Bilaga 4
MILJOKONSEKVENSBESKRIVNING FOR
400 KV LEDNINGEN STORNORRFORS-HJALTA
Svenska
Kraftnät
-1 -
Innehållsförteckning
Sida
SAMMANFATTNING
1
VÄSTERBOTTENS LÄN
Umeå kommun
3
Vännäs kommun
5
Vindelns kommun
7
Bjurholms kommun
8
Nordmalings kommun
9
VÄSTERNORRLANDS LÄN
Örnsköldsviks kommun
10
Sollefteå kommun
12
OMGIVNINGSEFFEKTER
14
I
BILAGOR
4.1. Kommunvis förteckning över fastigheter med bostadshus inom 100m från kraftledningen
4.2. Magnetfältsdiagram
SAMMANFATTNING
Inledning
Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör bilaga till ansökan 1998-11-04 om förlängning av
nätkoncession för linje avseende 400 kV ledningen Stornorrfors-Hjälta.
Ledningen, som har en längd av ca 187 km, berör skogsmark på ca 167 km och
jordbruksmark, övrig mark och vatten på ca 20 km. Den går genom 6 kommuner inom
Västerbottens och Västernorrlands län. På visst avsnitt inom Umeå, Vännäs, Örnsköldsviks
och Sollefteå kommuner går ledningen parallellt med en eller flera 130-400 kV kraftledningar.
I bilaga 2 redovisas en teknisk beskrivning för ledningen. Ledningen är byggd med
portalstolpar av stål som har en normalhöjd av ca 24 m till regeln. Medelavståndet mellan
stolparna är ca 330 m. Avståndet mellan fasledarna är ca 11 m.
Rätten att bibehålla ledningen över berörda fastigheter är tryggad genom ledningsrätt eller
inskrivna servitut. Den del av ledningsgatan i skogsmark som engångsersatts, kännetecknas av
att bredden på det engångsersatta området varierar mellan 52 och 28 meter beroende på
markens bonitet.
Värdefulla natur-, kultur- och friluftsområden har inventerats och redovisas kommunvis
liksom förhållanden vad gäller detaljplaner och områdesbestämmelser.
Förekomsten av byggnader har inventerats inom den zon som enligt gällande
starkströmsföreskrifter skall vara byggnadfri. Vidare har bostadsbebyggelse inom ett avstånd
av 100 m på ömse sidor om ledningen inventerats på ajourförda fastighetskartor.
Konsekvenser för naturvården, friluftslivet och kulturminnesvården
Inga olägenheter av betydelse har iakttagits och kan heller inte förväntas i framtiden på
beskrivna känsliga områden. Konsekvenserna för det rörliga friluftslivet bedöms som små
eftersom det i stor utsträckning kan utföras som om ledningen inte funnits. Vid såväl tekniskt
som skogligt underhåll av ledningen skall även fortsättningsvis försiktighet iakttas för att
förhindra skador och inverkan på förekommande bevarandeintressen. Generellt gäller att
lågväxande vegetation skall sparas förutsatt att säkerhetsavstånden till ledningen innehålls. I
bergsbranter, bäckraviner där avståndet upp till fasledaren är stort kan även högväxande
vegetation kvarlämnas. Skogsgatan får härigenom ett mer tilltalande utseende samtidigt som
natur- och viltvård gynnas. Framkomlig patrullstig skall dock alltid röjas.
Ca 90% av ledningen går i skogsmark. Ledningen är därigenom tämligen osynlig i landskapet.
Där ledningen korsar öppen mark och vatten är den dock synlig även på längre avstånd, men
med tanke på att den redan funnits under en lång tid torde den vara accepterad som en del i
landskapet.
Ledningens påverkan på pågående markanvändning bedöms vara begränsad. Ledningsgatan i
skogsmark omfattar ca 730 ha. I åkermark utgör stolpen ett hinder i åkermarken
motsvarande 12 x 2 m. Ledningens långa spannlängd (ca 330 m) gör att intrånget i åkermark är
marginellt.
