Inventering av dagflygande ängsfjärilar vid Västra Boda i
Eda kommun 2011.
Version 1 2011-09-14, Av Dan Mangsbo, DM Naturvård
Sammanfattning
Följande inventering har utförts på uppdrag av Hushållningssällskapet i Värmland.
Inventeringens syfte har varit att undersöka förekomsten av dagflygande ängsfjärilar på de
öppna markerna vid Västra Boda, väster om Gårdstjärnet. Utöver dagflygande ängsfjärilar har
även viss uppmärksamhet ägnats åt övriga lätt identifierbara arter av insekter som lever på
ängsmark. I första hand handlar det om vildbin, blomflugor och skalbaggar. Inventeringen
utfördes vid fem tillfällen under tiden 10 juni till 8 augusti, 2011. Totalt observerades 27 arter
av äkta dagfjärilar och 14 arter av dagflygande ängsfjärilar inom familjerna mätare, spinnare,
svärmare, bastardsvärmare och nattflyn. Sammanlagt noterades fem rödlistade fjärilar och ett
rödlistat vildbi vid inventeringen. Av särskilt intresse är den uppenbart starka förekomsten av
brun gräsfjäril som är en internationell raritet och Värmlands landskapsinsekt.
En fortsatt hävd av ängsmarkerna är avgörande för arternas framtid inom området.
Översiktlig beskrivning av området
Västra Boda ligger i en småskaligt uppodlad skogsbygd vid Gårdstjärnet drygt 2 km norr om
Skillingmarks kyrka i Eda kommun. Det 9 ha stora inventeringsområdet ligger på västra sidan
av Gårdstjärnet där det finns fyra gårdar med tillhörande öppna marker. Området öster om
vägen och öster om bäcken som rinner mellan Sigurdstjärnet och Gårdstjärnet har inte
inventerats. På häradsekonomiska kartan från 1883 – 1895 framgår ett 30-tal åkertegar inom
inventeringsområdet och betydande delar av de fyra gårdarnas omgivningar markeras som
ängs- och hagmark. Den öppna markens utbredning idag påminner till stor del om läget som
framgår av den ekonomiska kartan från 1965. Åkerbruk med spannmål pågick i viss
utsträckning fram till 1960-talet. Därefter har åkrarna successivt övergått till vall och
ängsmark med slåtter. Sedan tamboskapen lämnat området har dock markskötseln varit
inriktad på att förhindra igenväxning. Slåtter sker årligen med traktorburet slåtteraggregat och
vegetationen får ligga kvar på marken efter slåtter. Vid den västra gården finns en gammal, fin
och artrik slåtteräng som ännu sköts på traditionellt vis med slåtter och höbärgning. I
sydligaste delen av inventeringsområdet är hävden numera svag och igenväxning pågår.
Metod
Vid samtliga inventeringstillfällen har större delen av respektive ängsavsnitt vandrats över i
lugnt tempo. Fokus har legat på att försöka finna samtliga vid besöken aktiva fjärilar.
Håv, kikare och kamera har använts som hjälpmedel.
1
Resultat
Inventeringarna genomfördes vid fem tillfällen:
1.
2.
3.
4.
5.
10/6, eftermiddag, +19, halvklart, måttlig vind
16/6, kl. 10 – 14, +20, växlande molnighet, måttlig vind
4/7, kl. 10 – 14, +22, växlande molnighet, svag – måttlig vind
20/7, kl. 10 – 14, +18, molnigt – växlande molnighet, svag vind
8/8, eftermiddag, +19, växlande molnighet, frisk vind
Detaljerad områdesbeskrivning
Delområde A, 1,6 ha (delområdesavgränsningar framgår av bilaga 1)
Området består till stora delar av gammal åkermark, men har idag en ängsflora som ger
karaktär av finare ängsmark. Slås årligen med traktorburet slåtteraggregat i mitten av juli och
vegetationen lämnas kvar på marken efter slåtter. I norra delen (närmast vägen) är marken våt,
i övrigt svagt sluttande frisk – fuktig mark.
