Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst den 2 april 2014. SBU:s Upplysningstjänst svarar
på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför
resultaten av litteratursökningen kan vara ofullständiga. Kvaliteten på ingående studier har inte
bedömts. Detta svar har tagits fram av SBU:s kansli och har inte granskats av SBU:s råd eller
nämnd.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) i kombination
med sjukgymnastik enligt gradvis ökad
träning (GET) hos patienter med kroniskt
trötthetssyndrom/myalgisk encefalomyelit
(KTS/ME)
Kroniskt trötthetssyndrom eller myalgisk encefalomyelit (KTS/ME) innebär bland
annat att en person känner sig mycket svag och utmattad och har känt så under ett
halvår eller mer. Trots vila lyckas personen inte återhämta sig. Gradvis ökad träning
eller Graded Exercise Therapy (GET) inkluderar att behandlare och patient
gemensamt sätter upp träningsmål.
Fråga:
Dfgdfg
Ger KBT i kombination med sjukgymnastik enligt GET någon
positiv behandlingseffekt hos patienter med KTS/ME?
Sammanfattning
Upplysningstjänsten har identifierat en systematisk kartläggning över systematiska
översikter från 2011, där författarna bland annat undersökt vilken behandlingseffekt
KBT och sjukgymnastik enligt GET ger hos personer med KTS/ME. Vi har också
identifierat en systematisk översikt från 2013 som undersöker effektiviteten av KBT
och sjukgymnastik enligt GET hos barn och ungdomar med KTS/ME.
I sammanställningen/översikten över systematiska översikter drar författarna
slutsatsen att KBT och sjukgymnastik enligt GET troligen ger en positiv effekt hos
personer med kroniskt trötthetssyndrom. För andra interventioner, individuella eller
sammansatta, är dokumentationen av låg kvalitet eller helt frånvarande. Fler studier
behövs för att kunna dra slutsatser om effekt.
I översikten över barn och ungdomar med KTS/ME drar författarna slutsatsen att
det behövs fler studier för att kunna dra slutsatser om effekt för olika
behandlingsmetoder.
1/6
Svar från SBU:s Upplysningstjänst
den 2 april 2014
Bakgrund
KTS/ME diagnostiseras utifrån bestämda kriterier och utesluter andra diagnoser som
kan associeras med kroniskt utmattningssyndrom. KTS/ME har funnits som diagnos
i ICD sedan 1969 och innebär bland annat att en person känner sig mycket svag och
utmattad och har känt så under ett halvår eller mer. Personen kan ha infektionskänsla
och värk i kroppen. Flera tilläggsymtom kan uppträda samtidigt såsom känsla av
nedsatt korttidsminne och koncentrationsförmåga, ont i halsen, ömmande
lymfkörtlar, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk, ledsmärtor, eller så känner sig personen
sjuk under minst 24 timmar efter ansträngning. Trots vila lyckas personen inte
återhämta sig [1,2]. Det finns flera olika definitioner för KTS/ME och vilka symtom
som inkluderas kan variera något [2]. Den vanligaste definitionen är den från USA:s
centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (CDC). Övriga är
Oxforddefinitionen samt den australiska och kanadensiska definitionen.
Definitionerna avviker dock inte speciellt mycket från varandra [2]. I Sverige har
socialstyrelsen beskrivit kriterier för KTS/ME och avgränsningar till andra diagnoser
[3].
Sjukdomen drabbar såväl män som kvinnor och barn, även om vissa studier visar att
KTS/ME är upp till tre gånger så vanligt hos kvinnor [2]. Det är svårt att uppskatta
hur vanlig sjukdomen är. En beräkning baserad på internationella studier ligger
mellan 0,2 och 0,4 procent av befolkningen, vilket skulle motsvara mellan 20 000 och
40 000 personer i Sverige [1].
Det finns flera teorier om vad som orsakar KTS/ME [2]. En teori är att det kan
finnas ett samband mellan olika infektionssjukdomar och risken att utveckla
KTS/ME [2].
