Utbildningsprogram
för röntgensjuksköterskor 180 hp
Kurs 2VÅ36E
Vt 2010
Examensarbete, 15 poäng
KVINNORS UPPLEVELSER I SAMBAND MED
NYDIAGNOSTISERAD BRÖSTCANCER
Författare:
Halli Eliassi
Bahar Mustafa
Titel
Författare
Kvinnors upplevelser i samband med nydiagnostiserad
bröstcancer
Halli Eliassi och Bahar Mustafa
Utbildningsprogram
Handledare
Utbildningsprogram för röntgensjuksköterskor
Mats Sjöberg
Examinator
Stig Wenneberg
Adress
Nyckelord
Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap
Bröstcancer, upplevelser, nydiagnostiserad, självhjälp och
omvårdnad
SAMMANFATTNING
Varje år drabbas 7000 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Många bröstcancerfall upptäcks i
samband med regelbundna hälsokontroller med mammografiscreening, vilket kan komma
som en överraskning för kvinnorna. Att få beskedet bröstcancer väcker starka känslor och kan
därmed orsaka stort lidande för de drabbade kvinnorna. Deras livsvärld förändras, livet blir
centrerat kring sjukdomen och rädslan kring döden kan förhindra kvinnor att ta till sig
information som ges. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser i samband
med nydiagnostiserad bröstcancer. Metoden som användes är en litteraturbaserad analys av
sju kvalitativa artiklar som analyserades och bearbetades. I studien framkom tre olika teman,
där kvinnors känslor i samband med nydiagnostiserad bröstcancer beskrivs samt även stödets
betydelse och kvinnors tankar om framtiden. För att kunna förstå dessa kvinnor, krävs det
som vårdare förståelse för deras upplevelser för att lindra lidande samt främja välbefinnande.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING....................................................................................................................... 1
BAKGRUND ...................................................................................................................... 1
Bröstcancer ........................................................................................................................... 1
Diagnostisering ..................................................................................................................... 1
Behandling ............................................................................................................................ 2
Patientens livsvärld .............................................................................................................. 2
Lidande .................................................................................................................................. 3
Sjukdomslidande..................................................................................................................... 3
Vårdlidande ........................................................................................................................... 3
Livslidande ............................................................................................................................. 3
Vårdrelation .......................................................................................................................... 3
PROBLEMFORMULERING .................................................................................... 4
SYFTE.................................................................................................................................... 4
METOD ................................................................................................................................. 4
Datainsamling .......................................................................................................................... 4
Urval .......................................................................................................................................... 5
Analys ........................................................................................................................................ 5
Forskningsetiska aspekter ....................................................................................................... 5
RESULTAT ......................................................................................................................... 6
Kvinnornas känslor i samband med nydiagnostiserad bröstcancer ............................... 6
Stödets betydelse för kvinnor i samband med nydiagnostiserad bröstcancer. ............... 7
Kvinnornas tankar om framtiden i samband med nydiagnostiserad bröstcancer ........ 8
DISKUSSION .................................................................................................................... 9
Metoddiskussion ................................................................................................................... 9
Resultatdiskussion ................................................................................................................ 9
Slutsats..................................................................................................................................... 11
REFERENSER ................................................................................................................ 12
BILAGOR ..............................................................................................................................
Översikt över databaser.............................................................................................................
Checklista för kvalitativa artiklar
..........................................................................
Översikt av analyserade artiklar .....................................................................................
INLEDNING
Varje år drabbas cirka 7 000 kvinnor i Sverige av bröstcancer och varje år avlider cirka 1500
kvinnor till följd av detta. Bröstcancer är den näst vanligaste förekommande tumörformen hos
kvinnor efter lungcancer (Bröstcancerfonden, 2010). Det finns ett flertal faktorer som
påverkar uppkomsten av bröstcancer, men ytterligare forskning krävs för att noggrannare
klargöra hur faktorerna orsakar cancern (Bergh, 2007).
I denna studie valdes att undersöka hur kvinnor upplever nydiagnostiserad bröstcancer för att
beskedet är en påfrestande livshändelse för kvinnorna. Med vår litteraturstudie och den
kunskap som erhålles hoppas vi, som röntgensjuksköterskor, bättre kunna bemöta dessa
kvinnor med respekt och förståelse för deras upplevelser.
BAKGRUND
Bröstcancer
Bröstcancer börjar vanligen med en växande tumör i det ena bröstet. Oftast känns det som en
knöl. Risken att insjukna i bröstcancer ökar med stigande ålder, men är mindre hos kvinnor
som har fött barn tidigt eller har fött flera barn. Faktorer som ökar risken att få bröstcancer är
bland annat tobaksrökning, joniserande strålning och övervikt. Genetiskt arv och miljö samt
könshormonerna har stor inverkan på sjukdomens utveckling (Bergh, 2007).
Det förekommer två typer av bröstcancer: Carcinom och Sarkom. Carcinom är den vanligaste
cancerformen, vilken uppstår i bröstens körtelgångar och i den inre mjölkproducerande delen.
Sarkom uppstår i bröstets stödjevävnad. Båda typerna kan sprida sig till andra organ och
bildar metastaser (a.a.).
Det totala antalet bröstcancerfall vidare har ökat de senaste åren. Faktum är att det är i nuläget
fler som drabbas än botas av sjukdomen bröstcancer. Risken att få bröstcancer före 55 års
ålder är en på 30. Genomsnittsålder för insjuknande av bröstcancer i Sverige är 60 år och
mindre än 5 procent är under 40 år. Därför riskerar idag totalt en av tio kvinnor att få
bröstcancer i Sverige. År 2007 avled 1 495 personer i bröstcancer i Sverige och årligen
behandlas cirka 8 000 patienter för elakartad (malign) tumör i bröstkörtlarna (Cancerfonden,
2010).
Det vanligaste tecknet på bröstcancer är att det uppkommer en knöl eller knuta i bröstet, eller
en förändring i armhålan. Det kan även förekomma förändringar av bröstets form och
utseende eller en indragning av huden på bröstet inom ett begränsat område. Ett annat symtom
är att bröstvårtan kan dras inåt eller förändras på annat sätt, dessutom kan det förekomma
blodig flytning från bröstvårtan (Cancerfonden, 2010).
Diagnostisering
Kvinnor som upptäcker en förändring kan via sin läkare få en remiss till röntgenundersökning
av brösten, så kallad mammografi. Många bröstcancerfall upptäcks också vid regelbundna
hälsokontroller med mammografiscreening, innan kvinnorna har några symtom. Att de inte
känt några symtom kan bero på att tumören växer långsamt eller att kvinnorna har förbisett
sjukdomen av olika anledningar (Aspelin & Pettersson, 2008). Socialstyrelsen
1
rekommenderar att landstingen erbjuder kvinnor i åldrarna 40-74 år regelbundet hälsokontroll.