Örtrikt område, bl a slåttergubbe (en grupp med 11 ex N6641350/O1286630), ormrot,
skogsnattviol, prästkrage, ängsskallra, fyrkantig johannesört och ängsvädd. Tistlarna
(borsttistel och kärrtistel förekommer rikligt) ger ängen en speciell karaktär under
högsommaren. På den våta marken i norr växer bl a hirsstarr, sumpmåra och tuvor med
knapptåg.
Vy mot sydväst från infarten till Bråten. Bilden tagen den 20 juli, några dagar efter slåtter.
Delområde B, 0,3 ha
2
Del av området slås med traktorburet slåtteraggregat och vegetationen lämnas kvar på marken
efter slåtter. På ett torrare avsnitt växer bl a brudsporre (drygt 20 ex), ormrot, jungfrulin,
sammetsdaggkåpa, fyrkantig johannesört, Jungfru Marie nycklar och skogsnattviol.
Odlingsrösena är igenväxta med björksly och smågranar och omgivningarna sluter sig allt
mer. Botaniskt intressant område med restaureringspotential som slåtteräng.
Igenväxande odlingsrösen och vildvuxen ängsmark sydost om Bråten.
Delområde C, 0,7 ha
Ohävdat och lite svårtillgängligt ängsavsnitt som har en karaktär av vildvuxen skogsäng med
dominans av högre örter bl a älggräs, kärrtistel, borsttistel, skogssäv, strätta och ängsvädd.
Ställvis påträffas lägre örter som gökblomster, stor blåklocka, nysört och skogsklöver. Trots
betestryck från älg så växer smågranar och lövsly in från omgivningarna. Ett flertal yviga
ängsgranar breder ut sig alltmer och beskuggningen är påtaglig. Inom området finns flera
odlingsrösen som är igenväxta med björksly och smågranar.
3
Övergiven ängsmark av skogsängstyp
Delområde D, Bråten, 0,6 ha
Närmast gården finns torr till frisk ängsmark. Intill hällar växer en kortvuxen ängsvegetation
med bl a kattfot, gråfibbla, jungfrulin, styvmorsviol, ängsviol, ormrot, gul fetknopp,
gulsporre, femfingerört, ärenpris, stagg, knägräs, blåsuga, rödkämpar, fyrkantig Johannesört
och gulmåra. Ställvis växer även grupper med rödklint, åkervädd, smörboll och brandgul lilja.
Delområde E, Väster om Bråten, 0,9 ha
Detta område beskrivs som ”äng” och ”gammal åkermark” i Ängs- och
betesmarksinventeringen 2002 – 2004 (objekt 590-JIF).
Till stora delar gammal åkermark, idag ”ängsmark” som slås med traktorburet slåtteraggregat
i mitten av juli. Vegetationen lämnas kvar på marken efter slåtter. Marken är frisk till fuktig
och bland örterna märks gökärt, kråkvicker, gulvial, rödklöver, smörblomma, daggkåpa,
prästkrage, ängssyra, stormåra, röllika, humleblomster, smörboll, gökblomster, förgätmigej,
kärrtistel, borsttistel, ormrot, ängsskallra, hundloka och rödklint. I sydöstra delen är marken
våtare och vegetationen domineras av älggräs, borsttistel, knapptåg, skogssäv och strätta.
4
Väster om Bråten, vy mot väster. Bilden tagen den 20 juli, några dagar efter påbörjad slåtter.
Delområde F, Långsmal ängsmark i väster, 0,8 ha
Kort, långsmal ängsmark med slåtter i mitten av juli, vegetationen lämnas kvar på marken
efter slåtter. Marken är torrare jämfört med övriga lägre belägna ängsavsnitt och har ställvis
karaktär av torräng. Bland örterna märks prästkrage, rödklöver, vitklöver, käringtand, gökärt,
gulvial, gråfibbla, hagfibbla, ormrot, smörblomma, ängssyra, daggkåpa, gökblomster,
borsttistel, kärrtistel och hundloka.