KTS/ME varar ofta under flera år. Hos många patienter sker en viss förbättring över
tid. Prognosen förefaller vara bättre för barn och ungdomar. I dagsläget finns det
ingen specifik botande behandling, utan behandling riktar sig främst på
symtomlindring. Exempel på behandling är KBT och sjukgymnastik enligt GET.
Sjukgymnastik enligt GET inkluderar bedömning av fysioterapeut, samt att
behandlare och patient gemensamt sätter upp träningsmål. Första steget är att få en
varaktig grundträningsnivå för att sedan gradvis öka träningsnivån anpassat till
patientens önskemål, aktivitetsnivå och sömn, motgångar och emotionella faktorer
[4]. I en systematisk översikt av van Cauwenbergh och medförfattare från 2012,
föreslås det att träningen bland annat kan bestå av tiotalet tillfällen utspridda över en
period av fyra till fem månader [5].
Avgränsningar
Vi har gjort sökningar (se avsnittet ”Litteratursökning”) i databaserna PubMed,
Cochrane Library, DARE, NHS EED samt HTA-databaser. Förutom sökning i
databaserna som omnämns ovan, söktes även olika HTA-organisationers databaser,
2/6
Svar från SBU:s Upplysningstjänst
den 2 april 2014
samt andra svenska myndigheters hemsidor efter relevant litteratur.
Upplysningstjänsten har begränsat sökningen till systematiska översikter och
sammanställningar av systematiska översikter.
Resultat
Upplysningstjänstens litteratursökning har totalt genererat 255 träffar. Vi har
identifierat en systematisk kartläggning över systematiska översikter från 2011 samt
ytterligare en systematisk översikt från 2013 där författarna undersökt effekten av
KBT och sjukgymnastik enligt GET hos personer med KTS/ME. Alla tänkbara
definitioner av kroniskt trötthetssyndrom har inkluderats i artiklarna.
Kontrollgrupperna var exempelvis väntelista och avslappning. De artiklar som inte
ingår i svaret har exkluderats på grund av studiedesign (se avsnittet ”Avgränsningar”)
eller för att de inte var relevanta för frågeställningen.
Systematiska översikter
Knight och medförfattare [12] publicerade 2013 en systematisk översikt av
behandlingseffekten av bland annat KBT och sjukgymnastik enligt GET hos barn
och ungdomar (≤ 18 år) som fått diagnosen KTS/ME. I översikten inkluderades
totalt 21 studier, varav åtta var RCT:er och 14 observationsstudier. Översikten har ett
brett fokus och inkluderar flertalet utfallsmått såsom depression, ångest, trötthet
(fatigue), livskvalitet, fysisk aktivitet och närvaro i skolan. Författarna drar slutsatsen
att fler studier behövs för att kunna uttala sig om effekten av olika
behandlingsmetoder. Studierna är utförda på mycket olika sätt, vilket också begränsar
tolkningen av resultaten.
Larun och medförfattare [1] publicerade 2011 en sammanställning (snabb
översikt/hurtigoversikt) av systematiska översikter i vilken behandling för patienter
med kroniskt trötthetssyndrom undersöks. I denna sammanställning har författarna
inkluderat totalt fem systematiska översikter som håller bristfällig, medelhög eller hög
metodisk kvalitet. Sammantaget utvärderas 35 primärstudier. I denna publikation
inkluderas alla systematiska översikter som hittats i Upplysningstjänstens sökning (till
och med publikationsdatum 2011) [6-11]. Författarna drar slutsatsen att KBT och
sjukgymnastik enligt GET troligen ger en positiv behandlingseffekt hos personer
med kroniskt trötthetssyndrom. För andra interventioner, individuella eller
sammansatta, är studierna av låg kvalitet, eller så saknas studier helt. Fler studier
behövs för att kunna dra säkra slutsatser om effekt.