Konsekvenser för närboende
Ledningen går i huvudsak igenom glesbebyggda områden. Närboendeutredningen visar också
att det bara finns i medeltal ca 0.4 hus per km ledningsgata inom 100 m från ledningen (jfr
bilaga 4.1).
För att i samband med prövningen av förlängning av koncessionen möjliggöra en bedömning
av magnetfältsituationen redovisas i bilaga 4.2 ett diagram som visar magnetfältets storlek
intill ledningen vid en representativ årsmedelströmlast på ledningen. Medelströmlasten
motsvarar ca 60-70% av normal höglast. Höglast kan förekomma under begränsad tid av året
och vanligen under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög.
Det finns idag inte något övertygande vetenskapligt stöd för att elektriska och magnetiska fält
kan orsaka hälsoeffekter, tex cancer. Detta säger flera svenska och internationella kommittéer
som utrett frågan. Myndigheterna Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket,
Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut säger att kunskapen inte är tillräcklig för att
fastställa gränsvärden, men rekommenderar vissa försiktighetsprinciper. Huruvida åtgärder är
motiverade för att i något fall begränsa magnetfältet för närboende får bedömas av
Elsäkerhetsverket i samband med tillståndsprövningen.
Övrigt
Förekomsten av byggnader har inventerats inom den zon som enligt gällande
starkströmsföreskrifter skall vara byggnadfri. Inga situationer som skulle föranleda ansökan
om dispens har noterats.
Ledningen korsar sex sjöar som enligt Sjöfartsverket kan utgöra "område för sjötrafik". Den
segelfria höjden över sjöarna är:
Pauträsk
Saxvattnet
Bergvattensjön
14 meter
7 meter
8 meter
Storstjärnsjön
Storälgsjön
Nässjön
8 meter
8 meter
11 meter
Svenska Kraftnät har inte iakttagit någon omständighet som skulle hindra eller försvåra den på
platsen i allmänhet förekommande sjötrafiken.
Sammanfattningsvis har berörda parter vid samrådet ej gjort gällande några betydande
olägenheter till följd av ledningen och dess nuvarande sträckning.
VÄSTERBOTTENS LAN
Umeå kommun
Ledningens sträckning, landskapsbeskrivning
Ledningen berör kommunen på ett avsnitt om 11 km från Stornorrforsens station till Brattby,
strax öster om Vännäsby (jfr. karta bilaga 1). Från stationen i Stornorrfors går ledningen
parallellt med en annan 400 kV ledning i ca 7 km.
Området utefter ledningssavsnittet karakteriseras av omväxlande skog och jordbruksmark i
småkuperad terräng. Ledningen passerar större jordbruksmarker vid Sörfors, Gubböle och
Brattby. Andelen skogsmark utefter ledningsavsnittet är drygt 50%. Vid Gubböle korsar
ledningen Umeälven.
Naturvårdsområden, friluftsliv och kulturminnesvård
Umeälvens dalgång har i översiktsplanen angivits som regionalt intresse för kultur, rekreation
och rörligt friluftsliv.
Omgivningarna av Gubböle och Brattby redovisas som skyddsvärda kulturmiljöer enligt
kommunens bevarande förslag 1982.
I övrigt berör ledningsavsnittet inga områden upptagna i kommunens översiktsplan.
Bebyggelse
Inom kommunen finns ingen samlad bebyggelse utmed ledningen.
Av bilaga 2 framgår att det finns 5 fastigheter med bostadshus belägna inom 100 meter från
kraftledningen.
Konsekvensbedömning
Den relativt låga stolpen gör att ledningen är tämligen osynlig i skogsområdena. Vid passagen
över jordbruksmarkerna vid Sörfors och Brattby samt vid korsningen av Umeälven syns
ledningen även på större avstånd.
Inga effekter har iakttagits och kan heller inte förväntas i framtiden på beskrivna känsliga
områden.
Konsekvenserna för det rörliga friluftslivet bedöms som små.
Ledningsgatan i skogsmark omfattar ca 30 ha.
Övrigt
Vid Gubböle gränsar ledningsområdet söderut mot fastställt skyddsområde för Gubböle
vattentäkt.
Strax söder om tunnelinloppet till Stornorrfors kraftstation gränsar ledningen söderut mot
Sörfors golfbana.