Delområde G, Slåtterängen väster om den västra gården, 1,0 ha
Detta område beskrivs som ”äng” i Ängs- och betesmarksinventeringen 2002 – 2004 (objekt
BC9-NPC). Idag är det en välskött slåtteräng som sköts enligt åtgärdsplan med slåtter i mitten
av juli och vegetationen tas om hand därefter. Marken är frisk med inslag av torrare partier.
Över 500 blommande slåttergubbar inräknades – en imponerande syn. Brudsporre,
skogsnattviol, Jungfru Marie nycklar, gökärt, häckvicker, skogsnäva, klockpyrola, klotpyrola,
vitpyrola, jungfrulin, ormrot, kattfot, liten blåklocka, stor blåklocka och stagg är andra
trevliga inslag i slåtterängens artrika flora.
5
Södra delen av slåtterängen, vy mot norr. Bilden tagen den 20 juli, några dagar efter slåtter.
Norra delen av slåtterängen, vy mot söder. Bilden tagen den 20 juli, några dagar efter slåtter.
Delområde H, Stora vallen öster västra gården, 1,8 ha
Till stora delar gammal åkermark, idag ”ängsmark” som slås med traktorburet slåtteraggregat
i mitten av juli. Vegetationen lämnas kvar på marken efter slåtter. Marken är frisk och bland
örterna märks gökärt, häckvicker, gulvial, käringtand, rödklöver, smörblomma,
humleblomster, teveronika, daggkåpor, ängssyra, gökblomster, ormrot, ängsskallra,
6
prästkrage och skogsnäva. Under högsommaren ger högväxta exemplar av strätta, kärrtistel
och borsttistel ängen en speciell karaktär.
Örtrik vall öster om västra gården, vy mot väster. Bilden tagen den 20 juli.
Delområde I, Ängsmarker norr om västra gården, 1,3 ha
Avser ängsmarker runt ett större delvis förbuskat odlingsröse. Marken är frisk till fuktig och
ställvis våt. Bland örterna märks smörblomma, smörboll, humleblomster, rödklöver,
skogsklöver, teveronika, ormrot, gökärt, gulvial och ängssyra. På våt mark öster om
odlingsröset växer rikligt med kärrtistel, strätta och ängsvädd. I västra delen finns ett
fuktängsparti med mossor, starrtuvor och kråkklöver.
Området slås med traktorburet slåtteraggregat i mitten av juli. Vegetationen lämnas kvar på
marken efter slåtter.
7
Ängsmark norr om västra gården, vy mot nordost. Bilden tagen den 20 juli.
Påträffade arter
Gräsgrön guldbagge Cetonia aurata
Olivgrön guldbagge Protaetia cuprea
Humlebagge Trichius fasciatus
Gulröd blombock Stictoleptura rubra
Fyrbandad blombock Leptura quadrifasciata
Skinnbaggen Corizus hyoscyami
Rödbandad geting Vespula rufa
Jordsnyltgeting Vespula austriaca
Skogsbandbi Halictus rubicundus
Fibblesmalbi Lasioglossum leucozonium
Tandsandbi Andrena denticulata
Storfibblebi Panurgus banksianus
En hane fotograferades i en gråfibbla i slåtterängens torrbacke 20 m norr om jordkällaren vid
västra gården den 4 juli vilket utgör det västligaste fyndet av arten i Värmland. I Norge är
storfibblebiet rödlistat i kategorin Starkt hotad (EN) och det finns fynd från endast en lokal i
Akershus på senare år. Kanske är arten förbisedd i gränstrakterna mot Värmland?
Storfibblebiet har under de senaste åren påträffats på närmare 50 lokaler i Värmland. De flesta
lokalerna återfinns i Klarälvdalens småskaliga odlingslandskap. I Sverige är arten rödlistad i
kategorin Sårbar (VU).
8
Storfibblebi – hane i en gråfibbla i
slåtterängens torrbacke 20 m norr om
jordkällaren vid västra gården den 4 juli.
