NOTISER
Användningen av läkemedel ökar
hela tiden, men det är först under senaste år man börjat fästa
uppmärksamhet vid deras miljöeffekter. Mediciner försvinner
inte efter att man ätit dem, utan
de utsöndras ur kroppen. På så
sätt hamnar läkemedelsrester via
avloppsvattenreningsverk ut i vat-
Brokig inställning till
skarvfrågan
4
Lahti hittade läkemedelsrester både bland vattenpartiklarna
och i bottensedimenten. Detta
visar att läkemedelsutsläppen är
fortgående eller att de har pågått
redan länge. De flesta läkemedlen
begravs i sedimenten, varifrån de
kan frigöras tillbaka till vattenmassan som en följd av till exempel
stormar, muddringar eller då djur
rör om i sedimenten. Det finns
också många organismer som bor
i sedimenten och som på så sätts
utsätts för läkemedelskomponenterna.
På basen av undersökningen
varierar den mikrobiologiska
nedbrytningen av olika läkemedel
mycket: värkmedicinen naproxen
bryts hastigt ned medan väkmedicinen diklofenak stannar kvar i
miljön under långa tider.
i Egentliga Finland skiljer sig från
andra skarvdrabbade områden. På
Åland beviljades i fjol 305 tillstånd
och i år kommer siffran sannolikt att röra sig i samma storleksordning. Sverige har som känt
en betydligt större erfarenhet av
talet. I mitten av 80-talet skedde
en mycket kraftig ökning av beståndet. Kanske har man på grund
av dessa erfarenheter nu tagit en
skarpare attityd mot skarvarna i
Sverige. Fågeln anses nu där av
många vara ett hot mot yrkesfisket och skärgårdens ekosystem och en fri allmän skyddsjakt
på skarv i hela landet diskuteras.
I vissa regioner i södra Sverige
behöver man redan nu inte ens
anhålla om tillstånd, det räcker att
man rapporterar in antalet skjutna fåglar vid jaktperiodens slut. I
Norrtälje kommun får markägare
och andra med jakträtt pricka, det
vill säga förstöra, skarvägg fram
till slutet av april och skjuta vuxna
fåglar som finns i närheten av fiskeredskap.
Jyväskylä universitet
Mikael Ahlström/CFF
NTM-centralen i Egentliga Finland
har i år sagt nej till all skarvjakt
i regionen. Motiveringen är att
Högsta förvaltningsdomstolen i
Åbo, efter besvär från fågelskyddsorganisationer, förklarat jakttillstånden olagliga. Domstolen ansåg
i sin tur att skarvens negativa
inverkan på miljön och fisket bör
vara bättre verifierat innan några
jakttillstånd beviljas. Bakgrunden
för domstolens beslut ligger i EU:s
direktiv som förbjuder allmän
skarvjakt. Skarvjakt kan dock även
enligt EU-direktivet tillåtas som
skyddsjakt om skarven orsakar
betydande skador. NTM-centralens beslut lägger hela skarvfrågan i Åbolands skärgård på is då
det i detta läge är svårt att bevisa
skadorna som orsakas av skarvarna. Inställningen till situationen
tenmiljön. Det finns ännu väldigt
begränsat med information om
hur skadliga olika läkemedel är för
vattenlevande organismer.
Merja Lahtis färska doktorsavhandling ”Läkemedlens öde i
miljön - biotransformation, sedimentation och exponerad fisk”
belyser problemet till en del.
Olika läkemedel beter sig på olika
sätt. Värkmedicinen ibuprofen
ansamlas i fisk och depressionsmedicinen citalopram återfinns i
sedimenten.
Lahtis forskning visar att fiskar
blir utsatta för läkemedel i närheten av avloppsvattenreningsverk.
Läkemedlen återfinns speciellt i
fiskarnas gallvätska. Halterna av
läkemedel i gallan var mångdubbla
jämfört med halterna i vattenmassorna. Baserat på dessa resultat
verkar det som om fiskarnas ämnesomsättning klarar av att omvandla läkemedel till mer lättutsöndrade former.
Skarvpopulationen är ställvis riklig i Åbolands
skärgård.
skarvarna än vi i Finland. De första skarvkolonierna etablerade sig
i södra Kalmarsund i slutet av 40-
Nya Åland/Åbo underrättelser
Fiskeritidskrift f ör Finland 3 • 2012
Nylands NTM-central
Läkemedel utgör en risk i
vattenmiljön
För att följa upp hur yngelproduktionen har
utvecklats har man bl.a. håvat efter sikyngel.
Restaureringsprojektet i
Forsby å slutförs i år
Nylands miljöcentral återställde
fem forsar i Forsby å i Östra Nyland åren 2006−2007. Åtgärderna
syftade till att återställa produktionen av vandringssik, lax och
havsöring i Forsby å.
Efter forsrestaureringarna har
NTM-centralen i Nyland har fortsatt att följa upp effekterna av
projektet, och effekterna av restaureringen kartläggs ännu i år. En
slurapport kommer att färdigställas i slutet av det här året.
Förutom att man restaurerat
fem forsar i mellersta och nedre loppet av Forsby å som rin-
ner genom kommunerna Lovisa,
Lappträsk och Mörskom har man
byggt en naturenlig fiskväg. Fiskvägen gör det möjligt för fisken att
vandra till uppströms belägna föröknings- och levnadsplatser.
Vid sidan av restaureringen har
man också restaurerade en del
forsar i övre loppet av Forsby år
2010.
I och med restaureringen har
utplanteringen av fisk lyckats
bättre och laxfiskarnas naturliga
möjligheter att föröka sig har förbättrats. Att ån har starka laxfiskstammar som förökar sig naturligt är till nytta för yrkesfisket till
havs. Restaureringar bidrar även
till utvecklingen av Forsby å för
fritids- och turismfiske.
Restaureringsprojektet omfattar även uppföljning. Vid uppföljningen har man undersökt hur
yngelproduktionen hos vandringssik, lax och havsöring utvecklas.
Dessutom har man granskat vilken inverkan restaureringsåtgärderna har på vattnets grumlighet
och bottendjur.
Hälften av restaureringsprojektet har finansierats ur EU:s fond
för fiskets utveckling (FFU). Den
andra hälften har finansierats av
staten.
Nylands NTM-central
Danmarks fiskeriforening
fyller 125 år
Föreningens huvudsyfte är att befrämja de danska fiskarnas intressen inom alla områden av fisket,
på lokal, nationell och internationell nivå. I samband med jubileet
ger organisationen ut två böcker.
En historisk bok om utvecklingen
av det danska fisket samt en bok
med bidrag från ett antal danska
och utländska författare som ger
sin egen bild av fisk, fiske och fiskare i Danmark.
Centralförbundet för Fiskerihus-
Fiskeritidskrift f ör Finland 3 • 2012
hållning gratulerar Danmarks fiskeriforening på bemärkelsedagen!
NOTISER
Forststyrelsen blir
specialaffärsverk
I maj beslöts att arbetet med
Forsstyrelsens nya organisation och lagstiftning ska utgå
från en modell som bygger på
specialaffärsverk.
Vid reformen hålls marken
och egendomen kvar i statlig
ägo. Inom markanvändningen
vill man ha kvar den regionala
synvinkeln och de olika intressentgruppernas möjligheter till delaktighet.
Forststyrelsens nya struktur bygger på en affärsverkskoncern. Koncernledningen,
förvaltning av fastighetsegendomen, de strategiska
markanvändningsfrågorna, de
offentliga förvaltningsuppgifterna (naturtjänster), myndighetsuppgifterna och koncernens stödtjänster sköts inom
affärsverket.
Mark- och vattenegendomen övergår inte till dotterbolagen utan hålls kvar i
statlig ägo. Affärsverksamhetsenheterna betalar affärsverket marknadsprisbaserade
avgifter för nyttjanderätten
till naturresurser och områden. Avgifterna för nyttjanderätten fastställs som verkliga
marknadsbaserade ersättningar. Affärsverket betalar
årligen en viss andel av vinsten till staten.
Arbetet med att bereda
lagen om Forststyrelsen fortsätter i en arbetsgrupp med
företrädare från jord- och
skogsbruksministeriet, miljöministeriet, justitieministeriet
och finansministeriet.