Ledningen går utanför detaljplanerat område.
Vännäs kommun
Ledningens sträckning, landskapsbeskrivning
Ledningen berör kommunen, dels på en kort sträcka öster om Strand, dels på ett avsnitt om ca
23 km från Brattby till Långbäcksmyran, 4 km sydväst om Harrselefors. Från Nilsland går
ledningen parallellt med en 130 kV ledning i ca 9 km till kraftstationen i Harrselefors (jfr.
karta bilaga 1).
Ledningsavsnittet berör i huvudsak skogsmark och mindre myrområden förutom vid Västra
och Östra Spöland då ledningen passerar över större jordbruksmarker. Andelen skogsmark
utefter ledningsavsnittet är drygt 85%. Terrängen är kuperad med höjdnivåer mellan 80 - 230
m.ö.h.
Naturvårdsområden, friluftsliv och kulturminnesvård
Vindelälven är av riksintresse för den vetenskapliga och kulturella naturvården samt för det
rörliga friluftslivet. Inom älvdalgången skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga
friluftslivets, intressen särskilt beaktas. Området, i den del som berörs av ledningen, omfattar
även byarna Västra och Östra Spöland.
Kroksberget är i översiktsplanen angivet som riksintresse för naturvården. Kroksberget är
även ett populärt utflyktsmål för närboende. Området omfattar ett område på ca 3,000 m2.
Grusformation-Önskanäs utgör kommunens enda grusformation av särskilt stort naturvärde.
Orrböle utgör ett riksintresse för den vetenskapliga naturvården.
Området vid Harrselefors utgör en kulturhistorisk miljö
Bebyggelse
Inom kommunen berör ledningen två områden med samlad bebyggelse; Västra och Östra
Spöland.
Av bilaga 2 framgår att det finns 6 fastigheter med bostadshus belägna inom 100 meter från
kraftledningen.
Konsekvensbedömning
Den relativt låga stolpen gör att ledningen är tämligen osynlig i skogsområdena. Vid passagen
över jordbruksmarkerna vid Västra och Östra Spöland samt vid korsningen av Vindelälven
syns ledningen även på större avstånd.
Inga effekter har iakttagits och kan heller inte förväntas i framtiden på beskrivna känsliga
områden.
Konsekvenserna för det rörliga friluftslivet bedöms som små.
Ledningsgatan i skogsmark omfattar ca 90 ha.
Övrigt
Ledningen berör en grusstäktsfyndighet (klass IH) ca 1 km sydväst om Tväråbäck
Vid Sjölidsjön ca 3 km öster om Tväråbäck berör ledningen ett utredningsområde för
exploatering av bergförekomster.
Strax väster om Tväråbäck tangerar ledningen södra gränsen av
vattentäkt.
Ledningen går utanför detaljplanerat område.
ett skyddsområde för
Vindelns kommun
Ledningens sträckning, landskapsbeskrivning
På kartan över kommunen, bilaga 1, redovisas ledningssträckningen.
På ett kort avsnitt vid Harrselsfors går ledningen genomVindelns kommun där den också går
igenom ställverket Harrsele. Ledningsavsnittet har en längd av ca 800 m och berör i huvudsak
skogsmark. I sin västra del korsar ledningen Umeälven. Inom området finns inga speciella
bestämmelser, restriktioner eller bebyggelse.
Eftersom kommunen berörs i mycket begränsad del av ledningen beskrivs den inte vidare i
utredningen.
Bjurholms kommun
Ledningens sträckning, landskapsbeskrivning
Ledningen berör kommunen på ett avsnitt om ca 27 km från Långbäcksmyran ca 4 km nordost
om Östervik till Otterbäcksmyran strax söder om Stensvattnet (jfr. karta bilaga 1).
Ledningsavsnittet berör i huvudsak skogsmark och mindre myrområden. Andelen skogsmark
utefter ledningsavsnittet är drygt 90%. Terrängen är kuperad med höjdnivåer mellan 110 - 280
m.ö.h.
Naturvårdsområden, friluftsliv och kulturminnesvård
Öreälven utgör riksintresse för naturvård och det rörliga friluftslivet.