Detta innebär i praktiken att den mammografiska hälsokontrollen är inriktad på
undersökningar av kvinnor som själva uppfattar sig som friska (Socialstyrelsen, 2007).
Med mammografi kan de flesta brösttumörer upptäckas innan de ger några symtom och
sprider sig, men för att med stor sannolikhet kunna ställa diagnosen bröstcancer krävs
vävnadsprover som tas från bröstet (Bergh, 2007).
Diagnostiseringen börjar med mammografi, där det tas ett par bilder på båda brösten. Därefter
granskas bilderna av radiolog. Vid misstanke om patologisk förändring återkallas kvinnan för
att komplettera med ultraljudsundersökning eller stereotaktisk bröstpunktion. Med
ultraljudsundersökning kan man skilja på tumör och cysta (Bergh, 2007).
Stereotaktisk bröstpunktion är en metod där den misstänkta förändringen punkteras med
vägledning av mammografi och ett vävnadsprov tas en så kallad biopsi, som därefter
analyseras cytologisk. Detta utförs framförallt vid icke-palpabela bröstlesioner, men som dock
är synliga vid mammografiundersökningar (Marzoni, 2003).
Genom regelbundna mammografiundersökningar kan cancer således upptäckas i ett tidigt
skede vilket är viktigt då det finns större chans att bota bröstcancer ju tidigare diagnosen
ställs. Även genom att självundersöka brösten minskar risken att behöva genomgå stora
operationer och behandlingar (Bergh, 2007).
Behandling
Standardbehandlingen idag för bröstcancer är kirurgi i kombination med andra behandlingar
som strålbehandling, hormonell behandling och cytostatikabehandling. Dessa kombinationer
görs för att minska risken att sjukdomen återkommer eller sprider sig till andra organ.
Planeringen görs i samarbete med radiolog, vilka bedömer mammografibilderna, kirurg och
onkologer. Läkarna samarbetar med varandra för att kunna ge kvinnorna den bästa möjliga
behandlingen (Bergh, 2007).
Kirurgiskt ingrepp förekommer som förstahandsmetod, i de fall där enbart den del av bröstet
som drabbas av tumören med omgivande vävnad tas bort. Strålbehandlingen utförs i de fall
bara en del av bröstet tagits bort. Syftet med strålbehandlingen är att oskadliggöra de små
cancerförändringar eller förstadier till cancer som kan finnas kvar i den kvarvarande delen av
bröstet. Tillägg av cytostatika till den behandling kvinnan ska genomgå, ger bättre effekt med
färre återfall för bröstcancer, samt bättre överlevnad (a.a.).
Det är också viktigt att betona att hälso- och sjukvården skall bedrivas på så sätt att
sjukvårdspersonalen uppfyller kraven på en god vård, enligt 2 a §: Vilket innebär att främja
goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, samt tillgodose
patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården (HSL, 1982-763).
Patientens livsvärld
Alla individer har samma grundläggande behov, men arv, miljö och kultur kan skilja samt
ändra dessa behov. Det viktigaste för vårdaren är att hon förhåller sig till patientens
upplevelse av sin sjukdom och lidande och inte till sin egen eller någon annan vårdpersonals
objektiva bedömning. Människor som mottar omvårdnad är unika individer och tar starkt
avstånd från alla generaliseringar av patientbegreppet. Det är viktigt att vårdaren känner till
2
patientens upplevelser av sin situation istället för att bara fokusera på diagnosen (Dahlberg,
2003).
Hur patienten upplever sin sjukdom är omöjligt att veta innan man som vårdare har utforskat
detta tillsammans med patienten och fått fram vilken uppfattning patienten själv har om
tillståndet. Många som drabbas av en sjukdom eller någon form av lidande reagerar ofta med
reaktionen ” Varför just jag ?”. Den drabbade upplever situationen som orättvis och känslan
av ensamhet uppkommer. Att inte kunna acceptera situationen leder till blandade
känslomässiga reaktioner. För att utveckla och upprätthålla denna upplevelse behöver
individen kontinuerligt stöd och hjälp både från sina närmaste och från hälso- och
sjukvårdspersonal (Dahlberg, 2003 & Landmark et al, 2008).
Människan handlar inte efter hur det är, utan efter vad de förstår. För att få en uppfattning om
vetenskap och om människor bör man utgå från livsvärlden, det vill säga den värld som
människan uppfattar att han/hon lever i.
Lidande
Genom existentialistisk människosyn är lidande och förlust oundvikliga och ingår i
människans existens (Sohlberg, 2009 ). Att få beskedet bröstcancer kan väcka starka känslor i
en kvinnas liv och utlösa stort lidande. Lidande är en rörelse mellan tre stadier, att ”ha
lidande”, att ”vara i lidande” och att ”varda i lidande ”. Att ”ha lidandet” innebär att vara
främmande för sig själv och sina egna inre begär och möjligheter. Människor styrs av de yttre
omständigheter och flyr ofta från lidandet samt försöker bortförklara sig. Det andra stadiet är
att ”vara i lidandet” är en nivå som kännetecknas av tillfällig harmoni där människan
försöker övervinna lidandet. I att ”varda lidandet” försöker inte människan längre fly från sitt
lidande utan försöker leda en kamp mellan liv och död.
Det förekommer tre olika former av lidande i vården: Sjukdomslidande, Vårdlidande och
Livslidande (Eriksson, 2001).
Sjukdomslidande
Sjukdomslidande är det lidande som människan upplever av de symtom och problem som
sjukdomen för med sig (Eriksson, 2001).
Vårdlidande
Det förekommer många olika former av vårdlidande, människor utsätts för ett lidande orsakat
av utebliven vård, maktutövning eller på ett annat sätt. Kvinnor som får beskedet bröstcancer
upplever ofta ett lidande orsakat av vårdpersonalen, exempelvis då beskedet kan ha getts på
ett opersonligt sätt. Många kvinnor upplever vårdlidande då de inte blir sedda av
vårdpersonalen, utan endast riktar sig mot att bota sjukdomen (Eriksson, 2001).
Livslidande
Livslidande uppstår i samband med att människors livssituation förändras. Detta lidande
orsakar en kamp mellan hopp och hopplöshet. Kvinnor som får beskedet bröstcancer försöker
hitta en känsla av helhet, dock kämpar kvinnorna för helheten genom att sträva efter äkthet
och kontroll över sina liv (Eriksson, 2001)
Vårdrelation
För att vårdrelationen mellan vårdare och patient ska fungera behövs en mellanmänsklig
relation, där det finns en öppenhet för patienten. Oftast är patienterna tysta med sin kritik,
trots att de far illa när vårdaren ignorerar och inte har tid för dem. Kvinnor som återkommer
3
vid misstanke om förändring efter mammografiundersökning förväntar sig mera stöd av
hälso- och sjukvårdspersonal eftersom ett negativt besked kan kännas sårbart. Eftersom den
begränsade tiden är ett sådant hinder för röntgensjuksköterskan, är det vårdarens ansvar att
utveckla det korta mötet med stor professionalitet och genom öppenhet skapa en trygg miljö
för patienten. Det är sjukvårdspersonalens ansvar att se till att vårdrelationen blir positiv
(Dahlberg, 2003).
