Nummer 4 • 2010
Inför Nationella konferensen i Göteborg
”Med livet som insats” | Njurcancer
c a n c e r v å r d e n #4 2010
1
P r o g r a m n i o n d e n at i o n e l l a k o n f e r e n s e n ” m e d l i v e t s o m i n s at s ”
Torsdag 30 september 2010
SAL
08.30 –10.00 Registrering, Kaffe, Utställning och Postrar
10.00 –10.15 Invigning
Föreningens Ordförande Per Fessé Västerhavet
och Konferensordförande Cecilia Lindh
10.15 –11.15
Sjuksköterskans ansvar och patientens perspektiv
11.15 –11.20
Bensträckare
11.20 –12.30
Take pride in being an oncology nurse Lillie Shockney, RN., BS., MAS
and recognize Your role in patient
Asssistant Professor
advocacy!
Västerhavet
12.30 –13.00
This house believe
Västerhavet
13.00 –14.30 Lunch, Utställning och Postrar.
Ania Willman, ordförande SSF, Professor
Styrelsen
Västerhavet
Rösta på bästa postern
parallella sessioner
14.30 –16.00 Workshop Kommunicera bättre – Samarbete inom och mellan
personalgrupper i cancervården
Lena Sharp, Ing-Marie Moegelin,
Nadja Rystedt
Västerhavet A
14.30 –16.00 Att leva med och vara närvarande hos Inger Benkel
en döende person – om förberedelse och strategier hos närstående.
Västerhavet B
Västerhavet B
Livet i fokus! Värdig vård i livets slut. Ulrika Östlund
Svensk forskning på skotska landsbygden.
14.30 –16.00 Livsfarlig ledning – chefens vardag?
Kristina Granewåg
Västerhavet C
Framförhållning som framgångsrik strategi i palliativ cancervård.
Anna Sandgren
Västerhavet C
Rökavvänjning i cancervården – Ge patienten en chans att vara delaktig i sin behandling
Anette Kullgren, Maria Kihlen
Västerhavet C
16.00
Kaffe med smörgås
18.15
Välkomstdrink på Universeum
18.30
Visning av Universeum
20.00
Middag, Årets sjuksköterska, postervinnare
P r o g r a m n i o n d e n at i o n e l l a k o n f e r e n s e n ” m e d l i v e t s o m i n s at s ”
Fredag 1 oktober 2010
parallella sessioner
SAL
08.30 –10.00 Workshop Kommunicera bättre – Samarbete inom och mellan
personalgrupper i cancervården
Lena Sharp, Ing-Marie Moegelin,
Nadja Rystedt
Västerhavet A
08.30 –10.00
Att leva tillsammans med och vara närvarande hos en döende person
– om förberedelse och strategier
hos närstående
Inger Benkel
Västerhavet B
Livet i fokus! Värdig vård i livets slut. Svensk forskning på skotska landsbygden. Ulrika Östlund
Västerhavet B
Kristina Granewåg
Västerhavet C
08.30 –10.00 Livsfarlig ledning – chefens vardag?
Rökavvänjning i cancervården Anette Kullgren, Maria Kihlen
– Ge patienten en
chans att vara delaktig i sin behandling Västerhavet C
10.00 –10.30 Kaffe utställning o postrar
10.30 –11.30
Förbättringskunskap eller Forskning
– What’s the difference?
Helle Wijk
Västerhavet
11.30 –12.30
Lunch
12.30–14.00
Vem vårdar vårdaren?
Helena van der Tol och Erica Neumann
Västerhavet
14.00–14.10
Bensträckare
14.10–15.10
Etiska dilemman i vården – Hur skulle Anna Jansson
du ha gjort? Möt sjuksköterskan och
deckarförfattaren Anna Jansson Västerhavet
15.10 –15.30
Avslutning Västerhavet
Ordförande Per Fessé
Konferenskommittén
Kristina Granewåg
[email protected]
Cecilia Lindh
[email protected]
Malin Arngården Rasmusson
malin.arngarden.
[email protected]
Lotta Norlander
[email protected]
Camilla Grahn
[email protected]
Maria Browall
[email protected]
Anna Axelsson
[email protected]
Konferenskommittén för föreningens
nionde nationella konferens
”Med livet som insats”, hälsar alla
hjärtligt välkomna till två intressanta
och kunskapsfyllda dagar.
innehåll nr 4 2010
9
12
17
38
50
56
62
Ledaren
6
Redaktören har ordet
8
Används den nya ­kompetensbeskrivningen?
9
Flera cancervaccin inom räckhåll
12
Omvårdnad av patienter med njurcancer som erhåller behandling tyrosinkinashämmande läkemedel
15
European Kidney Cancer Symposium: Stort njurcancermöte i London
17
Föreningens internationella samarbete
20
Samarbetet inom den nordiska samarbetsgruppen, NSG
20
Forum for kreftsykepleie, FKS 21
FSK, Faglig Selskab for kraeftsygepleje i Danmark
22
”Jeg er stolt over at vaere valgt til President Elect for EONS”
24
Kliniska prövningsenheten, KPE – En viktig del av hälso- och sjukvården
26
Välkommen till Göteborg
38
Redaktionens personliga tips: ”Det här vill jag inte missa”
42
Nu drar 2010 års Rosa Bandet kampanj igång
48
Rapport från temadagen: Omvårdnad för livet och döden
50
Studieresa till Bergen – Strålbehandlingsavdelning
56
Porträttet: Sussanne Börjeson
59
Nytt inom Onkologi
62
Krönikan: Roger Henriksson
70
Lästips
73
Medlemssidorna 74
ledaren
Utbildning=kvalitet?
Efter en intensiv inledning av sommaren fortsätter arbetet
med utbildning, kvalitet, kompetens och enkätfrågor.
Huvuddragen i sektionsträffen hos SSF den andra juni
var att gå igenom kärnan i utbildningsstrategin och att
visa den nya mallen för hur kompetensbeskrivningarna
ska se ut. I slutet av dagen diskuterades det kort
om specialistutbildningen. Denna diskussion, vilken
kretsade kring remissen från Utbildningsdepartementet
gällande Högskoleverkets utredning om den framtida
specialistsjuksköterskeexamen, kommer att fortsätta i ett
separat möte den 7 september hos SSF. Remiss­instanser
är alla lärosäten, 25 kommuner men endast fem
landsting. Svaren ska vara inne den 11 oktober 2010.
Uppdraget har varit att utreda hur examensordningen
kan utformas på specialistutbildningen och hur den ska
motsvara de krav vården ställer. Alla parter är överens
om att det behövs en specialistutbildning, men åsikterna
om hur den ska utformas, innehåll och inriktning, skiljer
sig åt. Enligt utredningen behöver specialistutbildningen
stor flexibilitet för att kunna följa vårdens förändringar.
Tanken är att yrkesexamen bör utformas utan fastslagna
inriktningar eller att specialiseringen bör ske i en form
av en generell examen (magister- eller masterexamen),
som skulle ge en ökad grad av flexibilitet. Frågan är hur
innehållet skall tas fram till specialistutbildningen och
vem som fattar besluten om utformning, inriktning och
innehåll.
Risken med en för generell hållning är att specialist­
utbildningen inte håller för nationella likväl som
europeiska kompetenskrav och riktlinjer som ställs
på specialistsjuksköterskan inom högspecialiserad
onkologisk vård. Specialistutbildningens kvalitet och
utformning ska innefatta sådana kompetenskrav att
den specialiserade sjuksköterskan kan arbeta på det
nationella planet, men även ha möjlighet att röra sig inom
EUs arbetsmarknad. Utformningen bör inte ske på lokal
nivå utan på en nationell nivå med hänsyn tagen även till
europeiska krav.
För att kunna skapa en specialistutbildning för
sjuksköterskor med hög kvalitet och relevans vad gäller
utformning och behov bör det enligt utredningen finnas
ett bättre samarbete mellan högskolan och vårdgivarna.
Fortsatt diskussion/dialog behövs för att nå fram till en
hållbar utbildningsform för specialistsjuksköterskor, som
kan möta dagens och framtidens kompetenskrav.
Den 15 juni beslöt styrelsen för SSF att omvårdnad
förordas som huvudområde i sjuksköterskeutbildningen
både på grund- och avancerad nivå. Mer arbete
kommer att behövas för att precisera kärninnehållet
i huvudområdet. Det antas genom denna benämning
att klyftan mellan akademi och klinik minskar, även
om kunskapsområdet förekommer både teoretiskt
och kliniskt. Benämningen ”vetenskap” ses som
väletablerad och är överflödig med tanke på senaste
årens forskningsutveckling inom omvårdnad. Omvårdnad
som begrepp är även internationellt accepterad.
Remissvar och synpunkter från sektioner och nätverk,
lärosäten, representanter från professorer i omvårdnad/
vårdvetenskap samt vetenskapliga rådet har legat till
grund för detta.
I början av juni fick föreningen en förfrågan från Socialstyrelsen om att den 22 juni delta i en dialog/­diskussion
kring hur en enkät till patienter inom cancervården ska
utformas. Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en förstudie för hur en enkät till
patienter inom cancervården ska utformas. Föreningen
hade en representant på plats under dagen då arbetet
för att ta fram en nationell patientenkät presenterades.
Jämförbara exempel togs fram, vidare diskuterades
frågeställningar såsom enkätens syfte, att följa upp delar
av andra övergripande mål med cancerstrategin, att
förbättra kvaliteten i omhändertagandet av patienter med
cancer, målgrupp för enkäten, vad ska enkäten behandla,
gränsdragning mot andra datasamlingar, redovisning,
avsändare för en enkät, författningsmässiga och etiska
frågeställningar och övrigt. Hur bör resultatet användas
och vilket urval kommer man att göra bland patienterna
eller närstående samt i vilket skede avser man att mäta,
var andra frågeställningar som togs upp. Socialstyrelsen
skall avrapportera sitt uppdrag senast den 15 oktober
2010, så vi får se vilken form patientenkäten kommer att
ta under hösten. Fortsättning följer.
Ett annat arrangemang som kommer att ske vid
olika tillfällen det närmsta året är Target 2 utbildningen
innehållande ett gediget material. Det kommer att
finnas plats för ca 30 deltagare per utbildningstillfälle.
Ett datum är hittills bestämt. Det är i Stockholm den 16
november. Håll utkik i tidningen och på hemsidan efter
övriga datum.
Nästa styrelsemöte är den 29 september. Vi vill gärna
att du som medlem hör av dig, så om du har något som
du vill ta upp e-posta gärna!
Nu börjar det dra ihop sig för föreningens konferens
”Med livet som insats” 30/9–1/10. Det går bra att
anmäla sig via vår hemsida till konferensen fram till start
torsdagen den 30 september, www.cancervard.se
Varmt välkomna
Per Fessé
Per Fessé
Ordförande, Sjuksköterskor i cancervård
E-mail: [email protected]
6 c a n c e r v å r d e n #4 2010
redaktören har ordet
Välkommen till höstens första
nummer av Cancervården...
…och Sveriges största tidning om cancersjukvård
och o
­ mvårdnad! Den innehåller allt inför föreningens
nionde nationella konferens i cancervård som äger rumi
­Göteborg, den 30 september till 1 oktober. Du som
ännu inte har anmält dig kan göra detta ända fram till
konferens start den 30 september. Konferensprogrammet h
­ ittar du som bilaga i tidningen samt massor av
tips om vad du kan hitta på i Göteborg förutom att gå på
konferensen. Du hittar även alla abstracten och redaktionens personliga tips i tidningen. Passa på att knyta nya
kontakter och utbyt erfarenheter med kollegor från hela
landet, som ju också är en del av alla de möjligheter som
det ges tillfälle till vid dessa dagar.
För dig som inte har möjlighet att närvara vid konferensen kommer vi i nästa nummer av Cancervården
rapportera från dessa dagar.
Inspiration hoppas vi även att detta nummer av
Cancervården ska ge er läsare. Många av våra cancerpatienter deltar i kliniska studier och där har forskningssjuksköterskan en viktig roll att fylla. Vid en klinisk
prövningsenhet finns många viktiga funktioner som ska
se till att studien bedrivs enligt de regelverk som finns
och att patienten blir informerad och delaktig. Forskningssjuksköterskorna är spindlar i nätet och har olika
funktioner och ansvarsområden. Förutom den direkta
patientkontakten koordinerar, monitorerar och arbetar
man i ett team gentemot många olika intressenter. Vad
de olika ansvarsområdena och rollerna innebär och vad
som man uppfattar som spännande och utmanande med
sitt arbete får vi veta i ett stort reportage från Kliniska
prövningsenheten vid Onkologiska kliniken, Karolinska
Universitetssjukhuset som leds av Clementine Molin.
Cancervården har också gjort en liten utblick i Norden,
bl a berättar Sara Elehed från styrelsen om sitt engagemang i NSG som är en sammanslutning av de nordiska
organisationernas Sjuksköterskor i cancervård. Hon
berättar om bakgrunden till att denna grupp bildades
och hur arbetet i gruppen går till och vilka frågor man
diskuterar. Birgitte Gruber som är ordförande för de
danska sjuksköterskorna i Cancervård berättar om sin
bakgrund och sitt arbete som ordförande i Danmark och
hur hon ser på uppgiften som tillträdande ordförande i
EONS. Vilka frågor ser hon som viktiga att arbeta med ur
ett internationellt perspektiv!
Med tanke på det nordiska samarbetet så får vi också
en reserapport från Yvonne Pålsson, som genom ett stipendium från Sjuksköterskor i Cancervård haft möjlighet
att göra ett studiebesök på strålbehandlingsavdelningen i
Haukelandssjukhuset Bergen.
Vi möter också sjuksköterska Sara Ullman som beskriver
hur man tar hand om patienter med njurcancer. Hur de nya
läkemedlen, inte minst tyrosinkinashämmare, ­utvecklas
hela tiden och förändrar cancerbehandlingen och medför
nya utmaningar i form av biverkningshantering.
Vi får också en rapport från njurcancerkonferensen
”The Kidney Cancer Association (KCA)” i London. Nytt för
året var att det för första gången hölls en egen del för
sjuksköterskor – First European Kidney Cancer Nursing
Conference. Eva Lundgren och Ann-Marie Bergqvist, sjuksköterskor på urologmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg var där och Cancervården har
pratad med dem om konferensen och om deras arbete.
Enligt Håkan Mellstedt, professor onkologisk bioterapi,
som har ägnat de senaste 20 åren åt att utveckla cancervaccin, finns starka signaler på att det relativt snart kommer att finnas kommersiellt tillgängliga vacciner för några
cancerdiagnoser. Du kan läsa mer om denna utveckling
på sidan 12.
Sussanne Börjeson, som säkert många av er känner
igen genom sitt pionjärarbete med omhändertagandet av
cancerpatienter med cytostatika utlöst illamående och
framtagande av antiemetika riktlinjer, porträtteras i det
här numret av tidningen. Missa inte det.
Missa heller inte Roger Henrikssons krönika som berör
dagsaktuella frågor kring professionens ansvar att tillhandahålla ett multidiciplinärt samarbete i en sammanhållen
vårdkedja.
Cancervården var på plats när Dagens Medicin,
tillsammans med Sjuksköterskor i cancervård, Hema­
tologisjuksköterskor i Sverige, Sjuksköterskor för palliativ
omvårdnad samt Nätverket för forskande sjuksköterskor
inom palliativ vård, arrangerade en temadag för sjuk­
sköterskor som arbetar inom cancer, hematologi och
palliativ vård. Arrangemanget lockade ett hundratal
deltagare från hela landet.
Redaktionen kommer att vara på plats i Göteborg och
du är välkommen att besöka oss i vår monter. Vi hoppas
att du har lust och intresse att delge oss tips och idéer på
vad du skulle önska att vi skriver om i tidningen. Kanske
har du något spännande projekt som du vill dela med dig
av och sprida till övriga kollegor ute i landet.
Vi från redaktionskommittén önskar er alla en skön
höst och hoppas att ni finner något som intresserar er i
tidningen.
Väl mött i Göteborg!
Redaktionen genom,
Diana
Diana Lindén
Redaktör, Sjuksköterskor i cancervård
E-mail: [email protected]
8 c a n c e r v å r d e n #4 2010
on
ss
Ol
ica
on
M
Fo
to
:
Används den nya
­kompetensbeskrivningen?
Sjuksköterskor i Cancervård tog med stöd av Svensk Sjuksköterskeförening fram en
kompetensbeskrivning för specialistsjuksköterskor med inriktning mot onkologisk
vård i slutet av förra året. Ett av syftena med kompetensbeskrivningen är att vara
ett stöd för arbetsgivare i såväl anställnings- som arbetsbeskrivningssammanhang.
Tidningen Cancervården frågade några sjuksköterskor med chefsansvar om
de känner till och använder kompetensbeskrivningen och i så fall hur och
passade också på att fråga hur de utnyttjade föreningens konferenstema och
utbildningsdagar.
Eva Gärdsmo Pettersson
journalist, medlem i
Cancervårdens redaktion
[email protected]
c a n c e r v å r d e n #4 2010
9
Syftet med kompetensbeskrivningen är flerfaldigt, så som det beskrivs av
arbetsgruppen som tagit fram den. Genom att beskriva vad specialistsjuksköterskor med inriktning onkologisk vård
ska ha för kompetens, kan man självfallet tydliggöra den professionella rollen
för både blivande och redan yrkesverksamma specialistsjuksköterskor med inriktning mot onkologisk vård, liksom
man kan det för andra medarbetare
inom sjuksköterskeyrket och för övriga
yrkesgrupper i vården. Den kan definitivt också medverka till att patienter med
cancersjukdom får en god och säker vård
och behandling, i alla stadier av sjukdomen och inom alla vårdformer och det
cancerpreventiva arbetet kan förstärkas.
Kompetensbeskrivningen också tänkt
att ge vägledning vid utformning av
kursplaner för universitet och högskolor
vid planering och genomförande av utbildning inom cancervård. Specialistutbildning med inriktning mot onkologisk
vård skiljer sig åt beträffande inriktning.
Framtidsvision som kompetensbeskrivningen förhoppningsvis kan bidra
till att förverkliga, är en gemensamt utformad utbildningsplan för specialistutbildningen, där kursutbud, inriktning,
antagningskrav och tillgodoräknande av
tidigare studier är likställda. För att aktuella forskningsresultat ska komma patienterna till gagn i större utsträckning ses
ett behov av ökat samarbetet mellan lärosäten och kliniker. Dessutom menar man
att benämningen ”inriktning mot onkologisk vård” är begränsande. Mer adekvat
hade varit om utbildningen benämndes
specialistutbildning med inriktning mot
cancervård. Många specialistsjuksköterskor arbetar inte inom onkologiska verksamheter utan i andra verksamheter där
cancervård bedrivs. Det finns anledning
att återkomma i denna fråga i kommande nummer av tidningen.
Stöd för arbetsgivare
Inte minst viktigt är alltså att kompetensbeskrivningen är också kan utgöra ett bra
stöd för arbetsgivare när man anställer
specialistsjuksköterskor med inriktning
mot onkologisk vård.
Vi ställde helt kort två frågor till några
sjuksköterskor med chefsansvar:
Sjuksköterskor i cancervård har tillsammans med
Svensk Sjuksköterskeförening tagit fram en s k
kompetensbeskrivning för sjuksköterskor som arbetar
inom Onkologisk vård. Känner du till den? Om så är
fallet, hur arbetar ni på din enhet med denna?
Känner du till att Sjuksköterskor i
cancervård anordnar temadagar och
konferenser inom Onkologisk vård?
I vilken utsträckning ger ni ledigt för
dessa temadagar och konferenser?
Elisabeth Ryd Ausén
Chefsjuksköterska, Medicinsk
behandlingsavdelning, Onkologkliniken
Södersjukhuset, Karolinska
Universitetssjukhuset:
– På avdelningen arbetar totalt 14 personer,
varav tolv sjuksköterskor, en sektionsledare
och en chefsjuksköterska. Jag känner väl till
kompetensbeskrivningen. Måste nog säga att
vi kommer att arbeta med den. Hade innan
den kom påbörjat revidering av vår egen,
men när ovanstående kompetensbeskrivning
kom blev det bara dubbelt arbete att utgå
från vår egen ”gamla” som inte på långa vägar
är lika fullständig och inte heller innefattar
alla delar av vårt arbete. Vi har också
diskuterat kompetensbeskrivningen i vår
chefsjuksköterskegrupp på kliniken.
– Jag känner också väl till utbudet av
konferenser och temadagar i föreningens
regi. Jag ger ledigt där så är möjligt.
Förhoppningen är att ett par sjuksköterskor
från avdelningen skall kunna vara med
på de konferenser och temadagar som är
aktuella för vår verksamhet. Innehållet är
naturligtvis viktigt men även var konferensen
hålls och hur lång frånvaro som krävs.
Men med god framförhållning både av
arrangörer, medarbetare och mig själv så bör
det kunna gå att planera för ett deltagande.
Otroligt viktigt med vidareutveckling och
nya kunskaper. Händer otroligt mycket
inom onkologin hela tiden och viktigt med
information ur ett sjuksköterskeperspektiv.
Viktigt också att som sjuksköterska få ta
del av andra sjuksköterskors kunskaper och
erfarenheter.
Kristina Vilhelmsson
Avdelningschef för Strålbehandlingsavdelningen i Lund,
Skånes onkologiska klinik:
– Strålbehandlingsavdelningen har ca 70 medarbetare
(ej inräknat läkare och fysiker) varav 60 är sjuksköterskor.
Vi känner väl till kompetensbeskrivningen och utgår från
denna i arbetet med att ta fram arbetsbeskrivning för våra
sjuksköterskor.
– Vi känner också till Sjuksköterskor i cancervårds
temadagar och konferenser och i mån av resurser, både
personella och ekonomiska, brukar vi låta 1–2 personer åka
varje gång.
Ann-Marie Hällströmer
Vårdenhetschef, Onkologiska mottagningen,
Gävle sjukhus:
– Vi känner till att Sjuksköterskor i cancervård har
tillsammans med Svensk Sjuksköterskeförening
tagit fram en kompetensbeskrivning för
sjuksköterskor som arbetar inom Onkologisk
vård. Vi arbetar efter en modifierad variant av den.
– Förenings temadagar och konferenser inom
onkologisk vård, försöker vi ge ledigt för så mycket
verksamhet och ekonomi tillåter.
c a n c e r v å r d e n #4 2010
11
Flera cancervaccin
inom räckhåll
”Allt är inte rationellt inom vaccinforskningen. Du får till viss del treva dig fram. Det gör
det hela lite spännande, här kan upptäckten och aha-upplevelsen komma när man
minst anar det”, säger Håkan Mellstedt, professor i onkologisk bioterapi vid Karolinska
Institutet, som ägnat de senaste 20 åren åt att utveckla cancervaccin.
Håkan Mellstedt
MD, Ph.D, Professor
i onkologisk bioterapi
Redan på 1700-talet gjordes försök med cancervaccinering. Då ansågs cancer vara en smittsam sjukdom. Läkarna tog cancerceller från döda
kroppar och gjorde vaccin, vilket inte fungerade.
Men grundtanken var inte så dum.
Idag finns det två typer av cancervaccin. hpvvaccin och Hepatit B-vaccin, är exempel på vaccin
som förebygger själva virusinfektionen som leder
till cancer. De terapeutiska cancervaccinerna är i
stället inriktade på att bota, eller minska lidandet,
hos personer som redan är sjuka.
– Med tiden har kunskapen om hur immunförsvaret fungerar ökat. Det har gjort att vi bättre
förstår hur vaccin skall utvecklas. Samtidigt har
det blivit svårare, eftersom vi nu vet hur komplext
immunsystemet är, konstaterar han.
En viktig anledning till att det är svårt att få
cancervaccin att fungera är att cancerantigener
inte är tillräckligt främmande, de är ju själva en
del av kroppen.
– När vi vaccinerar oss mot infektioner, bakterier och virus är de helt främmande organismer.
Därför lyckas kroppen utveckla ett immunförsvar
som avstöter den invaderade mikroorganismen.
Det är alltså kroppens eget immunförsvar som
12 c a n c e r v å r d e n #4 2010
försöker motverka att vi bildar en immunitet mot
cancerantigener. Dessutom försvagas kroppens
immunsystem av tumören. Cancercellerna utsöndrar ämnen som gör att kroppens immunsystem reagerar dåligt. Ju mer avancerad sjukdomen
är, desto större är den hämmande effekten.
Att pröva ut nya vaccin omges av en rad olika
bestämmelser.
– Ska du testa ett nytt läkemedel görs det oftast först på svårt sjuka patienter, sådan är etiken.
Därför har i stort sett allting misslyckats. Men nu
har man börjat testa vaccin på patienter där sjukdomen inte är så utbredd, och då börjar vi se betydligt mer positiva effekter,.
Nu finns starka signaler på att det relativt snart
kommer att finnas kommersiellt tillgängliga vacciner för tjocktarmscancer, njurcancer, prostatacancer och lungcancer. Det första vaccinet mot
prostatacancer registrerades i usa i slutet av april
i år. Indikation är hormonrefraktär spridd cancer
utan symptom.
Från början trodde man att det första terapeutiska vaccinet mot cancer skulle vara inriktat på
melanom, det vill säga hudcancer.
– Det har plöjts ned väldigt mycket forskningspengar inom detta område. Ett vaccin dröjer dock
ännu en tid, även om det är på gång. Men allt är
inte rationellt inom vaccinforskningen. Man får
till viss del treva sig fram. Det gör det hela lite
spännande, avslutar Håkan Mellstedt. n
Njurcancer
Omvårdnad av patienter med njur­
cancer som erhåller behandling med
­tyrosinkinas­hämmande läkemedel
”Det har under mina år på Radiumhemmets urologmottagning hänt mycket
kring behandling och biverkningshanteringen av njurcancer­patienter. Nya
läkemedel utvecklas hela tiden och inte minst tyrosinkinas­hämmare har förändrat
cancerbehandlingen och medfört nya utmaningar i form av biverkningshantering.”
Så inleder Sara Ullman-Eriksson, leg.sjuksköterska på urologmottagningen
vid Radiumhemmet sin artikel om dom omvårdnadsåtgärder som används på
mottagningen för att hantera biverkningarna från de nya läkemedlen.
Sara Ullman-Eriksson
leg. sjuksköterska, Urologmottagningen
på Radiumhemmet,
Onkologiska kliniken Karolinska
Universitetssjukhuset.
Biverkningarna är oftast inte livshotande
men kan medföra dosreduktion eller uppehåll i
behandlingen som eventuellt kan påverka patientens överlevnad. Vi har arbetat fram en omvårdnadsplan som vi utgår ifrån i vårt dagliga arbeta
kring dessa patienter. Behandlingarna är tuffa
och kan medföra svåra biverkningar vilket är en
stor utmaning för oss sjuksköterskor som träffar
patienten för biverkningskontroller. Hos oss behandlas ca 50 patienter med njurcancer årligen.
Teamet består av tre läkare och fyra sjuksköterskor som möter patienten under och efter behandlingen.