I övrigt berörs inga riksintressen eller områden med speciella bestämmelser.
Bebyggelse
Inom kommunen finns ingen samlad bebyggelse utmed ledningen.
Av bilaga 2 framgår att det finns 4 fastigheter med bostadshus belägna inom 100 meter från
kraftledningen.
Konsekvensbedömning
Den relativt låga stolpen gör att ledningen är tämligen osynlig i skogsområdena. Vid passagen
över jordbruksmarker samt vid korsningen av Öreälv syns ledningen även på större avstånd.
Inga effekter har iakttagits och kan heller inte förväntas i framtiden på beskrivna känsliga
områden.
Konsekvenserna för det rörliga friluftslivet bedöms som små.
Ledningsgatan i skogsmark omfattar ca 110 ha.
Övrigt
Ingen intressekonflikt
täktverksamhet.
föreligger med någon verksamhet i övrigt som exempelvis
Ledningen går utanför detaljplanerat område.
Nordmalings kommun
Ledningens sträckning, landskapsbeskrivning
Ledningen berör kommunen på ett avsnitt om ca 10 km från Otterbäcksmyran strax söder om
Stensvattnet till Fagerängsberget ca 2 km väster om Överlögda (jfr. karta bilaga 1).
Området utefter ledningsavsnittet karaktäriseras av kuperad terräng, i huvudsak skogsmark.
Andelen skogsmark utefter ledningsavsnittet är drygt 95%.
Naturvårdsområden, friluftsliv och kulturminnesvård
Lögdeälv är angivet som riksintresse för Naturvård och det rörliga friluftslivet.
Översiktsplanen föreskriver att skogsbruket i anslutning till älven skall bedrivas med särskild
hänsyn så att karaktären av en oexploaterad skogsälv bibehålles.
I övrigt berörs inga riksintressen eller områden med speciella bestämmelser.
Bebyggelse
Inom kommunen finns ingen samlad bebyggelse utmed ledningen.
Av bilaga 2 framgår att det finns 3 fastigheter med bostadshus belägna inom 100 meter från
kraftledningen.
Konsekvensbedömning
Den relativt låga stolpen gör att ledningen är tämligen osynlig i skogsområdena. Vid passagen
över jordbruksmarker samt vid korsningen av Öreälv syns ledningen även på större avstånd.
Inga effekter har iakttagits och kan heller inte förväntas i framtiden på beskrivna känsliga
områden.
Konsekvenserna för det rörliga friluftslivet bedöms som små.
Ledningsgatan i skogsmark omfattar ca 40 ha.
Övrigt
Vid gränsen mot Bjurholms kommun korsar ledningen en flyttied för renar.
Ingen intressekonflikt
täktverksamhet.
föreligger med någon verksamhet i övrigt som exempelvis
Ledningen går utanför detaljplanerat område.
10
VÄSTERNORRLANDS LÄN
Örnsköldsviks kommun
Ledningens sträckning, landskapsbeskrivning
Ledningen berör kommunen på ett avsnitt om ca 86 km från Övre Fageränget 5 km öster om
Önskasjön till Rävsjön. Vid Bjärnsjön och vidare söderut mot kommunens gräns går
ledningen parallellt med två 130 kV ledningar (jfr. karta bilaga 1).
Ledningsavsnittet inom kommunen berör i huvudsak skogsmark och mindre myrområden.
Andelen skogsmark utefter ledningsavsnittet är drygt 95%. I och med att ledningen har en
nordost-sydvästlig sträckning korsar den ett flertal vattendrag som löper mellan inlandet och
kusten. Terrängen är kuperad med höjdnivåer mellan 90-400 m.ö.h.
Naturvårdsområden, friluftsliv och kulturminnesvård
Riksintressen som berörs:
Herbersliden har p g a sitt urskogsartade granskogsområde föreslagits som naturreservat.
Inom området gäller samrådsplikt för avverkning enligt 19 § NVL.
Gideälven är en skogsälv med relativt opåverkad flora och fauna. Inom området gäller
samrådsplikt enligt 18 och 19 § NVL.
