Strategisk forskning - Forskningens frihet

advertisement
Stiftelsen för Strategisk Forskning
Ingvar Lindgren 98.04.05
Strategisk forskning - Forskningens frihet
Frågan om forskningens frihet har diskuterats i århundraden, men den är i dag
minst lika aktuell som någonsin. En orsak kan vara det alltmer ökande kravet på
tillämpad, riktad, strategisk.. forskning, som på senare tid reses från olika håll.
Även forskningsråden har nu fått direktiv om att speciellt beakta forskningens
”samhällsrelevans”. Allt fler röster höjs till förmån för den fria grundforskningen.
Jag ska inte här ta ställning till om detta är berättigat eller ej. Vad jag främst
reagerar mot är att mycket av den kritik som riktas mot den s.k. strategiska
forskningen skjuter vid sidan av målet. Jag vill att debatten i stället inriktas mot
relevanta frågeställningar.
Först vill jag ställa den grundläggande frågan:
1. Varför ska samhället överhuvud taget stödja forskning?
Frågan kan synas banal, men jag tror inte många har funderat över den och kan ge
ett tillfredsställande svar. Mitt svar är att samhället bör stödja forskning om den
bedöms vara av nytta för samhället. Ordet “nytta” används här i en vid mening.
I den allmänna debatten är ordet ofta förknippat med “ökat välstånd” - vanligen
inskränkt till ekonomiskt sådant - men det är här närmast associerat med “ökad
livskvalitet”. “Ökad livskvalitet” inkluderar givetvis ökat välstånd i traditionell
mening - ökad konkurrenskraft - men kan även betyda att tillfredsställa
intellektuell nyfikenhet, t. ex. beträffande materiens minsta beståndsdelare eller
livets uppkomst.
Man kan sedan ställa sig nästa fråga:
2. Ska den samhällsstödda forskningen vara ”fri” eller ”riktad”?
Alternativt kan man fråga sig om forskningen ska styras genom ”bottom-up-”
eller ”top-down-”process? Om man accepterar svaret på fråga 1, är en ekvivalent
formulering: Är den fria eller den riktade forskningen av störst nytta för
samhället? Jag använder här termen “riktad forskning”, som jag anser vara mer
relevant i detta sammanhang än den mer slitna och opreciserade termen
“tillämpad forskning”.
Vad avses då med riktad forskning? Enligt min terminologi är riktad forskning
inriktad på att få fram ny baskunskap, som kan förväntas att leda till ett mål av
betydelse för samhällets utveckling - t ex utveckling av nya material. (Strategisk
forskning har för mig ungefär samma innebörd.) Fri och riktad forskning har vissa
likheter med begreppen “Mode 1” resp. “Mode 2”, vilka infördes för några år sedan
av Michael Gibbons m fl1 och som sedan dess kommenterats flitigt av debattörer, t
ex Sverker Gustavsson i SACO/SULFs debattbok Kunskap så det räcker? 2. Sverker
Gustavsson ser i ”Mode 2” ett sådant skräckscenario att han i titeln till sin uppsats
ställer frågan ”Varför inte lägga ned universiteten?”. Han menar att framför allt EU
och forskningsstiftelserna driver oss mot ett system, där universiteten inte längre
Michael Gibbons et al, THE NEW PRODUCTION OF KNOWLEDGE, The Dynamics of Science and
Research in Contemporary Societies, Forskningsrådsnämnden 1994
2 Kunskap så det räcker?, SACO/SULF 1997
1
1
Stiftelsen för Strategisk Forskning
Ingvar Lindgren 98.04.05
spelar någon väsentlig roll i samhället. Vad Gibbons m fl betecknar med ”Mode 2”
är emellertid en målinriktad forskningssamverkan som huvudsakligen bedrivs av
tillfälligt sammansatta grupper utan förankring i de etablerade institutionerna.
Denna typ av forskning är inte särskilt vanlig i Sverige, och jag ser inte heller
tendenser till att den kan komma att utvecklas särskilt starkt här i landet. Den
strategiska eller riktade forskningen som jag här åsyftar och som stöds av de båda
strategiska forskningsstiftelserna (SSF och MISTRA) liknar mer det alternativ till
”Mode 2” som Arne Jernelöv betecknar med “Det öppna Universitetet”3. Jag har
svårt att se att den skulle kunna hota den fria forskningen och t o m universitetens
existens.
Med den alternativa formulering jag gett den grundläggande frågan huruvida
forskningen ska vara fri eller riktad anser jag inte att den har något meningsfullt
svar. Många forskare förespråkar visserligen den fria forskningen med argumentet
att de kanske största framstegen mänskligheten gjort, t. ex. upptäckten av
penicillinet eller av lasern, har kommit som resultat av den fria forskningen. Vidare
får man ofta höra att Maxwell eller Einstein knappast skulle fått anslag för
“strategisk forskning” om levt i dag (men kanske Hertz eller Marconi). Detta är
förvisso starka argument till förmån för den fria forskningen men knappast argument för att det inte ska finnas forskning av annat slag vid sidan om denna.