Särskild omvårdnadsplan
Omvårdnadsplanen innebär att vi gör systematiska symtombedömningar och har tät kontakt med
patienterna under pågående behandling. Patienten får vid första besöket träffa sin behandlande
läkare då beslut tas om behandling. Därefter får
patienten träffa sin kontaktsjuksköterska för information.
Cirka en vecka efter insättandet av läkemedlet
kommer patienten tillbaka till sin kontaktsjuksköterska för symtomkontroll. Fortsättningsvis
har vi telefonkontakt med patienten minst en
gång i veckan och vid behov även återbesök om
patienten skulle få någon biverkan som en sjuksköterska bör titta på och bedöma samt eventuellt behandla. Vid varje besök eller telefonkontakt
gör sjuksköterskan en symtomskattning utifrån
ctcae-skalan och dokumenterar i patientjournalen samt i KidneyCare (ett dataprogram för
kvalitetsregister). Patienterna tar blodprover varje
vecka under den första cykeln, dessa kan glesas ut
om blodproverna varit bra. Patienterna träffar sin
läkare 4–6 veckor efter första cykeln. Utvärdering
sker oftast efter tre cykler i form av röntgen.
De omvårdnadsåtgärder vi använder oss av idag
för att hantera biverkningarna är mjukgörande
salvor som patienten får utskrivet av läkare vid
första besöket. I litteraturen finns det exempel på
att man provat fotbad med magnesiumsulfat och
gurgling med bikarbonatlösning vid munbesvär.
I dagsläget finns dock ingen evidens för att detta
verkligen hjälper.
Vi ser det som en utmaning att i framtiden kunna ha evidens för det vi gör i vårt dagliga arbete
och att på detta sätt kunna hantera biverkningarna på bästa sätt. Vi vill kunna utveckla verkningsfulla strategier för att erbjuda vård som utgår från aktuell evidensbaserad kunskap för att
hjälpa patienterna. Vi har därför startat ett vårdutvecklingsprojekt med syfte att samla kunskap
och erfarenheter av biverkningar i samband med
behandling med tyrosinkinashämmande läkemedel för att ta fram evidensbaserade riktlinjer. n
c a n c e r v å r d e n #4 2010
15
Njurcancer
Kort fakta om njurcancer
Njurcancer är den vanligaste maligna
tumören i njurparenkymet och är ett samlingsnamn för flera olika tumörformer med
genetiskt skilda förändringar. Den är nästan
dubbelt så vanlig bland män som bland kvinnor och drabbar knappt 1 000 nya patienter
varje år. I Sverige har antalet som insjuknar
minskat under de senaste tjugo åren. De
flesta som drabbas av njurcancer är 60 år
eller äldre.
Den specifika orsaken till njurcancer är
okänd, men det finns några faktorer som
associeras med en ökad risk, t ex rökning,
övervikt/fetma, högt blodtryck och/eller
medicinering mot hypertoni, liksom förvärvad njurcystsjukdom vid långvarig uremi. Av
alla som drabbas av njurcancer beror ca 4
procent på ärftliga faktorer.
och hjärna. Även små tumörer (< 3 cm) kan
ha hunnit metastasera vid upptäckt.
Symtom
Njurtumörer ger upphov till symtom först
när de blivit relativt stora eller har spridit
sig. Ungefär en tredjedel av patienterna
med symtomgivande njurcancer har metastaserad sjukdom redan vid diagnos. De
vanligaste lokalerna för metastaser är lungor
och mediastinum, följt av skelett, lever, hud
Klassifikation och behandling
Enligt WHO:s klassifikation från 2004,
indelas njurcancer fem typer; klarcellig
­(konventionell), papillär, kromofob, collecting
duct carcinoma och oklassificerad samt fyra
stadier, stadium I till IV.
Den enda metoden att bota premetastaserad njurcancer är genom kirurgi. Cytostati-
Undersökningar
När man utreder njurcancer ingår datortomografi (CT) som en viktig källa. Metoden
utvecklas kontinuerligt och ger en allt bättre
detaljinformation om njurexpansiviteter och
god klinisk stadieindelning av njurtumörer. Vid misstanke om tumör i njurarna är
Magnetisk resonanstomografi (MRT) ett bra
alternativ till CT. Ultraljud är ett nödvändigt
komplement vid utredning exempelvis av
makroskopisk hematuri och är ett förstahandsval vid screening av riskpatienter.
Punktionsdiagnostik har ett begränsat
kliniskt värde eftersom negativt resultat inte
utesluter malignitet.
ka har prövats vid njurcancer men har hittills
inte visat någon nämnvärd effekt. Strålbehandling kan ha god effekt i symtomlindrande syfte, framför allt för att ge smärtlindring
när det finns metastaser i skelettet.
Tills för några år sedan var interferon den
enda godkända medicinska behandlingen
av njurcancer i Sverige. Under de senaste
åren har flera nya målriktade läkemedel
mot avancerad njurcancer introducerats, de
har visat positiva resultat och bidrar till att
förlänga tiden till progression av sjuk­domen.
Både interferon och de nya målstyrda
läkemedlen är förenade med en hel del biverkningar och behandlingseffekten varierar
mellan olika personer.
Prognos
Prognosen beror mycket på i vilket stadium
sjukdomen upptäcks, totalt botas omkring
hälften av patienterna. Många av dem som
inte botas kan dock leva flera år med sin
sjukdom.
Källa: Cancerfonden och tidigare införd artikel
­skriven av Per Sandström i Cancervården 2008
Njurcancer
Eu r o p e a n K i d n e y
Cancer Symposium
Stort njur­
cancermöte i London
Eva Gärdsmo Pettersson
journalist, medlem i
Cancervårdens redaktion
[email protected]
Foto: www.fotoakuten.se
The Kidney Cancer Association (KCA) har de
senaste fem åren samlat njurcancerexperter
till konferens i Europa. Årets European
Kidney Cancer Symposium hölls i London
den 7–8 maj. Nytt för året var att det för
första gången hölls en egen del för
sjuksköterskor – First European Kidney
Cancer Nursing Conference. Eva
Lundgren och Ann-Marie Bergqvist,
sjuk­sköterskor på urologmottagningen
vid Sahlgrenska Universitets­
sjukhuset i Göteborg var där och
Cancervården har pratad med
dem om konferensen och
om deras arbete hemma i
vardagen.
c a n c e r v å r d e n #4 2010
17
Njurcancer
Eva och Ann-Marie arbetar på urologmottagningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
Mottagningen är uppdelad i flera olika
enheter och Eva och Ann-Marie är, i nära
samarbete med tre urologer, särskilt ansvariga för njurcancerdispensären. Till
skillnad från de flesta andra kliniker i
Sverige hör alltså njurcancerpatienter i
Göteborg till urologen istället för till onkologin.
Njurdispensären är öppen en gång i
veckan och Eva och Ann-Marie finns
därutöver tillgängliga för telefonrådgivning via urologmottagningens sjuksköterskemottagning, berättar de. Båda sjuksköterskorna känner väl till alla patienter
och tillsammans svarar de för kontinuiteten gentemot patienterna och de närstående. Till njurcancermottagningen
kommer huvudsakligen patienter för
behandling av metastaserad njurcancer.
De kommer under hela behandlingsperioden, vilket innebär att de kommer till
mottagningen var tredje till sjätte vecka
beroende på vilken behandling de får.
Därutöver kommer de för uppföljningskontroller.
– För tio år sedan hade vi i princip bara
interferonpreparat att erbjuda de här patienterna. Men utvecklingen av nya läkemedel har gått explosionsartat. Idag får
patienterna substanser med Sorafenib,
Sunitinib, Bevacizumab eller Everolimus.
Patienter överlever idag längre. Det gör
att livskvalitetsfrågorna blir än viktigare.
Samtidigt är behandlingen ofta krävande
med läkemedel som ges under lång tid
och som ofta kan ge svåra biverkningar.
Därför är det extra viktigt för alla som
arbetar med de här patienterna att kontinuerligt uppdateras med det senaste.
kca-mötet i London är ett bra sådant forum, anser Eva och Ann-Marie.
The Kidney Cancer Association (kca)
är en ideell organisation för patienter, familjemedlemmar, läkare, sjuksköterskor,
forskare med flera, världen över. Den
grundades 1990 av en liten grupp patien-
18 c a n c e r v å r d e n #4 2010
Eva Lundgren och Anne-Marie Bergqvist
ter och läkare i Chicago, usa. Därifrån
har den vuxit till vad den är idag. Det
var i år femte gången en konferens hölls
i ­Europa. I år var det alltså första gången
det fanns en särskild del som riktade dig
direkt till sjuksköterskor.
Vad gav konferensen?
– Vi har haft möjlighet att gå på de här
konferenserna några gånger tidigare.
Det ger väldigt mycket att se hur andra
länder, framför allt usa, Storbritannien,
Frankrike och Österrike, behandlar sina
patienter. Det känns angeläget att följa
med i utvecklingen. På konferensen ges
presentationer av de senaste forskningsresultaten på området, vad som är på
gång in när det gäller nya läkemedel och
hur biverkningsriskerna ser ut?
Gick ni bara på sjuksköterskedelen – First
European Kidney Nursing Conference?
– Vi gick även på den allmänna delen,
men det var mycket intressant med den
särskilda delen för sjuksköterskor. Där
kom omvårdnaden och behandling av biverkningar mer i fokus och det är ju vad
som ligger oss närmast om hjärtat. Både
innan behandlingen börjar och under
den, informerar vi om möjliga biverkningar samt ger råd och om hur besvären kan minimeras, t ex genom dietistråd
mot illamående och viktminskning och
krämer och smörjor mot blåsor och hudbiverkningar. Dessutom arbetar vi med
mental coaching för att våra patienter
ska kunna lära sig leva med sina biverkningar.
Vi har en viktig roll i att lyssna och förmedla hopp till patienten. Särkilt givande
på de här konferenserna är att patienter
finns och berättar om hur de upplever
sjukdomen, behandlingen med biverkningar och omhändertagande. Det ger en
bättre förståelse, konstaterar de. n
Njurcancerdispensären,
Urologen, Sahlgrenska
Universitetssjukhuset
• Före behandling och därefter
regelbundet upprepat: kontroll av
vikt, blodtryck och blodprover.
• Genomgång av möjliga biverkningar.
• Rådgivning om minimering av besvär
från ev biverkningar.
• Mental coching- om hur man kan
lära sig leva med biverkningarna
och oron.
• Kontakt och stöd för anhöriga.
Internationellt samarbete
Föreningens internatio Sjuksköterskor i cancervård är medlem i och har ett nära samarbete med motsvarande
organisationer i andra länder. Bland annat sker det med de särskilda samarbetsorganisationerna;
EONS (European Oncology Nurses Society) och NSG (nordisk samarbetsgrupp). Det tar vi fasta på
i det här numret. Läs Sara Eleheds beskrivning av samarbetet med NSG samt artiklarna om vår
danska respektive norska systerorganisation och missa inte danskan Birgitte Grubes intressanta
artikel. Birgitte är vald till tillträdande president för EONS.
Samarbetet inom den nordiska
samarbetsgruppen, NSG
På den internationella världskonferensen i Wien 1992 träffades medlemmar ur
styrelsen från de nordiska riksföreningarna för sjuksköterskor i cancervård. Deltagarna
ville knyta de nordiska länderna samman i ett tätare samarbete för att bättre kunna
nyttja varandras erfarenheter, kulturella och ideologiska värderingar och vara till gagn i
form av informationsutbyte länderna emellan.
Sara Elehed
leg.sjuksköterska, Strålbehandlings­
avdelningen, Onkologkliniken, Linköping
Målsättningen var att nsg ska medverka till
att lyfta nivån och kvaliteten i omvårdnad och be-
20 c a n c e r v å r d e n #4 2010
handling av cancerpatienter i norden, därför var
det viktigt att representanter från Sverige, Färöarna, Danmark, Island och Norge skulle ingå i nsg.
En representant från varje land utses av respektive
styrelse.
nsg är alltså länken mellan de nordiska ländernas föreningar och även länken mellan nordiska
sjuksköterskor i cancervård.
Internationellt samarbete
nella samarbete
Syfte:
• För att få en samlad överblick om vad
som händer i Norden inom cancervård, och sprida detta till medlemmarna i de nordiska länderna.
• För att skapa möjlighet och uppmuntra ­medlemmarna till erfarenhets
utbyte.
• För att uppmana medlemmar att
­skriva ­artiklar i varandras föreningstidskrifter och på så sätt sprida kunskap länderna emellan.
• Att stärka det nordiska samarbetet i
den ­internationella gemenskapen och
ge ett samlat nordiskt perspektiv.
Hur?
• nsg träffas minst en gång/år, vi har
också möjlighet att ses i samband
med en lands­konferens. Varje lands
förening bjuder två styrelseleda­möter
från de övriga nordiska på konferens­
avgiften till sin egen landskonferens.
• Respektive lands förening utlyser
stipendier till våra medlemmar för att
kunna besöka de nordiska ländernas
landskonferenser
• Annonsering på hemsidor och varje
lands tidning om landskonferenserna
varje/vart annat år.
Under 2009–2010 har Sjuksköterskor i
cancervård erbjudit sina medlemmar att
komma i kontakt med hur sjuksköterskor arbetar i våra nordiska grannländer.
I samarbete med nsg (nordisk samarbetsgrupp) har stipendiater kunnat resa
till en specialistklinik i Danmark eller
Norge. De har hospiterat/studerat deras
verksamhet i 2–3 dagar, fotograferat och
skrivit om sina upplevelser, målet är att
trycka resereportagen i alla våra nordiska
tidningar. Vi hoppas på detta sätt att ett
nordiskt utbyte ska ge många nya insik-
ter och idéer till våra medlemmar i våra
nordiska länder.
Till konferensen i Göteborg kommer
representanter från Danmark och Norge.
Vi planer att ses under konferensdagarna
för att planera nya aktiviteter inom nsg
och någon slags gemensam aktivitet under ecco 2011. De från Färöarna hoppas på att kunna komma till Stockholm
­under ecco 2011.
Här kommer länkarna till några hemsidor:
Norge:
www.sykepleierforbundet.no/kreftsyke
pleier
Danmark:
www.dsr.dk/fs13 n
Korta fakta om föreningens
systerorganisation i Norge:
Forum for kreftsykepleie, FKS
• Antall medlemmer i FKS er økende. I juni 2009 var
1350 medlemmer registrert.
• FKS arrangerer Norsk konferanse i kreftsykepleie
hvert 2 år.
• Arbejder med samarbejde hele vejen i gennem
systemet.
• 2 SIG grupper, 17 lokale foreninger fordelt på
15 fylker der arbejder lokalt med kræft. Nogle er
aktive nogle ikke.
• Temadage 2 x årligt.
• Arbejdet på kræftplaner. Forsøger at påvirke
kommuner osv. Føler de bliver hørt i forskellige
sammenhænge.
• Tidsskriftet ”Kreftsykepleie” 4 nummer i året.
• I handlingsplan for 2010-2011 står att läsa att
man ska bidra till økt samhandling mellom de ulike
nivåene i helsetjenesten for å bedre kvaliteten på
tillbudet till kretpasienter og deres pårø.
• Øke medlemmenes kompetanse, oppdatere
kreftsykepleier på forskningsbasert kunnskap,
øremerket stilling som kreftsykepleier i hver
kommune och kreftsykepleier på alle avdelinger
der kreftpasianter behandles
• Etablere tettere samarbeid med det palliative milöet
i Norge.
Samarbeider med Nordiske og internasjonale kreft­
sykepleieorganisasjoner. NSG representant är Eva-Mari
Alvestad.
c a n c e r v å r d e n #4 2010
21
Internationellt samarbete
FSK, Faglig Selskab for
kræftsygepleje i Danmark
Det faglige selskab for kræftsygepleje har i øjeblikket 1 068 medlemmer og er det
tredje største faglige selskab i Danmark.
Nina Sørensen
international repræsentant og NSG ansvarlig
Vi er en bestyrelse med 7 personer, som vælges
for to år af gangen, og to suppleanter, som vælges
for et år af gangen, i alt 9. I vores faglige selskab,
har vi de såkaldte sig grupper, Speciel Interesse
Grupper, som er grupper der beskæftiger sig med
bestemte faglige emner under kræftsygepleje, som
fx ernæring, emesis osv. Deres arbejde består for
eksempel i at udarbejde informations givende
pjecer til patienter og plejepersonaler, deltage i
konferencer og beskæftige sig på andre måder
med de faglige emner m. m.
En af vores vigtigste opgaver i bestyrelsen er, at
arrangere landskursus, som vi i Danmark afholder hvert år med ca. 300 deltagere. Vi forsøger at
lave et spændende program med foredrag i plenum og parallel sessioner om nutidige og relevante sygeplejefaglige emner.
Noget af det, der har fyldt meget de sidste år, er
opbyggelsen af en ny kræftspeciale uddannelse for
sygeplejersker, der arbejder med kræftpatienter.
22 c a n c e r v å r d e n #4 2010
Den forrige speciale uddannelse i Danmark, blev
nedlagt ca. 6 år tilbage med den begrundelse, at
der der ville blive udarbejdet en ny. Men det var
kun tomme ord, og der blev aldrig givet penge til
oprettelsen af en ny.
Men store protester fra kræftsygeplejersker, blev
der til sidst givet lovning om en ny kræftspecialeuddannelse, som er blevet udarbejdet de sidste
to år og blev startet op for merit (sygeplejersker
med tidligere specialeuddannelse) i foråret 2010
og her i september 2010 for almene kræftsygeplejersker. Vi er glade for endelig at kunne tilbyde
kræft­sygeplejersker rundt om i landet en specialeuddannelse, for at kvalificere og højne niveauet og
gøre dem kompetente til at takle de udfordringer
og problemstillinger, der er i arbejdet med alvorlig syge kræftpatienter.
Jeg vil gøre opmærksom på, at jeg som international repræsentant og nsg ansvarlig gerne vil
være behjælpelige med at finde et kliniksted, hvis
nogen fra andre nordiske lande kunne tænke sig
at komme på udveksling og prøve at være på en
kræftafdeling eller andet relevant kliniksted i dk.
n
Internationellt samarbete
”Jeg er stolt over at være valgt
til President Elect for EONS ”
Birgitte Grube
RN, Med, Associated Professor, President for the Danish Cancer
Nursing Society, President Elect for EONS, Manager for Advanced
Cancer Nursing, University College Metropol,
[email protected]
24 c a n c e r v å r d e n #4 2010
Internationellt samarbete
Jeg har været sygeplejerske i 23 år, og altid
­arbejdet indenfor kræftområdet, først på kirur­
giske kræftafdelinger, senere i hæmatologi med
patienter, som modtager knoglemarv trans­
plantationer. Jeg er meget stolt over at arbejde
indenfor dette felt og føler mig helt klart som en
ildsjæl, der har dedikeret mit arbejdsliv til dette
område.
Undervisning har altid interesseret mig meget,
og for 12 år siden startede jeg som uddannelses­
leder for en Onkologisk Efteruddannelse for
kræft­sygeplejersker indenfor onkologi, kirurgi,
hæmatologi og stråleterapi. Denne uddannelse
hørte under Rigshospitalet, universitetshospitalet
i København. Uddannelse blev nedlagt i 2005,
da kræftsygeplejen i Danmark arbejdede for en
Specialuddannelse.
I 2005 blev jeg også ansvarlig for Stråle­
terapiuddannelsen for sygeplejersker og radio­
grafer, der skal behandle patienterne. Sverige,
Danmark og Belgien er de eneste lande i Europa
hvor sygeplejersker får en sådan uddannelse, og
varetager behandlingen af stråleterapipatienter.
I 10 år har jeg arbejdet for en Specialuddannelse
i kræftsygeplejer, og her i august 2010 starter det
første hold på 27 nyuddannede/nystartede inden
for kræftområdet denne uddannelse, der tager
1½ år, 23 teori moduler og 55 kliniske perioder,
og giver 60 ects point. Uddannelsen hører under
Sundhedsstyrelsen og Sundhedsministeriet i
Danmark.
I dag er jeg således både ansvarlig for Stråle­
terapiuddannelsen og Specialuddannelsen i ­kræft­
sygepleje, og arbejder på Metropol University
College i København.
Kræftsygepleje er noget helt unikt. Når du
virkelig rammes af dette felt, så er det det eneste
sted du har lyst til at arbejde. Det er den der særlige
følelse at være helt tæt på mennesker i deres livs
kriser, at kunne gøre en forskel for dem, hvad
enten de bliver raske eller skal herfra. Der skal en
stor portion empati til dette job. Det lyder enkelt,
men det er meget svært. Kræftsygeplejersker skal
have engagement, mod, integritet og færdigheder
til at kunne bevæge sig professionelt i dette felt.
Og det kræver uddannelse på et højt specialiseret
niveau at kunne give den enkelte kræftpatient den
pleje og behandling, de har brug for.
P g a mit meget store engagement i mit fag, blev jeg
en del af det danske Faglige Selskab for Kræftsygeplejersker i 2003. Første år som næstformand og
de sidste 6 år som formand.
Vi har 1 200 medlemmer, arrangere landskurser
en gang om året, uddannelser, udgiver et blad
4 gange om året. Vi engagerer os i politik og
uddannelse, helt specifikt har vi arbejdet for at
Specialuddannelsen i kræftsygepleje kunne blive
en realitet.
Min erfaring er også at sygeplejerskerne
indenfor kræftområdet kun er interesseret i det
faglige selskab, hvis det viser sig som relevant for
deres hverdag. Det er meget vigtigt at se på hvordan
det lærte på kurserne og uddannelse (teorien)
kan anvendes i praksis (klinikken). Men også den
anden vej – fra det kliniske til det teoretiske felt –
og som kaldes teori-praksis transfer.
Engagement i EONS
I kraft af mit formandskab for det Faglige Selskab
i Danmark, og mit store engagement indenfor
uddannelse og politik, blev jeg en del af eons
fællesskabet, og har deltaget i mange konferencer
og medlemsmøder.
Jeg mener derfor at mange af de områder jeg
har arbejdet med på nationalt plan kan bringes
ind i det europæiske, i eons, og jeg er meget stolt
over at være valgt til President Elect for eons, og
altså President for eons fra september 2011 til
september 2013.
I min rolle som præsident ønsker jeg ikke at
være missionær, med forestillinger om at kunne
redde hele verden, men gerne med visioner, der
kan realiseres. Jeg vil kaste mig ind i jobbet med
masser af entusiasme og ildhu.
Jeg kunne godt tænke mig at sætte fokus på
forskellene i kræftsygeplejerskernes vilkår, specielt
på uddannelsesområdet, i de forskellige lande.
På nogle områder er det som om dele af Europa
opfører sig som storesøster der formanende
fortæller den lille søster, hvordan man gør tingene.
Vi skulle meget gerne opnå en større gensidighed,
hvor vidensdeling er nøgleordet. Jeg tænker at
man kunne skabe en form for tvillingelande,
hvor ”gamle” eons lande og ”nye” lande fx kunne
samarbejde om at arrangere en session på en
eons konference, med fokus på uddannelse. n
c a n c e r v å r d e n #4 2010
25
Kliniska prövningsenheten
Kliniska prövningsenheten (KPE)
– En viktig del av
hälso- och sjukvården
Kliniska prövningar är ett sätt att utvärdera befintliga behandlingsmetoder
och att utveckla nya. Det är därför en mycket viktig del av hälso- och
sjukvården. Kraven på att den kliniska prövningen skall utföras enligt
vetenskaplig metod är numera allmänt accepterad. Under slutet av
1980-talet kom internationella riktlinjer för etisk och vetenskaplig
kvalitetsstandard, Good Clinical Practice (GCP) som beskriver hur kliniska
prövningar skall planeras, genomföras och avslutas. Idag finns det ett
gedigen paket internationella riktlinjer, nationella lagar och förordningar
som gäller för klinisk prövning på människor.
26 c a n c e r v å r d e n #4 2010
Kliniska prövningsenheten
Clementine Molin
ical Trial Unit,
Områdeschef, KPE/Clin
, Karolinska
Onkologiska Kliniken
Solna
Universitetssjukhuset
För att kunna följa alla riktlinjer, lagar
och förordningar, krävs kunskaper och
arbetsmetoder, vilket innebär att kliniska
prövningar är resurs- och tidskrävande.
Det betyder i sin tur att det är svårt att
bedriva klinisk prövningsverksamhet om
det inte finns en struktur och en tydlig
ansvars- och arbetsfördelning för alla
som ingår i prövningsteamet. På sjukhus
där det finns omfattande klinisk prövningsverksamhet har man därför byggt
upp kliniska prövnings- eller forskningsenheter för att kunna strukturera, optimera och effektivisera prövningsarbetet.
Kliniska prövningsenheten på Onkologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset, kpe, har funnits i 14 år och
har idag enheter på klinikens verksamhet på tre sjukhus: på Karolinska SolnaRadiumhemmet, på Södersjukhuset och
Danderyds sjukhus. Enheten arbetar med
läkemedelsstudier från fas I till III inom
området Onkologi. Vi genomför också
en del provtagnings-, observations-, och
omvårdnadsstudier.
De första sju åren låg fokus på att hitta
struktur och organisation för att genom-
föra kliniska prövningar
på vår egen klinik med
den kvalitet som krävs.
Den delen av vår enhet
kallar vi idag genomförandegruppen. Den
har till uppgift att tillsammans med ansvarig
prövare och vårdteamen
på kliniken, genomföra alla studier där.
Undantagna är så kallade ­”tidiga prövningar”, vilket betyder fas I och tidiga fas
II studier.
När
eu-direktivet
(eu-direktiv
2001/20/eg) för klinisk prövning kom
och därefter författningar från läkemedelsverket (lvfs 2 003:6) som tydligt
angav att prövarinitierade/akademiska
studier kräver samma kvalitetsstandard
och därmed utgör ett kvalitetssäkringsoch kontrollsystem, uppstod behovet att
skapa en struktur och organisation för
det. Det var födelsen för vår Clinical Trial
Office (cto) inom enheten. cto stödjer
prövare som har prövar- och sponsoran-
svar i både ”singel och multicenter” studier.
Under alla år har fas I studier genomförts på kliniken. De är extra resurskrävande genom att det krävs hög säkerhet
för patienter och därför också väldigt
snabbt rapportering av data. Klinikledningen tog därför beslutet att skapa en
specifik enhet för genomförande av dessa
studier vilken vi kallar för ttp-enheten,
Team Tidiga Prövningar. Eftersom det
krävs specifika kunskaper, t ex om prövningsmetodologi, gcp, kvalitetssäkring
och kontroll samt datamanagement, organiserar enheten utbildning i dessa ämnen både inom och utan för kliniken. En
annan viktig del inom enheten är ett omfattande arbete med ekonomin. Alla studier kräver ekonomiska avtal och överenskommelser. När studien genomförs
ska arbetet faktureras och studiespecifika
tjänster betalas till våra samarbetspartners och inom cto skall t ex våra deltagande center få ersättning. För det arbetet ansvarar en ekonom på enheten.