Långhornsbi – trevlig följeslagare i örtrika,
friska ängsmarker. Hanen är omisskännlig
med sina långa antenner.
Långhornsbi Eucera longicornis
Ängstapetserarbi Megachile versicolor
Gökbin Nomada sp.
En familj (34 svenska arter) av bin som parasiterar på andra solitära bins bon. Arter ur denna
familj är generellt svåra att artbestämma i fält. Vid granskning av foton upptäcktes två arter smågökbi Nomada flavoguttata och strimgökbi Nomada striata. Bilderna togs på torrängen 20
m norr om jordkällaren vid västra gården den 4 juli. Bilder från slåtterängen den 16 juni visar
dessutom en trolig hona av vialgökbi Nomada villosa, men för säker artbestämning krävs
insamling. Vialgökbiet är rödlistat i kategorin Nära hotad (NT) i Sverige och är tidigare inte
rapporterat från Värmland. Nyligen gjordes dock ett fynd av arten vid Eidsvik i Hedmark,
cirka 3 mil från Västra Boda. I Norge är vialgökbiet rödlistat i kategorin Starkt hotad (EN).
Vialgökbiet parasiterar på vialsandbi Andrena lathyri som gärna besöker blommor av gökärt.
Jordsnylthumla Bombus bohemicus
Åkersnylthumla Bombus campestris
Ängssnylthumla Bombus sylvestris
Åkerhumla Bombus pascuorum
Gräshumla Bombus ruderarius
Haghumla Bombus sylvarum
Trädgårdshumla Bombus hortorum
Blåklockshumla Bombus soroeensis
Obestämd jordhumla Bombus cryptarum/lucorum/magnus
Hushumla Bombus hypnorum
Ängshumla Bombus pratorum
Allmän ängsmätare Ematurga atomaria
Svartribbad vitvingemätare Siona lineata
Grå syremätare Timandra griseata
9
Gråbandad lövmätare Scopula immorata
Allmän backmätare Scotopteryx chenopodiata
Backfältmätare Xanthorhoe montanata
Dyster fältmätare Epirrhoe tristata
Förväxlad fältmätare Epirrhoe alternata
Metallvingesvärmare Adscita statices
Allmänt förekommande inom hela inventeringsområdet. Fjärilen besöker ofta blå blommor t
ex åkervädd, skogsnäva och tistlar. Larven lever främst på ängssyra (Berglind m fl 2010).
Arten är rödlistad i kategorin Nära hotad (NT).
Svävfluglik dagsvärmare Hemaris tityus
Ett exemplar på slåtterängen vid västra gården den 10 juni. Fjärilen födosöker på nektarrika
blommor, t ex skogsnäva och gökärt. Larven lever på ängsvädd och åkervädd (Hydén m fl
2006). Arten är rödlistad i kategorin Nära hotad (NT).
Rödfransad björnspinnare Diacrisia sannio
Mindre igelkottspinnare Parasemia plantaginis
Gulbrokigt slåtterfly Euclidia glyphica
Platinafläckat metallfly Autographa bractea
Smultronvisslare Pyrgus malvae
Svartfläckig glanssmygare Carterocephalus silvicola
Ängssmygare Ochlodes sylvanus
Makaonfjäril Papilio machaon
Skogsvitvinge Leptidea sinapsis
Kålfjäril Pieris brassicae
Rapsfjäril Pieris napi
Svavelgul höfjäril Colias palaeno
Nässelfjäril Aglais urticae
Skogspärlemorfjäril Argynnis adippe
Ängspärlemorfjäril Argynnis aglaja
Silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia
Älggräspärlemorfjäril Brenthis ino
Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris
Prydlig pärlemorfjäril Boloria euphrosyne
Brunfläckig pärlemorfjäril Boloria selene
Sotnätfjäril Melitaea diamina
6 ex den 16 juni. Fjärilen flyger på öppna fuktiga ängsmarker i skogslandskapet. Larven lever
på flädervänderot (Eliasson m fl 2005) som växer lite varstans i diken intill områdets
ängsmarker. Arten är rödlistad i kategorin Nära hotad (NT).