Den nya lagen om Forststyrelsen är planerad att träda i
kraft senast 1.1.2014.
Finlands miljöcentral
5
NOTISER
Tidigare i år uppdagade en
finsk-rysk forskningsgrupp
från Kommissionen för skydd
av Östersjön (Helcom) massiva fosforutsläpp från gödselfabriken Fosforit i Kingisepp,
Ryssland. Upp till tusen ton
fosfor, det största enskilda
utsläppet i hela östersjöregionen, kan årligen ha runnit ut i
floden Luga och därifrån vidare till Finska viken.
Då utsläppen upptäcktes försvårade ryska myndigheter
undersökningen bland annat
genom att gripa en forskare
från Finlands miljöcentral. Till
en början förnekade Fosforit
kategoriskt att fosforutsläppen överhuvudtaget existerar. I början av juni medgav
man dock att utsläppen har
skett men hävdade att fosforn
inte mera läcker ut i floden
utan leds till ett gammalt reningsverk var fosforn utfälls
med kalk. Därefter pumpas
fosforn tillbaka till produktionsprocessen var kalket avlägsnas och fosforn kan sedan
användas i produktionen av
gödsel. Enligt nya mätningar
har halterna fosfor nu sjunkigt från 230 milligram per
liter till endast 1 milligram
per liter. Detta är ett gott
resultat emedan gränsen för
de kommunala reningsverken
i Finland är 0,5 mg. Resultaten tyder alltså på att man
åtminstone tillfälligt lyckats
åtgärda utsläppen. Man skall
också utnämna en opartisk
europeisk expertorganisation
som skall övervaka att reningen i fortsättningen fungerar
effektivt.
6
Tapio Gustafsson/CFF
Fosforutsläppen från
gödselfabriken i
Ryssland åtgärdade?
100 års - jubileumsmedalj
åt Markku Aro
Centralförbundet för Fiskerihushållning utdelade i april på sitt delegatmöte i Helsingfors sin högsta
utmärkelse, förbundets 100-årsjubileumsmedalj, åt fiskerirådet
Markku Aro. Aro har under fem
decennier haft en central position
vid utvecklandet av fiskerihushållningen i Finland. Han anställdes som inspektör på jord- och
skogsbruksministeriets fisk- och
viltavdelning år 1973. Åren 19841987 fungerade han som verksamhetsledare för Centralförbundet
för fiskerihushållning. Han återvände till jord- och skogsbruksministeriet år 1987, verkade först
som kontorschef och utnämndes
Fiskerirådet Markku Aro.
senare till chef för Fiskerinärings–
avdelningen under titeln Fiskeri–
råd.
Sälinfluensa orsakar
följande pandemi?
nolikt dog infekterade av H3N8.
En ny stam av influensavirus i
En närbesläktad stam av influenknubbsälar kan utgöra ett hot
savirus har hittats i Nord Amemot både djur och människors
rikanska fåglar sedan 2002. Till
hälsa, uppger en forskningsgrupp
skillnad av fågelviruset har H3N8
i tidskriften American Society
förändrats så att
for Microbiodet infekterar dägglogy. Viruset
djur, har blivit mer
med namnet
smittsamt och kan
H3N8 har sitt
orsaka allvarligare
ursprung hos
sjukdom. Man har
fåglar och har
tidigare inte tagit i
anpassat sig för
beaktande att fåglar
att infektera
kan infektera sälar
däggdjur.
och detta visar att
Under 2009
Stephen Savage/Marine Photobank
influensapandeorsakade inmier kan dyka upp på överraskanfluensaviruset H1N1 svininfluensa
de sätt. Det är viktigt att inse att
hos människor. Den nu upptäckriskfyllda virus kan uppkomma på
ta H3N8-stammen i knubbsälar
vägar som vi inte tidigare beaktat
kan komma att representera den
och vi bör vara på vår vakt för att
första iakttagelsen av en ny grupp
kunna reagera snabbt när dessa
av influensavirus med potential att
smitta mellan arter. Under år 2011 dyker upp, konstateras det i artikeln.
hittades 162 döda knubbsälar och
efter att fem exemplar obduce American Society for Microbiology
rats visade det sig att de alla sanFiskeritidskrift f ör Finland 3 • 2012
Ny information om
sugmasken genom
molekylbiologiska
metoder
Om man granskar ett grumligt
fisköga kan man ibland med hjälp
av ett förstoringsglas finna små
gråvita parasiter som rör sig inne
i linsen. Linsgrumling eller katarakt är en vanligt förekommande
parasitsjukdom hos både vilda och
odlade fiskar i Finland. Sjukdomen
orsakas av sugmaskar som hör till
släktet Diplostomum.