KPE:s organisation
Medicinskt ­
ansvarig läkare
Områdeschef
Chefssjuksköterska
Genomförande­
gruppen
TTP-enheten
Team Tidiga Prövningar
CTO-gruppen
Clinical Trial Office
c a n c e r v å r d e n #4 2010
27
Kliniska prövningsenheten
Genomförandegruppen finns på tre
sjukhus eftersom vår onkologiska klinik
har verksamhet där. Visst skulle det vara
bättre om vi alla kunde sitta i samma
korridor men forskningssjuksköterskorna har ändå ett nära samarbete mellan
varandra eftersom många studier pågår
på flera sjukhus samtidigt och hela gruppen träffas på avdelningsmöten.
gcp, Good Clinical Practice, är ledordet
i vår verksamhet. Det är de internationella riktlinjerna som beskriver hur man
skall bedriva kliniska prövningar. Det är
alltid patienten och dennes säkerhet som
står i fokus. Som i all forskning måste det
finnas full spårbarhet på allt vi gör och
därför måste allt dokumenteras väldigt
noga. Dokumentation om hur saker ska
ske, vad som är gjort och vad som eventuellt inte blev gjort som det var tänkt.
Det är viktigt både för patientsäkerheten och kvaliteten i våra studier att studierna planeras och genomförs på enhetligt sätt så inget moment glöms bort. Vi
upprättade år 2000 våra så kallade Standard Operating Procedures, (SOPs) och
instruktioner på prövningsenheten. De
beskriver hur vi arbetar oss genom prövningsprocessen. Till exempel beskriver
den exakt hur vi startar upp en ny studie,
vad som dokumenteras i patientjournalen när en patient inkluderas i en studie
eller vad som måste vara klart innan en
studie får börja inkludera patienter. Det
handlar om att vi vet ” vem, hur, när och
varför” vi skall arbeta på ett visst sätt
med studierna. SOPs och instruktioner
grundar sig i det regelverk som styr hur
kliniska prövningar ska genomföras i
Sverige, Europa och resten av världen.
Det som gör onkologisk forskning speciell är att den kliniska prövningen ofta
är våra patienters behandling. Vi provar
inte läkemedel på friska frivilliga utan på
patienter så därför är det extra viktigt att
patienterna får en bra information om
vad studien går ut på och vad ett deltagande kommer att innebära. Att vara
med i en klinisk prövning är alltid frivilligt, patienterna kan ha olika stort informationsbehov för att fatta ett beslut att
delta eller inte. Patienten får muntlig och
skriftlig information om studien av en
läkare, därefter ges tid att tänka och vid
behov få kompletterande information av
forskningssjuksköterskan. Forskningssjuksköterskan är patientens kontaktperson under denna process
28 c a n c e r v å r d e n #4 2010
Johanna Vernersson
Chefssjuksköterska, KPE
Patienternas läkarbesök och behandlingar inom studien sker på de vanliga mottagningarna och behandlingsavdelningarna och då behöver vårdpersonalen veta
vad som ska ske vid detta tillfälle, vilka
prover som ska tas, hur de ska ge behandlingen osv. Därför upprättar forskningssjuksköterskan ett behandlingsprotokoll
som alltid följer patienten. Det är en
svensk sammanfattning av studieprotokollet, dess syfte, information om hur
behandlingen ska ges, förväntade biverkningar, hur de ska hanteras, vilka undersökningar som ska ske och när, vilka
blodprover som ska tas osv.
Behandlingsprotokollet är det dokument som personalen på mottagningarna och avdelningarna arbetar efter så
att de kan känna sig välinformerade och
trygga i och att man vet vem som i teamet ansvarig för vad. Alla behandlingsprotokoll är upplagda på exakt samma
sätt med kontaktuppgifter på framsidan
till ansvarig prövare och forskningssjuksköterska.
Studierna har de senaste åren blivit
mycket mer komplexa och studieteamen
har många samarbetspartners. Det tar
längre tid att starta upp en studie eftersom vi först behöver tillfråga alla enheter som vi behöver samarbeta med inom
studien ifall de har kapacitet att ta hand
om våra studiepatienter. När man t ex ger
en ny antikropp till patienter som man
vet kan ge en försämrad hjärtfunktion så
vill man inom studien utföra hjärt-eko
var tredje månad under flera år för att
tidigt upptäcka eventuella förändringar.
Om patienten i vanliga fall bara kommer utföra fyra hjärt-eko så behöver vi
tillfråga fyslabb om de har kapacitet att
utföra 15 extra undersökningar under
samma tidsperiod så de kan garantera att
patienten får den uppföljning som den
behöver inom studien.
På samma sätt arbetar vi mot röntgenavdelningen, patologen, ögonkliniken,
nuklearmedicin, kemlabb osv. För att
vara säker att undersökningen genomförs enligt studieplan skriver vi avtal med
alla våra samarbetspartners.
I fler och fler studier tar vi numer upprepade tumörbiopsier och gör intensiv
blodprovstagning för att kunna lära vad
som händer i tumören under och efter
behandlingen. Vi har sedan några år en
provtagningskoordinator som hanterar
många av dessa prover i ett nära samarbete med patologavdelning och vårt
forskningslabb, cck.
Vad gör jag inom min funktion på KPE?
Som chefssjuksköterska vill jag skapa
säkra, smidiga rutiner och processer för
de studier vi genomför så att vi kan stimulera den kliniska forskningen på vår
klinik.
Vi har ett Prioriteringsråd där verksamhetschefen, alla sektionschefer, medicinskt ansvarig på kpe och jag sitter med.
Där presenteras alla förfrågningar om
nya studier och där tar man beslut om
vilka studier som kan startas på vår klinik. Innan en studie startas upp har jag
ett nära samarbete med forskarna för att
tillsammans med ansvarig forskningssjuksköterska planera hur studien ska genomföras på vår klinik. Ekonomiarbetet
är en stor del av mitt arbete och jag räknar på studiens kostnader och hanterar
de avtal som upprättas inom studien.
Vad är det roligaste samt den största
utmaningen med mitt jobb?
Det roligaste är att få vara med och arbeta med dessa nya studier, att få vara
med och arbeta fram de nya behandlingarna som kanske blir en ny standardbehandling för våra patienter. Att vara med
om dessa framsteg, att vi gör det tillsammans, hela kliniken, hela sjukhuset, det
är fantastiskt!
En utmaning är att lyckas integrera
forskningen mer i vården, att vi ska kunna erbjuda våra studier till fler patienter. Att alla som arbetar på vår klinik ska
känna: ”wow”, vi är med i en utveckling.
Good Clinical
Practice (GCP)
”En internationell etisk och
vetenskaplig standard för att
kvalitetssäkra och kvalitetskontrollera genomförandet
av en klinisk prövning och
de data som framkommer i
prövningen”.
Regelverket är nationellt och
internationellt, många lagar
och förordningar.
Kliniska prövningsenheten
Sara Westin
Forskningssjuk­sköterska,
Genomförandegruppen
Vad gör jag inom min funktion på KPE?
I min funktion inom kpe gör jag många
saker. Jag är ansvarig för flera studier
samtidigt och samarbetar med olika prövare och vårdteam på kliniken. Jag är
som spindeln i nätet i en klinisk prövning. Som vi har lagt upp arbetet på
vår avdelning är jag med i de olika faserna av en studie. Arbetet i planeringsfasen innebär att internavtal ska skrivas
med samarbetspartners, t ex patologen
och röntgen. Det ska skrivas behandlingsprotokoll, som ska vara en hjälp för
mina kollegor på mottagningen och behandlingsavdelningen så att studien genomförs enligt protokollet. När studien
sedan är startad och patienter ska inkluderas så screenar jag patienter genom
att gå igenom patientens journal och ser
om patienten kan vara möjlig att tillfråga om deltagande i studien, jag är även
delaktig i den s k ”informerat samtycke
processen”. En stor del av mitt arbete är
sedan att hantera data och föra in dem i
studiens Case Report Forms (crf) eller
patientböcker. Det kan antingen vara på
papper eller i en e-crf. En annan stor del
av min tid lägger jag på att hålla reda på
att patienterna följer det som studien föreskriver, t ex att patienten får återbesök
inom det intervall som studien föreskriver. Det kommer monitorer på besök och
de vill kontrollera det som står i crf:en
30 c a n c e r v å r d e n #4 2010
mot källdata som finns i patientens journal och då är jag behjälplig om någon
fråga uppstår eller om något är oklart.
Detta kan låta som om det bara är pappersarbete i mitt arbete men jag träffar
också patienter på mottagningen, t ex för
att ge kompletterande information om,
eller hämta och dela ut, läkemedel till patienter.
Vad är det roligaste samt den största
­utmaningen med mitt jobb?
Som nybliven forskningssjuksköterska
tyckte jag att den största utmaning med
mitt arbete med så många uppgifter var
att prioritera rätt och det tycker jag nog
fortfarande. Jag upplever mitt arbete som
väldigt flexibelt men det ställer rätt höga
krav på att göra det som är viktigast just
nu. Jag kan t ex inte börja arbeta med den
crf jag vill, om läkaren på mottagningen
har en patient som ska inkluderas i en
studie. Patienterna går alltid först. Det är
just detta att kunna vara flexibel som är
roligt med arbetet som forskningssjuksköterska.
Fakta genomförandegruppen:
• 14 forskningssjuksköterskor
1 provtagningskoordinator
arbetar med:
• 64 studier är öppna för inklusion
Varje år inkluderas ca 500 patienter i studierna
• 79 studier är stängda för inklusion där ca 1000 patienter får behandling
eller är i uppföljningsfasen
Lite mer an hälften är prövarinitierade studier
Kliniska prövningsenheten
hl
a
d
k
E
n
a
h
o
J
l
ruppen
Kar
enomförandeg
­
koordinator, G
Provtagnings
Vad gör jag inom min funktion på KPE?
Jag hjälper till i planeringsfasen av en ny
studie med att upprätta provtagningsmanualer som beskriver hur blodprover/
vävnad skall tas på patienten samt hur
man hanterar det tagna materialet. I genomförandefasen arbetar jag i vissa studier helt självständig med provtagningen
och hanteringen, men i de flesta fall sker
mitt arbete i samarbete med forskningssjuksköterskorna. De flesta prover skall
centrifugeras och vissa frysas i en -20 eller
-70 frys hos oss på enheten, medan andra
skall skickas direkt till labb på sjukhuset
eller till så kallade centrala laboratorier,
oftast utanför Sverige. Då skall proverna
packas enligt anvisningarna i protokolet
så att de behåller kvaliteten. Jag håller
även reda på att provtagningsloggar för
studierna är komplett ifyllda. Våra kyl-
Klinikens samarbetspartners i
klinisk forskning
Gyn
Bröst/
sarkom
G I
Urologi/
endokrin
Lung, HoN,
Hud mm
Patienten
CCK, Cyt/pat,
apotek, röntgen,
Biomicscenter mm
Öppenvården
RaH
SöS
DS
Beh avd
Slutenvård
KPE egen unit
RaH, SöS
Andra kliniker
KPE
RaH, SöS, DS
skåp och frys skall ha en konstant temperatur. Detta kontrollerar jag dagligen via
ett elektroniskt system på min dator och
får också larm om det skulle finnas en avvikelse i temperaturen.
Vad är det roligaste samt den största
­utmaningen med mitt jobb?
Det trevliga med arbetet är att det är flexibelt, jag kan oftast lägga upp mitt arbete
som jag själv vill och det är förhållandevis ganska fritt. Vi är kanske en liten enhet på stora sjukhuset men vi samarbetar
med ett stort antal andra avdelningar på
sjukhuset t ex operation, patologen, kemiska laboratorier och jag träffar många
trevliga personer i de olika instanserna.
Den största utmaningen är att allt arbete
jag gör nu kanske inte visar resultat direkt för patienterna, men förhoppningsvis i framtiden kan resultaten användas
och ha en positiv effekt för våra cancerpatienter.
Strål
RaH, SöS
c a n c e r v å r d e n #4 2010
31
Kliniska prövningsenheten
Vad gör jag inom min funktion på KPE?
Som forskningssjuksköterska på ttp-enheten jobbar jag med tidiga studier, fas I
och fas II och studier som är t ex provtagningskrävande. Vissa läkemedel är inte
testade alls på människor, eller endast i
små patientgrupper eller inte givna i den
kombination som prövningen innefattar,
vilket kräver hög säkerhet och snabb rapportering av data, t ex vad gäller biverkningar. Ett led i hög säkerhet är att vi alltid skall vara beredda på akuta situationer
som läkemedels- eller överkänslighetsreaktioner som kan utveckla sig från en
mild reaktion till en livshotande situation
för patienten. Utrustning och tydliga instruktioner för akutvård skall därför alltid vara i beredskap.
De flesta studier innehåller mer eller
mindre omfattande kontroller och provtagning då man ofta vill titta på en rad
olika faktorer, bl a hur läkemedlet påverkar organ, vävnad, celler mm. På enheten jobbar vi med hela processen runt en
prövning.
• Att starta upp studier tillsammans
med läkare och sponsor.
• Hjälpa ansvarig prövare att anmäla
till biobank, koordinera med röntgen,
patolog m fl.
• Se till att upprätta de dokument som
behövs för att prövningen ska kunna
genomföras med hög kvalitet och hög
säkerhet gentemot studieledning och
patienter.
• Man är även en resurs vad gäller frågor
om studien som kommer från mottagningarna eller avdelningarna.
I arbetsuppgifterna ingår att sitta med
när doktorerna träffar patienterna på
mottagningen, man är en samtalspartner för patienten i samtyckesprocessen
vad gäller frågor och funderingar, när
patienten tackat ja ser vi till att de undersökningar som måste göras innan patienten kan inkluderas genomförs enligt
studieprotokollet. Vi inkluderar/randomiserar patienten, bokar in behandlingstider samt ger behandlingen på ttp-enheten. Många gånger är det övervakning
av någon form t ex täta blodtryckskontroller eller provtagningar enligt ett visst
schema. Det kan vara ekg som ska tas på
speciella tider under själva behandlingen.
Det är ofta som forskningsprover tas och
måste hanteras.
Helena Aaröe
Forskningssjuksköterska, TTP-verksamheten
Behandlingen vi ger kan vara infusioner
av olika slag (kemoterapi, antikroppar,
egna celler), injektioner både i.m, s.c.och
i.c samt orala läkemedel. Vi upprättar ett
speciellt behandlingsprotokoll som är
patientbundet. I detta ska det bland annat framgå hur man ger läkemedlet, hur
övervakning ska ske, om det ska ges andra läkemedel ex premedicinering om
man måste använda en viss typ av utrustning.
En del studier har kontroller mellan behandlingarna t ex biverkningskontroller
och blodprover. Patienterna kommer då
till vår enhet för ett sjuksköterskebesök.
En annan del av arbetet innefattar dokumentation, bl a patientjournal, crf, telefonkontakter, möten m m. När studien
monitoreras arbetar vi tillsammans med
den ansvariga monitorn och ansvarig läkare för att se till att frågor och eventuella
oklarheter blir besvarade.
Vad är det roligaste samt den största
­utmaningen med mitt jobb?
Arbetet är mycket omväxlande och den
ena dagen är aldrig den andra lik. Största
utmaningen ligger i att genomföra prövningen med hög säkerhet och kvalitet.
Att koordinera ihop alla instanser så att
prövningen flyter på och patienten känner sig trygg. Arbetet kräver att man tar
eget ansvar och det är mycket utvecklande, det viktigt att ha fördjupade kunskaper inom onkologi, vilket gör jobbet
både spännande och roligt.
Fakta för
Team Tidiga Prövningar
1 medicinskt ansvarig läkare
och 3 forskningssjuksköterskor
arbetar med 6 fas I prövningar
och ett antal under planering
ger behandling i ca 10 fas II–III
studier där det krävs intensiv
provtagning, övervakning mm.
Enhetsdelen är lokaliserad på
Radiumhemmet och befinner sig
i en utvecklingsfas. Målet är att
utöka verksamheten. Enheten är
en öppenvårdsverksamhet och
ligger fysiskt inom vårdavdel­ningen
P54 och har ett sam­arbete med
avdelningen vid behov för kvällen
och natten.
c a n c e r v å r d e n #4 2010
33
Kliniska prövningsenheten
Vad gör jag inom min funktion på KPE?
Som koordinator ansvarar jag för koordinering av akademiska läkemedelsprövningar initierade av prövare vid framförallt onkologiska kliniken, men ibland
även från andra kliniker eller akademiska
organisationer. Vi koordinerar studier
på allt från ett till ca 15 olika center. Vi
medverkar vid planering, genomförande
och avslutning vid kliniska prövningar
utifrån gällande nationella och internationella regelverk. Vi har förstås ett nära
samarbete med koordinerande prövare
som också har ansvaret som sponsor i
respektive studie.
Våra arbetsuppgifter varierar mycket utifrån vad som är överenskommet
mellan studiens sponsor/koordinerande prövare och vår enhet. Ibland är vi
alltså involverade i studieprocessen från
början till slut, men ibland endast vissa
delar. Vi kan bl a utarbeta logistik kring
genomförandet av studien, medverka vid
ansökan och årsrapporter till myndigheter, utföra ansökan för biobank/datainspektion, ta hand om registreringar/
randomiseringar, planera och genomföra
initieringsmöten och andra möten, ha
kontakt med alla studiecenter under hela
studieprocessen, utarbeta rutiner/avtal
med apotek, röntgen, laboratorier eller
andra externa enheter, arbeta med säkerhetsfrågor som t ex hantering av sae rapporter och susar rapportering.
Vad är det roligaste samt den största
­utmaningen med mitt jobb?
Det är inspirerande att arbeta i ett team
tillsammans med koordinerande prövare, monitor och datainmatare, att
medverka i hela eller delar av processen
från planering till avslut av studie. Personligen gillar jag också att försöka hitta
bra lösningar på ibland lite knepiga problem och att försöka anpassa det ibland
fyrkantiga regelverket till den praktiska
verkligheten. Den största utmaningen
är väl just arbetet med akademiska läkemedelsprövningar; att försöka uppfylla
de krav som ställs på genomförandet av
kliniska prövningar med de begränsade
resurser som finns inom akademin.
Camilla Byström
pen
Koordinator, CTO-grup
Kliniska prövningsenheten
Mats Hellström
Datamanager, CTO-gruppen
Vad gör jag inom min funktion på KPE?
Förutom som koordinator, arbetar jag
sedan flera år med datamanagement. Datamanagement är allt som rör data i en
studie – inte enbart data i en dator utan
all data som samlas in i en studie.
I min funktion börjar arbetet med en
prövarinitierad studie redan när protokollet skrivs med diskussioner med huvudprövaren om vilka data som är viktiga i studien, crf-system och eventuell
databas. När protokollet är färdigt börjar
det praktiska framtagandet av crf. Studiens syften och målsättningar är viktiga
och man har också stor hjälp av flödesscheman. Sedan skriver jag riktlinjer för
hur crf:erna ska fyllas i. Det är viktigt
att crf:erna fylls i på rätt sätt, både för
att data ska bli bra och för att minimera
frågor i senare skeden. Allt arbeta som
görs inom datamanagement skall vara
kvalitetssäkrat och därför finns det även
SOP:ar och instruktioner för det på kpe.
När studien löper är det forskningssköterskorna och prövarna som arbetar
med formulären. Sedan kommer monitorn och kontrollerar och när allt är justerat och klart kommer originaldata in
och vi noterar vilka CRF:er som inkommit. Efter inmatning i databas skickar vi
frågor till centren på sådant som är oklart
eller felaktigt. När studien stänger och
data anses rena tar jag ut tabeller ur databasen som huvudprövaren kan analysera
vidare ifrån. En spännande utveckling
är att jag nu fått ett system för eCRF:er.
Det innebär också att jag själv kan bygga
studiedatabaser för våra prövarinitierade
studier.
Vad är det roligaste samt den största
­utmaningen med mitt jobb?
Det är förstås roligt att utveckla en ny
verksamhet. Det är också roligt att se ett
konkret resultat relativt snabbt, från ett
tomt papper eller en tom dator till färdiga CRF:er eller en färdig och användbar
databas. Våra stora studier tar ju annars
fem till tio år innan de är klara!
Detta har naturligtvis varit och är en
utmaning, det är ett helt nytt fält för mig
vilket betyder att det krävs utbildning
och erfarenhet. Det fanns inga rutiner på
kliniken eller sjukhuset och det har inneburit nya samarbetsformer. Trots att det
är datainriktat har jag stor nytta av att ha
varit forskningssjuksköterska. Det är viktigt att hela tiden tänka på att det ska vara
enkelt att arbeta med crf:en. I det arbetet är studiens monitor viktig och den
forskningssköterska som ska arbeta med
studien. Jag behåller också kontakterna
med användarna – sjuksköterskor runt
om i landet som arbetar med studierna.
Clinical Trial Office, CTO
Fakta CTO-gruppen:
3 koordinatorer, 4 monitorerare, 1 datamanager,
1 forskningsassistent, 1 datainmatare arbetar med cirka 20
studier och ett antal under planering, fas I-III studier
CTO är lokaliserad på Radiumhemmet och stödjer (koordinerande) prövare
som även har sponsoransvaret i prövarinitierade studier. Det kan vara studier
som endast genomförs på vår klinik men de flesta studier är multicenter
studier som genomförs i samarbete med andra sjukhus/center i Sverige men
även utanför landets gränser, i t ex Norge, Danmark, Tyskland och Österrike.
I vissa studier arbetar vi på uppdrag av internationella eller nationella
onkologiska akademiska organisationer som t ex EORTC, SWOG, SBG
(Svenska Bröstcancer Gruppen). Vi utför vårt arbete på non-profit basis, vilket
är av stor betydelse. Skulle man behöva köpa dessa tjänster av kommersiella
företag skulle den begränsade ekonomin vi har i dessa studier inte räcka till.
c a n c e r v å r d e n #4 2010
35
Kliniska prövningsenheten
ansson
h
Anna-Lena Jo
-gruppen
Monitor, CTO
kommelse med sponsor på varje deltagande center vilket kan vara allt ifrån ett
center (sjukhus) till t ex att alla Universitetssjukhus i Sverige deltar och kanske
t o m ytterligare sjukhus.
Vad gör jag inom min funktion på KPE?
Jag arbetar som monitor i akademiska
studier, studier som initieras av prövare.
Monitorering innebär att efter delegering från sponsor, vilken är den person
som ansvarar för studien, granska samt
bistå vid genomförandet av en studie på
deltagande center.
I första hand är det viktigt att följa att
patientens säkerhet värnas, att deltagandet i en studie sker frivilligt och att ett
samtycke finns signerat av både läkare
och patient innan studiedeltagande.
Man tittar också på biverkningsrapporteringen att det rapporteras enligt
protokoll och att eventuellt allvarliga
händelser rapporteras och omhändertas
korrekt.
Källdatagranskining görs också för att
se att rapporterad data överensstämmer
med journal och är komplett och att studieprotokollet följs. Rapportering genom
en skriftlig rapport görs sedan till sponsor efter varje monitoreringsbesök.
Man är också en resurs för centret,
­länken mellan sponsor och centret, en
kontaktperson om frågor uppstår om
studien eller om hur man t ex fylla i
studie­data. Det innebär en hel del resor,
besök görs regelbundet efter överens-
Vad är det roligaste samt den största
­utmaningen med mitt jobb?
Det är ett roligt och självständigt arbete
där man träffar många engagerade deltagande studiepersonal på alla sjukhus
i hela Sverige. Det är mycket lärorikt då
varje studie innebär nya utmaningar och
ger ny kunskap i varje ny frågeställning
i studieprotokollen. Stor kunskap behövs
i det svenska och europeiska regelverket.
Utmaningen är att tolka regelverk så att
man arbetar efter det på ett korrekt sätt
men ändå på ett rimligt sätt i den kliniska vardagen. Onkologiska studier är ofta
komplexa med utvärderande undersökningar och tuffa behandlingar, det gäller
att samtidigt som protokollet ska följas
så är det samtidigt viktigt att patientens
bästa är prioritet. n
Bakre raden från vänster; Anna Granath, Camilla Byström, Gunvor Svensson, Karin Corbishley Clementine Molin, Karl-Johan Ekdahl, Lotta Eklund, Marianne
Danielsson, Helena Aaröe, Magdalena Michalec, Maria Olsson, Anna-Lena Johansson, Lotte Pramsten, Sara Westin. Främre raden från vä Mats Hellström,
Annelie Billger, Kristina Edner, Catharina Roman. Ej med på bilden; Johanna Uggla, Lisbeth Ståhl, Marita Eriksson, Monica Andersson, Gunilla Sellerstam,
Marika Sventelius, Marja Lena Karlén, Gittan Nässén, Eva Rossman, Ingrid Lundin, Jenny Johansson, Johanna Vernersson, Karin Hollberg.
36 c a n c e r v å r d e n #4 2010
Foto: Göran Assner/www.goteborg.com
Inför Nationella konferensen
Välkommen till Göteborg!
Välkommen till Göteborg, Sveriges näst största och Nordens femte största stad med över
920 000 invånare i Storgöteborg. Värdstad för ”Med livet som insats”, Sjuksköterskor i
cancervårds nionde nationella konferens den 30 september till 1 oktober. Passa på att
uppleva mer än intressanta föreläsningarna på konferenshotellet om det blir en stund över
eller om konferensresan kan förlängas över helgen. Cancervården har tagit hjälp av glada
Göteborgskollegor som gärna delat med sig med tips om sina favoritställen och har noga
studerat Göteborgs officiella turistsajt. Läs också redaktionens högst personliga tips om
intressanta föreläsningar ur det omfattande konferensprogrammet. Håll till godo!
Eva Gärdsmo Pettersson
journalist, medlem i
Cancervårdens redaktion
[email protected]
38 c a n c e r v å r d e n #4 2010
Inför Nationella konferensen
Konferenshotellet, Radisson
Foto: Göteborg & Co
Blu Scandinavia Hotel, ligger
ett stenkast från Centralstationen
mitt i centrala Göteborg. Härifrån
är det nära till stadens shopping­
Foto: Kjell Holmner
gator, ­sevärdheter och landmärken.
Missa inte heller Konstmuséet,
nöjesparken Liseberg (vars
åkattraktioner dock är stängda
för säsongen när konferensen
hålls), Trädgårdsföreningen och
den vackra Slottskogen, som är
stadens största park. I närheten
av Slottsskogen ligger Botaniska
trädgården som just i år har temat
Hälsans år, vilket stämmer extra
bra in i konceptet för konferensen.
För våra Göteborgskolleger är
Botaniska en mycket bra plats för
återhämtning. Missa inte det alltså.
Om du passar på att stanna
i Göteborg under helgen finns
det mycket att göra. Här på
sidorna listar vi en salig blandning
Våra kulturtips
Göteborgs Konstmuseum
Götaplatsen 412. Öppettider: tisdag
11– 18, onsdag 11–21, torsdag 11–18,
fredag-söndag samt helgdag 11–17,
måndag stängt.
Göteborgs konstmuseum har samlingar
från 1400-talet fram till idag. Museet har
en nordisk profil men i samlingarna ingår även äldre nederländsk och fransk
konst med verk av Rembrandt, van Gogh,
­Monet och Picasso.
