sig uppdaterad kring de
metoder som krävs för att kunna möta invånarnas behov.
Att arbeta på en vårdcentral som psykolog ger en unik möjlighet att ge tidiga
interventioner vid psykisk ohälsa. Vårdcentralen är första linjens sjukvård. Det
innebär en stor bredd på de patienter som psykologen träffar. Samtidigt
utvecklas den kliniska erfarenheten av samarbete mellan professionerna inom
primärvården, men också med de instanser dit patienter vid behov remitteras.
21
Arbetsmiljöenheten
Arbetsmiljöenheten är Region Jönköpings läns inbyggda företagshälsovård.
Verksamheten har i uppdrag att vara en proaktiv och strategisk partner för
Region Jönköpings län. Arbetsmiljöenheten arbetar förebyggande med hälsooch arbetsmiljöarbete, samt stödjer arbetslivsinriktad rehabilitering.
Arbetsmiljöpsykologerna arbetar på individ-, grupp- och organisationsnivå och
har en stor variation i sina uppdrag. Kärnverksamheten ligger i att proaktivt
arbeta för en god psykosocial arbetsmiljö, att förebygga arbetsrelaterad
ohälsa, samt att hjälpa till i rehabiliteringsprocessen.
På arbetsmiljöenheten finns två psykologer anställda.
Arbetsuppgifter och arbetssätt
Arbetsmiljöpsykologens arbetsuppgifter är väldigt varierande. På individnivå
kan det handla om att på olika sätt hjälpa arbetstagare så att de inte drabbas
av arbetsrelaterad ohälsa. Det kan också handla om att hjälpa arbetstagare
tillbaka till arbete efter sjukskrivning, eller att ge chefer stöd i sin chefsroll.
På gruppnivå kan arbetet innebära att hjälpa grupper med förändring, att
utreda den psykosociala arbetsmiljön på en arbetsplats eller att utbilda
grupper i exempelvis stresshantering, kommunikation eller bemötande.
Psykologerna arbetar också på organisationsnivå där de bland annat kan
hjälpa till med riskbedömningar inför organisationsförändringar.
Arbetet sker både individuellt och i team med andra professioner, till exempel
företagsläkare, företagssjuksköterskor, arbetsterapeuter, ergonomer och
arbetsmiljöingenjörer.
Möjligheter och utmaningar
Att tillhöra en oberoende konsultativ expertenhet är både en utmaning och
en möjlighet. Utmaningen ligger i att förhålla sig neutral mot samtliga
inblandade parter och behålla rollen som oberoende expert – något som
samtidigt är en möjlighet.
Barn- och ungdomshälsan
Verksamheten barn- och ungdomshälsan kom till som följd av att det
saknades en förstalinjeverksamhet för barn och deras familjer där elevhälsan,
specialistenheterna inom regionen, socialtjänsten med flera samverkar.
Barn- och ungdomshälsan har i uppdrag att förebygga och behandla lindrig till
måttlig psykisk, psykosocial och psykosomatisk ohälsa hos barn och
ungdomar, från 6 till och med 17 år.
22
Till barn- och ungdomshälsan kommer barn, unga och deras föräldrar med
lindrig till måttlig psykisk ohälsa. De vanligaste orsakerna till kontakt är:
•
Ångest/oro
•
Nedstämdhet/depression
•
Utagerandeproblematik
•
Önskan om föräldrastöd
•
Relationsproblematik
•
Psykosomatiska besvär
•
Kris och trauma
I Huskvarna/Jönköping finns en mottagning riktad till invånare i Jönköping,
Habo och Mullsjö kommuner och i Nässjö finns en mottagning riktad till
invånare i Nässjö, Eksjö, Aneby, Vetlanda, Sävsjö och Tranås kommuner.
Verksamheterna erbjuder stöd, råd, vägledning och behandling på första
linjens nivå till barn, unga och deras föräldrar. Personalen samverkar med
skolor och andra aktörer som kan påverka en positiv utveckling för barnens
psykiska hälsa.
På mottagningen i Huskvarna/Jönköping arbetar personal från både
Jönköpings kommuns socialtjänst och Region Jönköpings län till skillnad från
på mottagningen i Nässjö där det endast arbetar personal från Region
Jönköpings län. I Värnamo pågår ett arbete för att se hur liknande verksamhet
ska utformas.
På barn- och ungdomshälsan i Huskvarna/Jönköping arbetar fyra psykologer
och i Nässjö en heltidsanställd PTP-psykolog.
Arbetsuppgifter och arbetssätt
Psykologerna på mottagningen i Huskvarna/Jönköping arbetar i ett
tvärprofessionellt team tillsammans med socionomer, barnsjuksköterska,
barnläkare, dietist, sjukgymnast/fysioterapeut samt socialpedagog. På
mottagningen i Nässjö består det tvärprofessionella teamet av psykologer,
kurator, socialpedagog, specialpedagog, specialistsjuksköterska och
vårdadministratör. Teamet i Nässjö konsulteras av barnläkare och
barnpsykiatriker en timme i veckan.
Psykologerna på båda mottagningarna bedömer, diagnostiserar och
behandlar psykisk ohälsa med hjälp av evidensbaserade behandlingsmetoder.
Psykologerna samverkar med skola och andra aktörer samt vid behov hänvisar
eller remitterar till annan vårdgivare. I Huskvarna/Jönköping arbetar
psykologerna också med enskilt föräldrastöd. På mottagningen i Nässjö
23
kommer teamet, i vilket psykologerna ingår, att starta upp gruppbehandlingar
för depression och ångest som alternativ till individuella behandlingar.
Möjligheter och utmaningar
Då barn- och ungdomshälsan är en första-linjeverksamhet ställs höga krav på
god tillgänglighet, det vill säga att barn och unga i ett tidigt skede ska få
tillgång till vård och omsorg. En utmaning för psykologen på barn- och
ungdomshälsan är därför att hantera det höga söktryck som varit och är på
mottagningen. Ytterligare en utmaning är att verksamheten riktar sig till en
målgrupp med varierande problematik. Det ställer krav på flexibilitet, bred
kunskap och samarbete med andra instanser.
En möjlighet när man träffar familjer i ett tidigt skede är att med små medel
kunna göra stor skillnad samt att förebygga allvarlig psykisk ohälsa, vilket gör
att arbetet på barn- och ungdomshälsan är meningsfullt och viktigt.
Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningarna
Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningarna (BUP) vänder sig till barn och
ungdomar till och med den dagen då de fyller 18 år. På barn- och
ungdomspsykiatriska mottagningen utreds och behandlas barn och unga som
har problem med ångest, depression, ätstörningar, psykoser samt
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD och
autismspektrumstörning.
Barn -och ungdomspsykiatriska mottagningarna är högsta
omhändertagandenivån för barn och unga med psykiatrisk problematik och
ska ge en god, säker och specialiserad vård. Verksamheten bygger på
helhetssyn, ett tvärvetenskapligt arbetssätt, samverkan och hög tillgänglighet.
Till grund för detta ligger hög kompetens, utveckling, forskning och
uppföljning.
Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningarna erbjuder:
•
bedömning och utredning där misstanke föreligger om psykisk
sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning
•
behandling vid verifierade tillstånd av psykisk sjukdom och psykisk
funktionsnedsättning
•
konsultativa insatser till barn med psykiatrisk problematik via
samverkan med vårdgrannar
Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet är lokaliserad på tre mottagningar i
Jönköping, Värnamo och Nässjö. I Jönköping finns regionenheterna avdelning
61 och anorexienheten. Totalt arbetar ett tjugotal psykologer och PTPpsykologer på de olika mottagningarna. Verksamheten är indelad i geografiska
team som täcker regionens olika delar.