Parasiten är skadlig för fiskarna genom att den skadar synen
vilket försvårar fiskarnas upptag
av näring. Är parasiterna många,
tiotals eller flera kommer linsen
att grumlas helt och hållet varvid
fisken blir blind. Diplostomumparasitens livscykel är komplicerad och innefattar snäckor,
fiskar och fåglar som värddjur. FM
Katja-Riikka Louhi från Jyväskylä universitet undersökte i sin
doktorsavhandling mekanismerna
som upprätthåller parasitpopulationernas genetiska diversitet.
Parasiternas geografiska utbredning sker främst genom fiskätande
fåglar och fåglarna har därigenom
en stor betydelse för parasiternas genetiska mångfald. I analyser
var DNA-markörer användes har
Louhi kartlagt sugmaskarnas populationsgenetiska struktur och
utbredning. Parasiterna insamlades från ett stort geografiskt
område och Louhi kunde visa att
delpopulationerna i olika sjöar inte är genetiskt isolerade.
Jyväskylä universitet
NOTISER
FISKETILLSTÅND OCH AVGIFTER ÅR 2012
Fiskevårdsavgiften är 22 euro/år
eller 7 euro/7dygn
Inbetalas på konto: 166030-101496
Mottagare: Jord- och skogsbruksministeriet
Den länsbaserade spöfiskeavgiften är 29 euro/
år eller 7 euro/7 dygn.
Inbetalas på konto:
Södra Finlands län
Västra Finlands län
Östra Finlands län
Uleåborgs län
Lapplands län
166030-106594
166030-106602
166030-106610
166030-106628
166030-106636
Telefonnumren och priserna för JSM:s mobiltillstånd:
Fiskevårdsavgift 2012 - 25,67 € tel. 0600828221
Fiskevårdsavgift 7 dygn - 9,19 € tel. 0600828222
Spöfiskeavgift 2012 Södra Finland - 33,37 € tel. 0600828223
Spöfiskeavgift 7 dygn Södra Finland - 9,19 € tel. 0600828228
Fiskevårds- och spöfiskeavgift 7 dygn Södra Finland - 16,89 €
tel. 0600828233
Spöfiskeavgift 2012 Västra Finland - 33,37 € tel. 0600828224
Spöfiskeavgift 7 dygn Västra Finland - 9,19 € tel. 0600828229
Fiskevårds- och spöfiskeavgift 7 dygn Västra Finland - 16,89 €
tel. 0600828234
Spöfiskeavgift 2012 Östra Finland - 33,37 € tel. 0600828225
Spöfiskeavgift 7 dygn Östra Finland - 9,19 € tel. 0600828230
Fiskevårds- och spöfiskeavgift 7 dygn Östra Finland -16,89 €
0600828235
Spöfiskeavgift 2012 Uleåborg - 33,37 € tel. 0600828226
Spöfiskeavgift 7 dygn Uleåborg - 9,19 € tel. 0600828231
Fiskevårds- och spöfiskeavgift 2012 Uleåborg -16,89 €
tel. 0600828236
Spöfiskeavgift 2012 Lappland - 33,37 € tel. 0600828227
Spöfiskeavgift 7 dygn Lappland - 9,19 € tel. 0600828232
Fiskevårds- och spöfiskeavgift 7 dygn Lappland - 16,89 €
tel. 0600828237
Fiskevårdsavgiften och spöfiskeavgifterna kan även betalas
via JSM:s nätbutik:
http://kalastusmaksu.mmm1.smilehouse.com
Fiskeritidskrift f ör Finland 3 • 2012
7