Pågående specialutställningar:
Omskakad spelplan
1980- och 1990-talskonst ur samlingarna.
kulturtips, bra restauranger och
Rembrant: Riddarens återkomst
kul shopping.
Efter 18 månader på The Getty Conservation Institute i Los Angeles, återvänder Rembrandts Riddaren med falken till
Göteborgs konstmuseum.
Hasselblad Center
Götaplatsen 412
I bottenvåningen på Konstmuseumet
finns Hasselblad Center med fotoutställningar, café och butik.
Pågående utställning:
William Eggleston Paris
Öppet Tisdag, torsdag 11–18,
onsdag 11–21, fredag-söndag 11–17.
Samtliga bilder är publicerade med tillstånd från
Göteborgs officiella besöksguide, www.goteborg.com
Göteborgs Konsthall
Konsthallen ligger i direkt anslutning
till Göteborgs Konstmuseet. Visar under
hösten den internationella grupputställningen Disidentifikation. Utställningen
omfattar video, fotografi, skulptur och
måleri.
Öppet tis & tors 11–18, ons 11–20,
fre–sön 11–17. Fri entré.
Medicinhistoriska museet
I utställningarna kan man se original­
föremål och rekonstruerade miljöer från
1700-talet och framåt. Museet ligger i det
mer än två hundra år gamla Oterdahlska
huset, nära GöteborgsOperan och Nordstans köpcenter. Det finns möjlighet att
boka tid för guidad visning.
Information samt prisuppgifter på telefon 031-711 23 31.
Kulturnatta 2010
Det här är natten då hela Göteborg sjuder
av kultur! Ta på dig bra skor och ge dig ut
i natten! Teatrar, gallerier och scener har
öppet hus under kvällen, liksom många
föreningar och kyrkor. De flesta arrangörer har fri entré för sina program, några
tar avgift. Hur mycket det kostar och var
du köper biljetter står vid varje programpunkt, om inget står är det fri entré. Datum: fredag 1 oktober 2010.
Slottsvisning
Åk ut till Gunnebo slott och följ med på
en guidad visning i en av Sveriges bäst
bevarande 1700-talsmiljöer. Uppfört i
slutet av 1700-talet som sommarbostad
åt köpmannen John Hall, och ritat av
Göteborgs dåvarande stadsarkitekt, Carl
Wilhelm Carlberg.
Afternoon tea med musikunderhållning på
Tjolöholms Slott
I slottets matsal dukas det upp en
­dignande buffé med allt som hör till
en äkta engelsk tebjudning. Biljetter
395 kr, ­Förbokning 0300-40 46 00 eller
[email protected]
Datum: söndag sondagen 3 oktober kl
15.00. c a n c e r v å r d e n #4 2010
39
Nostalgimässa
Skandinaviens största samlarmässa för
leksaker och nostalgi. Bilar, tåg, flyg,
byggsatser, radiostyrt, automobilia,
technica, dockor, miniatyrer, bokmärken, rock´n´roll, serietidningar, filmaffischer, LP-vinyl, båtar och mycket mer...
260 utställare fyller Eriksbergshallen
med 10.000-tals roliga prylar...
Allt till salu! Datum: söndag 3 oktober
2010. Plats: Erikbergshallen.
Tio smultronställen
Linné
Göteborgarnas egna kvarter. Linnégatan
kantas av barer, caféer, restauranger och
butiker. Drick spansk öl på La Sombrita,
prova grekisk mat på Mykonos eller jazza
på Linnéterrassen. Här är det tätt mellan
uteserveringarna under vår, sommar och
höst. Andra Långgatan är värd en egen
promenad för sin spännande och lite dekadenta mix av gammalt och nytt.
Haga
Haga är Göteborgs äldsta förstad. Här
hukar trähusen vid kullerstensgatorna,
här finns second hand och vintage butiker, antikvitetsaffärer och modebutiker. Titta gärna in hos Haga Trätoffelfabrik för skinnvaror och trätofflor, handla
kryddor på Curry House eller köp med
dig te från Tea’s. Pittoreskt och charmigt.
Glöm inte att ta en fika på någon av de
mysiga kaféerna. På Kafé Husaren hittar
du Sveriges största kanelbullar.
40 c a n c e r v å r d e n #4 2010
Feskekörka
Ett måste för fiskälskare. Saluhall för
färsk fisk och skaldjur som byggdes 1874.
Byggnaden liknar en kyrka och har därför döpts till Feskekörka. Köp med dig
färska räkor och avnjut vid hamnen eller kanalkanten. Eller prova restaurang
­Gabriel en trappa upp.
Den som är riktigt morgonpigg besöker iställer Sveriges största fiskauktion
i fiskhamnen. Auktion tisdag–torsdag
klockan sju, fredag klockan halv sju.
Skärgården
Havet är bara en spårvagnsresa från
centrala stan. Från Saltholmen går passagerarbåtar till öar som Vrångö, Styrsö
och Brännö. På Vrångö kan man bada
från både klippor och sandstrand. På
Styrsö och Brännö finns fina bad och
pensionat. Utflyktsbåtar går sommartid
bland annat till Elfborgs Fästning i hamninloppet, Vinga naturreservat och ett
­litet Evert Taube-museum, och till dansen på Brännö Brygga på torsdagar.
Foto: Kjell Holmner
Foto: Kjell Holmner
Foto: Bosse Lind
Inför Nationella konferensen
Rosenkaféet
Mitt i Trädgårdsföreningen ligger Rosenkaféet i vacker grönska bredvid rosariet.
Kaféet har en gammaldags, mysig stämning som gör att man gärna hittar dit när
solen värmer. Speciellt i juli och augusti
då tusentals rosor blommar i rosariet.
Röda Sten
Pannhuset vid Älvsborgsbrons södra fäste har blivit ett spännande kulturprojekt.
Inuti finns enorma ytor där olika utställningar växlar. Läget är fantastiskt med
utblick mot hamninloppet och området
har blivit en populär mötesplats på sommaren. Se också den röda stenen som givit namn åt området. Ta hamnfärjan Älvsnabben hit från Lilla Bommen.
Slottsskogen – göteborgarnas stadspark
Här ligger ”Plikta”, stans största lekplats.
I Djurgårdarna kan man se älg och andra,
främst nordiska, vilda och tama djur. På
sommaren finns Barnens Zoo med griskultingar, killingar och kycklingar. Missa
inte heller Säldammen, där de bohuslänska knubbsälarna matas varje dag.
Marstrand
På ön, omgiven av Västerhavet, finns den
mäktiga, historiska Carlstens fästning.
Från början tänkt att skydda kusten,
­senare blev fästningen fängelse. Västsveriges egen Robin Hood, Lasse-Maja, legendarisk folktjuv, satt fängslad på ön.
Annars är Marstrand ett sommarpara-
Foto: Kjell Holmner
Foto: Åsa Dahlgren
Inför Nationella konferensen
Utsikten från Gothia Towers
Heaven 23 är skybaren på Hotel Gothia
Towers, 23 våningar upp. Här får man en
strålande utsikt över Göteborg, medan
man minglar med ett glas vin eller äter
en bit mat. Prova deras gigantiska räkmackor – en specialitet!
Världskulturmuseet
Den ”spanska trappan” inne i museet har
blivit en ny mötesplats i stan. Museet invigdes i december 2004 och den ultramoderna byggnaden är redan prisbelönt.
Fem utställningar som varar året ut. En
spännande arena där föreställningar, artister och utställningar flätas samman.
Foto: Göran Assner
dis med internationella seglingar, sol och
badliv med anor från Oscar II:s tid.
Och så några udda och
kul tips från redaktionens Göteborgsexperter:
Prickig katt
Adress: Vallgatan 3
Annorlunda butik i tre våningar med allt
från kläder, designade hattar och smycken,
skor, klockor och tavlor. På översta våningen är det loppis med second hand-kläder.
Källa: Göteborgs Officiella besöksguide på nätet.
Shoppingrundan
Innerstaden. Området innanför Vallgraven har ett stort utbud av butiker. Små
specialbutiker med de stora kedjorna.
Norstan. Sveriges ledande affärscentrum
har 150 specialbutiker och varuhus under ett tak.
Arkaden. En modern liten galleria i trivsam miljö.
Kompassen. På Fredsgatan i centrala
Göteborg ligger 20 butiker med inriktning på ungt mode. Internationella varumärken varvas med lokala designers.
Avenyn. Göteborgs paradgata och nöjesstråk kantas av uteserveringar och affärer, och i kvarteren kring gatan finns gott
om exklusiva modebutiker.
Freeport. Designer Outlet med adress
Kungsparksvägen 80 i Kungsbacka. Pendeltåg från Göteborg till Kungsbacka går
flera gånger i timmen.
emma och malena
Adress: Vallgatan 4
Butiken är inredd som en lägenhet från
20-talet och har eget klädmärke med
samma namn men också andra som man
inte hittar någon annanstans.
Bebop Antik
Adress: Kaponjärgatan 4
Retrobutik med både prylar och möbler.
Specialiserade på skandinavisk formgivning 1920 och 1970. Här finns möbler,
lampor, keramik, porslin, smycken, konstglas och textilier. Helt enkelt allt det som
gav skandinavisk design sitt världsrykte.
Basement
Adress: Götabergsgatan 28
En av Göteborgs stjärnkrogar. Här jobbar
Årets Kock 2010.
Brasserie Lipp
Adress: Kungsportsavenyn 8
Känt mingelställe med populär bar.
Cabaret Lorensberg
Adress: Kungsportsavenyn 36-38
Kul klassiker med underhållning från
scenen, runt borden, på bardisken – ja
överallt i lokalen.
Fiskekrogen
Adress: Lilla Torget 1, 41118 Göteborg
Göteborgsklassiker med fisk och skaldjur
på menyn.
Heaven 23
Adress: Mässans gata 24
Designad hotellkrog och bar på 23e våningen i Gothia West Tower. Fantastisk
utsikt över Göteborg!
Kajskjul 8
Adress: Packhusplatsen 11
Gammalt vackert hamnskjul ifrån
1870-talet, förvandlat till sommarcafé,
showkrog och mötesplats.
Ut och äta – några tips
Kock & Vin
Adress: Viktoriagatan 12
Förstklassig gourmetkrog med ambitioner att förnya det svenska köket.
Babar & Restaurang
Adress: Kungsportsavenyn 29
Babar ligger mitt på Avenyn. Avslappnad
stämning med stil. Välbesökt bar med utsikt över paradgatan.
Kometen
Adress: Vasagatan 58
Unik restaurang med historik. Författare,
konstnärer, musiker och artister har satt
sin prägel på atmosfären.
c a n c e r v å r d e n #4 2010
41
Inför Nationella konferensen
En ledsagning till
programutbudet.
Redaktionens personliga tips
”Det här vill jag inte missa”
Föreningens fullmatade program för den nionde nationella konferensens,
finns med som bilaga i det här numret av tidningen. Redaktionen för
Cancervård kommer självfallet vara på plats i Göteborg. Här kommer några
personliga tips från några av oss i redaktionen om vad vi utifrån våra
respektive verksamhetsområden tycker verkar extra spännande och absolut
inte vill missa.
42 c a n c e r v å r d e n #4 2010
Inför Nationella konferensen
Foto: www.fotoakuten.se
Ska ut ifrån sin stora erfarenhet som ledare föreläsa kring ämnet ledarskap
Chefen skall vara en god ledare som
förmår peppa andra till goda resultat.
Många provar på chefskap men många
slutar väldigt snart. Kristina ställer frågan – vad saknar chefer idag?
Förmodligen bidrar ett otydligt uppdrag, en osund arbetsmiljö och höga
krav från medarbetarna, till att det ibland
upplevs svårt att vara chef.
Kristina kommer i sitt föredrag trycka
på
• Identifiera arbetsuppgifter
• Balansen i livet
• Nivåer i arbetsresultat
• Du i centrum
Marlene Knöös, avdelningschef för
Strålbehandlingsavdelningen, Onkologiska kliniken, umas, Malmö tänker gå
på:
Livsfarlig ledning – chefens vardag?
Föredragshållare: Kristina Granevåg,
onkologisjuksköterska, medicine magister samt rektor på Forsa folkhögskola.
Vi kommer att få tips som förenklar chefens vardag. Detta känns som ett inspirerande föredrag för ledare i sjukvården,
men är säkert nyttig kunskap för medarbetare.
Workshop Kommunicera bättre – Samarbete inom och mellan personalgrupper i
cancervården
Föredragshållare: Lena Sharp, onkologisjuksköterska, med dr, områdeschef,
projektledare, Ing-Marie Moegelin, onkologisjuksköterska, utbildnings/utvecklingssjuksköterska och Nadja Rydstedt,
onkologisjuksköterska, deltagare i projektledningen och kursledare.
De presenterar tillsammans ett pågående vårdutvecklingsprojekt vid Onkologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset, i syfte att förbättra
kommunikationen och samarbetet inom
och mellan yrkesgrupperna med syfte att
förbättra patientsäkerheten.
Projektet omfattar bl a utbildningsinsatser för alla yrkesgrupper men med
fokus på sjuksköterskor inom strålbehandling. Vid workshopen redovisas
och diskuteras data från projektet, till-
vägagångssätt och kliniska konsekvenser.
Flera framgångsrika åtgärder har genomförts t ex en funktionsbeskrivning för onkologisjuksköterskor.
Presentationen känns mycket angelägen i dagen cancervård där den tekniska
och fysikaliska utvecklingen går väldigt
snabbt och där olika leverantörer har olika benämningar för samma sak t ex Cone
beam.
Anki Delin Eriksson, utbildnings- och
utvecklingssjuksköterska, huvudhand­
ledare, Verksamhet onkologi, su/Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg, tycker inte
att vi ska missa följande föreläsningar:
Livet i fokus! Värdig vård i livets slut.
Svensk forskning på skotska landsbygden.
Föredragshållare: Ulrika Östlund, onkologisjuksköterska, tjänstledig från sina
lärartjänster på Karolinska Institutet och
Högskolan i Gävle. Just nu håller hon på
med sin ”post doc”. Ulrika Östlund är
också styrelseledamot i European Oncology Nursing Society (eons).
Ulrika Östlund beskrev sitt arbete på
den skotska landsbygden i senaste numret av Cancervården. Nu finns alltså möjligheten att höra henne själv berätta om
sitt postdoktorsprojekt. Missa inte detta!
Syftet med det här projektet är att utveckla och testa en intervention som kan
hjälpa sjuksköterskor verksamma inom
primär och hemsjukvård att främja värdighet hos personer som befinner sig i li-
c a n c e r v å r d e n #4 2010
43
Inför Nationella konferensen
vets slutskede samt öka deras möjligheter
att få god vård i hemmet. Interventionen
innefattar bedömning av behov och förslag på vårdhandlingar för att bevara den
döende personens känsla av värdighet.
Vidare kan detta hjälpa sjuksköterskan
att erbjuda individualiserad vård utifrån
det som patienten har identifierat som
betydelsefullt.
Du kommer att få lyssna till Ulrika
Östlunds beskrivning av projektet, men
också hennes upplevelser om att vara en
svensk sjuksköterska och bedriva forskning i ett annat land.
Förbättringskunskap eller forskning
– what´s the difference?
Föredragare: Helle Wijk, leg.sjuk­
sköterska och docent i omvårdnad. Hon
har en tjänst som universitetslektor vid
Sahlgrenska Akademin, Institutionen för
Vårdvetenskap och Hälsa i kombination
med en tjänst vid Sahlgrenska Universitetssjukhus och enheten för kvalitets­
utveckling och patientsäkerhet. Helle
Wijk undervisar i förbättringskunskap
och har en bakgrund som verksamhetsutvecklare.
Efter att själv ha gått kursen för­
bättringskunskap där Helle Wijk är
k­ urs­ansvarig och hört henne föreläsa
vid ett flertal tillfälle så kan jag rekommendera detta föredrag. Helle Wijk har
ett starkt engagemang i dessa frågor och
hon har förmågan att inspirera, så missa
inte detta!
Alla människor är i ständig utveckling
och i lärande genom hela livet. Den som
arbetar i hälso- och sjukvården behöver
få möjlighet att lära sig förbättra och
utveckla det system man arbetar inom.
­Helle Wijk beskriver i sitt abstract att
genom kunskap om hur och med vilka
metoder man kan förbättra vården kan
man som professionell vårdare bidra till
att aktivt kvalitetsutveckla vården med
patienten i fokus och därigenom även
stimulera till en lärande organisation.
Förbättringskunskap avser den kunskapsmassa som vuxit fram successivt
och internationellt är definierad vid som
Profound knowledge of Improvement eller ”konsten att lära”. Det handlar om att
omsätta, använda och utvärdera effekten
av forskningens resultat så den kommer
till nytta för dem som nyttjar vården.
Under föredraget klargörs skillnaden
mellan forskning och förbättringskunskap med praktiska exempel på vilka
mervärden kunskap och färdigheter
inom detta område kan generera för
­vården.
Vem vårdar vårdaren?
Föredragare: Erica Neuman, leg.sjuksköterska, Väsby-Sigtuna ASIH och
­Helena van der Tol, leg. sjuksköterska,
Sollentuna ASIH.
Med ett stort engagemang och genom
att verkligen bjuda på sig själva trollbinder de sin publik under sitt föredrag. Jag
har hört dem vid ett tidigare tillfälle och
44 c a n c e r v å r d e n #4 2010
Inför Nationella konferensen
fick mig många tankar och funderingar
som jag själv kunde reflektera över. Man
­känner igen sig själv i mångt och mycket
i deras föredrag.
Föreläsarna ställer i sitt abstracts frågor som ”kan man arbeta med svårt sjuka och döende människor år ­efter år utan
att själv ta skada”? ”Blir man inte hård
och kall för att skydda sin egen mentala
hälsa”? Detta är frågor som ­utomstående
och även vi själva ställer oss ibland.
Den palliativa vården är en aktiv helhetsvård där också patientens närstående
är en självklar part att ta hänsyn till. Närstående fungerar till stor del som informella vårdgivare och behöver bli sedda
och få stöd för egen del. Förutom goda
medicinska kunskaper i palliativ medicin och omvårdnad så krävs av vårdaren dessutom en etisk kompetens och
lyhördhet som är speciell i den palliativa
vården.
Trots allt som är tungt och svårt i arbetet så ligger det en utmaning i att göra
den sista tiden så meningsfull som möjligt för den döende människan och familjen. Även om arbetet innehåller mycket
lidande och sorg så finns där också en
utvecklingspotential och utmaning för
vårdaren. Parallellt med erfarenheterna i
yrkeslivet och det privata livet stimuleras
vi att reflektera över det som redan skett
och om det blev bra eller dåligt. Blev det
som jag gjorde så bra det kunde bli och
hur ska jag göra nästa gång? Vi växer som
människor och får delvis också en ny syn
på livet. Hur gör man då för att bevara
sin egen mentala hälsa? Detta får ni svar
på under föredragets gång.
46 c a n c e r v å r d e n #4 2010
Christina Krångh Thuresson, leg.
sjuksköterska,
onkologisjuksköterska,
Sttrålbehandlingsavdelningen,
Jubileumskliniken, su/Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, tipsar oss särskilt om nedanstående två föreläsningar:
Rökavvänjning i cancervården
– Ge patienten en chans att vara delaktig
i sin behandling
Föredragare: Onkologisjuksköterskorna; Anette Kullgren, Frida Ljunge, och
Maria Kihlen.
Behandlingsresultat, biverkningsfrekvens
och graden av biverkningar påverkas
positivt om patienter med cancersjukdom slutar röka innan strålbehandling
påbörjas. Rökavvänjning innebär att få
hjälp att kartlägga patientens rökvanor
och beroende för att öka motivationen,
förbereda rökstopp, hantera abstinensbesvär och återfallsrisk. Patienten informeras om fördelarna med rökstopp inför
strålbehandling relaterat till biverkningar och behandlingsresultat. Man arbetar
med en kombination av samtalsstöd och
­läkemedel.
Det känns mycket intressant att få lyssna till det här föredraget. Jag arbetar själv
på strålbehandlingen och detta ämne
känns viktigt och ligger mig varmt om
hjärtat. Jag hoppas på att få med mig bra
tips och redskap för att få hjälp att kartlägga patientens rökvanor och beroende.
Det skulle kunna ge en möjlighet att öka
motivationen, förbereda rökstopp, hantera abstinensbesvär och återfallsrisk.
Etiska dilemman i vården – Hur skulle du
ha gjort?
Föredragshållare: Anna Jansson, leg.
sjuksköterska och författare. Hon är född
i Visby 1958 i ett hem där det på kvällarna
fanns tid för berättelserna och även möjligheten att bli lyssnad på. Hon fick också
tidigt lära sig om hur man bör vara mot
varandra i en familj för att det ska fungera. Så har det fortsatt genom livet. Både
i etiken och i kriminalromanen ställer man frågor om vad som är gott och
ont samt hur man bör leva sitt liv. Anna
menar att ett civiliserat samhälle måste
kunna ta hand om människor på ett bra
sätt. Detta är frågor som engagerat henne
under åren och det ska bli spännande och
intressant att höra henne utveckla dessa
frågeställningar. Etik och etiska dilemman har alltid intresserat mig.
Hon är en flitigt anlitad föreläsare och
som Anna också nämner är behovet av
att diskutera etiska dilemman mycket
stort. Etik arbetar vi ju med dagligen
inom vården.
Agneta Spetz, Onkologisjuksköterska,
institutionen för strålningsvetenskaperonkologi, Umeå universitetssjukhus,
Umeå, vill särskilt framhålla följande
­föreläsningar:
Take pride in being an oncology nurse and
recognize Your role in patient advocacy!
Föredragshållare: Lillie Shockney,
­administrativ direktör för Johns ­Hopkins
Avon Foundation bröstcentrumet sedan
1997. Hon är en legitimerad sjuk­sköterska
med en fil kand-examen inom vård administration från Saint Joseph’s ­College
och en magisterexamen i ­administrativ
Science från Johns Hopkins University.
Hon är ansvarig för kvaliteten på vårdprogram m m.
Lillie är också författare och nationellt
erkänd föredragshållare i ämnet bröstcancer. Hon har skrivit 11 böcker och många
artiklar om detta ämne. Jag tycker att detta
föredrag är intressant eftersom det speglar
många olika värdar. Vi får möjligheten att
lyssna på någon som är anhörig, patient
och arbetar i professionen.
Att leva tillsammans med och vara
närvarande hos en döende person
– Om förberedelser och strategier hos
närstående
Föredragshållare: Inger Benkel, auktoriserad socionom, kurator som arbetar
på Palliativa enheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg men också
är doktorand vid Sahlgrenska Akademin.
Hennes forskningsområde är närstående
inom palliativ vård.
Hon har gjort en studie som handlar
om att leva tillsammans med och vara
närvarande hos en döende person- om
förberedelse och strategier hos närstående. Studien visar, hur och med vilka
strategier närstående försöker förstå att
döden kommer att inträffa inom en inte
alltför lång framtid. De allra flesta närstående förstår att det är en sjukdom som
kommer att leda till döden redan när diagnosen ges. Patientens närstående använder sig av olika strategier för att kunna hantera det vardagliga livet. De slutar
inte att leva även om man förbereder sig
på att livet hos någon som står en nära
håller på att ta slut.
Eftersom jag själv bedrivit forskning
kring anhörigas roll och upplevelse, så
finner jag denna föreläsning särskilt intressant. n
Fredagen den 1 oktober 2010
Nu drar 2010 års Rosa Bandet kampanj igång
Varje år får 7 000 kvinnor beskedet att de har bröstcancer. Det betyder att var nionde
kvinna drabbas någon gång i livet. Antalet bröstcancerdiagnoser i Sverige ökar, men
samtidigt blir de som överlever allt fler. På 1960-talet levde cirka 50 procent av
bröstcancerpatienterna i Sverige tio år efter diagnos och behandling. I dag är siffran
80 procent. Cancerfondens Rosa Bandet kampanj pågår 1–31 oktober varje år. Rosa
Bandet är en internationell rörelse som har sitt ursprung i USA där man valde att
oktober månad skulle tillägnas uppmärksamhet och information om bröstcancer.
Målet med kampanjen är att ännu fler ska överleva – ett mål som bara kan bli
verklighet genom framgångsrik forskning.
Eva Gärdsmo Pettersson
journalist, medlem i
Cancervårdens redaktion
[email protected]
Pengarna som samlas in under Rosa Bandetkampanjerna går främst till att finansiera forskning, grundforskning såväl som bröstcancerforskning. Sedan 2003 har Cancerfonden finansierat
ett trettiotal forskartjänster och ett hundratal
­olika projekt inom bröstcancerområdet, bland
annat tack vare bidrag till Rosa Bandet-kampanjen. Med hjälp av de insamlade medlen från Rosa
Bandet kunde Cancerfonden förra året göra en
utdelning på 15 miljoner kronor till forskningsprojekt om bröstcancer.
Totalt har Cancerfonden delat ut 308 miljoner
kronor till bröstcancerrelaterad forskning under
de år som Cancerfonden har arbetat med Rosa
Bandet-kampanjen. Detta kan sättas i relation
till att Rosa Bandet-kampanjen totalt har samlat
260 miljoner kronor under samma period. Cancerfonden finansierar alltså bröstcancerrelaterad
forskning både genom pengar insamlade från
Rosa Bandet-kampanjen samt genom insamlade
medel till Cancerfonden generellt.
Men de insamlade kampanjmedlen används
också till att öka kunskapen om sjukdomen och
48 c a n c e r v å r d e n #4 2010
om vikten av tidig upptäckt. Cancerfonden arbetar även opinionsdrivande
Till exempel med att påvisa brister och
skillnader inom bröstcancervården i
olika delar av ­Sverige. En viktig ståndpunkt Cancerfonden har är att det
ska vara en självklarhet att alla får lika
vård, var man än bor i landet.
Målet med Cancerfondens Rosa
Bandet kampanj är att fler ska överleva bröstcancer. Att bara satsa
på bröstcancerforskning är, påpekar organisationen, inte det
mest effektiva sättet att bekämpa
sjukdomen. Det måste satsas på
flera områden; informationsoch kunskapsspridning,
grundforskning
och
bröstcancerforskning.
Att öka kunskapen
om sjukdomen och
framförallt informera om tidig upptäckt är en mycket
viktig del i arbetet
att få ner dödligheten
i bröstcancer. Att påminna kvinnor om att
gå på mammografi när
de blir kallade och att själva undersöka
sina bröst är några exempel på det.
Grundforskning är nödvändig eftersom det finns flera former av bröstcancer.
Forskarna behöver förstå biologin bakom, till exempel genom ökad kunskap
om cancerceller, för att kunna få fram ny
behandling och nya läkemedel. Många
av de stora genombrotten inom bröstcancer kommer från grundforskning och
de kommer också andra cancerformer
till nytta. Därför måste forskare satsa på
både generell forskning, grundforskning,
och specifik kunskap, bröstcancerforskning, för att kunna bekämpa sjukdomen
på bästa sätt.