Hemlingsån är tämligen opåverkad och utgör viktig biotop för utter. Området är avsatt som
naturreservat enligt 7 § NVL.
Kålhuvudet är ett relativt orört skogsområde som av Länsstyrelsen föreslagits som
naturreservat. Inom området gäller samrådsplikt för avverkning enligt 19 § NVL..
Utterån, Norra och Södra Anundsjöån utgör viktiga biflöden till Moälven Vid passagen av
Norra och Södra Amundsjöån passerar ledningen byarna Norrflärke och Sörflärke som i
översiktsplanen anges som jordbruksområden med värdefull landskapsbild (se vidare Moälven
nedan).
På ett avsnitt av ca 27 km berör ledningen området Moälven, ett större geografiskt område
som p g a
sina natur- och kulturvärden i sin helhet utgör riksintressen. Syftet med
riskintresset är i första hand att skydda Moälven från vattenkraftsutbyggnad. NRL föreskriver
begränsningar inom området vad avser exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön. Vid
tillståndsgivning skall eventuella effekter på turism och friluftsliv särskilt beaktas.
Bärmsjön är naturlig reproduktionslokal för röding.
För närvarande pågår bildandet av Gideälvens naturreservat omfattande ett flertal biflöden,
anslutande sjöar och strandområden.
I
övrigt
berörs
inga
riksintressen
eller
områden
med
speciella
bestämmelser.
11
Bebyggelse
Inom kommunen finns ingen samlad bebyggelse utmed ledningen.
Av bilaga 2 framgår att det finns 30 fastigheter med bostadshus belägna inom 100 meter från
kraftledningen.
Konsekvensbedömning
Den relativt låga stolpen gör att ledningen är tämligen osynlig i skogsområdena. Vid passagen
över jordbruksmarker samt vid korsningen av vattendrag syns ledningen även på större
avstånd, men med tanke på att den redan funnits under en lång tid torde den vara accepterad
som en del i landskapet.
Inga effekter har iakttagits och kan heller inte förväntas i framtiden på beskrivna känsliga
områden.
Konsekvenserna för det rörliga friluftslivet bedöms som små. Vid framtida
underhållsröjningar skall hänsyn tas till skogens natur- och rekreationsvärde. Generellt gäller
att all lågväxande vegetation skall sparas förutsatt att säkerhetsavstånden till ledningen
innehålls. I bergsbranter, bäckraviner där avståndet upp till fasledaren är stort kan även
högväxande vegetation kvarlämnas. Skogsgatan får härigenom ett mer tilltalande utseende
samtidigt som natur- och viltvård gynnas. Framkomlig patrullstig skall dock alltid röjas.
Ledningsgatan i skogsmark omfattar ca 360 ha.
Övrigt
Ingen intressekonflikt
täktverksamhet.
föreligger med någon verksamhet i övrigt som exempelvis
Ledningen går utanför detaljplanerat område.
12
Sollefteå kommun
Ledningens sträckning, landskapsbeskrivning
Ledningen berör kommunen på ett avsnitt om ca 27 km från Rävsjön till Hjälta stationen strax
öster om Långsele. Inom kommunen går ledningen uteslutande parallellt med andra
kraftledningar (jfr. karta bilaga 1).
Ledningsavsnittet inom kommunen berör i huvudsak skogsmark och mindre myrområden. Vid
Östansjö passerar ledningen jordbruksmark. Andelen skogsmark utefter ledningsavsnittet är
drygt 90%. Ca 5 km nordost om Sollefteå korsar ledningen Ångermanälven och strax söder
därom Faxälven.
Naturvårdsområden, friluftsliv och kulturminnesvård
Riksintresse som berörs:
Övre Ådalen - Ångermanälven är angivet som riksintresse för friluftsliv och turism.
Översiktplanen rekommenderar att för nybyggnad av vägar, kraftledningar och plantering av
främmande trädslag inom området gäller samrådsplikt enligt 19 § NVL. Vid tillståndsgivning
skall eventuella effekter på turism och friluftsliv särskilt beaktas.
I övrigt berörs inga riksintressen eller områden med speciella bestämmelser.