Tabell 1. Systematiska översikter/ sammanställningar över systematiska översikter
Inkluderande studier
Population
Utfallsmått
Barn och ungdomar (≤ 18 år)
som fått diagnosen kroniskt
Depression
Knight (2013) Australien [12]
Totalt 21 studier
Ångest
3/6
Svar från SBU:s Upplysningstjänst
den 2 april 2014
Inkluderande studier
(Åtta RCT-studier, 14
observationsstudier)
Population
trötthetssyndrom (alla
definitioner).
Utfallsmått
Trötthet (fatigue)
Livskvalitet
Fysisk aktivitet
Närvaro i skolan
Författarens slutsatser:
“Evidence for the effectiveness of interventions for children and adolescents with CSF/ME is
still emerging. Methodical inadequacies and inconsistent approaches limit interpretation of
findings.”
Larun (2011) Norge [1]
Fem systematiska översikter
Personer med kroniskt
trötthetssyndrom (alla
definitioner).
Sysselsättningsgrad
Trötthet (fatigue)
Hälsorelaterad livskvalitet
Författarens slutsatser:
“Kognitiv adferdsterapi og gradert treningsterapi har trolig positiv effekt for personer med
kronisk utmattelsessyndrom. For andre tiltak, enkeltstående så vel som sammensatte, er
dokumentasjonen av svært lav kvalitet eller også helt fraværende. Detta betyder at vi trenger
mer forskning før vi kan trekke sikre konklusjoner om effekt. ”
RCT=randomiserad kontrollerad studie; CSF/ME= Kroniskt trötthetssyndrom eller myalgisk encefalomyelit/
Projektgrupp
Detta svar är sammanställt av Göran Bertilsson, Jessica Dagerhamn och Jan
Liliemark vid SBU
Litteratursökning
EMBASE and MEDLINE via embase.com 11 Mars 2014
Cognitive behavioral therapy (CBT) in combination with physical therapy according to graded exercise
therapy (GET) for patients with chronic fatigue syndrome / myalgic encefalmyelit (CFS / ME)
Search terms
Items found
Population
1.
'chronic fatigue syndrome'/exp OR 'encephalomyelitis':ab,ti OR 'fatigue'/exp OR
fatigue:ab,ti
166346
Intervention
2.
'cognitive therapy'/exp OR 'cognitive behavioral':ab,ti OR cbt
3.
'exercise'/exp OR excercise:ab,ti OR 'kinesiotherapy'/exp
41557
233568
Combined sets
4.
#1 AND #2 AND #3
541
Study types
4/6
Svar från SBU:s Upplysningstjänst
den 2 april 2014
EMBASE and MEDLINE via embase.com 11 Mars 2014
Cognitive behavioral therapy (CBT) in combination with physical therapy according to graded exercise
therapy (GET) for patients with chronic fatigue syndrome / myalgic encefalmyelit (CFS / ME)
5.
'systematic review'/exp OR 'randomized controlled trial'/exp OR meta:ab,ti OR
(randomized AND controlled)
Final
#4 AND #5
591283
152
Cochrane 11 Mars 2014
Cognitive behavioral therapy (CBT) in combination with physical therapy according to graded exercise
therapy (GET) for patients with chronic fatigue syndrome / myalgic encefalmyelit (CFS / ME)
Search terms
Items found
Population
1.
"chronic fatigue syndrome":ti,ab,kw (Word variations have been searched)
413
2.
MeSH descriptor: [Fatigue Syndrome, Chronic] explode all trees
247
3.
MeSH descriptor: [Encephalomyelitis] explode all trees
256
4.
encephalomyelitis:ti,ab,kw (Word variations have been searched)
72
Intervention
5.
MeSH descriptor: [Exercise] explode all trees
6.
GET:ti,ab,kw (Word variations have been searched)
7.
"exercise":ti,ab,kw (Word variations have been searched)
12693
2537
37441
Combined sets
8.
#1 OR #2 OR #3 OR #4
9.
#5 OR #6 OR #7
10.