Vad har de senaste genombrotten
inom bröstcancerforskningen lett
till?
• Införande av antiöstrogen­
behandling, vid bröstcancer som
växer på grund av östrogen.
• Behandlingar som kombinerar
olika typer av cytostatika, vilket
ökar ­överlevnaden.
• Upptäckten att bröstbevarande
­kirurgi kombinerat med strålning har
lika bra effekt för överlevnaden som
att ta bort hela bröstet.
• Upptäckten att långt bruk av hormonpreparat vid klimakteriet ökar risken
av vissa typer av bröstcancer.
• Att man kan utreda orsaken till cirka
hälften av all ärftlig bröstcancer.
• Att läkemedlet Herceptin införts för
behandling av en speciell form av
bröstcancer och att det minskar risken
för återfall.
• Upptäckter att det, på molekylär nivå,
finns flera olika typer av bröstcancer
vilket ökat kunskapen om sjukdomens
komplexitet.
Värd att lyfta är också den svenska studie, som ligger till grund för införandet
av allmän mammografi-screening, för
­tidig upptäckt av bröstcancer.
Dagens forskning handlar mycket om
att hitta rätt behandling till varje bröstcancerpatient baserat på de specifika
egenskaper cancercellerna har. Det arbetas på många håll med olika typer av test
för att kartlägga prognosen för en bröstcancerpatient och vilken behandling som
är mest lämplig.
Bröstcancerforskare Ingrid Hedenfalk jobbar mycket med att hitta tidiga
­genetiska förändringar som uppkommer i bröstet innan cancer utvecklas,
framförallt hos kvinnor med ökad risk
att utveckla bröstcancer. Forskning pågår också, bland annat av Karin Nordin
och Yvonne Brandberg, som handlar om
psykologiska reaktioner i samband med
ärftlig bröstcancer.
Dagens forskning handlar också
­mycket om andra orsaker tillbröstcancer
än de ärftliga, till exempel livsstil. Nya
behandlingsmetoder, rehabilitering och
identifiering av vilka bröstcancerformer
som är aggressiva jämfört med mindre
aggressiva, pågår också och är viktiga. n
Rosa Bandet kampanjen kan stödjas på en mängd olika sätt.
Privatpersoner kan:
Köpa och bära det rosa bandet: Det kostar 25 kr och finns att köpa Apoteket, Clas
Ohlsson, ICA och Lindex under oktober månad. I år är det designat av en av Sveriges
mest uppskattade modeillustratörer, Liselotte Watkins. Hon har skapat ett 70-talsinspirerat mönster. Tidigare år har bandet forgivits av Carin Rodebjer (2006), Lars Wallin
(2007), Ingegerd Råman (2008) och Gert Wingårdh (2009).
Ge en gåva: Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj pågår 1-31 oktober varje år. Övriga
tider på året går pengarna till alla cancerformer. Donationer kan göras via Cancerfondens webbsida www.cancerfonde.se eller kan sättas in direkt på Cancerfondens plusgirokonto 901986-0. Märk insättningen med ROSA i textrad/meddelanderuta.
Starta en egen insamling: I skolklassen, på arbetsplatsen eller i vänkretsen. Kampanjen pågår som vanligt under oktober månad, men redan från slutet av september kan
man starta en egen Rosa Bandet-insamling.
Ljusmanifestation: Manifestationer anordnas runt om i landet fredagen den 1 oktober.
Det blir starten på årets Rosa Bandet-kampanj:
• 1 okt: Kungsträdgården, Stockholm kl 16.30–20.00
• 1 okt: Domkyrkoplatsen, Göteborg kl 18.00–20.00
• 2 okt: Södertull, Malmö kl 16.00–20.00
Ljusmanifestationerna är ett samarbete mellan patientföreningen BRO och Cancerfonden.
.
TV-gala: Årets Rosa Bandet-gala, En kväll för livet, kommer att direktsändas i TV3 från
Lisebergshallen i Göteborg torsdag den 28 oktober kl 20-22. Där går det att ringa in ett
bidrag.
Företag kan stödja kampanjen genom att köpa Rosa Bandets företagspaket 2010 för
5 000 kr. Det ger rätt att använda banners på hemsidan, mejlsignatur, diplom och två
sittplatser till TV-galan
Källa: Cancerfonden
c a n c e r v å r d e n #4 2010
49
R a pp o r t f r å n t e m a d a g e n
Omvårdnad för livet och döden
Dagens Medicin arrangerade den 11 maj, tillsammans med
Sjuksköterskor i cancervård, Hematologisjuksköterskor i Sverige,
Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad samt Nätverket för
forskande sjuksköterskor inom palliativ vård, en temadag för
sjuksköterskor som arbetar inom cancer, hematologi och palliativ
vård. Arrangemanget, som hölls på Bonnier Conference Center
i centrala Stockholm, lockade ett hundratal deltagare från hela
landet. Tidningen Cancervården var på plats under dagen.
50 c a n c e r v å r d e n #4 2010
Eva Gärdsmo Pettersson
journalist, medlem i
Cancervårdens redaktion
[email protected]
Framtidens utmaningar i omvårdnaden
Temadagen inleddes med en föreläsning av Yvonne Wengström, professor i
onkologisk omvårdnad vid Cancer Care
Research Centre i Skottland samt Karolinska Institutet i Solna, om de framtida
utmaningarna inom omvårdnaden av
cancerpatienter.
Hennes utgångspunkt var den generella beskrivningen av den utveckling som
ligger framför:
• Åldrande population.
• Ökad medvetenhet och kunskap hos
patienter och anhöriga.
• Ökat fokus på patienters önskemål.
• Målsökande behandlingsmetoder
– kräver ny kunskap.
• Integrerade strategier för cancervård.
• Teknologiska framsteg, t ex s k telehealth.
• Krav på optimerad resursanvändning i
vården.
• Ökning av multimodala terapier.
• Individualisering av hälso- och
sjukvården, typ av tumör kommer
att styra mer än program för t ex
­bröstcancer.
• Ökad andel långtidsöverlevare.
• Brist på specialistutbildning.
Omvårdnadsutveckling
Allt fler cancerpatienter överlever sin
cancer, men kunskaperna är fortfarande
dåliga kring långtidseffekterna av sjukdom och behandling. På vilket sätt ska
uppföljning ske? Vad beror på sjudomens
långtidseffekter, vad beror på senbiverkningar? Det finns ett stort behov av att
utveckla evidensbaserade riktlinjer för
omvårdnaden av långtidsöverlevande.
En snabb teknologisk utveckling bidrar till att möjliggöra ökad egenvård på
ett kreativt sätt och till minskade kostnader. Hjälpmedel som i realtid kan skicka
uppgifter om symtom, biverkningar, värden etc, till sjuksköterskan på kliniken.
Patienten och sjuksköterskan ser samma
graf över symtomen. I Skottland görs
nu försök om att de enklaste symtomen
skickas till en larmcentral istället för till
specialistvården och att endast lite mer
komplicerade svar skickas dit.
Yvonne Wengström ansåg att den utvecklingen har en stor potential och den
har hittills fungerat mycket bra.
Framtidens omvårdnad sker på distans, avslutade hon provocerande och
påpekade att sjukvården måste lära sig
att tänka om och tänka nytt.
Yvonne Wengström beskrev utvecklingen från dagens omvårdnad till morgondagens.
Sjuksköterskerollen kommer, enligt
Yvonne, spela en nyckelroll i arbetet med
omvårdnaden av cancersjuka patienter.
Det är sjuksköterskor som kommer att
ansvara för kvaliteten och bära en tydlig
roll i det multidiciplinära samarbetet.
Introduktion och användning av nya läkemedelsterapier inom cancerbehandling
Ett stort antal nya avancerade läkemedel
mot olika tumörformer har introducerats de senaste åren, och en rad nya står
på tur. Ett stort ansvar faller på sjuksköterskan i införandet av dessa nya, potenta, läkemedel vad gäller den praktiska
rutinen i kliniken. Clementine Molin, leg.
Från
Sjukhusbaserad vård
Landsting huvudsaklig arbetsgivare
Varierad/ej enhetlig specialistutbildning
Verksamheten styrd av professionens roll
Gammaldags image
==>
==>
==>
==>
==>
==>
Till
Öppen vård
Olika arbetsgivare/modeller
Standardiserad specialistutbildning
Patientcentrad vård
Nya möjligheter
sjuksköterska och enhetschef vid kliniska
prövningsenheten på Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,
tillika, ansvarig i förening Sjusköterskor
i cancervård för Targetutbildningen, presenterade exempel på praktiska frågeställningar för sjuksköterskor.
Clementine inledde med att tipsa publiken om att en ny omgång Targetutbildningar kommer att starta i höst. En
grundförståelse för läkemedlens verkande mekanism är en förutsättning för
förståelsen för hur de påverkar patienterna och det är inte alldeles okomplicerat. Targetutbildningarna fyller därför en
viktig funktion.
Cancerläkemedel introduceras vanligen vid metastatisk sjukdom. I många
fall kommer effekt vid metastatisk sjukdom att avspeglas i klinisk nytta även för
adjuvant behandling.
Vilken är sjuksköterskans roll?
• Tillhandahåller säker administration
av läkemedlen.
• Bedömer biverkningarnas svårighetsgrad.
• Förebygger eller minimerar biverkningarna.
Generellt har Targetläkemedel mildare
biverkningar i förhållande till sin tumörpåverkan än traditionell behandling. De
är inte lika toxiska för vitala organ, men
påverkar ändå livskvaliteten på patienterna. Vanliga biverkningar är diarréer,
illamående och kräkningar samt torra
slemhinnor.
De Targetläkemedel som verkar utanför
cellen eller mot cellmembranet får i sitt
läkemedelsnamn suffixet – mab ( t ex
Bevacizumab)
De targetläkemedel som verkar inom
cellerna, får suffixet – mib (t ex Bortezomib).
c a n c e r v å r d e n #4 2010
51
Yvonne Wengström
De läkemedel som ges oralt, hanteras
av patienten själv hemma. Läkemedlet
ges ofta under en mycket lång tid, vilket
innebär att patienten befinner sig inom
vården under en längre tid än tidigare.
Det innebär i sin tur att vårdorganisationen måste anpassas. För att patienten
ska fortsätta att ta läkemedlet under lång
tid oralt i hemmet, trots att det kanske
ger biverkningar och att patienten i övrigt känner sig frisk, krävs dessutom en
mycket proaktiv inställning till problemet från vårdens sida.
Viktigast för en säker administration
är förekomsten av tydliga skriftliga instruktioner och god kunskap om läkemedlen. Det kräver en god organisation.
Mätverktyg och skattningsskalor i cancersjukvården – vad vinner vi på att dokumentera vårt arbete?
Carina Lundh Hagelin, leg.sjuksköterska,
med. dr, Stockholms Sjukhem, berättade
om hur vi kan använda olika metoder att
dokumentera och kvalitetssäkra vårt arbete för att få ökad kraft i utvecklingsarbetet och hjälpa våra patienter.
Carina beskrev inledningsvis ett antal
kvalitetsindikatorer för vård i livets slutskede som man vill mäta och följa upp:
• Patientinformation om situationen.
• Information till närstående om patientens tillstånd.
52 c a n c e r v å r d e n #4 2010
Clementine Molin
• Smärtlindring vid smärta, enligt nrs/
vas skattningsskalor.
• Lindring från övriga symtom.
Hur man använder skalorna påverkar resultatet. Att använda skattningsskalor på
ett mer strukturerat sätt, ger en mer enhetlig bild av patientens situation. Sjuksköterskans erfarenhet av att använda
mätverktyg ger mindre svarsskillnader,
alla delar koms ihåg och också problem
som patienten inte själv berättar om kan
fångas.
Vad finns det för hinder att använda
frågeformulär inom den palliativa vården? Frågeformulären är ofta för omfattande, det kan vara svårt att särskilja frågorna samt svårt att tolka svaren.
Carina Lundh Hagelin påpekade att
skattningsskalor alltid ger en subjektiv bild av patientens besvär och att de
egentligen inte fyller någon större funktion utan kompletterande samtal om
skattningen. Frågor som bör ställas är:
• Intensitet, frekvens, duration, besvär.
VAS-skattningen kan t ex endast besvara intensiteten.
• Vad utlöser problemen?
• Hur ofta uppstår problemen?
• Vad förbättras?
• Vilka aktiviteter hindras?
• Vilka känslor väcks?
Befintliga skattningsskalor kan användas, men skattningarna bör utvärderas.
Dokumentera och samtala inom teamet,
utvärdera insatser mot symtom samt
återkoppla alltid till patienten. Med en
bredare syn på mätverktyg och skattningsskalor kan man uppnå en verkligt
personcentrerad vård.
Bättre kvalitet i dokumentationen förbättrar den personcentrerade vården för
patienter som kan ha kort tid kvar att
leva.
Att arbeta nära döden – erfarenheter hos
vårdpersonal
Att vårda döende patienter under lång
tid behöver inte innebära att man tappar engagemanget för den enskilde patienten. Inga-Lill Källström Karlsson, leg.
sjuksköterska och universitetsadjunkt
vid Örebro universitet, visade med exempel ur sin avhandling, som blev klar våren 2009, hur det går att hitta strategier
för att hämta kraft i att möta andras död.
Avhandlingen studerade verksamheten vid en hospiceavdelning från dess
öppnande 1991 till och med våren 2005
med intentionen att belysa erfarenheter
av livet nära döden ur ett personal- och
patientperspektiv.
I den första delstudien beskrev IngaLill karakteristika för kvinnor och män
som vårdades på hospiceavdelningen un-
Carina Lundh Hagelin
der dess första tio år (1992–2001). Fokus
låg på likheter och olikheter och eventuella förändringar över tid. I den andra
fördjupas förståelsen av hospicepersonalens uppfattning om att vårda döende
patienter med fokus på patienters sviktande kroppar.
Den tredje delstudien utforskade
hospicepersonalens tankar, känslor och
inställning till att möta lidande och död
under lång tid och i den fjärde och sista
utforskade Inga-Lill hur döende patienter med cancer erfar att leva nära sin förestående död i en hospicekontext.
Hon talade om Döden som förändringsagent, och Döden som följeslagare, i
betydelsen att döden är något som berör
alla, patient, närstående och personal.
Med döden i påtaglig närhet blir livet här
och nu viktigare, vänner och familj samt
viktiga aktiviteter blir mer betydelse­fulla.
Personalen försöker upprätthålla en
gräns gentemot döden på fritiden. Egen
tid blir viktigare. Man finner ro och kraft
i naturen. Närheten till döden kan också
leda till en större tillförsikt inför sin egen
styrka och kompetens.
Avhandlingen gav insikter om hur döende patienter uppfattade sin vård. IngaLill talade om att personal måste bekräfta
och fånga upp patienten i dess sviktande
kropp. Det handlar om att kunna sätta sig in i patientens erfarenhet av sin
Inga-Lill Källström Karlsson
kroppsförlust, att uppmuntra till att så
länge som möjligt bevara kroppsfunktionen och dagliga vanor och att identifiera och balansera patientens behov av
kroppskontroll.
Personalen på hospice ska främja en
ömsint kroppslig patientvård och känna
stolthet i att vara duktiga på detta. Den
ska också ha en god förmåga att känna in
stämningsläget.
Metoder att optimera antiemetikabehandling till cytostatikapatienter
I syfte att optimera den förebyggande
antiemetikabehandlingen har antiemetikagruppen vid onkologiska kliniken,
Universitetssjukhuset i Linköping under
många år arbetat med ett system för att
kvalitetssäkra behandling och uppföljning av illamående och kräkningar. Sussanne Börjeson, leg.sjuksköterska, universitetslektor, centrum för kirurgi och
onkologi, Landstinget i Östergötland,
samt ansvarig för Svenska Emesisregistret talade om detta. Och vem kunde väl
bättre än hon göra det?
Patienternas problem med biverkningar av behandlingen är en av vårdens stora
utmaningar. Vad gäller illamående är de
ca 50% av cancerpatienterna som under
behandling lider av illamående och kräkningar i olika grad. Det är vanligast vid
cytostatika- och strålbehandling. Den
här biverkan påverkar påtagligt patienternas livskvalitet och den kräver mer
vårdkontakt, förlängd vårdtid och kan
också påverka den antitumorala behandlingen och därmed överlevnadschansen.
I Svenska Emesisregistret finns evidensbaserad profylax samlad som går att
omsätta kliniskt. Registret startade lokalt
på kliniken i Linköping i slutet av 90-talet men har nu vuxit till ett webbaserat
register som används av 15–20 kliniker. I
registret ligger förutom riktlinjer, en patientdagbok för daglig registrering av illamående och kräkningar och en databas
för lagring av information.
Riktlinjerna uppdateras kontinuerligt
av den arbetsgrupp som finns runt registret. På klinikerna som är anslutna till
registret, kan alla personal logga in i det
och registret kan i viss mån modifieras av
deltagarna för att bättre anpassas efter de
lokala förhållandena.
Snart räknar Sussanne med att arbetet
för att göra det möjligt för patienterna
att fylla i dagboken digitalt direkt in i registret, ska vara färdigt. Då blir vinsterna
med registret ännu större.
Sexuellt välbefinnande vid cancer – hur
ger vi råd och stöd till våra patienter
Sexuellt välbefinnande vid cancer är väl
en naturlig del av livet, också efter ett
cancerbesked, eller? Christel Wendt, leg.
c a n c e r v å r d e n #4 2010
53
Sussanne Börjeson
sjuksköterska, avdelningen för hematologi, Skånes universitetssjukhus i Lund,
gjorde 2008, en magisteruppsats om
kvinnors sexuella välbefinnande efter
behandling av maligna blodsjukdomar.
Magisteruppsatsen har nu vidareutvecklats till ett projekt om hur sjuksköterskor
ger råd om sex och samlevnad till patienter, och hur de ska kunna förmedla kunskaperna till kollegor.
För patienter som får besked om cancer innebär beskedet ett dödshot. Det
kan antingen leda till en närmare relation till partnern, eller tvärtom. 1 /3 av
patienterna i Christels studie kunde inte
tala med sin partner om hur beskedet,
sjukdomen och behandlingen påverkade
sexualiteten.
Sexualiteten påverkas av:
• Oro för smitta.
• Smärta vid samlag – slemhinnorna
påverkas; ökad torrhet, risk för svamp,
förtjockningar och t o m samman­
växningar.
• Störd upphetsningsfas – nedsatt lust.
• Fatigue.
• Förändrad kroppsuppfattning
– bristande självkänsla.
För att sjuksköterskan ska fungera som
samtalspartner och kunna ge råd om sex
och samlevnad, krävs utbildning. Dels i
54 c a n c e r v å r d e n #4 2010
Christel Wendt
ämnet, dels i hur man pratar med patienter. Många, både patienter och personal
upplever sex och samlevnad som något
ytterst privat, därför krävs rutiner för
samtalen och träning i att genomföra sådana samtal.
Det är viktigt, betonade Christel, att
samtalen påbörjas så tidigt som möjligt.
Hon påpekade också att det är en stor
hjälp att ta fram skriftlig information.
Christel har tillsammans med en kollega i Uppsala tagit fram ett sådant. Maila
Christel för mer information eller för att
få ta del av den skriftliga informationen,
[email protected]
Hur upplever patienter med lungcancer
tid? Existentiella, psykosociala och organisatoriska utmaningar i livets slut
Med utgångspunkt från sin avhandling
Symtom, besvär och tid hos kvinnor och
män med lungcancer, diskuterade Malin
Lövgren, leg.sjuksköterska och med. dr
vid Högskolan Dalarna, hur tid upplevs
av patienter med lungcancer i livets slut,
vårdpersonalens utmaningar att bemöta
dessa patienters behov samt vårdorganisationens roll.
I ett globalt perspektiv är lungcancer
den cancerform som flest människor
insjuknar i. Patienter med lungcancer
är på många sätt en oerhört sårbar patientgrupp som av olika skäl kommer
sent till diagnos, har stora besvär och har
kort överlevnad. Därför var det för Malin extra viktigt att belysa dessa patienters behov. I den forskargrupp som hon
deltog i hade man tillgång till ett, till sin
storlek, unikt material av lungpatienter i
­Stockholm.
Hon visade att vårdkedjan för en stor
majoritet av de studerade patienterna
klart överskrider de tidsgränser som har
satts i nationella rekommendationer. Det
gäller också för de tidsintervaller som
passerar mellan vårdtillfällena. Detta
förorsakar patienterna stor ovisshet och
stort lidande. Mellan en fjärdedel och en
tredjedel av patienterna anser att de har
upplevt problem med hälso- och sjukvårdens sätt att fungera under det första
året efter diagnos. Endast en tredjedel
av patienterna ansåg att de fick adekvat
smärtlindring under de första tre månaderna efter diagnos. Kvinnor rapporterade om mer problem än män nära efter diagnos, men annars är skillnaderna
mellan kvinnliga och manliga patienter
inte så stor. Skillnaderna inom respektive
grupp är betydligt större.
Malin Lövgren
Utmaningar i vården
• Bättre organisation av vården.
• Bättre stöd till patienten.
• Bättre resurshantering av patientens
kvarvarande tid i livet.
• Bättre legitimitiet för patientens perspektiv.
• Mer tid för psykosocialt arbete för
patienten.
• Framför allt: Få till kontinuitet, samordning och tillgänglighet för de här
patienterna.
Nya genombrott i behandlingen av ­cancer
– hur långt kan vi nå i den bästa av
världar?
Femårsöverlevnaden i exempelvis bröstcancer är nu uppe i över 80 procent.
Är vi nöjda så – och hur långt skulle vi
kunna nå om prevention och behandling fungerade optimalt i alla led? Bengt
­Westermark, leg. läkare, professor, ord-
Primärt förebyggande av cancer
Riskfaktor
Tobaksrökning
Alkohol
Övervikt/fetma
Fysisk inaktivitet
Joniserande strålning
Yrkesexponering
Bengt Westermark
förande i Cancerfondens forskningsnämnd, gav en vision om möjligheterna,
och en diskussion om kostnaderna. Är
det värt priset?
Andelen patienter som dör av cancer
är totalt sett, trots en svag nedåtgående
trend, kvar på ungefär samma nivå som
år 1980. I den takt som utvecklingen hittills gått kan man kanske hoppas på bot
för cancer om 150–200 år.
Ett angreppssätt är prevention. Dels
primärt, innan en precancerös cellförändring uppstår , dels sekundärt, för att
förhindra tillväxt av cancerös cellförändring samt för att förhindra metastasering.
Sverige ligger, internationellt sett, i
princip i topp inom all cancerbehandling. Men skillnaderna är inte så stora.
Tumörformen spelar en större roll än
land. Överallt är prognosen för testikelcancer bäst och prognosen för lung- respektive levercancer sämst.
Dödlighet i cancer, %
20–25
3
30
5
2
>5
Total möjlighet att reducera uppkomsten av cancer är 35–30 procent.
Möjlig reduktion, %
65
30
25
10
10
25
Screening – sekundär prevention
Cervixcancer bör förbättras.
Bröst bör förbättras och utvidgas.
Colorectal bör införas i fler
landsting.
Prostata här bör man vila på
hanen med PSA-prover.
Övriga ännu ej etablerade metoder.
Bengt Westermarks synpunkter på screening är att de är viktiga men att de trots
allt har en begränsad betydelse och att
vinstens är relativt marginell. Totalt sett
uppnår man med de screeningmetoder
som nu är kända totalt 5 procent ökad
canerbot.
Targetläkemedel
Läkemedel kommer i fortsatt ökad utsträckning att få en allt viktigare roll vid
behandling av patienter med tumörsjukdomar, både för att förbättra överlevnaden och för att fördröja sjukdomsprogress. Kostnaden kan dock vara stor och
vinsten modest för dessa centralt för hela
EU registrerade läkemedel.
En nationell cancerstrategi
En nationell canerstrategi håller på att
tas fram. En gemensam strategi tillsammans med regionala cancercenter blir ett
instrument för fortsatt arbete med viktig
cancerprevalens. n
c a n c e r v å r d e n #4 2010
55
Bryggen – the Hanseatic wharf in Bergen. Foto:Andrea Giubelli/Innovation Norway
Studieresa till Bergen strålbe Jag fick erbjudandet att hospitera på en specialistklinik i ett nordiskt land genom
föreningen Sjuksköterskor i Cancervård som har en nordisk samarbetsgrupp (NSG).
Jag valde strålbehandlingen på Haukelands sjukhus i Bergen. Stipendiet täckte resa och
boende och min arbetsgivare bidrog med ledighet med lön. Tack så mycket för detta!
Yvonne Pålsson
onkologisjuksköterska, Strålbehandlingen, Centrallasarettet, Växjö
Min första reflektion när jag är hemma i Växjö
igen, tänk så fantastiskt att få åka iväg i tre dagar till en annan strålbehandlingsavdelning, på ett
annat sjukhus, i ett annat land, bara jag. Det är ett
56 c a n c e r v å r d e n #4 2010
privilegium som inte är alla förunnat men som
jag önskar kunde erbjudas alla.
I Växjö har vi en liten Varianklinik med två acceleratorer, en ct och Eclips dosplaneringssystem.
Strålbehandlingen är nu tio år gammal, ingen apparat har obi och vi kör inte imrt-behandlingar.
Vi står inför en tid när avdelningen behöver utökas och apparaturen förnyas. Det är därför extra
angeläget att få komma iväg och se på nyare utrustning och eventuella skillnader i behandling.
Jag blev mycket väl mottagen, fick en
kontaktperson (Helga) och fick genom
henne en fin introduktion genom rundvandring och information om verksamheten i stort. Jag hade i förväg annonserat
ungefär hur jag ville att min hospitering
skulle se ut. Så jag tog mig sedan själv
runt inom enheten och tittade på det jag
önskade. Jag var på ct och simulering
och kunde jämföra hur vi informerar och
fixerar patienter inför strålbehandling.
Här var det inga större skillnader.
Tid på dosplaneringen
Eftersom jag själv är sjuksköterska och i
huvudsak arbetar som dosplanerare så ägnade jag en hel del tid på dosplaneringen
och då främst på att studera imrt-planer
eftersom vi inte gör det i Växjö. Det gav
mig mycket och det var också en hel del
skillnader på dos och fraktionering av
behandlingar. Jag satt med ett par av fysikerna och vi tittade bl a på 4-ct-bilder
på en buktumör. Det gav möjligheter att
se rörelserna av de inre organen på ett bra
sätt så att marginaler både till tumör och
riskorgan kunde anpassas efter det.
Vi tittade även på en dosplan med
Rapid­Arc och diskuterade runt den.
Rapid­Arc är en form av imrt som ges
med 1 eller 2 fält (eller snarare varv) där
lerar själva varje plan inför start genom
att göra en Portal-dos-mätning. Fysiker
tillkallas endast vid större avvikelser. På
imrt-behandlingar tas bilder med obi inför varje behandling. Matchning och förflyttning görs on-line och alla tycker att
obi är fantastiskt. I Bergen har man inga
specifika strålläkare utan alla onkologer
kan rita in strålområde på sina respektive
patienter. Därav får också var och en tillkallas för att kontrollera ”sin” dosplan. Vid
start av strålpatient är inte läkare med. I
Växjö har vi två läkare som enbart är på
strålbehandlingen. Jag tror att de har större möjlighet att upprätthålla kompetensen inom strålbehandling och de finns alltid till hands vid behandlingar och är även
med på en del starter.