PROBLEMFORMULERING
Kvinnor i ålderskategorin 40-74 år kallas till regelbundna mammografiundersökningar och i
samband med denna undersökning kan förändringar i bröstet upptäckas i ett tidigt skede
(Socialstyrelsen, 2007). Undersökningen kan upplevas obehaglig och smärtsam av många
kvinnor, samt skapa oro för resultatet. Vid upptäckt om förändring i bröstet återkallas
kvinnorna för kompletterande undersökning med ultraljudsundersökning och eventuellt
bröstpunktion för att säkerställa diagnosen. I samband med dessa undersökningar
mammografi, ultraljud och stereotaktisk brötpunktion kommer röntgensjuksköterskorna i
kontakt med kvinnorna. I och med att återbesöken kan vara korta ökar kvinnornas behov av
att vårdaren är lättillgänglig och ger tillit, vilket i sig kan skapa en bra kommunikation och
göra det korta mötet värdefullt. Det är också viktigt att vårdaren inte glömmer bort lidandet
som drabbar kvinnan samt förstår deras tankar och eventuella oro. Det är därför viktigt att
personalen tar del av ny kunskap för att möta kvinnornas behov.
SYFTE
Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors upplevelser i samband med nydiagnostiserad
bröstcancer.
METOD
I föreliggande litteraturstudie analyserades sju kvalitativa artiklar, vilka granskades utifrån
studiens syfte. Kvalitativa artiklar ger oss en djupare förståelse för ämnet då metoden
fokuserar på att förstå människans subjektiva upplevelser av omvärlden samt på en
systematisk att belysa de upplevelser av hur ett fenomen erfars (Forsberg, 2008). Metoden
strävar efter validitet, men har inte nödvändigtvis reliabilitet. Eftersom kvalitativa artiklar ofta
är baserade på intervjuer, får vi en djupare helhetsförståelse av kvinnornas upplevelser.
Datainsamling
Sökning av vetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl och PubMed samt artikelsökning,
skedde genom ett antal sökord tills vi fann relevanta artiklar som framhävde kvinnors
upplevelser i samband med nydiagnostiserad bröstcancer. De sökord som användes för att ta
fram artiklar som belyste författarnas syfte var breast cancer, experience, newly diagnosed,
nursing care, self-help (se Bilaga 1). Kvalitetsbedömningen av samtliga artiklar gjordes efter
en mall utifrån Forsberg och Wengström (2003), (se Bilaga 2). Vi granskade bland annat
urvalsförförandet, undersökningsgrupp, instrument och studiens resultat.
Bedömningsformuläret innehåller frågor som besvarades med JA och NEJ. Därefter
4
graderades artiklarna i en tvågradigskala efter hur många JA och NEJ de fick. Flest JA fick
bedömningen hög kvalité och flest NEJ fick låg kvalité.
Urval
Urvalet var artiklar baserade på hur kvinnor upplever nydiagnostiserad bröstcancer.
Inklusionskriterier var att artiklarna är granskade och publicerade från och med år 2002.
Artiklarna var kvalitativa vetenskapliga artiklar som motsvarar studiens syfte och
undersökningsgruppen är kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer.
Exklusionskriterier var artiklar som inte beskriver kvinnans perspektiv. Artiklar som inte
fanns i fulltext exkluderas. På grund av begränsad tid, var det svårt att beställa dessa artiklar
för att få mer information om dess innehåll. Om vi hade beställt artiklarna trots den
begränsade tiden kanske hade artiklarna överensstämt med studiens syfte eller så hade
artiklarnas innehåll inte varit representativt och medfört till förlorat tid (se Bilaga 1).
Analys
Kvalitativ innehållsanalys används för att strukturera, organisera och skapa mening med
forskningsdata. Därför måste materialet läsas om och om igen av forskaren för att skapa
mening och få en förståelse. Innehållsanalys kan vara antingen manifest eller latent, den
manifesta innehållsanalysen beskriver det synliga medan den latenta tolkar det underliggande
budskapet (Graneheim & Lundman, 2003). De vetenskapliga artiklarna i denna studie har
analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys baserad på Graneheim och Lundman
(2004).
Samtliga sju artiklar lästes igenom flera gånger för att få en känsla för helheten. Sedan valdes
textenheter eller meningsenheter ut, i samtliga sju artiklars resultat, som motsvarade syftet.
För att få hanterbara textenheter kondenserades texten, för att vara säker på att innehållet i
textenheterna behålls vid kondenseringen återgick vi hela tiden till originaltexten.
Kondensering innebär att man tar bort onödigt text, men behåller textenhetens kärna
(Graneheim och Lundman, 2004).
Efter kondenseringen, abstraherades den kondenserade texten till koder som sedan
sammanfördes till kategorier. Slutligen formulerades en övergripande huvudkategori eller
tema som fångade kvinnornas upplevelser i samband med nydiagnostiserad bröstcancer
(Graneheim och Lundman, 2004).
Citat från intervjuer anges på samma sätt i resultatet. Citaten används för att styrka
trovärdighet, överförbarhet och tillförlitlighet. För att inte få för långa citat har partier av citat
utelämnats, det är viktigt att kontrollera att textens betydelse inte förändras av utelämnade
ord. Utelämnade partier markeras med dubbla snedstreck (//).
Forskningsetiska aspekter
Vid forskning är det viktigt att följa forskningsetiska principer, vilket har kontrollerats i
samtliga artiklar. De fyra huvud principerna som har uppfyllts är informationskravet, det vill
säga att forskaren har informerat om studiens syfte till deltagarna. Samtyckeskravet, det vill
säga att deltagarna har fått informationen om att själva bestämma över sin medverkan i
studien. Konfidentialkravet, där deltagarnas personuppgifter förvaras på ett sådant sätt att
obehöriga inte kan ta del av dem och till slut det nyttjande kravet, där insamlade uppgifter om
personer som ingår i studien endast får användas för forskningsändamål (Forskningsetiska
principer, 2010). För att undvika ett missförstått resultat har vi lagt tyngd på ett neutralt
5
förhållningssätt, utan inlägg av egna åsikter och värderingar. Vi har också arbetat för en tydlig
och noggrann källhänvisning.