Skogsnätfjäril Melitaea athalia
Kvickgräsfjäril Pararge aegeria
Brun gräsfjäril Coenonympha hero
I mitten av juni var brun gräsfjäril den vanligaste dagfjärilen inom inventeringsområdet. Arten
trivs på blomrika väl solexponerade ängsmarker omgivna av skog i trakter med ett småskaligt
jordbrukslandskap (Berglind m fl 2010). Fjärilen söker nektar på främst smörblomma och
larven lever på olika gräs (Berglind m fl 2010). Den bruna gräsfjärilen är en internationell
raritet som har sin huvudsakliga västeuropeiska förekomst i Värmland och Dalarna. Arten är
rödlistad i kategorin Nära hotad (NT).
10
Brun gräsfjäril - internationell raritet och
vanligaste dagfjärilen vid Västra Boda.
Sotnätfjäril – trivs på fuktig ängsmark med
flädervänderot inom flygavstånd.
Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus
Luktgräsfjäril Aphantopus hyperantus
Skogsgräsfjäril Erebia ligea
Violett blåvinge Plebejus optilete
Ängsblåvinge Polyommatus semiargus
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe
Ett ex på ängen väster om Bråten den 16 juni. Trivs i friska ängsmarker med traditionell hävd.
Födosöker ofta på smörblommor och larven lever främst på ängssyra (Eliasson m fl 2005).
Arten är rödlistad i kategorin Nära hotad (NT).
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae
Tvåbandad getingfluga Chrysotoxum bicinctum
Trebandad skogsblomfluga Dasysyrphus tricinctus
Grön vinkelblomfluga Didea alneti
Humlelik barrblomfluga Eriozona syrphoides
Ett exemplar av denna storväxta och vackra blomfluga upptäcktes på den fuktiga ängen väster
om Bråten den 20 juli. Arten lever i gläntor på ängar i anslutning till barr- och blandskogar
och besöker vita blommor t ex strätta (Bartsch m fl 2009). Den har påträffats i stora delar av
landet med beskrivs vara sällsynt (Bartsch m fl 2009).
11
Violettkantad guldvinge – trivs i friska
ängsmarker med traditionell hävd.
Humlelik barrblomfluga – på en blomma av
strätta, fuktängen väster om Bråten den 20
juli.
Fältslamfluga Eristalis interrupta
Mörk slamfluga Eristalis intricaria
Mörk kärrblomfluga Helophilus affinis
Ljus lyktblomfluga Leucozona glaucia
Bred narcissblomfluga Merodon equestris
Ljungtorvblomfluga Sericomyia silentis
Humleblomfluga Volucella bombylans
Fönsterblomfluga Volucella pellucens
Diskussion
Västra Boda är ett bra exempel på öppna marker med en historik av åkerbruk som har blivit
fina fjärilsmiljöer efter det att bruket upphört och örter vandrat in från omgivningarna.
Karaktärsarter i dessa nyblivna ”ängsmarker” vid Västra Boda är gulvial, gökärt, kråkvicker,
smörblomma, stormåra, humleblomster, gökblomster, ängsskallra, fyrkantig Johannesört,
kärrtistel och borsttistel. Ställvis växer också rödklint, åkervädd och ängsvädd. Slåttergynnade
örter som ormrot och jungfrulin påträffas där vegetationen är lite glesare.
Vid jämförelse med en fjärilsinventering som gjordes på ängsmarker inom naturreservat och
andra skyddade områden 2006 (Lötberg & Mangsbo 2006) kan konstateras att ängsmarkerna
vid Västra Boda står sig väl mot andra mer kända ängsmarker i västra Värmland. 27 arter av
”äkta” dagfjärilar påträffades vid Västra Boda vilket kan jämföras med t ex Lafallhöjden i
Arvika kommun (29 arter) samt Humsjön och Kammesmakk i Sunne kommun med 28
respektive 25 påträffade arter av dagfjärilar.
