Liknande metoder används redan idag inom tandkirurgin för att bygga nytt
käkben när det finns stora hål i benet där man skall sätta in en tandskruv. Och
de används även för att skapa större skallben hos barn där detta har växt ihop
för tidigt.
Att få kroppen att bygga nytt brosk har man också kommit långt med. Detta är
oerhört viktigt eftersom ungefär 1/3 av alla människor får artros. Artros är en
inflammationssjukdom som bryter ned brosket i kroppen. Tills nu har mer än
2 miljoner människor runt om i världen fått broskskador lagade genom
injektion av instruktiva material som bland annat innehåller kroppsegna celler.
Och resultaten ser lovande ut. Man har nu även börjat göra studier på mäniskor
med instruktiva material som inte innehåller några celler alls utan istället olika
molekyler som berättar för kroppens egna celler att här skall nytt brosk bildas.
På samma sätt som man kan göra ben och brosk har man också kunnat börja
göra nya muskler i människor med en sjukdom som gör att muskler förtvinar.
Denna metod kommer förhoppningsvis snart att kunna användas för att laga
många typer av muskelskador.
Hur är det då med mer avancerade organ som hjärta och hjärna?
Ja, för patienter som har haft hjärtinfarkt har man både genom insprutning och
genom att med titthålskirurgi lägga in tunna skikt av ett nanobiomaterial
kunnat få viss återväxt av den del av hjärtat som dött vid en infarkt. Så man kan
nog säga att kroppsegen konstruktion av nytt hjärta är på gång men det finns
en hel del kvar att göra.
Och hjärnan är nästa steg: Om man drabbas av en traumatisk hjärnskada eller
en stroke så får man ett område i hjärnan som är dött. Den döda delen kan sen
bli större och denna spridning av död hjärnvävnad kan man idag stoppa om
man vidtar åtgärder mycket tidigt. Nu börjar man vid forskningsfronten även
se att det är möjligt att återuppliva de döda områden i hjärnan så att man kan
få tillbaka den hjärnfunktion som gått förlorad genom att tillföra instruktiva
material i de döda delarna. Även om man om 10 år, kanske rutinmässigt,
kommer att kunna bygga nya delar av hjärnan måste det till mycket träning för
att dessa nya hjärnceller ska lära sig vad de skall göra oavsett om det handlar
om att se till att man kan prata, röra en arm eller forska fram nya ännu smartare
material.
Ibland kan en gnutta okunskap vara det som behövs för att lyckas:
Under mer än 100 år har flera vetenskapliga artiklar beskrivit att det var
omöjligt att göra ett magnesiumkarbonatmaterial som var poröst och där
atomerna var placerade på ett oordnat sätt istället för att sitta fint och
ordentligt i gitterstrukturer.
72
NTVA Årbok 2016