RESULTAT
Vid analysen framkom tre teman: Kvinnornas känslor i samband med nydiagnostiserad
bröstcancer, stödets betydelse i samband nydiagnostiserad bröstcancer och kvinnornas tankar
om framtiden i samband med nydiagnostiserad bröstcancer.
Kvinnornas känslor i samband med nydiagnostiserad bröstcancer
Beskedet om bröstcancer kom som en överraskning för kvinnorna och orsakade chock, rädsla,
ångest och oro. De känslomässiga upplevelserna medförde att kvinnornas syn och perspektiv
på livet förändrades, vad gäller bland annat deras relation till anhöriga och gud (Lyons, 2004).
Vissa av deltagarna fick beskedet på läkarmottagningen och andra fick det via telefon (Lyons,
2004: Kovero & Tykkä, 2002). Kvinnorna som fick beskedet personligen var mycket
uppskakade och trodde att läkaren hade förväxlat journalen. Beskedet via telefon skapade
negativa reaktioner hos kvinnorna. Kvinnorna tyckte att det fanns bättre sätt att uttrycka sig
på, särskilt när man ger besked om en sjukdom som förändrar ens liv. Kvinnorna som inte
fick ett personligt besked upplevde att det var opassande att lämna ett sjukdomsbesked per
telefon, speciellt ett besked som medför så stora förändringar av livet.
Det var trist att det slutgiltiga beskedet kom i telefonen, det kändes svårt. Det borde
finnas någon som man ser på, det var det allra tristaste”(Kovero & Tykkä, 2002 s
17).
"He told me on the telephone. On the telephone! That to me was a big no-no” (Lyons,
2004, s. 15).
Chock upplevdes som en omedelbar reaktion på diagnosen och kvinnorna förnekade beskedet.
Deltagarna blev så chockade att de fick panik och kunde inte ta till sig övrig information av
läkaren. Rädslan för att vara döende och känslan av ensamhet i samband med att ha ett
livshotande tillstånd hotade deras identitet som friska kvinnor. Gradvis vände sig kvinnorna
till att möta framtiden samtidigt som de smärtsamma fakta snabbt blev verklighet.
”I hade no idea that I hade cancer. It was such a shock. // You deny what you hear,
you cant´t belive it, you are so shocked” (Landmark & Wahl, 2002 s 116).
Beskedet om sjukdomen överraskade och chockerade yngre patienter som inte förväntade sig
att sjukdomen kunde drabba dem. De var så unga. Deras rädsla för döden innebar att de
förnekade sjukdomen.
”Det var en chock, jag var ju så ung. Det var en sjukdom för äldre kvinnor, inte för de
under 40-år”, (Kovero & Tykkä, 2002 s 17).
Diagnosen aktiverade känslor av ensamhet och störde deras självuppfattning. Förutom rädsla
för döden upplevde kvinnorna rädsla även för behandlingsprocessen. Andra negativa
händelser i livet kombinerat med kvinnors oförmåga att ta till sig sin cancerdiagnos medförde
6
ett stort hot mot deras andliga jämvikt (Kovero & Tykkä, 2002). Många kvinnor upplevde en
känsla av sårbarhet och existentiell ensamhet vilket var skrämmande för dem. På grund av den
utdragna processen, där kvinnorna ingick i olika undersökningsskeden och fick
motsägelsefulla besked om sjukdomens natur, väckte också starka känslor av ångest och oro
(Saares & Suominen, 2004). Kvinnorna upplevde att de behövde tid för att vara ensamma
med sina tankar.
"I was really in the dark, I dident know what to do and what to think // At first I was
thinking, screaming and crying by my self, all on my own…! ” ( Saares & Suominen,
2004, s 46).
Cancerbeskedet ledde till dödsångest, en känsla av att allting skulle rasa vilket medförde att
vissa kvinnor fick självmordstankar, allt för att slippa ångesten.
”Jag hade en sådan ångest, att jag tänkte att jag skulle hoppa framför tåget så att jag
skulle slippa den här ångesten. Jag var rädd för döden, det var det starkaste //”
(Kovero & Tykkä, 2002 s 17)
Stödets betydelse för kvinnor i samband med nydiagnostiserad bröstcancer
Stöd från anhöriga, hälso- och sjukvårdspersonal och genom tron på Gud skyddade kvinnorna
mot sorg och depression samt gav dem vilja att kämpa mot sjukdomen (Landmark & Wahl,
2002). Kvinnornas berättelser visade att de upplevde chock och rädsla för att dö, en känsla av
ensamhet som tvingade dem att engagera sig för att få information och stöd. De hade också en
önskan att hjälpa andra eller känna sig behövda av andra för att behålla sin självbild, sin
identitet. Kvinnornas oro medförde till att deras relation till anhöriga förändrades på ett
positivt sätt. Sjukdomen ledde till att kvinnorna behövde de anhöriga som ett stöd för att
uthärda sjukdomen. De anhörigas stöd gjorde att kvinnorna kände sig bättre, vilket stärkte
deras relation till anhöriga. Stödet som kvinnorna fick var exempelvis att angöriga var med
vid beskedet, hjälpte till med hushållsarbete eller fanns till hands när de behövdes.
”I got the most social support from my eldest daughter: she understands that things
can be difficult. My husband´s been with me all the way as my social support. He´
been exceptional.” (Landmark & Wahl, 2002 s 118).
Kvinnornas upplevelse av stöd från hälso- och sjukvårdspersonal varierade (Kovero & Tykkä,
2002). Några av kvinnorna upplevde stöd från hälso- och sjukvårdspersonal då de fick hjälp
med information angående sjukdomen och eventuella behandlingar. Men det fanns även de
som upplevde brist på stöd från hälso- och sjukvårdspersonal (Kovero & Tykkä, 2002; Errico
& Rowden, 2006). Det gällde framförallt läkarna som inte hade tid att svara på kvinnornas
frågor angående deras sjukdom. Även om några av kvinnorna fick svar på sina frågar kunde
de inte förstå och ta till sig informationen då de tyckte att det inte fanns något samband i
svaren.
Flera kvinnor upplevde ett andligt stöd. Den starka gudstron fick dem att hoppas på att Gud
skulle ta hand om dem oavsett konsekvenserna och de hoppades på att få uppleva en lång och
lycklig framtid (Lyons, 2004). Känslan av att inte överleva sjukdomen fick kvinnorna att
omvärdera deras relation till Gud och känna att de behövde övernaturliga krafter för att
uthärda sjukdomen. Genom sin religiösa övertygelse fann kvinnorna ro och trygghet, vilket
gav dem möjligheten att acceptera diagnosen bröstcancer. Andlighet var en dimension som
7
genomträngde de flera av kvinnornas upplevelser. Hänvisningar till Gud var ofta uppenbara i
uttalanden från deltagarna.