24
Arbetsuppgifter och arbetssätt
Psykologerna medverkar i barn- och ungdomspsykiatriskt teamarbete och
utför kvalificerat utrednings- och behandlingsarbete med barn, ungdomar och
deras familjer. Samarbete kan ske exempelvis med skola och socialtjänst.
Behandlingsarbetet kan också innefatta samarbete med representanter från
elevhälsan, socialtjänst, primärvården och barnmedicinsk vård. I arbetet ingår
även konsultation till andra vårdgivare samt samverkan med andra barn- och
ungdomsverksamheter inom kommun och region.
Möjligheter och utmaningar
De utmaningar som finns är att möta den ökade efterfrågan på såväl
behandlings- som utredningsarbete och kunna arbeta mer effektivt men med
bibehållen vårdkvalité och god arbetsmiljö. Specialistkompetensen behöver
utvecklas samtidigt som generalistkompetensen bevaras. Ytterligare en
utmaning är att hantera det generationsskifte som sker där många erfarna
psykologer pensioneras och det är svårt att fylla på med erfarna legitimerade
psykologer.
Möjligheten att kunna ta tillvara på den nya kunskap som tillförs av
nyutbildade medarbetare från universiteten är en stor tillgång när det gäller
att behålla kvalitet och utveckla verksamheten. Att tillsätta PTP-tjänster skulle
vara ett sätt att möjliggöra bra PTP-placeringar som är mer anpassade till
utbildningstjänst när det gäller till exempel arbetsbelastning. Det finns
ambitioner att utveckla vården och göra den mer likvärdig och vetenskapligt
förankrad via till exempel vårdprogram. Det är också positivt att det nationellt
under senare år uppmärksammats att barns psykiska ohälsa ökat och att det
från politiskt håll gjorts satsningar på till exempel primärvård.
Ur verkligheten
Kalle, 15 år, kommer till BUP eftersom han den senaste månaden varit trött,
haft svårt att koncentrera sig, dragit sig undan umgänge med familj och
kompisar och gråtit mycket. Han har också vid något tillfälle sagt att han inte
vill leva. Det är mamma Lisa som ringer till mottagningen och är orolig för sin
son. Kalle får tillsammans med sina föräldrar komma på ett första besök till
BUP för att träffa en kurator och en psykolog.
Första delen av samtalet förs gemensamt och sedan får Kalle tillfälle att prata
ensam med psykologen medan föräldrarna pratar enskilt med kuratorn. Vid
samtalet framkommer att Kalle är mobbad i skolan och att han också haft en
jobbig situation hemma eftersom föräldrarna nyligen separerat. Kalle bedöms
uppvisa depressiva symtom kombinerat med ångest.
Tillsammans med Kalle och hans föräldrar görs en plan upp för samverkan
med skolan, som behöver ta ansvar för att skapa en trygg lärandemiljö.
Föräldrarna får bland annat råd om att strukturera umgänget med Kalle så att
han vet när han ska träffa respektive förälder.
25
Vid uppföljande samtal två veckor senare har situationen stabiliserats både
hemma och i skolan. Kalle och hans föräldrar erbjuds fortsatt behandling med
bland annat psykoedukativ information, det vill säga riktad information till
patienten genom hela behandlingen, om nedstämdhet och depression,
beteendeaktivering, träning i känsloreglering och föräldrastödjande åtgärder.
Fortsatt samverkan sker med skolan.
Efter fyra månader har Kalles symtom lindrats betydligt och kontakten på BUP
avslutas.
Föräldra- och barnhälsovårdspsykologenheten
Föräldra- och barnhälsovårdspsykologenheten (FBHV-psykologenheten) är en
del av barnhälsovården. FBHV-psykologenheten har som uppdrag att ur ett
folkhälsoperspektiv främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa hos blivande
föräldrar och familjer med barn upp till och med förskoleåldern. Psykologen
tillför verksamheterna och olika samverkanspartners ett psykologiskt
perspektiv på barnets och föräldraskapets utveckling.
Föräldra- och barnhälsovårdspsykologenheten vänder sig till blivande och
nyblivna föräldrar med barn i åldern 0-6 år. Föräldrarna kan vid behov få
psykologisk rådgivning, stöd och terapeutisk behandling vid svårigheter som
på något sätt är kopplade till föräldrablivandet, föräldraskapet eller barnets
utveckling. Målgruppen är också annan personal inom mödra- och
barnhälsovård, genom regelbunden psykologisk konsultation.
I regionen finns för närvarande 13 FBHV-psykologer.
Arbetsuppgifter och arbetssätt
Föräldra- och barnhälsovårdspsykologen arbetar bland annat med lätt till
medelsvår psykisk ohälsa hos blivande och nyblivna föräldrar, till exempel vid
förlossningsdepression. FBHV-psykologen kan även ge föräldrastöd kring
lättare barnpsykologiska frågeställningar och göra psykologiska bedömningar i
samband med basutredning av barn i förskoleåldern. Detta sker främst vid
utvecklingsförsening och vid misstanke om utvecklingsrelaterade avvikelser.
Psykologens bedömning är en av pusselbitarna i utredningen vid sidan av till
exempel läkarbedömning och specialpedagogiskt utlåtande. FBHV-psykologen
ställer inte diagnos på barnet, utan gör en bedömning av barnets mentala
ålder samt uppmärksammar och kartlägger barnets styrkor och svagheter för
att få en bred bild av hur barnet fungerar i vardagen. Vid behov remitteras
barnet vidare till specialistinstans för fördjupad utredning och behandling.
I det förebyggande uppdraget ingår att hålla regelbundna konsultationer med
barnmorskor, BVC-sjuksköterskor, läkare, för att på så sätt nå ut bredare med
psykologisk kunskap via andra professioner. Det kan handla om utbildning
kring enskilda teman likväl som konsultation kring enskilda ärenden.
26
I linje med övrig förebyggande hälsovård är det meningen att huvudfokus i
psykologens arbete ska karaktäriseras av hög tillgänglighet med tidiga och
korta insatser. Val av insats ska ske utifrån vad situationen kräver och i
enlighet med vetenskap och väl beprövad erfarenhet.
Möjligheter och utmaningar
Det som framför allt särskiljer FBHV-psykologernas uppdrag jämfört med
många andra psykologuppdrag är att de verkar i en vårdkedja från graviditet
till övergång till skolhälsovård och är en länk mellan olika verksamheter. Då
uppdraget omfattar arbetsuppgifter riktade till både vuxna och barn samt
även till annan personal så är det väldigt varierande, vilket kan vara både en
utmaning och en möjlighet. Att få vara med och i någon mån påverka ett
barns förutsättningar i ett så tidigt skede, till exempel genom att stötta
föräldrarna och trygga barnets närmaste omgivning, är positivt. Det inger
hopp i arbetet att det under en så föränderlig tid i livet som de första åren
som barn och förälder är, ofta kan räcka med kortare insatser för att uppnå en
stor förändring. Arbetet kräver ett stort mått av självständighet, flexibilitet
och i viss mån ensamarbete. Detta vägs upp genom att ha regelbundna träffar
mellan psykologerna i regionen för att skapa nätverk och kollegialt stöd.
Ur verkligheten
Anna är 33 år och har för åtta veckor sedan fött sitt första barn. Hon
grubblade en hel del redan under graviditeten över hur det skulle kännas att
bli mamma. Annas sambo arbetar mycket, och ofta i längre pass på annan ort,
så Anna är mycket själv hemma. Då paret inte bott så länge på orten har Anna
inte hunnit etablera några närmare vänskapsrelationer och de egna
föräldrarna och syskonen bor många mil bort. Sedan hon gick hem på
föräldraledighet har hon därför känt sig ganska ensam.