PET-CT-centrat
Jag fick också möjlighet att vara på det
nya pet-ct-centrat som varit igång sen
april 2009. Jag följde här en patient som
skulle undersökas med avseende på en
eventuell metastasering av en ventrikel-
cancer. Först såg jag hur det radioaktiva
ämnet fdg anlände, kontrollerades, togs
om hand, doserades och injicerades till
patienten. Jag var med på samtalet med
patienten och även på själva undersökningen som i det här fallet tog 30 minuter. Det blev väldigt tydliga och fina
bilder men en viss skepsis kunde höras
från någon, eftersom man i förväg trott
att det skulle bli en stor vinst med petct vad det gällde att strålfälten skulle bli
mindre för patienterna. Man har istället
i vissa fall sett både falskt negativa och
falskt positiva resultat av pet-undersökningarna, vilket gör det svårt. Tanken är
också att man ska överföra pet-ct-bilder direkt till dosplaneringssystemet så
att bilderna kan användas för planering
av strålbehandling vilket ju är bra.
Sista dagen tillbringade jag på behandlingsapparaterna. Man har sex acceleratorer men bara fem i drift, tre av dem är
nya med imrt, RapidArc, obi och Cone
Beam ct. Fyra av acceleratorerna är placerade i en nybyggd del av sjukhuset och
handlingsavdelning
gantryt rör sig hela tiden runt patienten
medan mlc-bladen rör sig dynamiskt ut
och in för att optimera dosen till målområdet men framförallt minska på dos till
närliggande riskorgan. En fördel med behandlingen är också att den går snabbt. I
Bergen har man dock inte kunnat börja
med RapidArc-behandling eftersom man
har ett betalningssystem som gör att man
får betalt per strålfält. En imrt-plan kan
ha 7–20 fält mot RapidArcs 1–2 fält (varv).
Att det i själva verket är en minst lika avancerad plan med RapidArc, vad gäller
planeringen, är svårt att få genomslagskraft för.
imrt-behandlingarna är väl etablerade
i Bergen och stråleterapeuterna kontrol-
RapidArc med OBI.
OBI-bilder
c a n c e r v å r d e n #4 2010
57
nn och Helga.
Yvonne i mitten tillsammans med Dagfi
har en praktisk lösning på hur patienterna tas från väntrum till omklädning
till behandling, där man har två omklädningsrum intill behandlingsrummen som gör att nästa patient som ska
behandlas alltid är klar och inte behöver
klä om inne i behandlingsrummet. Det
finns heller ingen lång gång in till behandlingsrummet utan bara en dörr som
Den 60 cm breda dörren.
är ca 60 cm tjock. Detta spar utrymme.
I Bergen jobbar man just nu med att
dels bli papperslösa men också med att
minska på simulatortiden för att frigöra resurser. Man har totalt fyra papper: en strålrekvisition, ett strålkort, ett
fotoark och ett dosplan-papper. Fotoark
58 c a n c e r v å r d e n #4 2010
och dosplan kastas efter behandling. Det
som är skillnad är framförallt att ingen
av personalen förutom läkarna skriver i
datajournalen som vi gör i Växjö. I Växjö
arbetar vi också med att få bort så mycket lösa papper som möjligt, och närmast
försöker vi få in strålordinationen i det
digitala journalsystemet. Efter det har vi
princip bara ett papper om stråldos och
fraktionering som scannas in i journalen.
All behandling simuleras i Bergen förutom prostata med guldkorn, men man
planerar att ta bort simulering på fler
diagnoser, nämligen alla bäckenbehandlingar i första steget. I Växjö har vi aldrig
haft någon simulator så jag kunde försäkra mina kollegor att det går alldeles
utmärkt utan simulator.
Bra småtips med hem
Min sammanfattande reflektion är att
strålbehandlingen i Bergen är en mycket
öppen och trevlig enhet med kompetent
och inspirerad personal. Personalgruppen verkar trivas och ha roligt ihop. Jag
såg också ett fantastiskt omhändertagande och bemötande av patienter som
är viktigt för mig, för det är något vi lägger väldigt stor vikt vid i Växjö. Informationssamtal och skriftlig information till
patienterna som ska strålbehandlas föreföll likartat som jag är van vid. Jag fick
sen en hel del småtips med mig hem som
kan underlätta lite i dagliga arbetet.
Jag hann också med att uppleva en hel
del av Bergen stad. Seneftermiddagar och
kvällar tog jag mig på egen hand runt
och tittade på sevärdheter. Bland annat
de gamla träbyggnaderna vid ”ZackariasBryggen”, kyrkor och torg, men jag såg
också Bergen från ovan, dels genom att
ta tågbanan upp på fjället. Jag provade
också linbanan ”Ulriken” och kom ändå
högre upp och jag fick en fantastisk utsikt över staden i solnedgången. Det blev
en slags rutin att slå sig ner på en mysig
restaurang och äta lite men samtidigt reflektera över dagen på strålbehandlingen
och skriva ner lite anteckningar.
Jag är oerhört glad och tacksam över
att ha fått de här dagarna på Haukelands
sjukhus i Bergen och speciellt tack till
Dagfinn och Helga och övrig personal på
plats som tog så väl hand om mig. n
P o r t r ä t t e t – Su s s a n n e b ö r j e s o n
Hennes fokus på
illamående har
revolutionerat
omvårdnaden
Efter en slumpartad och kanske mindre målinriktad start in i sjuksköterskeyrket,
väcktes Sussanne Börjesons intresse så småningom och det med råge. Det är långt
ifrån alla som varit med och forskat kring något som så påtagligt kunnat påverka
patienter och vårdorganisation, så som införandet av nya läkemedel mot illamående
och fokus på problemet faktiskt inneburit.
Eva Gärdsmo Pettersson
journalist, medlem i
Cancervårdens redaktion
[email protected]
Cancervården lyckas fånga Sussanne för en
porträttintervju en augustidag mitt mellan semester och återgång till arbetsvardagen i Linköping.
Det är några dagars jobb som behöver göras, så
sista veckorna ute på landsstället i Gryts skärgård
och byggprojektet som pågår där, blir lite splittrade. Men så är det kanske när man som Sussanne
är uppskattad och initiativrik och har sitt finger
med i många uppdrag.
Att Sussanne skulle börja forska, bli medicine
doktor och docent i omvårdnad, få en skräddarsydd tjänst som klinisk lektor i onkologisk omvårdnad samt jobbet som biträdande avdelningschef, fanns dock inte med i målbilden när hon,
mest av en slump, sökte till vårdlinjen på gymnasiet. Dessutom mot sin pappas absoluta vilja som
inte såg någon lukrativ framtid för dottern i det
studievalet.
– Jag jobbade ett tag som undersköterska och
sökte 1983 in på sjuksköterskeutbildningen. Då
kunde man som undersköterska gå en förkortad
utbildning. När jag var färdig fick jag jobb inom
långvården och fick direkt som nyutexaminerad
och enda sjuksköterska ansvar för fyra vårdtunga
avdelningar. Så skulle man aldrig göra idag, men
jag tvingades naturligtvis lära mig väldigt mycket.
Efter åtta-nio månader räckte det med ansvar
för den unga och levnadsglada sjuksköterskan.
Hon reste med en kompis till usa, närmare bestämt till Santa Fe i New Mexico. Redan då lite av
ett new age-centrum med stort intresse för alternativ medicin. Hon gick en massagekurs på kvällarna och arbetade svart som au-pair på dagarna
och vistelsen där har vidgat hennes vyer. Det finns
mycket inom alternativ medicin som hon inte
tycker går att avfärda.
Därför är det kanske extra roligt för henne att
den första doktorand hon varit med att handleda,
Anna Enblom, nyligen la fram en avhandling om
akupunktur mot strålningsutlöst illamående. Avhandlingen finns beskriven i tidigare nummer av
tidningen Cancervården. Den visade visserligen
att akupunktur inte hjälper mot strålningsutlöst
illamående men även negativa resultat är viktigta
för att kunna välja rätt vårdinsats vid rätt tillfälle.
Andra studier har visat att akupunktur har viss
c a n c e r v å r d e n #4 2010
59
P o r t r ä t t e t – Su s s a n n e b ö r j e s o n
effekt mot cytostatikautlöst illamående.
– Det viktiga är att det är den första
stora väl genomförda vetenskapliga studien på området. Den har fått mycket
stor uppmärksamhet och det skapar
möjlighet för fler sådana studier, poängterar Sussanne Börjeson.
emesis in cancer chemotherapy: Aspects of
occurrence, assessment and treatment.
– Under 1990-talet testades nya läkemedel mot illamående. Jag hade tur att
de fick ett så revolutionerande resultat
på patienterna. Från att ha varit sängliggande i tre dygn, kunde många åka hem
direkt. Skillnaden var så markant att
slutenplatser kunde göras om till polikliniska sådana. Det är fantastiskt att ha fått
vara med om att påverka patienter och
vårdorganisation på ett så konkret sätt.
Fantastiskt arbete på ”hemmet”
Väl hemma igen från usa gjorde hon sin
specialistutbildning inom medicin/kirurgi på Sophiahemmets sjuksköterske­
utbildning. Hon fick efter lite sökande
jobb på Radiumhemmet. Det var då, en- Flytt till Linköping
ligt henne själv, som hon mognade och Två månader efter disputationen fick
verkligen började satsa på jobbet som Sussanne sitt andra barn, en son. Hensjuksköterska.
nes äldsta dotter hade då hunnit bli sex
Hon kom till Radiumhemmet under år och Sussanne var mammaledig efde så kallade guldåren. Det var några år ter den intensiva arbetsperioden. Under
då Jerzy Einhorn hade byggt upp verk- den perioden flyttade hennes huvudsamheten och förhandlat bra avtal. Då handledare för avhandlingen, professor
Radiumhemmet
kort
och gott gick under nam”Den känslan jag
net ”hemmet” bland personal och patienter. Perhade under de åren är
sonalen var duktig och
engagerad, personalomunik. Den har jag aldrig fått
sättningen låg och det
fanns mycket tid för pa­tillbaka hur bra jag
tienterna.
– Jag blev oerhört väl
än har det nu.”
omhändertagen. Vi var
som en familj och hade
väldigt roligt tillsammans. Den känslan Curt Peterson, till Linköping och tyckte
jag hade under de åren är unik. Den har att hon skulle följa med. Tankarna på en
jag aldrig fått tillbaka hur bra jag än har flytt tog långsamt form. Det skulle kunna
det nu.
innebära bättre livskvalitet för familjen.
Läkemedlet Cisplatin, som många pa- Svårast var det för Sussannes genuint
tienter då fick, orsakade så svårt illamå- Stockholmsbaserade man, men som geende att de regelmässigt blev sängliggan- nom ett under blev han erbjuden jobb i
de på avdelning under tre dygn när de Linköping i den vevan. Och så blev det,
fick behandlingen. Det väckte hennes in- år 2000, flyttade familjen till Linköping.
tresse för att det borde kunna gå att göra Ett beslut de aldrig ångrat.
någonting, rent praktisk, för att mildra
– Nej, Linköping är fantastisk att bo
effekterna av illamåendet. Hon hade fort- i och vi fick dessutom närmare till vår
farande inga ambitioner att börja forska, älskade ö i Gryts skärgård, konstaterar
men blev ombedd att söka när det utlös- ­Sussanne.
tes en forskningssjukskötersketjänst i ett
Hon började på en post doc-tjänst
projekt som skulle handla om just det. på institutionen för medicin och hälsa
Efter hand fick hon en egen del av forsk- vid Linköpings Universitet och fick där­
ningsprojektet och det ledde till att hon efter en specialinrättad tjänst som klinisk
1995 sökte en doktorandtjänst vid Karo- lektor i onkologisk omvårdnad på instilinska Institutet. I maj 1998 kunde hon tutionen. Arbetet innebär att hon arbelägga fram sin avhandling; Nausea and tar nära vårdenhetscheferna för onko-
60 c a n c e r v å r d e n #4 2010
logi, hematologi, urologi och kirurgi och
fungerar som en resursperson gentemot
dem och på så sätt kommer nära den kliniska verksamheten. Men Sussanne skulle gärna på sikt få möjlighet att jobba mer
i direkt kontakt med patienter också. Just
nu saknas dock både tid och organisatorisk förutsättning för det.
– Jag har verkligen haft tur som får
arbeta inom så många intressanta områden. Möjligen blir det kanske lite väl
mycket ibland.
Många järn i elden
Utöver arbetet som klinisk lektor på institutionen, är hon sedan två år tillbaka
biträdande avdelningschef för avdelningen Omvårdnad på institutionen, en
avdelning som omsätter 45–50 miljoner
kronor om året. Det är en del av yrket
som givit helt nya, och tycker hon, spännande erfarenheter. Dessutom forskar
hon, handleder doktorander, föreläser
samt är engagerad i olika styrelser och
uppdrag inom forskning och metodutveckling, nationellt och regionalt.
Som sammankallande för föreningens
nationella nätverk, Vårdforskare inom
Cancervården, var hon t ex förra året
med och tog initiativ till en första State of
Science konferens. Den blev mycket uppskattat och Sussannes förhoppning är att
de ska kunna arrangera en ny konferens
nästa år. Ett annat exempel på Sussannes
uppdrag är att hon är ordförande i styrgruppen för svenska Emesisregistret.
– Emesisregistret har jag varit med om
att bygga upp. Det är jag väldigt stolt
över. Framför allt för att det bygger på
min forskning som kunnat omsättas kliniskt. Det började i liten skala med att
vi vid den onkologiska kliniken i Linköping bestämde vi oss för att förenkla och
strukturera arbetet med att behandla patienternas illamående. Via Internet kan
vårdenheter över hela landet numera ta
efter vårt sätt att arbeta och även utnyttja
vår databas i det nya Emesisregistret.
Och självfallet ångrade Sussannes pappa snabbt sina ursprungliga tvivel över
hennes yrkesval och är nu, som så många
andra, mycket stolt över vad hon uträttat. n
NYTT INOM ONKOLOGI
Ny webbplats guidar patienter
inom sårbehandling
Mölnlycke Health Care AB lanserar idag en
webbplats om sårbehandling, www.molnlycke.
se/patient, som vänder sig till patienter.
Webbplatsen ska fungera som en resurs för
patienter och anhöriga och svarar på vanliga
funderingar om sår och sårbehandling. Tanken är att en ökad kunskap om sårbehandling
hos patienter ska ge en bättre dialog mellan
patient och vårdgivare, vilket i sin tur kan leda
till effektivare och snabbare sårbehandling
och läkning.
Det finns många typer av sår, alltifrån
ytliga sår till djupare, mer svårläkta sår hos
patienter med cancer, diabetes, bensår
samt patienter inom pediatrik och geriatrik.
Eftersom såren ser olika ut kräver de också
olika behandlingar för optimal sårläkning
och minsta möjliga smärta och ärrbildning.
Smärtfulla sår har en starkt negativ inverkan
på patientens livskvalitet, och vätskande och
illaluktande sår kan leda till att den drabbade
isolerar sig. Det är av yttersta vikt att minska
patientens smärta så mycket som möjligt.
– Sår och sårsmärta innebär ett stort
fysiskt och psykiskt lidande för många
patienter och det är viktigt att de får rätt
behandling ­eftersom smärta även försämrar
sårläkningen, säger Christina Lindholm, leg.
sjuksköterska/professor, Karolinska Universitetssjukhuset/Röda Korsets Högskola. En del
patienter lever i årtionden med bensår som
följd av åderbråck eller diabetes men många
skäms för att säga till sin läkare att de har
ont och vill inte vara till för mycket besvär. Det
kan underlätta för dem att vara pålästa och
förberedda inför läkarbesöket.
Den nya webbplatsen, som alltså nås
via www.molnlycke.se/patient ger allmän
information om akuta och svårläkta sår samt
ärr. Sidan ger även råd om sårbehandling och
hantering av smärta och infektioner. Effektivare sårbehandling som en följd av bättre dialog
mellan läkare och patient bidrar i förlängningen till minskat lidande för patienten och
stora kostnadsbesparingar för samhället. En
rapport från Sårcentrum i Blekinge visar att
en noggrann diagnos och effektiv behandling
av sår kan spara det svenska samhället cirka
450 miljoner kronor per år.
62 c a n c e r v å r d e n #4 2010
Om sår och sårläkning
Sår kan indelas i akuta eller svårläkta sår.
Akuta sår läker vanligtvis bra utan komplikationer om de behandlas på rätt sätt, medan
svårläkta sår som namnet antyder är mer
svårläkta. Svårläkta sår orsakar både mycket
smärta för patienten och stora kostnader för
samhället. Ofta finns en multifaktoriell förklaring till den fördröjda eller avstannade läkning
som karakteriserar ett svårläkt sår, till exempel vid fotsår hos diabetiker. Dessa uppstår
bland annat på grund av en försämrad blodcirkulation och en nedsatt smärtkänslighet.
Andra exempel på sår som ofta är svårläkta är
bensår, trycksår samt hudskador som uppstår
efter strålbehandling. Bland de vanligast
förekommande svårläkta såren är bensår,
där behandlingskostnaderna ökar globalt. I
Sverige drabbas ungefär 185 000 personer
under livets gång av bensår och nästan en
tredjedel lever med dessa i årtionden. Effektiv
sårbehandling bidrar därför både med att
minska lidandet för patienten och att dra ner
på de stora kostnaderna för samhället.
Källa: Mölnlycke Health Care
Förortens folk – förlorare i svensk
cancervård
Förortens folk – förlorare i svensk cancervård,
var temat för ett seminarium i Almedalen i
somras. Man menade att det är anmärkningsvärda skillnader i svensk cancervård beroende på utbildning, inkomst och var patienten
bor och att sjukvården behöver bli bättre på
att nå ut till människor i Stockholms förorter.
Drygt 7 000 personer som inte har svenska som modersmål insjuknar i cancer varje
år. Kommer de till hälsokontroller (screening)
i samma utsträckning som övriga invånare?
Har de lika hög canceröverlevnad som
infödda svenskar? Riktas cancerpreventiva
insatser till olika etniska grupper, till exempel
för att minska rökning som är den vanligaste
orsaken till lungcancer?
– Vi vet att kvinnor från andra länder inte
deltar samma utsträckning i mammografi som
infödda svenskor. Det leder till att deras cancersjukdom upptäcks i ett senare skede. Då
har de inte samma möjligheter att bli botade,
sa Ingrid Kössler, ordförande för Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation. Hon
presenterade BRO:s krav på landstingen när
det gäller kontakt kvinnor av annan etnisk,
språklig och kulturell bakgrund. Per Anders
Broliden, läkare och medicinsk rådgivare på
Novartis, presenterade företagets initiativ till
information på olika språk om möjligheten för
cancerpatienter att delta i läkemedelsstudier.
- En nyligen presenterad undersökning
visar att nästan hälften av patienterna som
hade bedömts av läkare som lämpliga att
delta i en medicinsk studie, inte hade förstått
frågan. Patienterna kanske behöver få
information på sitt eget språk, särskilt när det
gäller att fatta beslut i svår situation när man
har fått ett cancerbesked eller kanske återfall
i cancer.
Mikael Petersson, Diversity Business Manager, presenterade på seminariet Folksams
omfattande satsning på invandrare. Bakgrunden till den satsningen var diskoteksbranden
i Göteborg 1998 då 63 ungdomar dog och
över 200 skadades, många med invandrarbakgrund. Det visade sig att åtskilliga var
oförsäkrade. Nu samarbetar Folksam med
flera etniska organisationer för att nå ut med
information om hur svenska försäkringar
fungerar. Deras mångspråkiga kundtjänst tar
emot över 100 000 samtal per år, informerar
på 18 olika språk och skräddarsyr försäkringar för målgruppen.
Källa: Novarits Onkologi
Nordens första barn- och
ungdomshospice invigt
Ersta diakoni har på eget initiativ och på uppdrag av Stockholms läns landsting nu startat
ett renodlat barn- och ungdomshospice, Lilla
Erstagården, i Nacka utanför Stockholm. Det
är nordens första inriktat på bara barn- och
ungdomar.
Uppskattningsvis 100 barn och ungdomar
i Stockholms län lider av en dödlig sjukdom
och har behov av vård i livets slutskede.
De flesta svårt sjuka barn vårdas idag på
akutsjukhus eller i hemmet av sina nära och
med hjälp av avancerad hemsjukvård. Lilla
Erstagården blir ett efterlängtat komplement
till dagens vårdutbud. Tanken är att föräldrar,
barn, syskon och vänner ska kunna vistas i
en hemlik miljö under den svåra tid de går
igenom. Hospicet kommer att erbjuda såväl
avancerad medicinsk behandling till barnen
liksom psykiskt och socialt stöd och det även
till barnens familjer.
Källa: Ersta Diakoni
Nytt läkemedel mot bröstcancer
En internationell studie, som gjorts på 111
kvinnor med ärftlig bröst- eller äggstockscancer, visar goda effekter av det nya cancerläkemedlet Olaparib. Skånes Onkologiska klinik
har deltagit i studien som publicerats i den
medicinska tidskriften The Lancet. Läkemedlet utnyttjar en svaghet som cancercellen har,
och hjälper kroppen att reparera skadorna
i DNA:t så att sjukdomsförloppet går åt rätt
håll. Tumörernas tillväxt kan stanna av och
till och med gå tillbaka. Läkemedlet har givit
relativt lindriga biverkningar.
Källa: Astra Zeneca
NYTT INOM ONKOLOGI
Afinitor är en så kallad mTOR-hämmare. Läkemedlet blockerar aktiviteten hos proteinet mTOR, som har betydelse för cancercellers delning, och hämmar tillväxten av de
blodkärl en tumör behöver för att utvecklas. Läkemedlet stryper syre- och näringstillförseln till tumören. mTOR-hämning påverkar även tumörcellernas ämnesomsättning
Bild: Novartis.
Genombrott i behandling av aggressiv cancerform
Patienter med den aggressiva cancerformen
neuroendokrina tumörer i bukspottkörteln
lever mer än dubbelt så länge utan att deras
sjukdom försämras om de behandlas med
Afinitor jämfört med placebo. Det visar en ny
studie som fått stor uppmärksamhet under
världskonferensen om gastrointestinala tumörer i Barcelona.
Neuroendokrina tumörer (NET) kan uppstå
i kroppens olika körtlar, däribland bukspottkörteln. Det är en ovanlig och aggressiv form
av cancer.
I fas III-studien (Radiant-3) ingick 410
patienter med spridd neuroendokrin bukspottkörteltumör. De fick antingen Afinitor (everolimus) eller placebo. Resultaten visar att
de som fick Afinitor klarade sig utan fortsatt
tumörtillväxt i 11,0 månader jämfört med 4,6
månader för de patienter som fick placebo.
Data visar också att Afinitor minskar risken för
fortsatt sjukdomsutveckling med 65 procent
(hazard ratio=0.35 [95% confidence interval,
0.27 to 0.45]; p<0.0001).
– Det handlar om allvarligt sjuka cancerpatienter där nya data väcker stort hopp för
framtiden, säger professor Kjell Öberg vid
Akademiska sjukhuset i Uppsala efter nyheten
om genombrottet för Afinitor.
– För mig som dagligen möter patienter
med svårbehandlad neuroendokrin cancer är
det här ett mycket positivt besked. Det känns
lovande att det nu finns ytterligare en behandlingsmodell.
I Sverige får mellan 40 och 50 personer
om året denna svårbehandlade cancerform.
Vid diagnos har 60 procent av alla patienter
redan spridd sjukdom och medianöverlevnaden är 24 månader. Därför är behovet av nya
behandlingar stort.
Mot bakgrund av de övertygande resultaten kommer ansökan om godkännande av Afinitor för behandling av spridd neuroendokrin
bukspottkörtelcancer att lämnas in till den
europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA.
Det blir den första behandlingen på området
som bygger på principen mTOR-hämning, en
liten molekyl som stryper syre- och näringstillförseln till tumören, hämmar celldelningen
och påverkar tumörcellernas ämnesomsättning.
Afinitor
Afinitor (everolimus) är en så kallad mTORhämmare. Läkemedlet blockerar aktiviteten
hos proteinet mTOR, som har betydelse för
cancercellers delning, och hämmar tillväxten av de blodkärl en tumör behöver för att
utvecklas. Afinitor stryper syre- och närings­
tillförseln till tumören. mTOR-hämning påverkar även tumörcellernas ämnesomsättning.
Afinitor är tidigare godkänt för behandling av
spridd njurcancer.
Fakta neuroendokrina tumörer i
­bukspottkörteln
Varje år får mellan 40 och 50 personer i
Sverige diagnosen neuroendokrin tumör i
bukspottkörteln. Dessa tumörer utgår från
hormonproducerande cellanhopningar i bukspottkörteln (de langerhanska öarna). Följden
blir överproduktion av ett eller flera hormoner. Medelåldern vid diagnos är drygt 50 år.
Orsaken till att patienter söker läkare kan dels
vara de symtom som den överdrivna hormonproduktionen orsakar, dels buksmärtor som
en direkt följd av tumören eller av metastaser
(dottertumörer). De flesta patienter har spridd
cancer redan när diagnosen ställs.
Radiant-3-studien
Radiant-3 är en internationell placebokontrollerad fas III-studie där 410 patienter med
spridd neuroendokrin bukspottkörtelcancer
deltog. Den ingår i den hittills största kliniska
prövningen inom området spridd neuroendokrin cancersjukdom.
Källa: Novartis
c a n c e r v å r d e n #4 2010
63
NYTT INOM ONKOLOGI
Intravenös engångsdos av IVEMEND visar likvärdig effekt som EMEND tablettbehandling
Nya resultat som presenterades på den
stora årliga ASCO-kongressen i USA,
visar att det är lika effektivt att förebygga
cytostatikainducerat illamående och
kräkningar med läkemedlet IVEMEND®
(fosaprepitant dimeglumin) i intravenös
engångsdos som med en tre dagars
tablettbehandling av EMEND® (aprepitant).
– Det är en enklare behandling och det
gagnar såväl patienterna som sjukvården,
säger Curt Peterson, professor vid Linköpings
Universitetssjukhus, och som ledde den
svenska delen av studien.
I Europa är det registrerade varumärket för
den intravenösa beredningsformen i dosen
115 mg, IVEMEND® (fosaprepitant dimeglumin) medan tablettbehandlingen är registrerad som EMEND® (aprepitant). Denna studie
är utförd på en högre dos IVEMEND, 150 mg
anpassad för att ges som singeldos istället för
i flera doser.
Några av de vanligaste biverkningarna
som drabbar cancerpatienter vid cellgiftsbehandling är illamående och kräkningar. Det är
också de biverkningar som cancerpatienter
upplever vara de mest besvärande. EMEND
är ett läkemedel som används som del av en
64 c a n c e r v å r d e n #4 2010
kombinationsbehandling just för att förebygga
och förhindra illamående och kräkningar. Nu
visar nya resultat att IVEMEND intravenöst,
150 mg som gavs vid ett tillfälle, visade en
likvärdig effekt som den traditionella tredagarsbehandlingen med tabletter.