"Oh, God, please don´t let it be positive or please God help mi through this ”// God
has always bailed me out. I believe He´s there for me and that He loves me. I hope it´s
His will that I will live. I ask for help every day and every night before I go to bed.
He´s the first place I have always turned.” (Lyons, 2004 s17).
Kvinnornas tankar om framtiden i samband med nydiagnostiserad bröstcancer
Att få diagnosen bröstcancer och ovissheten om kroppsliga förändringar och dessutom inte
veta hur framtiden ska te sig upplevdes svårt av de flesta kvinnorna (Errico & Rowden,
2006). Kvinnorna kände att deras liv blev förändrat efter bröstcancerdiagnosen och kunde inte
förutsäga hur deras liv skulle förändras, även om de skulle överleva. Pressen av att fatta beslut
om behandlingen och ingen tid för att inhämta kunskap om bröstcancer och onkologisk vård
upplevdes oroande. Kvinnorna upplevde en känsla av hot mot deras identitet som friska
kvinnor. Ihållande tankar förekom hos kvinnorna kring möjligheten att förlora ett bröst, stress
över föreskrivna behandlingar och över en osäker framtid utan att kunna sköta sina vanliga
dagliga aktiviteter.
”//…Am I going to die? Overcoming fear when alone is not easy… one feels no
longer accepted… The word cancer terrified me. (Errico & Rowden, 2006 s 113).
Att inte ha kontroll över sjukdomens utveckling upplevde oroande och det fanns de som
befarade att deras sjukdom kunde påverka barnens utveckling då de själva kanske inte skulle
överleva sjukdomen (Lyon & Jacobson et al, 2002). Trots oron inför framtiden påpekade
kvinnorna att de skulle ägna sig åt verkligheten och försöka göra det bästa av situationen då
det främsta motivet för de flesta kvinnorna var att acceptera sjukdomen för att uppleva sina
barns uppväxt.
“Fear of things I can not control, and things I can´t know for sure before the distant
future arrives (Landmark & Wahl, 2002 s 116).
//”Death propped in my mind, scerad me, and I began ti cry; I began to think about mu
kids. Them being as young as thy are and not having momma there.” (Lyon &
Jacobson et al, 2002, s 15).
Kvinnornas tankar om att bli botade övervann inte deras fruktan för att sjukdomen skulle
kunna blomma upp i framtiden. De hade funderingar hur sjukdomen påverkat kroppen och om
cancern spridit sig till andra delar av kroppen. De hade även funderingar om eventuellt deras
mödrar, döttrar och/eller syskon skulle utveckla cancer.
”//I´m afraid of the operations and of whats going to happen in the future….” Saares
& Suominen, 2004 s 46).
8
DISKUSSION
Metoddiskussion
Metoden som har använts var kvalitativ metod, för att beskriva fenomenet och få en djupare
förståelse. Hade vi kunnat utföra en intervjustudie hade det varit intressant. Men det kräver
etisk godkännande och vår tid var begränsad, därför uteslöts metoden. Vi valde enbart
kvalitativa artiklar då vi ansåg att kvantitativa artiklar inte kunde få fram det djupa i studien
som vi ville få fram.
För att uppnå tillförlitlighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet för att öka
studiens trovärdighet (Polit & Beck, 2004) genomfördes arbetet med stor noggrannhet av båda
författarna. Enbart artiklar med medelhög och hög kvalitet har använts vilket ger en ökat
trovärdighet. Samtliga artiklars kvalitet har granskas utifrån artiklarnas innehåll (Forsberg &
Wengström, 2003). Den valda metoden för att samla in data och analys i denna studie
upplevdes relevant för att fånga hur kvinnor upplever nydiagnostiserad bröstcancer. Fördelen
är att vi har använt någorlunda aktuell forsknings resultat i vår litteraturstudie, det vill säga
vetenskapliga artiklar som inte är äldre än från år 2002.
Svagheter i denna studie är att studien är gjord under begränsad tidsrymd. De analyserade
artiklarna är på engelska förutom en artikel som är på svenska, vilket kan ha medfört att
språkförbistringar uppkommit, men för att hantera dessa problem har materialet granskats av
båda författarna oberoende av varandra för att därefter tillsammans sammanställa ett resultat.
Styrkan i denna studie är också att studien genomfördes av två författare. Källorna har
diskuterats och resonemang har förts utifrån olika perspektiv, vilket lett till att studiens
trovärdighet, enligt vår mening, förbättrats. Artiklarna som har valts har uppvisat etiskt
ställningstagande, vilket visar att individerna som ingått i studierna inte på något sätt har
utnyttjats. Då två författare har diskuterat och värderat allt som framkommit i denna
litteraturstudie medför en högre trovärdighet av resultatet.
Resultatdiskussion
Resultatet av studien beskrev upplevelser som kvinnorna kände i samband med
nydiagnostiserad bröstcancer, där olika teman av upplevelser framkom: Kvinnornas känslor i
samband med nydiagnostiserad bröstcancer, stödets betydelse i samband nydiagnostiserad
bröstcancer och kvinnornas tankar om framtiden i samband med nydiagnostiserad
bröstcancer. Diagnosen bröstcancer hos kvinnorna har lett till upplevelse av en förändrad
kropp och orsakat stor påfrestning. Kvinnornas liv förändrades plötsligt från ett liv i säkerhet
till ett liv i oro. Det är konstaterat att kvinnor som drabbas av bröstcancer upplever mycket
starka känslor (Landmark & Wahl, 2002; Kovero & Tykkä, 2002). Att få diagnosen
bröstcancer upplevs som en livshotande sjukdom och kan ofta orsaka en förändring av det
personliga livsperspektivet. För att kunna förstå cancerdrabbade kvinnor i sin nya och ändrade
livssituation är det av stor betydelse att vi som vårdare ska kunna ge den vård de är i behov
av.
I temat Kvinnors känslor i samband med nydiagnostiserad bröstcancer framkom hur
diagnosen bröstcancer utlöste en rad känslomässiga reaktioner samt hur beskedet upplevdes.
Kvinnor som fått besked om diagnosen via telefon upplevde det negativt. Kvinnorna tyckte att
det fanns bättre sätt att leverera besked, särskilt när det är tal om en sjukdom som påverkar
ens liv drastiskt. Att få beskedet via telefon kan orsaka vårdlidande genom att kvinnornas
värdighet kränks då kvinnorna inte blir sedda av vårdpersonal (Eriksson, 2001). Människor är
9
i behov av stöd när man hamnar i en svår situation, vilket framkommer ur Landmarks, (2008)
artikel. Ett bättre sätt att ge besked på är att läkaren träffar kvinnan personligen och ger
beskedet. Liknande negativa besked behöver inte ges via telefon framförallt för att den
drabbade kan ta till sig beskedet på olika sätt (Landmark & Wahl, 2002). Att få ett sådant
besked kan orsaka många olika känslor och då behöver man stöd för att kunna ta till sig det
som meddelas. I samband med nydiagnostiserad bröstcancer väcks frågor om livets mening
och lidande uppstår vilket medför att kvinnan blir sårbar och strävar efter gemenskap och
livsvilja.