Anna förväntade sig att allt skulle ”lösa sig” när hon väl fått sitt barn, att det
skulle kännas bra och fint och härligt, men den där känslan har aldrig riktigt
infunnit sig. I själva verket känner hon sig allt oftare oförklarligt ledsen och
orolig för småsaker. Hon har svårt att slappna av kring sin son, behöver
ständigt kolla om han andas när han sover till exempel. Den där oändliga
kärleken som alla pratar om har hon inte riktigt känt. Hon skäms och känner
skuld över det.
Anna har kommit till en punkt då hon nästan bara är trött och har svårt att
glädja sig över tillvaron. Efter stödsamtal med BVC-sjuksköterskan bestämmer
de gemensamt om att ta kontakt med FBHV-psykolog. Efter ett första
bedömningssamtal hos FBHV-psykologen kommer Anna och psykologen
överens om att fortsätta ses för att Anna ska få hjälp med att komma ur sin
depression.
I det aktuella fallet bedöms depressionen vara den primära orsaken till att
Anna inte mår väl. På grund av att den upplevda ensamheten så starkt
27
påverkar Annas mående, väljs interpersonell psykoterapi som
behandlingsmetod för att också stärka nätverket runt Anna.
Habiliteringscentrum
Habiliteringscentrum är en regionövergripande verksamhet på specialistnivå
och består av barn- och ungdomshabilitering, vuxenhabilitering,
hörselhabilitering, syncentral, och tolkverksamhet. Samtliga verksamheter
finns representerade i Jönköping. Barn och ungdoms- samt vuxenhabilitering
finns även i Eksjö och i Värnamo.
Habiliteringscentrums vision är att människor med funktionsnedsättning ska
vara delaktiga i samhället.
Till barn- och ungdoms- samt vuxenhabiliteringen kommer personer med
varaktiga funktionsnedsättningar som:
•
Kognitiva funktionsnedsättningar– utvecklingsstörning och/eller
olika kombinationer av neuropsykiatriska svårigheter.
•
Rörelsehinder – cp, ryggmärgsbråck och olika muskelsjukdomar.
•
Förvärvade hjärnskador med omfattande omsorgsbehov.
Hörselhabiliteringen tar emot barn, ungdomar och vuxna med
hörselnedsättning av olika grad. Syncentralen riktar sig till personer med
betydande och varaktiga synproblem. Tolkcentralen erbjuder tolktjänst i
vardagslivet till personer som har dövhet, dövblindhet eller hörselskada.
På barn- och ungdomshabiliteringen finns tio psykologer, vuxenhabiliteringen
har fyra och på hörselhabiliteringen arbetar en psykolog.
Habiliteringscentrums psykologer har särskild kunskap om det psykologiska
området kring funktionsnedsättningar och hur det kan påverka vardagslivet.
Arbetsuppgifter och arbetssätt
Psykologen arbetar i tvärprofessionella team med arbetsterapeut, dietist,
sjukgymnast/fysioterapeut, kurator, logoped, läkare, sjuksköterska och
specialpedagog. I psykologens arbetsuppgifter ingår neuropsykologisk
utredning, utvecklingsbedömning, samtalsbehandling, stöd till anhöriga och
konsultationer till personer och organisationer i brukarens omgivning till
exempel gruppbostäder och personliga assistenter. Psykologen ger också
kortare utbildningar till brukare, anhöriga och personal samt medverkar vid
gruppverksamhet. Den främsta arbetsuppgiften för hörselhabiliteringens
psykolog är att bedriva rehabiliteringskurser samt erbjuda enskild
psykoterapeutisk behandling av ljudöverkänslighet, tinnitus.
28
Möjligheter och utmaningar
Det bedrivs ständigt forskning inom området funktionshinder. Trots detta
saknas det i stor utsträckning evidensbaserade psykologiska
behandlingsmetoder. En utmaning för psykologgruppen är att hämta in
aktuell forskning och metoder, men också att arbeta för en ökning av dessa.
Brukarna har ofta stor variation när det gäller till exempel kognitiv funktion,
socialt nätverk och omsorgsbehov. Detta ställer höga krav på psykologens
flexibilitet, uppfinningsrikedom och bemötande. Att arbeta på habiliteringen
innebär att psykologen får träffa många individer med olika, ofta okända,
diagnoser. Detta gör att komptensen kring dessa sällsynta diagnoser finns
samlad. I teamet finns en erfarenhet av dessa diagnoser som är unik.
Ur verkligheten
Emelie är 8 år och får kontakt med Habiliteringscentrum efter att
skolpsykologen konstaterat lindrig utvecklingsstörning. Emelie har det mycket
jobbigt i skolan och mycket svårare än klasskamraterna för att lära sig saker.
Föräldrarna märker att Emelie har det jobbigt och är utanför socialt.
Föräldrarna är mycket ledsna över beskedet att Emelie har diagnosen
utvecklingsstörning. De får därför stödsamtal hos psykolog och kurator vid
Habiliteringscentrum och information om vad Emelies funktionshinder innebär
samt stöd i att hantera sin sorg över beskedet. Habiliteringscentrum stöttar
även föräldrarna vid olika skolmöten, bland annat kring om Emelie ska
fortsätta i vanlig skola eller flyttas över till särskolan där hon får lättare nå
målen i undervisningen.
Så småningom bestämts att Habiliteringscentrum gör en ny utredning. Den
visar liknande resultat som föregående utredning och föräldrarna bestämmer
att Emelie flyttar över till särskolan.
Kontakten med Habiliteringscentrum fortsätter, men mindre intensivt då
situationen nu är mer stabil. Emelie mår bra efter skolbytet och föräldrarna
känner sig mer trygga i att kunna möta Emelie utifrån de svårigheter hon
konstaterats ha.
29
Psykologmottagningen
Psykologmottagningen är en del av rehabiliterings- och beteendemedicinska
enheten. I denna ingår också dietistmottagningen, kuratorsmottagningen,
logopedmottagningen och sjukgymnastiken. Psykologmottagningen finns
lokaliserad på Länssjukhuset Ryhov.
Rehabiliterings- och beteendemedicinska enhetens mål är att integrera
psykologiska, sociala, rehabiliterande och medicinska insatser i vården för att
människor ska kunna återerövra, behålla och utveckla en god hälsa och
livskvalitet. Med ett hälsofrämjande förhållningssätt är ambitionen att
stimulera människors egen läkekraft och tillfrisknande.
Kroppsliga besvär kan i en del fall vara stressutlösta, till exempel i samband
med att man fått ett sjukdomsbesked. I vissa fall kan kroppsliga besvär orsaka
stressreaktioner som oro, ångest eller rädsla. För en del patienter är
möjligheterna för ett tillfrisknande begränsad och uppdraget blir då att hjälpa
patienten till ett accepterande av sin sjukdom och dess påverkan.
Psykologmottagningen tar emot remisser från Länssjukhuset Ryhovs
somatiska specialistkliniker samt från käkkirurgiska kliniken. På
psykologmottagningen finns åtta psykologer. Två tjänster är förlagda på
Alternativ till våld, se nedan, och en tjänst är förlagd till barn- och
ungdomsmedicinska kliniken på Länssjukhuset Ryhov. En deltidstjänst är
förlagd till ungdomsmottagningen.