– Det här ett framsteg, patienten slipper
ta med sig tabletter hem, utan får istället
läkemedlet i samband med cytostatika – och
sen är det färdigt, säger Curt Peterson.
Det är en randomiserad, dubbelblind
fas III-studie som ligger till grund för de nya
resultaten. Sammanlagt 2 247 patienter, som
aldrig tidigare behandlats med cisplatinbaserad cytostatikabehandling, ingick i studien.
Primärt effektmått var andelen patienter som
inte kräktes och som inte behövde ytterligare
läkemedel för att lindra sitt illamående, så
kallad ”rescue therapy”, under tiden 0-120
timmar efter inledning av cisplatinbehandling.
Sekundärt effektmått var andelen patienter
som varken kräktes eller behövde ”rescue
therapy” i en senare fas, 25 till 120 timmar efter cisplatinbehandling. Resultatet
från studien visar att drygt 70 procent slapp
illamående och kräkningar med IVEMEND
singeldos respektive EMEND dvs. oavsett om
läkemedlet gavs som injektion eller tabletter,
som del av en antiemetisk terapi.
Till skillnad från många andra läkemedel
förebygger och lindrar EMEND både det akuta
och det fördröjda illamåendet, upp till 5 dagar. Just det fördröjda illamåendet var länge
underskattat av sjukvården, då det uppkom
först när patienten befann sig hemma, cirka
2–4 dagar efter cytostatikabehandlingen.
– Illamående och kräkningar har länge
varit ett gissel för många cancerpatienter.
Utöver cytostatikabehandling som ger kraftigt
illamående, så kallade högemetogena substanser, finns det också patientgrupper som
drabbas värre av illamående och kräkningar
än andra, exempelvis yngre bröstcancerpatienter, säger Curt Peterson och tillägger att
idag finns det bra behandling mot illamående
och att nu även kunna ge IVEMEND intravenöst vid endast ett tillfälle är en vidareutveckling av läkemedlet som ger förhoppningar
om att flertalet patienter ska slippa drabbas
av illamående och kräkningar i samband med
cellgiftsbehandling.
Vid onkologiska kliniken vid Linköpings
Universitetssjukhus har de precis uppdaterat
sina riktlinjer och rekommendationen är nu
NYTT INOM ONKOLOGI
att man bör ge EMEND vid vissa cytostatikabehandlingar med stor risk för illamående och
kräkningar.
EMEND® (aprepitant) är godkänt i Europa
och finns därmed i Sverige som en tredagars
tablettbehandling för att förebygga cytostatikainducerat illamående och kräkningar.
IVEMEND® (fosaprepitant dimeglumin) som
intravenös engångsdos är för närvarande
under granskning av den europeiska läkemedelsmyndigheten.
Information om studien
Studien EASE-017 är en randomiserad, dubbelblind, parallellgruppsstudie, fas III-studie
utförd på 2 247 patienter som inte fått
cisplatin tidigare och som planeras att få
cisplatin-baserat cytostatika i en dos av 70
mg/m2 eller mer.
I studien fick 71,9 procent av patienterna som fick en enkeldos av IVEMEND ett
fullständigt svar, det vill säga de kräktes inte
och behövde inga ytterligare läkemedel mot
illamåendet, över hela testperioden (0-120
timmar efter administrering av cisplatinbaserat cytostatika). Motsvarande resultat för
patienter som fick EMEND tre dagar i tablettform var 72,3 procent. Ett konfidensintervall
på 95 procent för olika grupper var -4,1 till
3. I övrigt så hade 74,3 procent patienterna
som fick en injektion på 150 mg IVEMEND ett
fullständigt svar i en senare fas (25 till 120
timmar efter cisplatin-baserat cytostatika)
jämfört med 74,2 procent för de patienterna
som behandlades med EMEND i tablettform i
tre dagar.
Frekvensen och typen av biverkningar var
likartad för de båda behandlingsgrupperna.
De vanligaste biverkningarna i båda grupperna var svaghet, förstoppning, anorexi,
illamående och diarré.
Fakta om läkemedlen
EMEND (aprepitant) är den första och enda
NK1-receptor antagonisten som är godkänd
för förebyggande av cytostatikainducerat
illamående och kräkningar. Dess indikation
är profylax mot tidigt och sent illamående och
kräkningar vid högemetogen cisplatinbaserad
cytostatikabehandling vid cancer samt profylax mot illamående och kräkningar i samband
med måttligt emetogen cytostatikaterapi.
EMEND ges i tablettform i 3 dagar som en del
av en behandling inkluderande en kortikosteroid och en 5-HT3-antagonist. De vanligaste
biverkningarna är trötthet, illamående, hicka,
förstoppning, diarré, aptitlöshet, huvudvärk,
håravfall. IV-beredningen kan också orsaka
smärta och obehag vid injektionsstället samt
allergiska reaktioner.
IVEMEND® (fosaprepitant dimeglumin) som
intravenös engångsdos är för närvarande
under granskning av den europeiska läkemedelsmyndigheten.
Läs mer om läkemedlet på www.fass.se
Nytt lungcancercentrum på KS
Karolinska Universitetssjukhuset har fått extra
anslag på 4,5 miljoner kronor för att bygga
upp ett lungonkologiskt centrum, i ett samarbete mellan lung- och allergikliniken och onkologiska kliniken. Bakom anslaget står Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL). Syftet med
att bygga ut ett lungonkologiskt centrum är
att få till stånd en mer patientfokuserad vård
med snabbare vårdutredningar och minskade
tider till såväl utredning som behandling.
Centrumet ger Stockhoms cancervård en
fantatstisk möjlighet att skapa en väl sammanhållen vårdkedja för en patientgrupp som
verkligen behöver stöd. Förhoppningen är
att centrumet kan bli modell också för övriga
landet. Meningen är att sprida de erfarenheter som byggs lokalt av de olika projekt som
beviljas medel från SKL.
Karolinska Universitetssjukhusets lungonkologiska centrum var bland de fyra av sammanlagt 31 ansökningar som beviljades medel för
försöksverksamheten ”Mer patientfokuserad
sammanhållen cancervård”. Pengarna kommer att delas ut till och med 2012.
Källa: Karolinska Universitetssjukhuset
Forskning kan ge bättre
mediciner mot blodcancer
Det går att spåra genetiskt skadade leukemistamceller i benmärgen som leder till kronisk
myeloisk leukemi, KML. Ny forskning visar att
det med hjälp av antikroppar går att peka ut
cancercellerna som sedan dödas av kroppens
eget immunförsvar. Upptäckten kan leda till
ny och bättre behandling med ökad överlevnad för patienter som drabbas av olika former
av blodcancer.
Forskare vid Lunds universitet och Skånes
universitetssjukhus i Lund har hittat en speciell markör, en receptorer, på de sjuka leukemistamcellerna i benmärgen, en markör som
inte finns på de friska blodbildande cellernas
yta. Genom att ”bygga” specifika antikroppar
som bara passar i de sjuka blodbildande cellernas handtag kan man peka ut dem, något
som leder till att immunförsvarets mördarceller hittar och dödar cancerstamcellerna.
Processen fungerar i provrör.
Nästa steg blir olika experimentella
modeller och djurförsök innan det
kan bli dags för kliniska prövningar
på människa.
Svenska forskare bakom ny
behandling mot ärftlig bröst- och
äggstockscancer
Forskare vid Stockholms universitet och
Stockholm SciLifeLab har tagit fram en ny
behandling mot ärftlig bröst- och äggstockscancer som även kan fungera på tumörer som
blivit resistenta mot nuvarande behandlingar.
I en storskalig screening upptäcktes att
6-tioguanin (6TG) selektivt dödar tumörceller
som är defekta i den ärftliga bröstcancergenen BRCA2. 6TG används redan i vården för
behandling av hematologiska åkommor, till
exempel leukemi, men har aldrig använts i
behandling av bröst- eller äggstockscancer.
Kliniska fas II-studier påbörjas redan i år med
6TG för behandling av bröst- och äggstockscancer.
Bröstcancer är den vanligast förekommande cancerformen hos kvinnor i västvärlden och ärftliga mutationer i bröstcancergenerna BRCA1 och BRCA2 ger en ökad risk för
bröst och äggstockscancer. Dessa gener är
nödvändiga för reparation av dubbelsträngsbrott i DNA genom en process som kallas för
homolog rekombination.
Tidigare har forskargruppen tagit fram
en ny revolutionerande metod att behandla
bröst- och äggstockscancerpatienter med
PARP-hämmare, som effektivt kan döda
cancern, men utan att ge de biverkningar som
cytostatika innebär. Dessa PARP-hämmare
testas nu över hela världen i kliniska fas I-IIIstudier.
De nya resultaten är publicerade i tidskriften Cancer Research. August 1, 2010
70:6268-6276; doi:10.1158/0008-5472.
CAN-09-3416
. Studien har skett genom stöd
från Cancerfondens Rosa bandet-kampanj
och Svenska Smärtafonden.
Källa: Stockholms Universitet
Källa: Sydsvenska Dagbladet
Källa: MSD (I Nordamerika är företaget
känt under namnet Merck)
c a n c e r v å r d e n #4 2010
65
NYTT INOM ONKOLOGI
Zometa förlänger överlevnaden
vid blodcancer och minskar
återfall i bröstcancer
Zometa motverkar nybildningen av blodkärl som försörjer cancerceller med näring (angiogenes).
Detta är en av Zometas skyddande egenskaper vid cancer som är visade i laboratoriestudier.
Zometa stimulerar immunförsvaret (T-celler) som motverkar cancer. Detta är en av Zometas skyddande
egenskaper vid cancer som är visade i laboratoriestudier.
För första gången presenteras data som visar
att när patienter med myelom behandlas
med Zometa förlängs överlevnaden med
16 procent i median 5,5 månader. Zometa
minskar även risken för återfall hos kvinnor
med bröstcancer med 32 procent. Allt fler
studier visar att Zometa har direkt effekt mot
cancertumörer, inte bara mot nedbrytningen
av skelettet som läkemedlet redan är godkänt
för. Studierna presenteras vid den amerikanska cancerkongressen ASCO.
Fas III-data visar att Zometa har en signifikant antitumoral påverkan, utöver effekten att
förebygga skador på skelettet. Patienter med
myelom får förlängd överlevnad och antalet
kvinnor som får återfall i bröstcancer minskar
med hela 32 procent. De båda studierna
bidrar till de växande kliniska bevisen för att
Zometa, förutom att förebygga skelettskador,
även har en direkt effekt mot cancersjukdomen i sig.
Myelom är den näst vanligaste formen av
blodcancer. Sjukdomen uppstår i benmärgen
och leder till en okontrollerbar produktion av
vita blodkroppar. Varje år drabbas mellan 500
och 600 personer i Sverige. De vanligaste
symtomen är smärtor i skelettet på grund av
att benvävnaden börjar brytas ner och skelettet blir skört. Det finns ännu ingen bot mot
myelom och alla forskningsframsteg är därför
angelägna.
I den aktuella fas III-studien deltog nära
2 000 nydiagnostiserade patienter med myelom. De behandlades med antingen Zometa
(zoledronsyra) eller klodronat i kombination
med cellgift. Både zoledronsyra och klodronat
är så kallade bisfosfonater som motverkar
den nedbrytning av skelettet som är karaktäristiskt vid myelom och även andra cancerformer som har spridit sig till skelettet.
Resultaten efter 43 månaders
uppföljning visar att:
• De som fick tillägg med Zometa hade
16 procent bättre överlevnad än dem som
behandlades med klodronat, i median
5,5 månader (p=0,0118).
• Tiden fram till dess att sjukdomen
fortsked var 12 procent längre
(p=0,0179) vid behandling med Zometa.
• Patienterna som fick Zometa hade 24
procent färre skelettrelaterade händelser
(som frakturer och söndervittrade rygg kotor) än dem som fick klodronat
(p=0,0004). Resultaten pekar på att
Zometa har en direkt påverkan på
tumörsjukdomen, inte bara på skelettet.
Zometa minskar cancercellernas förmåga att fästa sig och orsakar programmerad celldöd
(apoptos). Detta är en av Zometas skyddande egenskaper vid cancer som är visade i
laboratoriestudier. Bilder: Novartis.
66 c a n c e r v å r d e n #4 2010
Skyddar mot återfall i bröstcancer
Zometa har även i en större studie (ABCSG-12)
visat sig ha en skyddande effekt mot återfall i
NYTT INOM ONKOLOGI
bröstcancer. Nya långtidsdata som avser fem
års uppföljning av denna studie presenteras
nu på ASCO bekräftar denna effekt. Vid årsskiftet ansökte Novartis om godkännande för
denna nya indikation.
– Det är glädjande med femårsdata som
bekräftar att zoledronsyra har en signifikant
skyddande effekt mot återfall för kvinnor med
tidigt upptäckt hormonberoende bröstcancer.
I dag avlider många av dessa kvinnor trots att
de får behandling. Om Zometa godkänns får
dessa utsatta kvinnor tillgång till en ny förbättrad behandling, säger Elisabet Lidbrink,
överläkare vid Radiumhemmet, Karolinska
Universitetssjukhuset i Solna, själv på plats
vid ASCO.
ABCSG-12 studien omfattar drygt 1 800
kvinnor med tidig hormonkänslig bröstcancer
som inte passerat klimakteriet. Dessa nya
data visar att tillägg med Zometa, efter fem
års uppföljning, signifikant minskar risken för
återfall med ytterligare 32 procent (p=0,009)
jämfört med de kvinnor i studien som endast
fick skyddande antihormonell behandling.
Källa: Novartis
Nytt lovande cancervaccin stryper
blodförsörjning till tumörer
docent Anna-Karin Olsson, som lett studien.
Det finns alltså också en vårdekonomisk
aspekt av behandlingsmetoden. Ett flertal nya
effektivare behandlingsstrategier för cancer,
men även för andra sjukdomar, baserar sig
på användandet av så kallade monoklonala
antikroppar. Denna positiva utveckling har
en nackdel: Den höga kostnaden. Vanligtvis
handlar det om flera hundra tusen kronor
per patient och år. Ofta rör det sig också om
sjukdomar som kräver livslång behandling. I
förlängningen leder detta till ett hårt tryck på
en redan ansträngd sjukvårdsbudget, svåra
prioriteringar för sjukvården och sannolikt
också till att inte alla patienter får tillgång till
dessa nya, dyra läkemedel.
- Med den strategi vi nu presenterar kan
vi istället få kroppen att själv producera de
terapeutiska antikropparna till en bråkdel
av kostnaden för upprepad behandling med
renade, monoklonala antikroppar, säger
Anna-Karin Olsson.
I samarbete med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kommer forskarna nu
att gå vidare genom att testa effekten av vaccinet i hundar med cancer. Hundar drabbas
i hög grad av samma typ av sjukdomar som
människor. Ett positivt resultat i hundar ökar
chansen att behandlingen också fungerar
på människor. Dessutom kan vaccinet i så
fall innebära ett nytt alternativ för de hundar
som idag saknar effektiv behandling för sin
sjukdom.
Källa: Uppsala universitet
Ny dna-metod får underkänt
En studie vid Akademiska sjukhuset, som
publiceras i nätupplagan av facktidskriften
International journal of colorectal disease,
visade att ny dna-baserad metod för att
upptäcka tumörer i tarmen inte höll måttet.
Metoden är för osäker för att vara lämplig
att användas i en allmän hälsokontroll för att
upptäcka tarmcancer.
Metoden som testats bygger på analys av
dna-innehållet i ett slemprov, som tas från
ändtarmen. Om slemmet innehåller mycket
dna kan det komma från cancerceller som
lossnat från en tumör någonstans i tarmen.
Metoden utvecklades av forskare i England,
som hade testat den på ett 100-tal patienter
när studien i Uppsala drog igång för drygt två
år sedan. De engelska forskarnas resultat verkade lovande.
Källa: Uppsala Nya Tidning
Ett nytt vaccin, som slår ut blodförsörjningen
till cancertumörer, har visat sig mycket effektivt på möss. Tumörtillväxten minskade med
hela 70 procent. Bakom studien, som nyligen
publicerades i FASEB Journal, står en forskargrupp från Uppsala universitet. Nästa steg är
att testa vaccinet på hundar med cancer.
Idag vet vi redan mycket om vilka gener/
proteiner som uttrycks i tumörer jämfört med
normal vävnad. Dessutom pågår ett stort antal studier för att hitta nya potentiella målmolekyler för cancerbehandling. Utmaningen är
att omsätta denna kunskap till praktisk nytta
för det stora antalet individer som drabbas av
cancer varje år.
Uppsalaforskare har nu utvecklat en ny
typ av cancervaccin som ser mycket lovande
ut. Tumörtillväxten hos behandlade möss
minskade med hela 70 procent. Metoden har
också stor potential att bli betydligt billigare
än andra nya tumörbehandlingar.
Vaccinet riktar sig inte mot själva cancercellerna utan mot andra celltyper i tumören
som cancercellerna är beroende av, nämligen
blodkärl. Tidigare studier har identifierat ett
litet antal molekyler som uttrycks specifikt på
eller i närheten av tumörkärl och inte i andra
delar av kroppen. Dessa ”tumörkärlsmarkörer” lämpar sig därför väl som måltavlor
för denna typ av behandling. Tanken med
vaccinet är att det framförallt ska användas
som en terapi när någon diagnostiserats med
cancer, så kallad terapeutisk vaccination.
- Fördelen med att inte rikta vaccinet mot
cancercellerna är att dessa utvecklat knep för
att ”gömma sig” för immunsystemet, säger
c a n c e r v å r d e n #4 2010
67
NYTT INOM ONKOLOGI
MabThera fördubblar chansen för patienter med lymfom att leva längre utan att drabbas av återfall
Möjligheten att leva längre utan att drabbas
av ett återfall, för patienter med cancerformen follikulärt lymfom, förbättras dramatiskt
om de får två års underhållsbehandling med
antikroppen MabThera (rituximab). Det visar
en stor randomiserad studie med drygt 1
200 patienter som presenterades på den
stora amerikanska cancerkongressen ASCO
i Chicago, 4-8 juni. Risken att drabbas av ett
återfall halveras om patienten fortsätter med
MabThera i två år efter en inledande behandling med MabThera plus cytostatika.
– Resultaten visar övertygande att underhållsbehandling med rituximab förlänger
effekten av konventionell lymfombehandling
för patienter med follikulärt lymfom. Detta har
visats i en tidigare mindre studie som rörde
patienter i ett senare skede av sjukdomen.
Denna studie visar att samma effekt även
ses vid tidig behandling. Biverkningar av
underhållsbehandlingen var för de flesta
patienterna lindriga. För att avgöra om underhållsbehandling med rituximab, förutom
att minska risken för återfall, även förbättrar
överlevnaden behövs längre uppföljning
av studien, säger docent Hans Hagberg,
överläkare vid Onkologkliniken, Akademiska
sjukhuset i Uppsala.
I denna studie som kallas för PRIMA, som
genomförts under ledning av den franska
studiegruppen GELA (Group d’Etudes de
Lymphomes de L’Adulte), har 1 217 patienter
från 25 länder deltagit. Patienterna hade en
av de vanligaste formerna av lymfom som
kallas follikulärt lymfom och hade tidigare
inte genomgått någon behandling. Follikulärt
lymfom är en obotlig cancerform som ger
återkommande återfall och kräver upprepade
behandlingar under patientens levnadstid.
I studien behandlades patienterna först
med det som är standard idag – MabThera
plus cytostatika. De patienter som svarade
på den inledande behandlingen fortsatte därefter med MabThera varannan månad under
två år alternativt ingen ytterligare behandling
(kontrollgrupp).
Resultaten från PRIMA-studien visar att
underhållsbehandling med MabThera till
tidigare obehandlade patienter med follikulärt
lymfom fördubblar möjligheten att leva längre
utan att få återfall (kallas också progressionsfri överlevnad, PFS) jämfört med de patienter
som ingick i kontrollgruppen (baserat på
Hazard Ratio på 0,50, 95% CI, 0,39; 0,64;
p=<0,0001). Efter två år levde 82 procent av
patienterna som fått underhållsbehandling
med MabThera utan något återfall jämfört 66
procent av patienterna i kontrollgruppen.
68 c a n c e r v å r d e n #4 2010
Fakta om lymfom
Lymfom är en cancerform som uppstår i
lymfsystemet. De canceromvandlade cellerna
utgörs av en slags vita blodkroppar (lymfocyter) som finns till exempel i lymfknutor, mjälte
och benmärg. Orsaken till varför lymfom
uppstår är fortfarande relativt okänd. I Sverige
insjuknar ungefär 2 000 patienter varje år
i någon form av lymfom. Lymfom är den åttonde vanligaste cancerformen i Sverige.
Lymfomen kan delas in i låg-respektive
högmaligna lymfom. De i sin tur delas in i ett
tjugotal olika typer. Follikulärt lymfom är den
vanligaste av de lågmaligna typerna. Det är en
allvarlig form men mer långsamväxande och
betraktas idag som obotlig. Patienterna genomgår ofta upprepade behandlingar under
sin levnadstid.
Fakta om MabThera
MabThera är en monoklonal antikropp och
ett registrerat läkemedel för behandling av
lymfom och kronisk lymfatisk leukemi. En
monoklonal antikropp är ett slags immunglobulin som söker upp och binder sig till ett
specifikt antigen (CD20), som finns på ytan
på canceromvandlade lymfocyter (en slags
vita blodkroppar). Då antikroppen fäster
sig på antigenet aktiveras olika delar av immunförsvaret. Denna process leder till att de
canceromvandlade lymfocyterna dör. MabThera är en antikropp och inte ett cytostatikum
(cellgift), och har få och lindriga biverkningar.
MabThera godkändes redan 1998 för
behandling av follikulärt lymfom och under
de följande 12 åren har indikationerna
för MabThera blivit fler. MabThera är idag
standardbehandling för patienter med lymfom
vilket har lett till att fler patienter lever längre
utan återfall och fler blir botade. MabThera är
godkänt för behandling av patienter med diffust storcelligt B-cellslymfom (den vanligaste
formen av högmalignt lymfom) i kombination
med cytostatika. Behandling vid follikulärt
lymfom (lågmalignt lymfom) både som monoterapi och i kombination med cytostatika
till patienter som inte tidigare fått behandling
eller som återfallit i sitt lymfom.
För patienter som återfallit i sitt follikulära
lymfom är MabThera sedan tidigare godkänt
som underhållsbehandling under två år.
Baserat på resultaten från PRIMA-studien har
Roche nu ansökt om ett EU-godkännande för
denna underhållsbehandling även för tidigare
obehandlade patienter.
MabThera är också godkänt för behandling
vid den vanligaste formen av leukemi, kronisk
lymfatisk leukemi (KLL), i kombination med
cytostatika. Indikationen gäller både tidigare
obehandlade patienter och patienter som
återfallit i KLL.
Källa: Roche Onkologi
Lovande behandling mot sällsynt
hjärntumör hos unga
En ny studie som presenterades vid den cancerkongressen ASCO, visade att Afinitor också
visar sig lovande i behandlingen mot Tuberös
skleros hos unga. Tuberös skleros är en medfödd sjukdom som orsakar tumörliknande
förändringar i flera organ i kroppen. Särskilt
barn och unga kan få en typ av hjärntumör,
kallad SEGA. Hos tre av fyra patienter som
behandlas med Afinitor minskade tumören
med minst 30 procent. Tidigare har kirurgi
varit enda alternativet.
I Sverige finns omkring 500 personer med
svår tuberös skleros och varje år föds ett tiotal
barn med denna form av sjukdomen. Tuberös
skleros karaktäriseras av tumörliknande
förändringar i hjärnan och andra organ i kroppen. I sin allvarligaste form kan sjukdomen ge
svåra kroppsliga och mentala funktionsnedsättningar som epilepsi, utvecklingsstörning
och adhd.
Krympande tumör
SEGA är en hjärntumör som utvecklas hos
mellan 5 och 20 procent av patienterna
med Tuberös skleros, främst barn och unga.
Tumören är i sig godartad men kan genom
sin växt öka trycket i hjärnan och orsaka olika
neurologiska symtom. Hittills har kirurgi varit
den enda behandlingen. SEGA är en förkortning för subependymal giant cell astrocytom.
I den nu aktuella fas II-studien ingick 28
patienter mellan 3 och 34 år som behandlades med cancerläkemedlet Afinitor (everolimus). Resultaten visar att efter sex månader
hade tumören krympt med minst 30 procent
hos tre av fyra patienter (p<0.001). Inte någon behövde opereras och ingen utvecklade
nya tumörer. (1)
Mot bakgrund av resultaten ska nu en
ansökan om godkännande för behandling av
SEGA lämnas till den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.
Tuberös skleros
Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som innebär att ojämna förhårdnader bildas i hjärnbarken och omogna celler hamnar
på fel plats under fosterutvecklingen. Följden
blir tumörliknande förändringar i olika organ
i kroppen, men framför allt i hjärna, njurar,
hjärta, ögon, lungor och hud. Svårighetsgraden kan variera från lindriga symtom med
bara små hudförändringar till svåra funktionsstörningar som epilepsi, utvecklingsstörning
och adhd. Tuberös skleros kan inte botas och
därför riktas behandlingen in på att lindra
symtomen. Omkring 500 personer i Sverige
beräknas ha en svår form av sjukdomen.
Källa:Novartis
NYTT INOM ONKOLOGI
TLV-beslut: Full subvention för Afinitor mot
spridd njurcancer
Nu har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beslutat att subventionera Afinitor för
behandling av patienter med spridd njurcancer vars sjukdom fortskrider trots annan
målinriktad cancerbehandling. Det innebär att
de svenska landstingen kan erbjuda patienter
behandling med Afinitor inom ramen för den
statliga läkemedelsförmånen. Afinitor mer än
fördubblar tiden utan tumörtillväxt jämfört
med placebo; 4,9 månader jämfört med 1,9
månader.
Godkännandet av Afinitor bygger på en
studie med 416 patienter som hade spridd
njurcancer och vars tumörer hade fortsatt att
växa trots annan målinriktad behandling. De
fick antingen Afinitor (everolimus) eller placebo (overksam substans). För dem som fick
Afinitor mer än fördubblades tiden fram till
dess att tumören fortsatte att växa; 4,9 månader jämfört med 1,9 månader för placebo.
Behandlingen fördröjde tumörtillväxten, samtidigt som risken för att patienten skulle avlida
minskade med 67 procent (p<0,0001) under
studietiden.
Patienterna som fick behandling
med Afinitor hade lika god livskvalitet som
de som fick placebo. Få patienter avbröt sin
medverkan i studien på grund av biverkningar.
De vanligaste biverkningarna som rapporterades var inflammationer i munnen, infektioner,
trötthet, hosta och diarré. Tandvårds- och
läkemedelsförmånsverket har gjort bedömningen att kostnaden är motiverad med
hänsyn till sjukdomens svårighetsgrad.