Kvinnorna upplever en stark chock i samband med nydiagnostiserad bröstcancer. Yngre
kvinnor upplever en högre grad av chock än de äldre och förnekade sjukdomen. En möjlig
förklaring till detta kan vara att yngre kvinnor förväntar sig att sjukdomen endast inträffar vid
en äldre ålder.
Upplevelsen av rädsla och oro framkommer hos samtliga deltagare, för bland annat döden,
behandlingsprocessen och framtiden. Vissa av kvinnorna känner ett stort ansvar för sina små
barn som skulle kunna bli utan mamma under sin uppväxt. Orolighet hos kvinnor med barn
förekommer också i Landmarks (2008) artikel, där kvinnorna försöker vara öppna med
information för deras barn. Det framkommer också att kvinnorna är oroliga för hur resultatet
av deras sjukdom kommer att påverka barnens utveckling.
Rädslan för att dö av bröstcancer resulterade i ångest. Ångesten medförde tankar av att begå
självmord för att slippa uthärda ångesten. Kvinnorna berättade om sina tankar om döden,
rädsla för framtiden och för saker som inte var möjliga att kontrollera. Kvinnorna som
upplever brist på kontroll, känner sig sårbara när de insjuknar i bröstcancer (Lyon & Jacobson
et al, 2002). Att acceptera en livshotande sjukdom kan vara av stor betydelse för kvinnornas
eventuella tillfrisknande. Kvinnorna i denna litteraturstudie försökte bekämpa sjukdomen
genom att behärska och kontrollera den svåra situationen. Kontroll och makt över livet ökade
kvinnornas självkänsla och gav dem en bekräftelse om deras identitet. Att få ett allvarligt
besked om en sjukdom medför att nya perspektiv i livet kan upptäckas och att man drabbas av
en allvarlig sjukdom och kan på så sätt innebära ett hot mot människans identitet (Arman,
2003).
I temat Stödets betydelse för kvinnor i samband med nydiagnostiserad bröstcancer, framkom
att kvinnor med bröstcancer behövde känslomässigt stöd från hälso- och sjukvårdspersonal
och sina anhöriga. Stödets betydelse för kvinnorna är en oersättlig resurs vilket underlättar det
svåra beskedet i samband med diagnostiken. Genom stödet kan kvinnorna känna att de får
känslan av medkänsla och förståelse, vilket ökar kvinnornas styrka och vilja att kämpa sig
igenom sjukdomen (Landmark & Wahl, 2002). Stöd från hälso- och vårdpersonal samt
anhöriga kan ha en läkande verkan och ge kvinnorna hopp. Trygghet och nära relationer ger
stöd till den drabbade. Att veta att någon finns där när man behöver stöd, skapar tillit. Att inte
kunna få stöd och förståelse förekommer då cancerdrabbade kvinnor känner att de inte blir
uppskattade (Eriksson, 2001). Emotionellt stöd från hälso- och sjukvårdspersonal och
anhöriga kan hjälpa cancerdrabbade kvinnor att kämpa mot sin sjukdom och inte känna sig
ensamma.
Kvinnornas upplevelser av bristen på socialt stöd i samband med sjukvården orsakade en
extra börda. Kvinnorna önskade stöd och sympati från hälso- och sjukvårdspersonal för att
känna sig sedda som en hel människa med känslor och tankar. Det kan förekomma en
maktutövning där vårdaren glömmer bort kvinnan som en hel individ och hennes behov av
10
stöd exempelvis, då det är vårdaren som avgör hur beskedet och kommunikationen med
vårdtagaren ska gå tillväga. Detta kan medföra till brist på vägledning initialt vilket minskar
kvinnans tillit att lämna sig i vårdpersonals händer. Som vårdare har man ju skyldigheten att
inte kränka kvinnan utan skydda dennes värdighet (Arman, 2003).
Vi kunde utifrån vårt resultat identifiera kvinnornas mest uttryckta behov, nämligen behovet
av emotionellt och informativt stöd. I en av artiklarna framkommer det att kvinnorna med
diagnosen bröstcancer har behov av fysiska och mentala aktiviteter samt behov av stöd i
vården (Saares et al. 2005). Ett sätt att ge stöd till kvinnorna är att vårdrelationen mellan
vårdaren och kvinnorna ska vara öppen. När vårdaren inte har tid kan kvinnorna uppfatta det
som att de blir ignorerade, vilket kan skapa lidande då kvinnorna behöver stöd på grund av det
negativa beskedet.
Sjukdomen bröstcancer medför vidare att kvinnor söker genom sina relationer med andra
människor, efter någon som kan bekräfta hennes situation av lidande (Arman, 2003). Det som
blir avgörande för om kvinnan då kan öppna sig för andra är om vårdaren är mogen att ta
emot henne med en förståelse kring hennes situation. Därför är det viktigt att som vårdare låta
kvinnan sörja över situationen men samtidigt visa stöd och trygghet.
I temat Kvinnors tankar om framtiden i samband med nydiagnostiserad bröstcancer framkom
hur beskedet bröstcancer ledde till en total livsförändring från att vara frisk till att övergå till ett
tillstånd av sjukdom. Sjukdomen blev därför central i kvinnornas liv, där kvinnorna upplevde
sjukdomen som dödlig och ett hot mot livet. Omedvetenheten om framtiden och rädslan för det
okända gav upphov till oro över att inte kunna klara av det förändrade livet. Det framkom mycket
oro och rädsla för att inte överleva sjukdomen för att se sina barns utveckling.
Arbetet visar att ett flertal studier framhäver att kvinnorna behöver stöd och information för
att kunna fatta rätt beslut i tid och kunna förstå sin sjukdom. Därför är det viktigt för oss
vårdare att ha vetskap om deras upplevelser för att kunna hjälpa dem. Som
röntgensjuksköterskor träffar vi dessa kvinnor från och med första undersökningen till
diagnostiken. Vårdpersonalen spelar en stor roll i deras upplevelser och vår roll i denna
situation är att kunna stödja patienten på ett engagerande och professionellt sätt.
Slutsats
Röntgensjuksköterskan bör vara medveten om behovet av att minska oro, ångest och rädsla ho
patienten genom att ge information, skapa bra kommunikation och bemötande. Vårdaren ska
se till patientens förväntningar och behov i samband med en undersökning, samt bemöta
patienten på ett bra sätt, det vill säga, att vara tillgänglig, lugn och ge kvinnorna den tid de
behöver. Genom att röntgensjuksköterskan ger bra information och ett bra intryck ökar
välbefinnandet som i sin tur kan bidra till att kvinnorna upplever tillit inför vårdaren och
undersökningen.