Det finns givetvis än fler exempel där s. k. riktad forskning lett till stora upptäckter. Det kanske största teknologiska genombrottet under detta sekel, upptäckten av transistorn, framkom som resultatet av ett målmedvetet forskningsarbete vid Bell Telephone Lab i USA. Självfallet var arbetet baserat på viktiga
grundforskningsresultat men inriktat mot ett specifikt mål.
Det bör påpekas att det även finns exempel på riktad forskning som lett till ny
kunskap inom den rena grundvetenskapen. Ett sådant exempel är Radiation
Laboratory som etablerades i Boston under andra världskriget för att utveckla
radar för kortare våglängder. Detta ledde till utveckling av radio- och mikrovågsspektroskopi, vilket ledde till upptäckten av det s k Lamb-skiftet och andra
anomalier hos enkla atomer, vilket i sin tur ledde till utvecklingen av kvantelektrodynamiken, den mest exakta teori som fysiken känner. Ett annat modernare
exempel är rymdforskningen, som lett till fundamentala upptäckter inom astronomi
och astrofysik, vilka nu håller på att helt förändra vår världsbild, bl a om
universums ursprung och framtida utveckling. Ett annat exempel är den kosmiska
bakgrundstrålningen, som upptäcktes i samband med att man drev utvecklingen
av antenner för rymdkommunikation mot allt högre perfektion.
Av det ovan framförda kan man endast dra den slutsatsen att samhället har behov
av såväl riktad som fri forskning. Båda typerna är av “nytta” för samhället, men
på något olika sätt. Detta leder automatiskt till nästa fråga.
3
Arne Jernelöv, Framtidens kunskapsproduktion - ett svenskt perspektiv, FRN debatt, Augusti 1997.
2
Stiftelsen för Strategisk Forskning
Ingvar Lindgren 98.04.05
3. Hur bör balansen mellan den fria och den riktade forskningen vara?
Den riktade forskningen i landet har ökat under senare tid genom tillkomsten av
EU och forskningsstiftelser, samtidigt som statsmakterna har dragit ned på bl a
forskningsrådens anslag. Är detta rätt eller fel? Här förekommer olika
uppfattningar, och det är viktigt att frågan diskuteras. Ytterst har statsmakterna
ansvaret för balansen, och frågan hör hemma i bl a forskningsberedningen.
Den relevanta frågan är hur ett land med begränsade resurser får bästa möjliga
utfall av sina satsade medel med den målsättning som definierats i punkt 1. Den
frågan diskuteras nu i olika länder4, men jag känner inte till någon seriös analys
här i landet av frågeställningen utifrån den målsättningen. I stället använder man
sig ofta av argument som hör hemma i den meningslösa frågeställningen 2, dvs
man kritiserar den riktade forskningen för att den inte är fri! Det nyligen bildade
Nationella Professorsrådet för Grundforskning har ambitionen att nyansera
debatten. I sin första rundskrivelse5 argumenterar man för mer resurser till
grundforskning, dock utan att ge anvisning om var de extra resurserna ska tas.
Anser man att det ska ske på bekostnad av den riktade forskningen, bör detta
utsägas klart. Balansen mellan olika typer av insatser hänger ytterst samman med
personliga värderingar och vilken typ av samhälle vi vill ha. Den debatten är värd
att föra.
Har man väl funnit en lämplig balans mellan fri och riktad forskning, kommer
man till nästa fråga.
4. Hur hanteras den fria och den riktade forskningen?
a) är de kriterier som används för selektion, utvärdering m m relevanta?
b) tillämpas kriterierna på ett optimalt sätt?
Även detta är frågor som är högst relevanta att diskutera. Det är emellertid viktigt
att man håller isär frågeställningarna. Vi får inom SSF ofta höra kritik från vissa
grundforskare att vi inte i större utsträckning använder oss av “call for proposals”
och att vi inte enbart utvärderar genom “peer reviews” med argumentet att dessa
metoder är väl utprovade och har använts under lång tid inom forskningsråden.
Denna frågeställning hör emellertid hemma under punkt 2. Om man accepterar
att det bör finnas såväl fri som riktad forskning, får man acceptera att de båda
typerna har delvis olika målsättning och därför hanteras på olika sätt. Däremot är
det givetvis relevant att diskutera vilka kriterier och vilka arbetsmetoder som är
bäst lämpade i de båda fallen. Det är riktigt att vi har lång erfarenhet av att
utvärdera fri forskning men relativt liten erfarenhet av att utvärdera riktad eller
strategisk sådan. Det är därför viktigt att komma fram till riktlinjer hur man bäst
gör sådan utvärdering och hur denna i olika fall skall vägas mot den
vetenskapliga utvärderingen i det slutliga ställningstagandet. Jag skulle välkomna
en seriös debatt i denna fråga.
4
5
Se t ex Pielke Jr and Bayerly Jr, Beyond Basic and Applied, Physics Today Feb. 1998
[email protected]
3
Stiftelsen för Strategisk Forskning
Ingvar Lindgren 98.04.05
Ingvar Lindgren
Professor emeritus i fysik
Verkställande direktör för Stiftelsen för Strategisk Forskning
4
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards