Jämställdhetsintegrering Tvättsäcksprojektet

”Tvättsäcksprojektet - genusskillnader in på bara skinnet”
Ingrid Osika
Linköpings Universitet 2005-01-24
1
Bakgrund .................................................................................................................................... 3
Inledning..................................................................................................................................... 3
Ett barn av två förmödrar ........................................................................................................... 4
Verksamhetsanalys av Hudmottagningen på Danderyds sjukhus ur ett genusperspektiv ......... 5
- Analys på individnivå .............................................................................................................. 5
Analys efter antal behandlingstillfällen ...................................................................................... 8
Analys av Apotekets statistik över utlämnade preparat ........................................................... 11
Jämförelse med Stockholms läns lansting ................................................................................ 13
Sundbybergs behandlingsenhet ................................................................................................ 15
Sammanfattning av resultat ...................................................................................................... 17
Avslutande diskussion och vidare forskningsfrågor ................................................................ 19
Teoretiska implikationer .......................................................................................................... 20
Metodologiska lärdomar och värdefulla erfarenheter .............................................................. 23
Arbetsgång ............................................................................................................................... 23
Litteraturlista ............................................................................................................................ 26
2
”Tvättsäcksprojektet - genusskillnader in på bara skinnet”
Ingrid Osika Phd Student
Department of Gender Studies, Gender and Economic Change, Linköping University,
Campus Valla 581 83 Linköping.
Telefon: ++ 46 13 286668
[email protected]
[email protected]
Filippa Nyberg, Senior Physician and Director of the dermatological department, Danderyds
sjukhus, Stockholm.
Bakgrund
Denna rapport bygger på en studie som Ingrid Osika, doktorand vid Tema Genus i Linköping,
genomfört tillsammans med överläkare Filippa Nyberg, Dermatologiska avdelningen vid
Danderyds sjukhus i Stockholm. Studien ska även ingå som en del i det forskningsprojekt
kring gender budgeting, dvs. att analysera offentliga budgetar ur ett genusperspektiv, som
Ingrid Osika genomför vid Linköpings universitet. Rapportens första del beskriver steg för
steg hur vi arbetat och tänkt kring de olika stegen i studien. Den kan därför förutom de
resultat vi fått fram, tjäna som ett metodologiskt exempel på hur man kan arbeta vad det gäller
genusaspekter inom sjukvården. I en senare del diskuteras teoretiska implikationer
metodologiska lärdomar och inhämtade erfarenheter av projektets arbetsgång.
Inledning
”Varför är tvättsäckarna i herrarnas duschrum alltid mycket fullare och måste tömmas oftare
än tvättsäckarna på damavdelningen?” Frågan ställdes av en behandlingssköterska på ett
samverkansmöte för personalen på Hudmottagningen på Danderyds sjukhus, ett av
Stockholms största sjukhus, och blev därigenom startskottet för detta projekt.
I denna rappors första del vill vi kortfattat presentera några resultat av vår pågående
verksamhetsanalys av Hudmottagningen vid Danderyds sjukhus ur ett genusperspektiv.
Studien innefattar en del av verksamheten vid Hudmottagningen 2003 men även
genusanalyser av Apotekets statistik av utlämnade hudpreparat för 2003. Vi har även
analyserat en andra behandlingsenhet i Stockholmsregionen, Sundbybergs behandlingsenhet,
3
för att jämföra om de resultat vi fått fram på Hudmottagningen på Danderyds sjukhus (DS)
kan tänkas vara ett generellt mönster.
Vi har valt att lägga ett utpräglat kostnadsjämförande perspektiv på studien för att undersöka i
vilken grad den offentligt finansierade sjukvårdsbudgeten (i detta fall representerad av
Hudmottagnings budget) stödjer kvinnor respektive män.
Här bör också påpekas att sjukvården i Sverige till 99 procent är offentligt finansierad, dvs.
med skatteintäkter. Patienterna betalar enbart en relativt låg avgift för sitt nyttjande av
sjukvård (vi återkommer till detta längre fram). De senaste tio åren har dock trenden varit att
en ökande andel av hälso- och sjukvården i Sverige drivs av privata bolag men fortfarande
med offentlig finansiering (Lanstingsförbundet 2004).