Vid mammografiundersökningar är det oftast många korta möten och bemötandet har därför
stor betydelse för kvinnor som ska genomgå undersökningen. När kvinnor bemöts med
förståelse och delaktighet upplevs trygghet, vilket skapar förutsättningar för en god
omvårdnad. Denna litteraturstudie beskriver upplevelser vid nydiagnostiserad bröstcancer och
hur dessa kvinnor reagerar och ger oss en uppfattning om kvinnors upplevelser i samband
med nydiagnostiserad bröstcancer och vikten av mammografiundersökning och besked.
Behovet av kunskap och psykosocialt stöd ökar således bland dessa kvinnor som får
diagnosen bröstcancer.
11
REFERENSER
Arman M (2003), Lidande och existens i patientens värld: kvinnors upplevelser av att leva
med bröstcancer, Åbo: Åbo akademi.
Aspelin P & Pettersson (2008), Radiologi. Studentlitteratur.
Bergh J. (2007) Bröstcancer, Karolinska institutet university press.
Bjorg T. Landmark & Astrid Wahl (2002) Living with newly diagnosed breast cancer: A
quality study of 10 women with newly diagnosed breast cancer. Blackwell science LtD.
Bröstcancerfonden, 2010 http://www.brostcancerfonden.se/om-fonden.php , Hämtad 201002-06, kl.13.13
Bröstcancerfonden, 2010
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/ , Hämtad 11/3-2010 kl.
16.30
Bröstcancerfonden, 2010
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/, Hämtad 18/3-2010 kl:
21.22
Covero C.& Tykkä E. (2002) Att insjukna i bröstcancer. Vård i Norden 15-20
Cappiello M. & Regina, S. Cunningham, M. Tish Knobf & Diane Erdos (2007) Breast cancer
survivor: Information and support after treatment. Clin Nursing; 16; 278
Dahlberg K. (2003), Att förstå vårdvetenskap, Lund: studentlitteratur
Eriksson, K. (2001). Den lidande människan. 1:a uppl. Stockholm: Liber.
Forsberg,C.& Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Friberg F (2006). Dags för uppsats, Studentlitteratur AB: Lund
Graneheim U.H. & Lundman B., (2003) Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Department of Nursing.
Hälso- och sjukvårdslag, 2010 http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19820763.HTM ,
Hämtad 8/4-2010 kl:13.37
Jackman R, Marzoni F (2003) Stereotactik histologic biopsy with patients prone: Technocal
feasibility in 98% of mammographically deteckted lesions AJR 180: 785-794.
Kathleen M. Ericco & Diana Rowden (2006) Experiences of breast cancer survivorAdvocates and advocates in countries with limited resources: A shared journey in breast
cancer advocacy. The breast journal 111-116.
12
Landmark, B.T., & Wahl, A. (2002) Living with newly diagnosed breast cancer: a qualitative
study of 10 women with newly diagnosed breast cancer. Journal of Advanced Nursing Nr.
Landmark, B.T., & Ann Bøhler RN & Kari Loberg RN & Astrid K (2008) Women with
newly diagnosed breast cancer and their perceptions of needs in a health-care context. Journal
of Advanced Nursing, 40(1).
Margaret A. Lyons (2004) Psychosocial impact of cancer in low-income rural/urban women:
Phase I. Journal of rural nursing and health care, vol 4.
Margaret A, Lyons & Sharol S. Jacobson & Betty Prescott & Deanna Oswalt (2002)
Women´s experiences during the first year following diagnosis of breast cancer. Journal of
nursing research, vol 3.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2004) Nursing research: principles and methods. Philadelphia:
Lippincott Williams & Wilkins.
Saares, P & Suominen, T (2005) Experiences and resources of breast cancer patients in shortstay surgery. European Journal of Cancer Care 14, 43-52. Blackwell Publishing LtD.
Sohlberg P. och B-M. (2009) Kunskapens former, Liber AB
Socialstyrelsen (2007). Nationella riktlinjer för bröstcancersjukvård. Medicinskt och
hälsoekonomiskt faktadokument.
Socialstyrelsen, 2010
http://www.socialstyrelsen.se/medicinskvard/sjukdomar/cancer/brostcancer , Hämtad 12/3 2010 kl. 16.00
Vetenskapsrådet, 2010
http://webappl.sh.se/C1256C9300756F52/0/B8B1A819E5A4E986C12575ED003AFB69/$file
/etikreglerhs.pdf, hämtad 31/3- 2010 kl:14:36
13
BILAGOR
Bilaga 1
Översikt över databaser
Databas
Sökord
Antal träffar
Använda
artiklar
Cinahl
Newly diagnosed and breast cancer
350
0
Cinahl
Experience and breast cancer
304
0
Cinahl
Experience, breast cancer and nursing care
3
1
PubMed
Breast cancer
44081
0
PubMed
Breast cancer, experience
956
0
PubMed
Newly diagnosed, breast cancer
412
0
PubMed
Experience, newly diagnosed, breast cancer 82
(sökning ALL)
Experience, breast cancer and advocacy
18
(sökning ALL)
1
Female, breast cancer, advocates and selfhelp
1
PubMed
PubMed
6
PubMed
0
Breast cancer, newly diagnoses and women 73
experience
(sökning ALL)
Journal of Nursing Breast cancer, experience, women
25
1
Journal of Nursing Cancer, women
5
1
Artikelsökning
23
1
Breast cancer
14
1
Checklista för kvalitativa artiklar
Bilaga 2
Syftet med studien
Vilken kvalitativ metod har använts?
Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen: Ja eller nej
Undersökningsgrupp
Är urvalskriterierna för undersökningsgruppen tydligt beskrivna: Ja eller nej
Är undersökningsgruppen lämplig: Ja eller nej
Metod för datainsamling
Är fältarbetet tydligt beskrivet: Ja eller nej
Är data systematisk samlade: Ja eller nej
Dataanalys
Är analys och tolkning av reslutat diskuterade: Ja eller nej
Är resultaten trovärdiga (källor bör anges): JA eller nej
Är resultaten pålitliga: JA eller nej
Finns stabilitet och överensstämmelse: Ja eller nej
Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen: Ja eller nej
Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data: Ja eller nej
Utvärdering forskningsfrågan: Ja eller nej
Stöder insamlade data forskarens resultat: Ja eller nej
Har resultaten klinisk relevans: Ja eller nej
Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga
Diskuteras metodologiska brister och risk för bias: Ja eller nej
Finns risk för bias: Ja eller nej
Håller du med om slutsatserna: Ja eller nej
Ska artikeln inkluderas: Ja eller nej (Forsberg, 2003).