Arbetsuppgifter och arbetssätt
Psykologernas huvuduppgift på psykologmottagningen är att genomföra
bedömningar och vid behov erbjuda behandling av psykisk ohälsa kopplad till
somatisk sjukdom. Psykologen har särskild kunskap om och erfarenhet av
patienter med somatiska sjukdomar. Arbetet sker i samarbete med
remitterande klinik. Psykologerna gör också, tillsammans med andra
professioner, utbildningsinsatser via till exempel Hjärtskola och deltar vid
Lärcafé för patienter och anhöriga. Psykologerna arbetar med
handledningsuppdrag för bland annat andra professionsgrupper,
professionskollegor och PTP-psykologer. Psykologmottagningen tar emot
remisser på patienter med psykologiska reaktioner kopplat till somatisk
sjukdom, förlossning, kroppsskada, trauma eller medicinsk behandling och
åtgärd.
Kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk psykoterapi är de största
behandlingsinriktningarna på psykologmottagningen. Psykologen på barn- och
ungdomsmedicinska kliniken har ett familjeperspektiv i sitt arbetssätt och
träffar både barn, tonåringar och föräldrar för bedömningar, stödkontakter
och i vissa fall psykoterapeutiska behandlingar.
30
Möjligheter och utmaningar
En stor utmaning är att möta den ökande efterfrågan av psykologiska insatser.
Att arbeta med patienter inom det somatiska fältet ställer stora krav på
kunskaper kring olika skeden av kroppslig sjukdom samt att aktuell forskning
kontinuerligt behöver följas. Att psykologisk kunskap och psykologiska
insatser når ut inom det somatiska fältet är av stor vikt för att öka förståelsen
av kopplingen mellan somatiska besvär och psykisk ohälsa.
Alternativ till våld (ATV)
Alternativ till våld (ATV) är en mottagning i samverkan mellan Region
Jönköpings län och vissa kommuner i länet. Alternativ till våld är en del av
psykologmottagningen. Mottagningen i Jönköping har Jönköpings, Habo och
Mullsjö kommuner som upptagningsområde. Mottagningen i Nässjö tar emot
klienter från Gislaveds, Gnosjö, Värnamo och Vaggeryds kommuner i
samarbete med respektive kommun. Mottagningen i Nässjö ansvarar också
för klienter från Sävsjö, Vetlanda, Aneby, Nässjö, Tranås och Eksjö kommuner.
Här är samarbete med kommunerna ett starkt önskemål.
Alternativ till våld erbjuder psykologisk behandling till personer som upplever
att de har svårt att hantera ilska och använder eller har använt våld eller hot
mot någon närstående. ATV:s uppdrag är att hjälpa klienterna att upphöra
med sitt ofta hotfulla, skadande och kränkande beteende.
Två psykologer, anställda av Region Jönköpings län, och en legitimerad
psykoterapeut, anställd på kommunal nivå, arbetar vid ATV. En av
psykologerna och psykoterapeuten arbetar på mottagningen i Jönköping. Den
andra psykologen arbetar i Nässjö.
Arbetsuppgifter och arbetssätt
ATV arbetar främst med individuell psykologisk behandling, psykoterapi.
Arbetet är influerat av ATV Norge (Oslo) som sedan början av 80-talet arbetat
med våldsutövare i nära relationer. ATV Region Jönköpings län ingår som
helhet i ett nätverk med arton andra ATV-mottagningar i Norden.
Viktiga delar i behandlingen handlar om motivationsarbete, risk- och
säkerhetsarbete, detaljerad kartläggning av våldets funktion och uttryck, eget
ansvarstagande för våld, arbete med våldets konsekvenser, affektreglering,
arbete med kognitioner som ökar risken för våld, traumabearbetning,
kommunikation, arbete med problematiska maskulinitetsnormer och arbete
med vidmakthållandeplan.
Motiverande samtal, kognitiv beteendeterapi (KBT), schematerapi, Eye
Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR), affektfokuserad terapi
och mindfulnessbaserade terapiformer genomsyrar behandlingen.
31
Partnerkontakt, att våldsutövarens partner kontaktas och erbjuds stöd och vid
behov skydd, är en central del av behandlingsstrukturen.
ATV arbetar även med internetbehandling i ett forskningsprojekt tillsammans
med Linköpings universitet.
Möjligheter och utmaningar
Region Jönköpings län har aktivt valt att efterlikna ATV Norge genom att till
stor del låta psykologprofessionen vara en grund i personalstyrkan.
Våldsområdet i Sverige domineras generellt av socionomprofessionen. Men
Region Jönköpings län ser vikten av att psykologkompetens också finns
tillgänglig i arbetet med våld i nära relationer, för att kunna erbjuda
kvalificerad psykologisk behandling och bedömning. Samarbete mellan
kommun och region är positivt då mottagningen på detta sätt ges gynnsamma
vägar in i både socialtjänst, psykiatri och övrig sjukvård.
ATV vill arbeta för att också den våldsutsatta partnern och barn som upplever
våld ska erbjudas det stöd och den psykologiska och psykoterapeutiska
kompetensen som i nuläget endast erbjuds till våldsutövare i Jönköpings län.
Att upprätta en struktur som inkluderar samtliga berörda kräver beslut som
understödjer ett sådant upplägg.
Vuxenpsykiatriska verksamheter
Den vuxenpsykiatriska verksamheten erbjuder invånarna i Jönköpings län en
specialiserad psykiatrisk vård. Detta innebär att utifrån ett tvärvetenskapligt
perspektiv utreda, diagnosticera, behandla och vårda patienter med
psykiatrisk problematik inom ramen för en patientsäker vård präglad av
kontinuitet och tillgänglighet.
Vuxenpsykiatrin ansvarar för behandling av personer över 18 år som har
behov av specialiserad psykiatrisk vård. För att få tillgång till allmänpsykiatrisk
vård krävs att symtomen bedöms vara av medelsvår eller svår grad, annars
sker behandling inom primärvård.
Vuxenpsykiatrin är en klinik med gemensam ledning, och tillhör
verksamhetsområdet psykiatri och rehabilitering. Verksamheten är
lokaliserad till olika mottagningar runt om i regionen.
Inom den vuxenpsykiatriska verksamheten ryms bland annat ett antal
öppenvårdsmottagningar, remiss- och bedömningsenhet,
slutenvårdsavdelningar, akutpsykiatriska mottagningar, beroendemottagning,
psykiatriska arbetsterapienhet, psykiatrisk intensivvårdsavdelning (PIVA),
rättspsykiatri och psykosvård.
32
Vanlig problematik som psykologer inom vuxenpsykiatrin kan möta är:
•
Affektiva störningar som svår depression, bipolära syndrom och
somatoforma syndrom.
•
Ätstörningar.
•
Svårbehandlade ångesttillstånd och stressrelaterade tillstånd som
paniksyndrom, PTSD, fobier och tvångssyndrom.
•
Personlighetsstörningar med svårare symtom.
•
Komplexa problembilder som är svårbehandlade och där tidigare
behandlingsförsök misslyckats.
Psykologer finns inom de flesta verksamheter i specialistpsykiatrin. Det stora
flertalet har dock sin arbetsplats förlagd på någon av de psykiatriska
öppenvårdsmottagningarna. I Jönköping arbetar tio psykologer. Tre av dessa
inom psykosvården, två inom beroendevården, en på neuropsykiatriska
teamet. I Eksjö, Nässjö, Tranås och Vetlanda finns totalt sju psykologer
anställda på de psykiatriska mottagningarna, samt en psykolog på remiss- och
bedömningsenheten. I Värnamo arbetar sju psykologer, varav en på
psykosmottagningen. Totalt finns cirka 30 psykologer i de vuxenpsykiatriska
verksamheterna i Region Jönköpings län.