Bebyggelse
Inom kommunen finns ingen samlad bebyggelse utmed ledningen.
Av bilaga 2 framgår att det finns 13 fastigheter med bostadshus belägna inom 100 meter från
kraftledningen.
Konsekvensbedömning
Den relativt låga stolpen gör att ledningen är tämligen osynlig i skogsområdena. Vid passagen
över jordbruksmarker samt vid korsningen av vattendrag syns ledningen även på större
avstånd.
Inga effekter har iakttagits och kan heller inte förväntas i framtiden på beskrivna känsliga
områden.
Lokaliseringen av ledningen bedöms som gynnsam då den uteslutande går parallellt med
andra kraftledningar. Detta minskar det totala markintrånget, och medför fördelar för
landskapsbilden.
Konsekvenserna för det rörliga friluftslivet bedöms som små.
Ledningsgatan i skogsmark omfattar ca 100 ha.
13
Övrigt
Ingen intressekonflikt föreligger med någon verksamhet i övrigt som exempelvis
täktverksamhet.
Ledningen går utanför detaljplanerat område.
14
OMGIVNINGSEFFEKTER
Elektromagn etiska fält
Det finns många former av elektriska och magnetiska fält omkring oss i vår dagliga miljö.
Fälten kan karaktäriseras av sin styrka och frekvens och sträcker sig från låga frekvenser, som
50 Hz frekvensen i våra elnät, via radio- och mikrovågsfrekvens, infrarött, synligt och
ultraviolett ljus upp till röntgen- och gammastrålning. Synligt ljus intar en särställning då vi
kan se elektromagnetiska fält av dessa frekvenser, medan övriga frekvenser är osynliga.
Användningen av 50 Hz växelspänning i våra elnät medför att det under och intill
kraftledningar och vidare i alla situationer där elen används, förekommer elektriska och
magnetiska fält med denna frekvens.
Det är spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet
(E-fältet) intill en kraftledning, medan det är strömmen i fasledarna som ger upphov till det
magnetiska fältet (B-fältet). Det elektriska fältet brukar uttryckas i enheten kilovolt per m
(kV/m) och det magnetiska fältet uttrycks i kraftledningssammanhang i mikrotesla ((J.T).
Elektriska fält av någon storleksordning finns praktiskt taget enbart kring
högspänningsanläggningar. Styrkan på fältet under en kraftledning kan uppgå till ca 10 kV/m
men är normalt lägre. Fältet skärmas av exempelvis vegetation och väggar i hus, varför man
inte får något elektriskt fält inomhus från yttre ledningar. Elektriska fält i bostäder alstras av
installationsledningar och elapparater och är svaga, normalt mindre än 0,01 kV/m. I fråga om
elektriska fält pekar erhållna forskningsresultat entydigt på att några hälsorisker vid
exponering inte förekommer.
Den utbredda användningen av el i vårt samhälle i hemmen och på arbetsplatser innebär, att
praktiskt taget alla människor exponeras för magnetiska falt. Fälten intill en kraftledning är
ofta betydligt svagare än de fält man vistas i dagligen i många miljöer. Fälten alstras av den
ström som går fram i ledningen och varierar med strömlasten, som i sin tur beror av hur
elproduktion/konsumtion ändrar sig över dygn, veckor och årstider.
Vad gäller oron för hälsorisker till följd av kraftfrekventa magnetfält har den frågan
debatterats under lång tid och debatten var kanske som mest intensiv under första hälften av
1990-talet. Debatten har föranlett att vetenskapliga utvärderingar gjorts av all forskning som
skett om elektromagnetiska fält världen över sedan slutet av 1970-talet.
Den samlade bedömningen av utvärderingarna har blivit, att man hittills inte kunnat påvisa att
exponering för kraftfrekventa magnetiska fält innebär ökade hälsorisker även om enstaka
epidemiologiska studier ger viss anledning att misstänka att ett sådant samband kan finnas.
Denna misstanke har föranlett att en viss försiktighet rekommenderas som bör beaktas vid
samhällsplanering och byggande. Försiktighetsprincipen, som är formulerad gemensamt av
Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens
strålskyddsinstitut, uttrycks på följande sätt:
"Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till
rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att
reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den
15
aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör
man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så
att exponeringen begränsas."