15
Översikt av analyserade artiklar
Titel
Författare
År
Titel:
A qualitative
study of 10
women with
newly
diagnosed
breast cancer.
Författare:
Bjorg T,
Landmark,
Astrid Wahl
År:
2002 Norway
Bilaga 3 s. 1(3)
Syfte
Metod
Resultat
Syftet med denna
studie är att
undersöka
erfarenheten av att
leva med
nydiagnostiserad
bröstcancer.
Det är en kvalitativ
intervju studie.
Urvalet bestod av
10 norska kvinnor
som valts ut från en
grupp patienter med
nydiagnostiserad
bröstcancer.
Viljan att leva är ett
Hög
centralt tema. Kvinnornas
energi gick åt till kampen
för livet. Kvinnor
upplever en negativ
förändring av sin kropp
och kvinnliga identitet.
Syftet med
En kvalitativ
undersökningen är att intervju studie.
analysera kvinnornas Denna
erfarenheter av
undersökning har
diagnostisering,
utgått från ett
vårdåtgärder och
fenomenologiskt
erhållen information i perspektiv i syfte att
samband med
förstå och beskriva
insjuknandet i
kvinnornas
bröstcancer.
livsvärld i samband
med insjuknandet i
bröstcancer.
Syftet med denna
Intervjuer gjordes
Titel:
Women’s
studie är att
med kvinnorna över
Experiences
undersöka vikten av tre faser av
During the First att leva med
erfarenhet:
Year Following bröstcancer för
diagnostiska fasen,
Diagnosis of
kvinnor under det
behandlingsfasen
Breast Cancer. första året efter
och Intervjun
diagnos
inleddes med
Författare:
Margaret A.
efterbehandlingen
centrala frågor,
Lyons, Sharol fas.
kvalitativ ansats.
S. Jacobson,
Tjugo kvinnor med
Betty Prescott,
diagnosen
Deanna Oswalt,
bröstcancer cancer
omfattade urvalet
År:
2002 USA
för denna studie.
Väntan på diagnos, räckte Hög
över ett år, vilket gjorde
att kvinnorna var fyllda
av osäkerhet, om
sjukdomens natur även
av känslor av att inte tas
på allvar av hälsovårdens
experter. De flesta av
kvinnorna beskriver
känslor av ångest och
rädsla under olika skeden
av processen/diagnosen.
Huvudteman var
Hög
osäkerhet, förändrade
känslor och viljan att leva
samt rädslan över att
lämna sina anhöriga.
Titel:
Att insjukna i
bröstcancer
Författare:
Camilla
Kovero, Erika
Tykkä,
År:
2002 Finland
16
Studiens
kvalité
Bilaga 3 s. 2(3)
Titel
Syfte
Författare
År
syftet med denna
Titel:
Psychosocial studie är att
impact of
undersöka vikten av
cancer in low- att leva med
income
bröstcancer för
rural/urban
kvinnor under det
women: Phase första året efter
I
diagnos.
Författare:
Margaret A.
Lyons, Sharol
S. Jacobson,
Betty Prescott,
Deanna Oswalt,
År:
2002 USA
Titel:
Transcending
Breast Cancer:
Making
Meaning From
Diagnosis and
Treatment.
Författare:
Doris
Dickerson
Coward, David
L. Kahn,
År:
2005 Texas
Metod
Resultat
Studiens
kvalité
Intervjuer gjordes
Teman om att vara Hög
med kvinnorna över tre beroende av stöd,
faser av erfarenhet:
relationer, känna sig
diagnostiska fasen,
existera och kunna
behandlingsfasen och
bestämma över det
efterbehandlingen
egna livet
fas.28 kvinnor med
diagnosen bröst- eller
livmodercancer
omfattade urvalet för
denna studie. En semistrukturerad öppen enkät
framkallade information
om diagnos, behandling,
biverkningar samt
betydelsen av Gud eller
andlighet under loppet av
bröstcancer erfarenhet.
En stor del av intervjun
centrerad på psykosociala
aspekter av bröst- eller
livmodercancer,
Syftet med denna
En kvalitativ metod där Teman, om chock Medel
studie är att
studien använde
och rädsla för att
undersöka
fenomenologiska
dö. Överväldigad av
upplevelsen av
tekniker för
pressen att fatta
diagnosen
datainsamling och analys. beslut om
bröstcancer och dess Deltagarna intervjuades i behandling,
behandling.
sina hem eller arbetsplats. blandade känslor
Deltagarna beskrev sina där förlust av
erfarenheter av
identitet är stark.
bröstcancer fram till den
tidpunkt av de tre
intervjuer och besvarade
frågor om vad som gjorde
och inte hjälper dem att
må bättre på detaljer om
upplevelsen av
diagnosen.
17
Bilaga 3 s. 3(3)
Titel
Författare
År
Titel:
Experiences
and resources
of breast cancer
patients in
short-stay
surgery.
Författare:
P. SAARES, T.
SUOMINEN,
År:
2005 Finland
Syfte
Metod
Resultat
Detta är en kvalitativ
deskriptiv studie.
Semistrukturerade
interjuver gjordes 2
månader efter
operation. Alla 8
kvinnor lätt och öppet
diskuterat som togs
upp under intervjun,
inklusive uppföljning
följdfrågor. Alla
intervjuerna var
bandinspelade och
skrevs ut ordagrant
personligen att utnyttja
möjligheten bekräfta
relevanta punkter.
Syftet med denna
Öppen intervjustudie.
Titel:
Experiences of studie är att genom Det deltog 12
Breast Cancer kvinnors berättelser deltagare, var och en
Survivor
få en inblick av
representerar ett annat
Advocates and bröstcancer och deras land. Var och en av
Advocates in partiskhet runt om i fyra sessioner av
Countries with världen. Samt
toppmötet började med
Limited
undersöka skillnader en 15 – minut
Resources: A mellan sina länder i inledning. Deltagare
Shared Journey upplevelser av
diskuterade öppet om
in Breast
bröstcancer.
erfarenheten av
Cancer
bröstcancer och vården
Advocacy.
i deras länder.
Författare:
Kathleen M.
Errico, Diana
Rowden,
År:
2006 USA
Syftet med denna
studie är att öka
förståelsen och
förbättra kvaliteten
på vård för patienter
med bröstcancer i
kortare vistelse
på kirurgi, studien
beskriver de
erfarenheter som
kvinnorna med
bröstcancer upplever.
18
Studiens
kvalité
Patienterna var nöjda Hög
med korttidsvården.
De kände att de hade
fått bra emotionellt
och informativt stöd
av vårdpersonalen i
vårdprocessens tre
faser. Kvinnorna var
dock missnöjda med
uppföljningen efter
vårdvistelsen.
Teman var en framtid Hög
av osäkerhet,
självuppskattning,
andras förväntningar,
samt möta mörkret
omvända mörkret