Arbetsuppgifter och arbetssätt
Då många av patienterna inom allmänpsykiatrin har behov av kontinuitet och
insatser inom flera områden arbetar man i team runt patienten. På
mottagningen finns arbetsterapeuter, sjukgymnaster/fysioterapeuter,
kuratorer, läkare, läkarsekreterare, vårdadministratörer, psykologer,
rehabiliteringssamordnare och sjuksköterskor.
Psykologerna arbetar främst med psykoterapi men gör även utredningar,
behandlingsplaner, diagnosticerar, tillhandahåller handledning och bidrar med
organisationspsykologisk kompetens och psykologisk expertis på enhetsnivå.
Psykologerna arbetar med evidensbaserade metoder och har kompetens
inom flera områden. I dagsläget erbjuder de bland annat psykodynamisk
terapi (PDT), kognitiv beteendeterapi (KBT), dialektisk beteendeterapi (DBT),
interpersonell terapi (IPT), affektfobiterapi, emotion regulation group therapy
(ERGT), Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR) samt
personlighets- och kognitiva utredningar. Utöver detta arbetar även
mottagningarna med anhörigstöd och olika terapiformer i grupp.
Det finns processgrupper inom psykos, nybesök och diagnostik, neuropsykiatri
samt självskador som arbetar för en god och jämlik vård i hela regionen.
33
Möjligheter och utmaningar
När allmänpsykiatrin möter personer med en komplex problembild och
varierande funktionsnivå utmanas psykologerna dagligen i sitt professionella
arbete. Precis som för övrig vård är det en stor utmaning att kunna erbjuda
tidiga insatser för de personer som är i behov av psykiatrisk vård. Som
psykolog är det viktigt att ur professionsperspektiv ge evidensbaserad och
högkvalitativ vård trots hård belastning.
Ett stort fokus i arbetet på mottagningarna är suicidprevention samt att
förhindra självskadebeteende. Den utmaning det innebär för personalgruppen
att dagligen möta suicidnära individer innebär att utvecklingsarbete och
teamarbete ständigt behöver vara i fokus. I nuläget görs undersökningar samt
utvärderingar av hur patientgruppen ska bemötas och behandlas. Här ställs
höga krav på behandlare att hålla sig uppdaterad på forskning kring nya rön
inom psykiatrin.
Inom allmänpsykiatrin är komorbiditet, att man har flera diagnoser samtidigt,
vanligt förekommande och tillgången till evidensbaserad forskning och
riktlinjer i behandlingsarbetet är inte alltid självklara. Detta är något
psykologgruppen ständigt för diskussioner kring och även här är det
tvärprofessionella arbetet viktigt för patientsäkerheten.
I dagsläget har de allmänpsykiatriska mottagningarna i Region Jönköpings län
ett stort utbud av psykologiska behandlingsmetoder. Detta bidrar till ett
kreativt utbyte samt ett ständigt utvärderingsarbete för den enskilde
psykologen, vilket är en av verksamhetens styrkor. Fortsatt
kompetensutveckling uppmuntras och flera psykologer har utbildat sig eller är
under utbildning till specialistnivå. Fantasirikedom, med utgångspunkt i den
psykologiska professionen, är en grundförutsättning för att kunna arbeta inom
psykiatrisk verksamhet. Mottagningarnas mångfald av psykologiska resurser
utgör en ovärderlig resurs och gör psykologerna till en stark professionsgrupp
med hög kompetens och bred erfarenhet av psykiatrisk behandling.
Beroendemottagningen i Jönköping
Psykiatrins beroendeenhet består av en slutenvårdsavdelning samt två
öppenvårdsverksamheter. Beroendemottagningen är en
öppenvårdsmottagning inom psykiatriska kliniken som bedriver specialiserad
psykiatrisk vård för patienter med substansberoende. På
beroendemottagningen arbetar psykologer, läkare, sjuksköterskor, skötare,
kurator, sjukgymnaster/fysioterapeuter och vårdadministratörer. Teamet för
beroende- och svår psykisk störning, BoP-teamet, bedriver öppenvård för
personer med substansberoende och svår psykisk sjukdom. BoP-teamet har
två huvudmän: kommunens socialförvaltning och Region Jönköpings läns
psykiatri.
34
Till beroendemottagningen kommer personer över 18 år med
substansberoende i kombination med annan psykiatrisk diagnos. BoP-teamet
riktar sig till personer med substansberoende i kombination med
psykossjukdom, bipolära syndrom och personlighetsstörningar.
Arbetsuppgifter och arbetssätt
På beroendemottagningen arbetar två psykologer med kunskap inom psykiatri
och beroendets psykologi. Psykologerna arbetar i tvärprofessionella team
tillsammans med psykiater, specialistsjuksköterskor, skötare och socionom.
Psykologerna fungerar även som resurs till BoP-teamets patienter. Till
psykologernas arbetsuppgifter hör diagnostiska bedömningar,
funktionsbedömningar för anpassade insatser, neuropsykologiska
utredningar, personlighetsbedömningar samt psykologisk behandling.
Möjligheter och utmaningar
Utifrån målgruppens skilda psykiatriska problem är den stora utmaningen att
individanpassa behandlingsformerna utifrån individens diagnoser,
funktionsnivå och typ av substansberoende. Det är också viktigt att förstå hur
ett substansberoende påverkar både funktionsnivå och psykiatrisk
problematik hos den enskilde personen. Det finns fortfarande stora
kunskapsluckor om hur olika substanser påverkar det mänskliga psyket.
Forskningsläget förändras ständigt och det är därför en förutsättning att
psykologerna är uppdaterade på aktuella behandlingsmetoder. I
utredningssammanhang där kognitiva aspekter bedöms är det viktigt att vara
uppdaterad på hur substanser påverkar individens kognitiva funktioner.
Preparat har olika påverkan i olika faser och det kommer ständigt nya
substanser på marknaden.
Psykosvårdens öppenvård i Jönköping
Uppdraget är att ge en god och säker vård för personer med varaktiga
psykiska funktionshinder till följd av psykossjukdomar och mer komplex
psykiatrisk problematik. Enheten är uppdelad på fyra psykosteam med var sitt
områdesansvar i kommunen, ett team för tidiga insatser vid misstänkt
psykossjukdom (TIPS) samt ett resursteam. TIPS vänder sig till unga vuxna i
åldersgruppen 18–30 år, som har börjat uppvisa symtom som tyder på en
nära förestående psykos eller nydebuterad psykos. Tillsammans med
slutenvårdsavdelning G bildar enheten klinikens psykosvårdskedja.
Målet är att med professionellt stöd i samverkan hjälpa patienten till högsta
möjliga funktionsnivå och delaktighet i samhället. Psykosvården i Jönköping är
en av de mest framträdande psykosverksamheterna i Sverige. Psykosvården
strävar efter att driva verksamheten i enlighet med de senaste
forskningsrönen och evidensbaserade metoder.
35
Målgruppen omfattar främst patienter med psykossjukdomar som schizofreni,
vanföreställningssyndrom, paranoid psykos, schizoaffektivt syndrom samt
nära förestående och nydebuterad psykos. Det är inte heller ovanligt med
samsjuklighet med annan psykisk eller fysisk ohälsa.
Det finns tre psykologer inom psykosvården. Varje psykolog ansvarar för ett
till två team och tillhör även ett resursteam. Psykologerna delar ansvaret för
psykologiska insatser mot kommunens psykiatriska team (KPT) för patienter
med ovan nämnda diagnoser.