Europeiska riktlinjer Rekommendationer om behandling med Afinitor vid spridd njurcancer har redan införlivats i
flera europeiska riktlinjer: European Association of Urology (EAU), European Organisation for Research and Treatment of Cancer
(EORTC)och European Society for Medical
Oncology (ESMO).
Färgbilderna avslöjar bröstcancern
RayPilot® systemet är sedan drygt ett år
godkänt för europeisk användning och har
under året börjat
En ny mammografiteknik som använder färg istäl- utvärderas på patienter på ett svenskt univerlet för gråskalebilder kan innebära att
sitetssjukhus. Data från utvärderingar gjorda
50 procent av den cancer som idag missas vid
i Danmark respektive Norge, har nyligen
mammografi kan upptäckas. Med kontrastmepublicerats. RayPilot® installation på Århus
del kan tekniken dessutom visa hur aggressiv
Universitetssjukhus i Danmark presenterades
cancern är och om den behandling som sätts in för första gången under ESTRO. I ett samarverkligen fungerar. Kliniska prövningar pågår för bete mellan Micropos, Århus Universitetssjukatt verifiera nyttan.
hus och Stanford University har där RayPilot®
Varje år kallas 700 000 svenskar till mamsystemet kopplats samman med en strålbemografi. Ungefär 7 000 nya fall upptäcks och ca handlingsapparat i syfte att styra strålen så
1 500 kvinnor dör varje år bröstcancer. Photon
att den följer strålmålet automatiskt när detta
Counting Spectral Imaging, som den nya lösning rör på sig.
som ska upptäcka fler fall av bröstcancer heter I Norge, på Oslo Universitetssjukhus systemet
utvärderas för närvarande på universitetssjukutvärderats genom två olika team. Det ena
huset Charité i Berlin. Forskarna hoppas att
teamet har undersökt vilken mätnoggrannhet
lösningen ska finnas ute på marknaden om ett år. som Micropos RayPilot® system har i jämfö Den nya mammografitekniken kräver ingen
relse med bildbaserad positionsbestämmelse
större stråldos än idag, och det går inte åt någon med joniserande strålning (röntgen), s k Coneextra tid vid undersökningen. Det kostar inte
Beam CT, som idag är den bästa tillgängliga
extra att använda utrustningen, och den inte
teknik som finns att tillgå. Det andra teamet
krångligare än den utrustningen som används
har undersökt om RayPilot® systemet är lämpidag.
ligt för att användas som positioneringshjälpKälla: KTH medel vid strålbehandling av bröstcancer där
man idag kan riskera att skada hjärtat.
Resultaten som publicerats på Radioth®
erapy Weekend visat att RayPilot® har högre
precision än den bästa tillgängliga utrustningen, ConeBeam CT, som idag används som
ett hjälpmedel för positionsbestämning vid
strålbehandling. Andra resultat visar att systemet kan användas för att följa en bröstkorgs
Två vetenskapliga posters från den första
rörelsemönster vid andning och att systemet
utvärderingen av Micropos RayPilot® system,
därmed i framtiden anses kunna användas
har nyligen publicerats på den årliga brittiska
som ett hjälpmedel vid strålbehandling av
Radiotherapy Weekend i Birmingham. Systebröstcancer.
met har också ställts ut på ESTRO i Barcelona,
Europas största möte inom strålbehandling.
Källa: Micropos Medical
RayPilot systemet visar
på ökad precisionen vid
prostatacancerbehandling
Fakta njurcancer
I Sverige får omkring 900 personer njurcancer
varje år, fler män än kvinnor. De vanligaste
symtomen är blod i urinen och värk i sidan.
Om tumören upptäcks i ett tidigt skede
är femårsöverlevnaden mycket god, mellan 90 och 95 procent. För gruppen som
helhet ligger femårsöverlevnaden runt 60
procent. Omkring 600 personer avlider varje
år i njurcancer. Närmare 40 procent av alla
patienter har spridd njurcancer redan vid
diagnos, vilket innebär att deras tumörer har
spridit sig utanför njurarna. Den först insatta
behandlingen för dessa patienter är vanligtvis
interleukin-2 och interferon, men kan också
innefatta så kallade VEGF-hämmare. När sjukdomen fortskrider trots denna behandling kan
patienterna nu få behandling med Afinitor, en
så kallad mTOR-hämmare.
Källa:Novartis
c a n c e r v å r d e n #4 2010
69
KRÖNIKA
Vi måste ta vårt
ansvar inom
professionen
Framtiden kräver ett multidisciplinärt och
multiprofessionellt samarbete i en sammanhållen
vårdkedja utan barriärer
Det senaste året har vi sett hoppingivande initiativ och nytänkande inom
cancervården som lovar gott inför framtiden. På nationell nivå är arbetet med
att skapa de regionala cancercentra i
full gång. Vi kan nu se att det görs riktade satsningar på att skapa rikstäckande
vårdprogram för mindre tumörgrupper
som saknat starka nationella strukturer. Det har avsatts nationella medel för
bland annat olika gastrointestinala tumörformer, ovarialcancer och hjärntumörer. Nu kommer företrädare för dessa
tumörformer att få andra förutsättningar till att skapa enhetliga nationella program liknande de nationella riktlinjer
som vi idag har för de större tumörgrupperna. Cancersjukdomarna har nu också
en plats i arbetet med att finna optimala
förutsättningar för en bra sjukförsäkring
för alla patienter. Det av regeringen inrättade rehabiliteringsrådet är i fullt arbete där cancersjukdomarna också ingår.
Nu är det bara att hoppas att allt detta
också blir en verklighet för den enskilda cancerpatienten. En delförklaring till
dessa framsteg kan vara ett ökat aktivt
samspel mellan vårdens yrkesgrupper
och beslutsfattare, men även att många
tidigare svaga patientgrupper har skapat
egna organisationer såsom lungcancerföreningen Stödet och patientföreningen
för hjärntumörpatienter.
God vård för alla
Trots dessa positiva signaler får vi inte
glömma bort att gruppen av svårt cancersjuka patienter utgör svaga lobby-
70 c a n c e r v å r d e n #4 2010
grupper. Deras röst har svårt
att höras i debatten om vem
som ska ha del av samhällskakan. Tyvärr är det fortfarande lätt för den som ropar
högst att vinna i kampen om resurserna.
Varannan till var tredje människa kommer att drabbas av cancer och fortfarande går endast en mindre del av de totala
sjukvårdskostnaderna till cancervården.
Även om behandlingsresultaten har förbättrats i många avseenden uppvisar
flera tumörformer endast blygsamma
förändringar. Inom cancerområdet kan
vi se uttalade sociala och regionala skillnader. Icke infödda svenskar ter sig att få
sämre vård vilket i sig kan förklaras med
att hälsoläget påverkas av samma faktorer som för infödda svenskar - välutbildade, yrkesaktiva, högavlönade, gifta och
psykiskt friska klarar sig bättre. Inget att
kanske förvånas över – men borde i vart
fall ge oss signaler inom vården om hur
vi bemöter svårt sjuka patienter. Här har
vi inom professionen fortfarande mycket
att bidra med och ta ansvar för. Vi måste
möta förväntningarna om en god individanpassad vård för alla invånare – oavsett bostadsort, sociala förhållande eller
etnisk tillhörighet.
Vårt ansvar
Vi ser fortfarande skillnader där det är
svårt att bortförklara vår skuld i detta och försöka hänvisa till beslutsfattare längre bort från vården. Varför
ser vi sådana skillnader i allt från arbetet med att ställa diagnos till palliativ
vård, bemötande och hur vi använder
olika behandlingskoncept. Vi ser skillnader i smärtbehandling och användningen
av såväl nya mer kostsamma läkemedel
som äldre mer beprövade behandlingar
inkluderande strålbehandling, och kirurgi mellan olika delar av Sverige. Resultat
finns som också visar att patienter inte
hämtar ut sin medicin. Vi måste fråga oss
varför dessa skillnader finns och hur vi
själva bidrar till dem. Saknar vi kompetens eller möjligen viljan att förstå och
därmed förmågan att förändra oss själva?
Vi inom vårdens olika yrkesgrupper
kan inte helt frånsäga oss vårt ansvar.
Vare sig vi vill eller inte kommer vi att
granskas än mer i framtiden av patienter, patientföreningar och genom olika
initiativ från myndigheter och andra organisationer. Inte minst gäller det de så
kallade öppna jämförelserna där nu nya
initiativ tas inom cancerområdet. Detta är en stor utmaning för oss alla oavsett arbetsuppgift och upplevd ställning
i sjukvården - sköterska, administratör,
läkare eller verksamhetschef- att ta vårt
ansvar för den enskilda cancerpatienten.
Rätt kompetens – Rätt tid – Rätt patient –
Rätt resurser
Vår vision ska också innebära att vi vågar
vara ledande i att förbättra cancervården
för patienter i Sverige och övriga världen.
KRÖNIKA
Vi kan inte bli bättre än genom att öka
vår kunskap om cancersjukdomens olika
dimensioner – diagnostik, prevention,
omvårdnad och behandling.
Nya insikter i cell- och tumörbiologin
ger oss också hela tiden nya infallsvinklar
för att med olika målriktade läkemedel
och riktad strålbehandling angripa cancerceller. Många nya lovande behandlingar som utnyttjar denna kunskap
finns redan på kliniken för behandling av
ett flertal tumörformer såsom lungcancer, bröstcancer och leukemier av olika
slag. Genetiska profiler och proteinprofiler kan idag kopplas till behandlingssvar och prognos. Vi ser tydliga mönster,
men anar komplexa samspel och idag
tror vi att enstaka cancergener är mindre intressanta än hela signalkedjan som
styr ­cancercellens tillväxt. Samtidigt som
all denna nya kunskap inneburit förbättringar i behandlingen av cancerpatienterna och börjat möjliggöra en mer
skräddarsydd terapi finns det andra sidor som ännu inte utvecklats lika fort.
En optimal individualiserad cancerbehandling kräver att vi ser hela människan
och inte enbart stannar vid att hitta rätt
behandlingscocktail för tumören. Vi ser
idag att livsstilsfaktorer som tobaksbruk
och fysisk aktivitet kan vara av betydelse
inte enbart för att förklara orsaken till
cancer utan även påverka olikheter i hur
cancerpatienter svarar på en behandling.
Vi måste också se det ultimata behovet av
en välutvecklad multiprofessionell och
multidisciplinär handläggning av cancerpatienten för att nå dit vi vill, den individuella cancerpatientens väl och ve.
Mycket är bra i svensk cancersjukvård
men vi behöver onekligen bli bättre i att
samspela och samverka i en alltmer komplicerad vårdkedja. Vi måste finna vägar
för att bättre förstå inte endast skillnaden
mellan patienterna, men också bättre
förstå olikheterna och kraften i den kompetens som finns bland olika yrkesgrupper och discipliner. Här har vi kommit
en bit på vägen men kräver utan tvekan
större insatser från oss. Det ställer krav
på en bättre organisation där gamla barriärer bemästras men framför allt att vi
som enskilda individer deltar positivt i
arbetet. n
Roger Henriksson
Professor, överläkare
verksamhetschef
c a n c e r v å r d e n #4 2010
71
lästips
Palliat Med. 2008 Apr;22(3):239-47. Links
Health-related quality of life in
significant others of patients
dying from lung cancer.
Persson C, Ostlund U, Wennman-Larsen A,
Wengström Y, Gustavsson P.
Division of Nursing, Department of
Neurobiology, Care Sciences and Society,
Karolinska Institutet, Huddinge, Sweden.
[email protected]
This study compares health-related quality of
life (HRQOL) in significant others of patients
dying from lung cancer, with a general population sample. Further, it explores the course of
HRQOL from diagnosis (T1), at a time point close to the patient’s death (T2), and six months
after the patient’s death (T3). The group comparisons at T1 showed that the significant others scored significantly lower on the scales in
the mental domain compared with a general
population sample. These results were the
same at T3, when the significant others also
scored lower on most of the scales in the physical and social domains. In the longitudinal
analyses, there were significant changes in
four scales, and three patterns of change were
identified: a decrease-increase pattern for ’selfrated health’ and ’positive affect’; a constant
decrease pattern for ’family functioning’; and
a decrease-stable pattern for ’satisfaction with
family functioning’. Thus, living with inoperable lung cancer in the family and then facing
the death of a family member affects most of
the HRQOL dimensions.
PMID: 18477718 [PubMed - indexed for MEDLINE]
Oncol Nurs Forum. 2009 May;36(3):E126-32.
Links
Continued family smoking
after lung cancer diagnosis: the
patient’s perspective.
Bottorff JL, Robinson CA, Sullivan KM, Smith ML.
Faculty of Health and Social Development,
University of British Columbia Okanagan,
Kelowna, Canada. [email protected]
PURPOSE/OBJECTIVES: To explore the influence
of lung cancer diagnosis on interpersonal dynamics in families in which one or more members continue to smoke following diagnosis.
RESEARCH APPROACH: Descriptive, qualitative. SETTING: Three cancer care sites in western
Canada. PARTICIPANTS: 16 participants from
8 family dyads. METHODOLOGIC APPROACH:
Patients with lung cancer receiving treatment
and immediate family members were recruited to participate in individual or conjoint semistructured interviews. Thematic analysis was
conducted on transcribed interviews. MAIN
RESEARCH VARIABLES: Intrafamily interac-
72 c a n c e r v å r d e n #4 2010
tion patterns, smoking and smoking cessation,
lung cancer diagnosis. FINDINGS: Following diagnosis, patients with lung cancer experienced
considerable distress as they struggled to understand family members’ continued smoking. Patient orientations to family members
who smoked included preserving relationships
(maintaining harmony and connection with
family members took priority over directly intervening with smokers) and risking relationships (patients repeatedly confronted family
members about continued smoking to influence their cessation despite the impact on relationships). Neither pattern was successful in
engaging relatives in smoking reduction or cessation, and the risking relationships approach
resulted in conflict and strained family relationships. CONCLUSIONS: The findings provide additional support for examining family dynamics
related to tobacco reduction and cessation as
well as directions for future research. INTERPRETATION: Nurses should encourage tobacco
reduction as a supportive intervention for patients with lung cancer and their families to eliminate smoking-related distress.
PMID: 19403440 [PubMed - indexed for MEDLINE]
One study showed better HRQL measures for
nurse-led follow-up, but one showed no difference, two showed a statistically significant
difference for patient satisfaction, but two did
not. Patients with lung cancer were more satisfied with nurse-led telephone follow-up and
more were able to die at home. Patients with
breast cancer thought patient-initiated followup convenient, but found conventional followup more reassuring. One study showed the
cost of nurse-led follow-up to be less than that
of physician-led follow-up, but no statistical
comparison was made. CONCLUSION: Patients
appeared satisfied with nurse-led follow-up.
Patient-initiated or telephone follow-up could
be practical alternatives to conventional care.
However, well-conducted research is needed
before equivalence to physician-led follow-up
can be assured in terms of survival, recurrence,
patient well-being and cost-effectiveness.
PMID: 19278415 [PubMed - indexed for MEDLINE]
: J Adv Nurs. 2009 Apr;65(4):706-23. Links
Henoch I, Bergman B, Gustafsson M, GastonJohansson F, Danielson E.
Nurse-led vs. conventional
physician-led follow-up for
patients with cancer: systematic
review.
Lewis R, Neal RD, Williams NH, France B,
Wilkinson C, Hendry M, Russell D, Russell I,
Hughes DA, Stuart NS, Weller D.
Department of Primary Care & Public Health,
North Wales Clinical School, School of
Medicine, Cardiff University, UK.
[email protected]
AIM: This paper is a report of a systematic review of the effectiveness and cost-effectiveness of nurse-led follow-up for patients with
cancer. BACKGROUND: As cancer survivorship increases, conventional follow-up puts a
major burden on outpatient services. Nurseled follow-up is a promising alternative. Data
sources. Searches were conducted covering
a period from inception to February 2007 of
19 electronic databases, seven online trial registries, five conference proceedings reference
lists of previous reviews and included studies.
REVIEW METHODS: Standard systematic review methodology was used. Comparative
studies and economic evaluations of nurse-led
vs. physician-led follow-up were eligible. Studies comparing different types of nurse-led
follow-up were excluded. Any cancer was considered; any outcome measure included. RESULTS: Four randomised controlled trials were
identified, two including cost analyses. There
were no statistically significant differences in
survival, recurrence or psychological morbidity.
Eur J Oncol Nurs. 2008 Apr;12(2):86-96. Epub
2007 Nov 26. Links
Dyspnea experience in patients
with lung cancer in palliative care.
Sahlgrenska Academy at Göteborg University,
Institute of Health and Care Sciences, Box 457,
S-405 30 Göteborg, Sweden. [email protected]
The aim of this study was to describe the dyspnea experience and examine its relation to other
symptoms, personal and health-related factors
and its predictors in patients with lung cancer.
The subjects were 105 patients diagnosed with
lung cancer, approached when active anti-tumour treatment was closed. The patients completed a battery of questionnaires about several
aspects of dyspnea experience, intensity of other symptoms and coping capacity. Medical data
including performance status were obtained
from medical records. Above 50% of the patients perceived dyspnea. Coping capacity, performance status and other symptoms correlated
with different aspects of dyspnea experience.
Dyspnea dimensions and activity-related dyspnea correlated with anxiety, depression, fatigue
and cough as well as negatively to coping capacity. Performance status correlated with dyspnea
intensity and activity-related dyspnea. Lower coping capacity predicted dyspnea; additional predictors were higher levels of anxiety and fatigue.
Dyspnea in this group of patients was a complex
experience, including physical and psychological
aspects and should preferably be assessed in a
comprehensive way. A nursing intervention to
decrease dyspnea experience and anxiety could
use knowledge from this study about the importance of coping capacity to better help patients with lung cancer to cope in their palliative
phase of the disease.
PMID: 18023256 [PubMed - indexed for MEDLINE]
medlemssidor
Datum för den nya uppdaterade target kursen
En arbetsgrupp inom EONS har under 2008 och 2009 uppdaterat den uppskattade ”target” kursen. Översättningen
från engelska till svenska samt tryck av kursmaterial är nu framtaget.
Sjuksköterskor i Cancervård har planerat för en kurs under Ht 2010 med start i Stockholm den 16 november.
Datum och plats för övriga kurstillfällen 2011 annonseras i nästa nummer av Canvervården och på hemsidan.
Ytterligare information och anmälningsblanketter hittar ni på föreningens hemsida www.cancervard.se
Har ni frågor kan ni kontakta:
Clementine Molin [email protected]
Helena Aaröe [email protected]
Välkommen med er anmälan!
Kursen kan genomföras genom stöd av: Amgen, GSK, Merck Serono, Novartis och Pfizer
konferenser
Konferens Verksamhetsförlagd utbildning i högskolans vårdutbildningar
17–18 november 2010, Kalmar
Arrangör: Svensk sjuksköterskeförening och Linnéuniversitetet
www.swenurse.se
Medicinska Riksstämman – En jämlik vård
1–3 december 2010, Göteborg
Arrangör: Svenska Läkaresällskapet
International Forum on Quality & Safety in Healthcare
5–8 april 2011, Amsterdam, Holland
www.internationalforum.bmj.com
MASCC/ISOO 2011
June 23–25 2011, Athen
www.mascc.org
16TH ECCO – 36 TH ESMO Multidisciplinary Cancer Congress
23–27 september 2011, Stockholm
www.esmo.org
ASTROs 52:nd annual meeting
31 October – 31 November 2010, San Diego USA, www.medicexchange.com/ASTRO
17TH ECCO – 38 TH ESMO Multidisciplinary Cancer Congress
27 september – 1 oktober 2013, Amsterdam, Holland
www.esmo.org
2010
7474c ca annc ce re vr åv år dr de ne n#4#42010
medlemssidor
­Sjuksköterskor i cancervård Styrelse
ledamöter
Sara Elehed
Strålbehandlingsavdelningen, Onkologkliniken,
USS i Linköping, 581 85 Linköping
Tel: 013-22 32 90 alt. 22 20 85
Ordförande Per Fessé
Budstation 44, Gävle Sjukhus
801 87 Gävle. Tel: 026-610 334
Mail: [email protected]
AVG. Ordförande Lena Sharp
Karolinska Universitetssjukhuset
Onkologiska kliniken Radioterapiavd.
­Södersjukhuset, 118 83 Stockholm.
Tel: 073-699 94 52
Mail: [email protected]
sekreterare Anna Sandgren
Kirurgen avd 6, Ljungby Lasarett
Landstinget Kronoberg
341 82 Ljungby. Tel: 070-313 17 58
Mail: [email protected]
Kassör Marie-Louise Möllerberg
USiL, MBE, Lasarettsgatan 23
222 41 Lund. Tel: 070-262 66 05
Mail: [email protected]
Per Fransson
Inst. för omvårdnad, Umeå universitet
901 87 Umeå. Tel: 070-694 71 59
Mail: [email protected]
Anna Axelsson
SU/Sahlgrenska. Tel: 0302-418 83, 0703-29 45 53
Mail: [email protected]
Tina Bondeson, Chefsjuksköterska
Karolinska Universitetssjukhuset, Onkologmottagn.,
Södersjukhuset, 118 83 Stockholm
Tel: 08- 616 44 04, 073-625 18 46
Mail: [email protected]
Cecilia Lindh
Jubileumskliniken avd 52,
SU/Sahlgrenska, 413 45 Göteborg
Tel: 031-34 21 052, 0704-94 86 24
Mail: [email protected]
Patientföreningar
Bröstcancerföreningarnas
riksorganisation/BRO
Sturegatan 4, 5 tr, Box 1386,
172 27 Sundbyberg
Tel: 08-546 40 530, Fax: 08-546 40 539
E-post: [email protected]
www.bro.org.se
Cancer- och Trafikskadades
Riksförbund/CTRF
Box 9509, Sandhamnsgatan 61,
102 74 Stockholm
Tel: 08-522 001 00, Fax: 08-522 001 10
E-post: [email protected]
www.cancertrafik.se Cancerfonden-Riksföreningen mot cancer
David Bagares gata 5, 101 55 Stockholm
Tel: 08-677 10 00, Fax: 08-677 10 01
E-post: [email protected]
www.cancerfonden.se
Svenska Laryngförbundet/SLF
Barks väg 14, 170 73 Solna
Tel: 08-655 83 10, 655 83 20
Fax: 08-655 46 10
E-post: [email protected]
www.laryngforbundet.nu/
ProLiv, Patientförening för
prostatacancersjuka
Barks väg 14, 170 73 Solna
Tel: 08-655 44 30
E-post: [email protected]
www.prostatacancerforbundet.se
Blodcancerförbundet
Blodcancerfonden
Box 1386, Sturegatan 4, 172 27 Sundbyberg
Tel: 08-546 405 40
E-post: [email protected]
www.blodcancerforbundet.se
Stödföreningen för Cancerpatienter
Ö. Larmgatan 10, 411 07 Göteborg
Tel: 031-15 19 92, Fax: 031-15 19 92
E-post: Ej tillgänglig Carpa
För patienter med tumörsjukdomar i
hormonproducerande organ.
E-post: [email protected]
www.carpapatient.se
Sveriges Cancersjukas Riksförbund/SCR
Box 7107, Barks väg 14, 170 07 Solna
Tel: 08-31 82 05, Fax: 08-32 07 60
E-post: [email protected]
www.cancersjukasriks.se
Sipples Patientförening
Stallvägen 59, 269 38 Båstad
Tel: 0431-758 26
E-post: [email protected]
www.sipples.se
Gynsam, Gyncancerföreningarnas
Nationella Samarbetsorganisation
Storgatan 52B, 852 30 Sundsvall
Tel: 060-12 77 54
E-post: [email protected]/[email protected]
www.gynsam.se
Svenska Hjärntumörföreningen
Norra Forsåkersgatan 21, 431 63 Mölndal
Tel: 0701- 91 31 63
E-post: [email protected]
www.hjarntumorforeningen.se
Lungcancerföreningen Stödet
Barks väg 14, 170 73 Solna
Kontakttelefon: 08-514 833 000
Journummer/Stödtelefon: 020-88 55 33
www.stodet.se
2010
7676c ca annc ce re vr åv år dr de ne n#4#42010
Många av dessa patientföreningar delar
också ut stipendier till vårdpersonal.
Organ för Sjuksköterskor i ­cancervård.
ISSN 1401-6583. TS registrering begärd.
Upplaga: 4 700 exemplar. Redaktionen ansvarar
ej för insänt, ej beställt m
­ aterial (text och bild).
För signerade bidrag a
­ nsvarar författarna.
R e d a k t ö r / A n s va r i g u t g i va r e
Diana Lindén
[email protected]
Produktion
JLD & Kompani
Drottning Kristinas Väg 17, 193 35 Sigtuna
Annonser
David Hammar
Tel. 08-22 33 00, 0708-99 66 30
[email protected]
Form
Helene Heed
Tr y c k
Danagårds Grafiska
P r e n u m e r at i o n
6 nummer per år/250 kronor.
Medlemsavgift
250 kronor per år insättes på
Riksföreningens för s­ juksköterskor i
Cancervårds ­plusgiro; 440 51 00-1
Riksföreningens hemsida
www.cancervard.se
Ansvarig: Per Fessé
Gävle Sjukhus, Budstation 44, 801 87 Gävle
Tel. 026-610 334. [email protected]
R EDAKTION
Diana Lindén
Radiumhemmet, divisionen för Onkologi,
­hematologi, Karolinska Universitetssjukhuset,
171 76 Stockholm
Tel. 08-517 745 15, 070-299 27 00
[email protected]
Anki Delin Eriksson
Utb/Utv Sjuksköterska, Huvudhandledare
Annex Verksamhet Onkologi
Gula Stråket 4, SU/Sahlgrenska Sjukhuset
413 45 Göteborg.
Tel. 031-342 86 54
[email protected]
Agneta Spetz
Institutionen för strålningsvetenskaper
– Onkologi, Umeå universitetssjukhus
Tel. arb. 090-785 29 05, fax 090-13 60 31
[email protected]
Marlene Knöös
Strålbehandlingsavdelningen,
Onkologiska kliniken, UMAS, 205 02 Malmö
Tel. arb. 040-33 26 50
[email protected]
Christina Krångh Thuresson
Strålbehandlingsavdelningen
Gula Stråket 6, Jubileumskliniken,
SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
413 45 Göteborg
Tel. arb. 031-342 13 02, 031-342 14 02
[email protected]
Eva Gärdsmo Pettersson
Vesuvius Information
Höglandstorget 9, 167 71 Bromma
Tel. arb. 070-653 23 69
[email protected]
Omslag
Foto: Kjell Holmner/www.goteborg.com
Utgivningsplan 2010
Tema
MaterialdagUtg.
#5 Allt från Nationella konferensen,
ESTRO rapport, Patientföreningsspecial
– hur arbetar föreningen och nätverken
mot patientföreningar
v.40 (8/10) v.44
#6 Tema: cytostatika inducerade
biverkningar, KML,
Epoetin – en kartläggning
v.50 (8/10) v.48