#8 AND #9
512
41351
82
Final
82
(CDSR 2
DARE 4
CCRCT 68
HTA 5
NHS EE 3)
CRD 11 Mars 2014
Cognitive behavioral therapy (CBT) in combination with physical therapy according to graded exercise
therapy (GET) for patients with chronic fatigue syndrome / myalgic encefalmyelit (CFS / ME)
Search terms
Items found
Population
1.
MeSH DESCRIPTOR Fatigue Syndrome, Chronic EXPLODE ALL TREES
39
2.
(chronic fatigue syndrome) -any field
53
3.
MeSH DESCRIPTOR Encephalomyelitis EXPLODE ALL TREES
39
Intervention
5/6
Svar från SBU:s Upplysningstjänst
den 2 april 2014
CRD 11 Mars 2014
Cognitive behavioral therapy (CBT) in combination with physical therapy according to graded exercise
therapy (GET) for patients with chronic fatigue syndrome / myalgic encefalmyelit (CFS / ME)
4.
MeSH DESCRIPTOR Exercise EXPLODE ALL TREES
5.
(Exercise) – all field
6.
(GET) -– all field
923
3019
143
Combined sets
7.
#1 OR #2 OR #3
3257
8.
#4 OR #5 OR #6
57
9.
#7 AND #8
21
Final
21
Referenser
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
Larun L, Brurberg KG, Fonhus MS, Kirkerhei I. [Treatment of chronic fatigue
syndrome CFS/ME]. Oslo, Norwegian Knowledge Centre for the Health Services
(NOKC); 2011.
Wyller VB. The chronic fatigue syndrome - An update. Acta Neurologica
Scandinavica 2007;115:7-14.
Socialstyrelsen. Utmattningssyndrom: Stressrelaterad psykisk ohälsa. Socialstyrelsen
2003:1-90.
NICE. Chronic fatigue syndrome myalgic/encephalomyelitis (or encephalopathy).
NICE guidline 53 2007.
Van Cauwenbergh D, De Kooning M, Ickmans K, Nijs J. How to exercise people
with chronic fatigue syndrome: Evidence-based practice guidelines. European Journal
of Clinical Investigation 2012;42:1136-1144.
Bagnall AM, Hempel S, Chambers D, Orton V, Forbes C. The treatment and
management of chronic fatigue syndrome/ myalgic encephalomyelitis in adults and
children. York, Centre for Reviews and Dissemination (CRD); 2007.
Chambers D, Bagnall AM, Hempel S, Forbes C. Interventions for the treatment,
management and rehabilitation of patients with chronic fatigue syndrome/myalgic
encephalomyelitis: An updated systematic review. Journal of the Royal Society of
Medicine 2006;99:506-520.
Maquet D, Demoulin C, Crielaard JM. Chronic fatigue syndrome: a systematic
review. Annales de Readaptation et de Medecine Physique 2006;49:418-427.
Núñez M, Fernández-Solà J, Nuñez E, Fernández-Huerta JM, Godás-Sieso T,
Gomez-Gil E. Health-related quality of life in patients with chronic fatigue
syndrome: group cognitive behavioural therapy and graded exercise versus usual
treatment. A randomised controlled trial with 1 year of follow-up. In: Clinical
rheumatology; 2011. p 381-9.
Price Jonathan R, Mitchell E, Tidy E, Hunot V. Cognitive behaviour therapy for
chronic fatigue syndrome in adults. In: Cochrane Database of Systematic Reviews.
John Wiley & Sons, Ltd; 2008.
Wyller VB, Bjorneklett A, Brubakk O, festvåg L, Follestad I, Malt U, et al.
Diagnostisering og behandling av kronisk utmattelsessyndrom /myalgisk encefalopati
(CFS/ME). Nasjonalt kunnskapssenter for helsetjensten 6006;9:1-137.
Knight SJ, Scheinberg A, Harvey AR. Interventions in pediatric chronic fatigue
syndrome/myalgic encephalomyelitis: A systematic review. Journal of Adolescent
Health 2013;53:154-165.
6/6