Arbetsuppgifter och arbetssätt
Psykologen inom psykosvården arbetar i tvärprofessionella team med läkare,
arbetsterapeut, kurator, sjuksköterska och skötare. Målgruppen är i stort
behov av både psykosociala, psykologiska och medicinska insatser.
Samarbete sker även med sjukgymnast/fysioterapeut.
I psykologens arbetsuppgifter ingår omfattande neuropsykologisk utredning
och personlighetsutredning, psykologisk bedömning, psykoterapi,
anhörigstöd, kognitiv rehabilitering, konsultation till personer och
organisationer som ingår i målgruppens nätverk, handledning och utbildning.
Psykologerna har kompetens inom kognitiv beteendeterapi (KBT), Eye
Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR), mindfulnessbaserad
terapi, psykopedagogisk familjeintervention (PPI) samt neuropsykologisk
kompetens.
Möjligheter och utmaningar
Målgruppen, oavsett diagnos, har ofta en stor variation i kognitiva
funktionsnedsättningar och samsjuklighet, vilket ställer höga krav på
psykologens flexibilitet och utmanar till anpassade behandlingsupplägg och
insatser. För psykosvården ingår en viktig utmaning att fånga upp personer
med förestående och nydebuterad psykos samt erbjuda interventioner och
behandling i ett tidigt skede.
Forskningen inom psykosspektrumsstörning är under snabb utveckling och
psykologerna strävar efter att vara uppdaterade och tillämpa aktuell forsking
inom verksamheten, bland annat genom kompetensutveckling på
specialistnivå. En viktig och aktuell utmaning inom psykiatrin och särskilt inom
psykosvården är att bädda för mer delaktighet i sin behandling och
återhämtning. Resursteamet, som består av psykologer, kuratorer och
arbetsterapeuter, eftersträvar att optimera samarbetet mellan professioner.
Detta för att på bästa sätt hjälpa patienten att ta del av de resurser som kan
erbjudas inom verksamheten.
36
Rehabiliteringsmedicinska kliniken
Rehabiliteringsmedicinska kliniken är en regionövergripande verksamhet på
specialistnivå. Kliniken erbjuder rehabilitering till personer som på grund av
skada eller sjukdom har någon form av funktionsnedsättning. Kliniken arbetar
i team tillsammans med patienten. Målet är att patienten ska komma tillbaka
– medicinskt, psykiskt, socialt och yrkesmässigt – till ett så bra liv som möjligt.
Rehabiliteringsmedicinska kliniken vänder sig främst till personer som har ett
stort rehabiliteringsbehov på grund av sjukdom eller skada, som till exempel
en ryggmärgsskada, långvarig smärta, förvärvad hjärnskada, multitrauma,
amputation och postpoliobesvär.
På rehabiliteringsmedicinska kliniken arbetar tre psykologer. Psykologerna
samverkar för att tillgodose behovet av psykologkompetens.
Arbetsuppgifterna skiljer sig däremot åt på de olika tjänsterna beroende på
vilken patientgrupp psykologerna främst arbetar med.
Arbetsuppgifter och arbetssätt
Psykologen arbetar i tvärprofessionella team med arbetsterapeut,
sjukgymnast/fysioterapeut, kurator, logoped, läkare, sjuksköterska,
undersköterska, vårdadministratör och rehabinstruktör.
En av psykologerna arbetar främst med patienter med förvärvad hjärnskada. I
arbetsuppgifterna ingår hjärnskaderehabiliteringsutredningar,
neuropsykologiska utredningar, körkortsutredningar, bedömningssamtal,
samtalsbehandlingar, hjärnskaderehabiliteringskurser samt konsultation till
övrig personal.
Två av psykologerna arbetar med smärtrehabiliteringsprogram för patienter
med långvarig smärta. Tjänsterna är även inriktade mot patienter med till
exempel spinalskada, neurologisk sjukdom, EDS, postpolio, amputation eller
somatoformt syndrom. I arbetsuppgifterna ingår att leda gruppbehandlingar
samt gruppföreläsningar för smärtpatienter, erbjuda individuella
samtalskontakter, bedömningssamtal samt konsultation till övrig personal.
Möjligheter och utmaningar
På rehabiliteringsmedicinska kliniken möter personalen patienter med
omfattande funktionsnedsättningar. Ofta finns inslag av krisreaktioner,
ångest- och depressionstillstånd samt somatisering. För att åstadkomma
resultat krävs nära samverkan mellan olika professioner, att hålla sig
uppdaterad med ny kunskap inom området och omsätta den i utrednings- och
behandlingsarbetet.
37
Ungdomsmottagningen
Ungdomsmottagningen är en verksamhet dit det ska vara lätt att söka hjälp
och snabbt få tid. Mottagningens syfte är att främja ungdomars fysiska,
psykiska och sexuella hälsa. Företrädesvis genom förebyggande och tidiga
insatser, men även behandlingar genomförs.
I Jönköping bedrivs ungdomsmottagningen i samarbete mellan kommun och
region. Det är ingen lagstadgad verksamhet men för att kalla sig
ungdomsmottagning ska det enligt Föreningen för Sveriges
Ungdomsmottagningar (FSUM) finnas både medicinsk och psykosocial
personal.
Till ungdomsmottagningen söker ungdomar för att få svar på frågor och hjälp
med funderingar som handlar om kroppen, sexualitet och mående i stort. Då
ungdomsmottagningen är en verksamhet med stor tillgänglighet kommer
ungdomar med varierande svårighetsgrad och ohälsa. Via individuella
samtalskontakter kan ungdomar få hjälp att sätta ord på sina upplevelser och
formulera sina behov. Nuvarande uppdrag är att ta emot ungdomar från att
de är 13 år till dess att de fyllt 22 år.
På ungdomsmottagningen arbetar två psykologer. Den ena är anställd av
ungdomsmottagningen och den andra är anställd via psykologmottagningen.
Psykologerna har särskild kunskap om psykiatriska bedömningar och
behandlingar, psykisk hälsa och ohälsa, risk- och skyddsfaktorer för ungdomar
och unga vuxna, kriser och trauman, attityder, normer och värderingar hos
unga, livsstilsfrågor för unga, identitetsutveckling samt psykoterapeutiskt
arbete med målgruppen.
Arbetsuppgifter och arbetssätt
Psykologerna på ungdomsmottagningen arbetar utifrån en helhetssyn på
hälsa och salutogent perspektiv och gör kvalificerade bedömningar för att
avgöra på vilket sätt ungdomsmottagningen eller annan instans kan hjälpa
ungdomen att må bättre och lösa en situation.
Det psykologiska behandlingsarbetet består av både kortare och längre
terapier av stödjande, bearbetande, insiktsfrämjande och
beteendeförändrande karaktär. Psykologernas behandlingsarbete syftar till att
bryta destruktiva livsmönster, stödja ungdomar i att se sina egna möjligheter,
använda sina resurser, utveckla självtillit och vända hopplöshet till tilltro.
Mycket av det individualterapeutiska arbetet innebär en bearbetning av
tidigare traumatiska upplevelser som orsakat hinder i utvecklingen.
Tillsammans med övrig personal har psykologen också en viktig roll i det
utåtriktade arbetet. Ungdomsmottagningen i Jönköping tar emot elever i
årskurs åtta för studiebesök på mottagningen och medverkar i skolans sexoch samlevnadsundervisning på gymnasiet. Det förekommer även riktad
38
gruppverksamhet, till exempel kill- och tjejgrupper, ungdomar med
funktionshinder och ungdomar med annan etnicitet.