För att belysa i vilken omfattning boende utmed ledningen Stornorrfors-Hjälta vistas inom det
område utmed ledningen, som motsvarar magnetfältets utbredning, har en inventering gjorts
av antalet bostadshus som ligger inom 100 m från ledningen. Resultatet av inventeringen, som
gjorts på ajourförda ekonomiska kartor, redovisas i bilaga 4.1.
I bilaga 4.2 redovisas ett diagram som visar hur storleken på magnetfältet avtar i sidled från
ledningens centrum. Diagrammet är grundat på en beräkning av magnetfältet vid en strömlast
på ledningen som motsvarar medelströmlasten över året. Medelströmlasten motsvarar ca 6070% av normal höglast. Höglast kan förekomma under begränsad tid av året och vanligen
under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög.
Elsäkerhetsverket, som fortlöpande har att svara för uppföljningen av den forskning som sker
om magnetfältens eventuella biologiska effekter, kommer att pröva koncessionsärendet vad
avser frågan om inverkan från magnetfält.
Ljudeffekter
Ljudeffekter från en kraftledning alstras av koronaurladdningar, som uppstår på fasledarna när
den elektriska fältstyrkan på ledarnas yta överstiger den omgivande luftens
isolationshållfasthet. På en ren och torr ledning är koronaurladdningarna mycket små och det
s.k. koronaljudet är då normalt inte hörbart. När fasledarna är våta vid t.ex. dimma och regn
samlas en mängd vattendroppar på ledarnas undersida. Dropparna ger upphov till en
förstärkning av det elektriska fältet på ledarytorna och kan då orsaka en kraftig ökning av
antalet koronaurladdningar. Vid urladdningarna uppkommer ett sprakande ljud, som påminner
om ljudet från ett brinnande tomtebloss eller ett lätt regn som faller på bladen i en lövskog.
I allmänhet är både ljudnivån och hörstyrkan hos koronaljud lägre än hos andra naturligt
förekommande samhällsljud, exempelvis trafikljud. Vid regn kan ljudnivåerna utomhus intill
en 400 kV ledning uppgå till 40-45 dBA. Avståndet till ledningen samt vegetation, byggnader
och andra föremål dämpar ljudet.
16
Referenser
Elforsk. Kraftledningar
Informationsskrift.
- hälsa och miljö. Forsknings
och kunskapsläge
1998.
Elforsk. El- och Magnetfält. EMF-forskningen 1997. Hälsoeffekter av kraftfrekventa
elektriska och magnetiska fält - litteraturgenomgång för år 1997.
Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens
strålskyddsinstitut. Myndigheternas försiktighetsprincip om elektriska och magnetiska fält, en
vägledning för beslutsfattare. 1996. Informationsskrift.
Elsäkerhetsverket. Magnetfält - Esäkerhetsverkets regeringsrapport, 1996.
Arbetslivsinstitutet, Kriteriegruppen för fysikaliska riskfaktorer. Magnetfält och cancer - ett
kriteriedokument. Arbete och hälsa, vetenskaplig skriftserie 1995:13.
Socialstyrelsens expertgrupp. Elektriska och magnetiska fält och hälsoeffekter. SoS-rapport
1995:1.
Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut. Magnetfält och
eventuella hälsorisker utifrån vad vi vet i maj 1994. Informationsbroschyr.
Peter Hedström, Stockholms universitet. Kraftledningar och cancerrisker - en kritisk
granskning av epidemiologiska forskningsresultat. (1994)
Elforsk. När du bor eller vistas intill en större kraftledning. Informationsbroschyr 1993.
Sveriges Lantbruksuniversitet, Veterinärmedicinska fakulteten. Kor under 400 kV ledningar effekter på brunst och fruktsamhet. Svensk Veterinärtidning nr 4 1986, volym 38.
National Research Council, USA. Possible Helth Effects of Exposure to Residental Electric
and Magnetic Fields. Rapport om NRC:s utvärdering av forskningsläget 1996.