12
Förklaringen till artrikedomen bland fjärilarna vid Västra Boda står sannolikt att finna i
traktens ännu sammanhängande nätverk av blomrika ängsmiljöer och den omväxlande
topografin som skapar en variation av torr, frisk, fuktig och våt mark. God tillgång på
landskapselement som odlingsrösen och diken förstärker också värdet. Därmed tillgodoses
fjärilarnas hela livscykel – från ägg, via larv- och puppstadie till flygande fjäril. Särskilt
intressant är den starka förekomsten av brun gräsfjäril som är en internationell raritet med sin
huvudsakliga västeuropeiska förekomst i Värmland och Dalarna. Arten har relativt enkla
livskrav men hotas av igenväxning och igenplantering (Cassel – Lundhagen 2004, Berglind m
fl 2010). Den bruna gräsfjärilen har blivit något av en symbolart för övergivna skogsängar och
gammal åkermark som utvecklat en örtrik ängsvegetation (Berglind m fl 2010). Dessa miljöer
utgör generellt en mycket värdefull biotop för både fjärilar och andra insekter.
Det botaniskt intressanta slåtterängen (med bl a 500 slåttergubbar) vid den västra gården sköts
enligt en åtgärdsplan på traditionellt vis med slåtter och höbärgning i mitten av juli. Övriga
öppna marker inom inventeringsområdet slås årligen i mitten av juli med traktorburet
slåtteraggregat och vegetationen får ligga kvar på marken efter slåtter. Långsiktiga effekter på
flora och insektsliv av sådan skötsel är ett intressant forskningsområde och en aktuell
frågeställning i skogstrakter med få betesdjur och liten efterfrågan på hö. Lämnas
vegetationen kvar efter slåtter så göds marken vilket leder till en mer ensartad och
kvävegynnad flora. Utbudet av nektarrika blommor för fjärilar och värdväxter för larver
förväntas därmed minska vilket i första hand drabbar arter som är specialiserade till vissa
växter. Strängar med multnande hö befaras också ha en negativ effekt på fjärilarnas
larvutveckling. Det är därför intressant att notera både förekomsten av örter och den
uppenbart artrika fjärilsfaunan på de gamla åkermarkerna vid Västra Boda som skötts på
liknande sätt i över 40 år efter att åkerbruket upphört. Ängsmarkerna vid Västra Boda är
därför ett lämpligt studieobjekt och uppföljande inventeringar är önskvärda.
Källor:
Bartsch, H., Binkiewicz, E., Rådén, A. & Nasibov, E. 2009. Nationalnyckeln till Sveriges
flora och fauna. Tvåvingar: Blomflugor: Syphinae. Diptera: Syrphidae: Syrphinae.
ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Berglind, S-Å., Enfjäll, K., Mangsbo, D. & Nilsson, T. 2010. Hotade arter i Värmland.
Länsstyrelsen i Värmlands län.
Cassel – Lundhagen , A. 2004. Igenväxning och isolering hotar den bruna gräsfjärilen
(Coenonympha hero) i jordbrukslandskapet. Entomologisk tidskrift 125 (2004) s. 173 – 179.
Eliasson, C.U., Ryrholm, N., Holmer, M., Jilg, K. & Gärdenfors, U. 2005. Nationalnyckeln
till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperidae – Nymphalidae. ArtDatabanken,
SLU, Uppsala.
Hydén, N., Jilg, K. & Östman, T. 2006. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar:
Ädelspinnare – tofsspinnare. Lepidoptera: Lasiocampidae - Lycmantriidae. ArtDatabanken,
SLU, Uppsala.
Jordbruksverket, Ängs- och betesmarksinventeringen 2002 – 2004
13
Lötberg, L. & Mangsbo, D. 2006. Basinventering av dagfjärilar (manus). Länsstyrelsen i
Värmlands län.
Bilaga
1. Karta med avgränsning av delområden
14