Psykologerna på ungdomsmottagningen:
•
tar hänsyn till psykologiska aspekter för mottagningens arbete i
stort
•
håller i kortare utbildningar och temadagar för personalen på
mottagningen
•
leder mottagningens processarbete för psykisk hälsa
•
arbetar konsultativt till annan personal på mottagningen samt
samarbetspartners
En av psykologerna samordnar, tillsammans med mottagningens enhetschef,
nätverksträffar för samarbetspartners samt ungdomsmottagningar i regionen.
Psykologerna fungerar tillsammans med övrig personal på mottagningen som
en lokal kunskapsbank dit omvärlden kan vända sig för att skaffa information,
utbildning och konsultation i ungdomsfrågor.
Möjligheter och utmaningar
I och med att ungdomsmottagningen är en lågtröskelverksamhet kan
ungdomar med tung psykisk ohälsa uppsöka mottagningen. Detta ställer stora
krav på kvalificerat bemötande samt bedömmande. Psykologerna behöver
kunna agera självständigt och med hög grad av flexibilitet samt
uppfinningsrikedom. En annan utmaning för psykologgruppen är att inhämta
aktuell forskning och metoder, men också att arbeta för en ökning av dessa.
Mottagningen består i dagsläget av totalt nio anställda. Det är en utmaning
och möjlighet att verka professionellt i en liten arbetsgrupp.
39
Möjligheter och utmaningar
för psykologer
Övergripande samordning och planering
För planering och genomförande av olika professioners kompetensutveckling
finns sedan många år tillbaka utbildnings- och utvecklingsgrupper (UUgrupper) för regionens olika professioner. Dessa grupper syftar till att bistå
verksamheterna med inventering av behovet av kompetenshöjande insatser i
form av föreläsningar och utbildningar. Uppgiften är även att planera,
genomföra och utvärdera dessa insatser. UU-gruppen driver även
utvecklingsfrågor inom den egna professionen och ibland i samarbete med
andra professioner. I psykologernas UU-grupp finns deltagare från regionens
olika verksamheter representerade och bidrar med information från de egna
verksamheterna. I de olika länsdelarna finns speciella forum där psykologerna
har en professionsbunden mötesarena. För Vårdcentralerna Bra Liv anordnas
en gång per termin så kallad mötesarena där psykologerna har möjlighet till
kompetensutveckling för den egna professionen.
För PTP-psykologerna finns PTP-programmet som en gemensam samlingsbas.
Då psykologerna arbetar i en mängd olika verksamheter är det en utmaning
att hitta utbildningsinslag som kan passa den breda gruppens behov. Detta är
å andra sidan en stor tillgång då mycket kunskap finns i den egna
professionsgruppen och det har varit en uppskattad strategi att låta
psykologerna själva utbilda gruppen utifrån sin spetskompetens.
Kompetensförsörjning och kompetensplanering
Psykologer är en yrkesgrupp som tar och länge har tagit stort ansvar för den
egna kompetensutvecklingen. Det är en utmaning att få det intresse som finns
att vidareutbilda sig och fördjupa sitt yrkeskunnande att gå hand i hand med
de behov av kompetens som finns i verksamheterna.
Regionen arbetar på många olika sätt med kompetensförsörjning då
rekrytering av psykologer är ett ständigt pågående arbete. Konkurrensen om
legitimerade psykologer är stor, varför det är en utmaning att motivera dessa
att stanna inom regionen. En ytterligare utmaning är att på ett aktivt sätt
påvisa regionens möjligheter för psykologer. Detta görs bland annat genom
att delta i arbetsmarknadsmässor och studentmässor, och informera om vad
regionen har att erbjuda. Regionen har också en riktlinje som säger att
samtliga PTP-psykologer i Region Jönköpings län ska delta i PTP-programmet.
En relativt ny företeelse i regionen är forskar-PTP, vilket innebär att en del av
40
PTP-tjänsten utgörs av klinisk och verksamhetsnära forskning. Det finns en
förhoppning om att kunna utveckla detta och göra det till en attraktiv
möjlighet. Det drivs ständigt ett arbete i relation till universiteten där
regionen samarbetar kring bland annat studenter. Det är en utmaning att
motivera studenterna att lämna utbildningsorten för sin verksamhetsförlagda
utbildningsperiod, men den utgör också en möjlighet i den långsiktiga
rekryteringen av psykologer.
En framtida utmaning är det önskemål som ibland uppkommer kring att göra
PTP-tjänstgöringen mer mångsidig genom att innefatta olika delar – att få ta
del av mer än en verksamhet under PTP:n. Vissa försök har gjorts att under en
period om tre år ha olika placeringar, ett år inom respektive verksamhet. Dock
krävs mer arbete för att utarbeta en fungerande struktur och tydlighet i ett så
komplext upplägg.
Klinisk forskning samt kvalitets- och
verksamhetsutveckling
Det är idag en mycket liten del av den kliniska forskningen i regionen som är
knuten till det psykologiska fältet. Psykologer med forskningsintresse finns
oftast på utbildningsinstitutionerna utanför regionen. Psykologutbildningen i
sig är forskningsanknuten, PTP-tjänstgöringen stimulerar till projektarbete och
specialistutbildningen kräver att man gör ett forskningsarbete som utgör ett
kunskapstillskott inom ämnesområdet.
Region Jönköpings län vill stimulera till verksamhetsanknuten forskning. I
regionen finns Futurum som en forsknings- och utbildningsenhet. Denna har i
uppdrag att utveckla och finansiera klinisk forskning inom regionen. Futurum
är ett kunskapsstöd för vård, forskning och utveckling med patientens behov i
centrum.
Verksamhetsutveckling är ett ständigt pågående arbete som samtliga
anställda i regionen förväntas delta i. Den stora resursen för utveckling
uppstår genom att förbättra och effektivisera den nuvarande verksamheten.
På detta sätt frigörs arbetstid och andra resurser som kan satsas på nya
områden och åtaganden eller minska kostnaden.
Fakta är ett allmänt kliniskt kunskapsstöd för Region Jönköpings län.
Faktadokumenten utgör ett länsövergripande beslutsstöd i det grundläggande
medicinska arbetet. Genom att delta i arbetet kring faktadokument finns en
möjlighet att bidra med psykologisk kompetens inom de olika områdena.
41
Kompetenscentra
I sydöstra sjukvårdsregionen, där Östergötland, Kalmar och Jönköpings län
ingår, ska Centrum för Sällsynta Diagnoser (CSD) byggas upp vid
universitetssjukhuset i Linköping. Vid de diagnoser där utredning och
behandling innefattar psykologiska kunskapsområden behöver psykologer
finnas med bland de kompetenser som lägger grunden och utformar
verksamheten.
Samhällstrender och preventionspsykologi
Dagens samhälle ger människor ökade möjligheter men ställer också ökade
krav när det gäller att hantera information, välja bland många alternativ,
skapa egen struktur i vardagen, klara av förändringar samt nyorientera sig i
familjesituationen, skola och arbetsliv. Även om individen har goda kunskaper
kring vad som främjar hälsan är det inte alltid lätt att leva upp till detta i
vardagen. Att balansera de krav och resurser som finns i det dagliga livet kan
vara en utmaning. I krissituationer av olika slag blir detta särskilt kännbart.
Psykologer är en av de professioner som bidrar till beteende- och
attitydförändringar hos individer och detta arbete behöver ske inom många
olika delar av vården. Psykologisk kunskap kan i större utsträckning än idag
användas för att förstärka arbetet med livsstilsrelaterad ohälsa och i det
förebyggande arbetet med riskgrupper. Psykologisk kunskap kan användas
direkt i patientarbete, vid handledning, utbildning och vid utvärdering av olika
program.
Genom att ta till vara på digitaliseringens möjligheter kan hälso- och
sjukvården öka kvaliteten, få en mer jämlik vård och använda resurserna mer
effektivt. E-hälsa är ett samlingsnamn för tjänster via internet. Där innefattas
till exempel journalen via nätet, där invånarna har möjlighet att ta del av sin
journal. Den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att via
internetbehandling få tillgång till vård när och där det passar individen.
Psykiatriveckan på Höglandet arrangeras en gång per år. Veckan innehåller
föreläsningar inom olika aktuella områden kring psykisk hälsa och är öppen för
både personal och allmänhet. Tanken med dagarna är att förmedla kunskap,
öka sin kompetens och lyfta den psykiatriska vården för att minska
stigmatiseringen inom psykiatrin. Forumet växer för varje år. Även
Vårdcentralerna Bra Liv har erbjudit invånarna olika föreläsningar.
Föreläsningarna har till exempel handlat om depression eller sömn, och har
varit av preventivt syfte. Vid båda evenemangen deltar psykologer med sin
unika kunskap.
42
Psykologiska behandlingsmetoder, kvalitet
och tillgänglighet
Det finns mycket att utveckla när det gäller behandlingsmetoder i klinisk
verksamhet där man ofta har individer med blandad problematik. Det finns få
studier som tittat på nyttan med mer sammansatta insatser över tid i
psykiatriska sammanhang trots att detta är mer regel än undantag.
Det är också angeläget som SBU (SBU, 2015) påpekar att den kunskap man har
kommer till användning så att befolkningen får del av fungerande
psykologiska metoder vid olika slags psykisk ohälsa. Det handlar bland annat
om psykologisk behandling vid depression, ångesttillstånd,
personlighetsstörningar och även vid psykoser. Psykologisk korttidsbehandling
inom primärvården har visat sig ha god effekt och vara ett kostnadseffektivt
sätt att hjälpa människor. Psykologisk behandling har visat sig göra god nytta
även vid en del somatiska sjukdomar. Den tekniska utvecklingen ger nya
möjligheter till ökad tillgänglighet och patientsäker vård och behandling.
Assisterad självhjälp via internet öppnar för nya sätt att nå ut med
information och behandling. Till exempel vid fobier och ångest har behandling
via internet visat sig vara en framkomlig väg. Psykologisk rådgivning och
vägledning per telefon är ett enkelt sätt att öka medborgarnas tillgång till
psykologisk expertis. Likaså kan frågor och svar via internet vara ett sätt att
öka tillgängligheten. I dagsläget är möjligheten att nå kontakt med psykolog
direkt, via akutverksamhet, nästan obefintlig. Behov av och möjligheter att
öka tillgängligheten på detta område behöver utredas.
Neuropsykologiska frågeställningar inom alla
områden av vården
Neuropsykologin intresserar sig för sambandet mellan hjärnans funktioner,
processer och det mänskliga beteendet. Såväl yttre observerbara aspekter
som inre beteenden, till exempel tänkande eller känsloupplevelser.
Neuropsykologiska funktionsnedsättningar kan vara medfödda eller uppstå
som följd av en skada eller sjukdom och ge problem med kognitiva funktioner,
inlärning, koncentration, uppmärksamhet, aktivitetsnivå, planering, sociala
kontakter med mera. Dessa typer av svårigheter märks alltmer tydligt i vårt
samhälle som i stor utsträckning förutsätter informationsinhämtande,
problemlösning och flexibilitet i så väl tanke som handling.
För att bedöma vilken funktionsnivå en person har inom olika kognitiva
domäner görs vanligen en neuropsykologisk utredning. Denna kan vara mer
eller mindre omfattande beroende på frågeställning, men innehåller
momenten intervjuer, testning, tolkning, sammanvägning av testresultat och
andra informationskällor samt utlåtande och återgivning. Noggrann diagnostik
där en psykologisk utredning ingår spelar stor roll för att man ska få rätt
pedagogiskt och annat stöd och ibland rätt medicinering.
43
Kunskapstillväxten är snabb inom det psykologiska och neurobiologiska fältet.
Det utvecklas allt bättre psykologiska test och hjärnavbildningsmetoder för att
belysa och beskriva neuropsykiatriska svårigheter. Det tas även fram program
som stimulerar inlärning och arbetsminne samt utveckling av färdigheter som
riktar sig specifikt till denna målgrupp. Lovande anpassningar av
psykoterapeutiska metoder vid ADHD och Aspergers syndrom är under
utveckling och även en del läkemedel kan göra skillnad. Diagnosen Aspergers
syndrom är numera borttagen ur den senaste diagnosmanualen DSM-5 och
har ersatts av autismspektrumstörning.
Neuropsykologin är aktuell inom de flesta områden i hälso- och sjukvården
där psykologer arbetar. Kunskap inom detta fält är viktig för att personer med
neuropsykiatriska svårigheter ska kunna lotsas rätt i vården och för att
anpassa insatser utifrån de speciella förutsättningar funktionsnedsättningar
av detta slag kan innebära.
Barn och ungdomar
Barn och ungdomars hälsa och utveckling behöver ytterligare
uppmärksammas. En vidareutveckling av metoder och förhållningssätt för det
hälsofrämjande och preventiva arbetet är angeläget. Likaså bör
samverkansformer och kunskapsstöd för insatser när det gäller psykisk hälsa
hos barn och ungdomar vara i fokus. Kunskap om hälsans
bestämningsfaktorer (risk- och frisk/skyddsfaktorer), betydelsen av tidiga
insatser samt tidiga tecken på psykisk ohälsa eller avvikande utveckling bör
genomsyra arbetet.
Psykologen har unik kunskap kring barns psykiska hälsa och utveckling, och
kan därmed bidra med kompetens i utveckling av arbetssätt och innehåll. För
att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa sker arbetet med olika former
av generellt och riktat föräldrastöd, tidig upptäckt och tidiga insatser för barn
och familjer.
44
Litteraturförteckning
Falender, C., & Shafranske, E. (2013). Clinical supervision. A competency-based
approach. Washington: American Psychological Aaosication.
Heiver, M., Rolander, B., & Olsson, H. (2015). Cerebral palsy and personality
traits as measured by the Neo PI-R, a primary study. Current
Psychology, ss. DOI 10.1007/s12144-015-9332-z.
SBU. (1 2008). Kan de sjuka själva välja rätt metod? Vetenskap & praxis.
SBU. (2015). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Hämtat
från www.sbu.se: http://www.sbu.se/sv/Publicerat/ den 5 11 2015
Socialförsäkringsrapport 2014:18. (2014). Sjukfrånvarons utveckling,
delrapport 2 år 2014. Försäkringskassan.
Socialstyrelsen. (9 2011). SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete. Västerås: Edita Västra Aros.
Socialstyrelsen. (2013). Psykisk ohälsa bland unga, underlagsrapport till Barns
och ungas hälsa, vård och omsorg. Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (den 11 12 2015). www.socialstyrelsen.se. Hämtat från
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/attarbetaeviden
sbaserat
Socialstyrelsen. (2015). www.socialstyrelsen.se. Hämtat från
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/attarbetaeviden
sbaserat den 5 11 2015
Svedhem, C. (2013). Living with genito-pelvic pain/penetration disorder in a
heterosexual relationship. Sexual Relationship Therapy, ss. vol 28, pp
336-349.
Sveriges psykologförbund. (1998). Yrkesetiska principer för psykologer i
Norden. Antagna av Sveriges Psykologförbunds kongress 1998.
Stockholm.
Sveriges psykologförbund/Informationsbolaget Nyberg & Co. (augusti 2012).
PTP-handboken.
45