Ett barn av två förmödrar
Denna kostnadsjämförande verksamhetsanalys av en svensk Hudmottagning är ett barn av två
förmödrar. Dels ligger den i linje med genderbudgeting traditionen och kan tjäna som ett
metodiskt exempel. Att genomföra genusanalyser av offentliga budgetar och kartlägga
budgetars påverkan på kvinnors och mäns liv, möjligheter och ekonomi har vunnit stor
internationell spridning (för en översikt över erfarenheter och resultat se tillexempel
Budlender, Elson & Hewitt 2002, Colomé, Meguro &Yamamoto 2001 och Judd 2002). För
det andra bygger denna studie på medicinsk och verksamhetsmässig kompetens, alltså ett mer
genusmedicinskt perspektiv. Även när det gäller genusmedicinska studier har frekvensen av
dessa ökat starkt det senaste årtiondet (för översikter över genusmedicinsk forskning se
Hammarström, 2004, Socialstyrelsen 2004, Schenck-Gustafsson (ed.) 2003, Vetenskapsrådet
2004 och Hovelius & Johansson 2004).
Det interdisciplinära samarbetet har varit en förutsättning för denna studies genomförande.
Kunskaper kring sjukvårdens verksamhet och den medicinska kompetensen tillsammans med
ekonomiska och gender budgeting kunskaper har varit av största vikt.
Vi tycker oss också kunna se denna metod och arbetsform som ett nytillskott i
kunskapsproduktionen kring gender budgeting, ett genus- och jämställdhets redskap att bruka
inom sjukvård och offentlig sektor.
Resultaten av denna studie tyder på stora skillnader när det gäller vad som ordineras till
kvinnor och män, och vilken behandling kvinnor respektive män sedan verkligen får. Den
övergripande bilden är att män i avsevärt högre grad än kvinnor erhåller ljusbehandling på
4
kliniken för diagnosen psoriasis och eksem, en diagnos som är lika vanligt förekommande hos
kvinnor som hos män. Ljusbehandling innebär att patienten kommer till kliniken ett antal
gånger (i snitt 17 gånger/år för hela populationen), får behandling, duschar och sedan får hjälp
med insmörjning av mjukgörande preparat och begagnar klinikens handdukar, vilka därefter
hamnar i tvättsäcken. Därför var tvättsäckarna på herravdelningen överfulla, jämfört med dem
på damavdelningen. Det visade sig också att kvinnor både ordineras bad och får
badbehandling utförd i något större utsträckning än män. Vid handeksem, vilket är vanligare
hos kvinnor än hos män, ordineras och utförs ljusbehandling för hand i större utsträckning till
män.
Alternativet till att få behandling utförd på kliniken för ovan nämnda diagnoser är att
patienten köper ut krämer och mjukgörande preparat mot recept för att sköta sin egen
behandling i hemmet. Den bild som tonar fram är att kvinnor genomgår några badbehandlingar (i genomsnitt 5 för hela badpopulationen) och sedan hänvisas till att köpa ut hudpreparat från Apoteket och behandla sig själva i hemmet, medan män i avsevärt högre utsträckning
får sin behandling genomförd på kliniken på bekostnad av offentliga medel, och med hjälp av
utbildad och offentligt finansierad personal.
Verksamhetsanalys av Hudmottagningen på Danderyds sjukhus ur ett genusperspektiv
- Analys på individnivå
Som ett första steg i analysen kartlade vi hur många patienter av vardera kön som sökt sig till
Hudmottagningen och fått diagnoserna handeksem, eksem och psoriasis 2003 (se diagram 1).
Dessa huvudgrupper är indelade i en rad undergrupper vilka vi ej kommer att diskutera vidare
i denna rapport. Det utmärkande för dessa övergripande diagnosgrupper är att de representerar
sjukdomar där behandling på klinik är ett alternativ (bad och/eller ljusbehandling),
egenbehandling i hemmet ett annat. En översiktlig medicinsk bedömning ger att det inte
föreligger någon skillnad mellan könen vad det gäller svårighetsgraden av de här diskuterade
diagnoserna på kliniken. Inte heller dermatologisk facklitteratur indikerar att några sådana
skillnader skulle finnas. Män har alltså inte allvarligare hudåkommor än kvinnor.
5
Antal patienter med diagnos handeksem, eksem och psoriasis vid Hudmottagningen
2003
Antal individer
200
160
120
80
40
0
Handeksem
kvinnor
Handeksem
män
Eksem kvinnor
Eksem män
Psoriasis
kvinnor
Psoriasis män
Diagram 1
I diagram 2 redovisas vilken behandling kvinnor och män fått på kliniken. Något fler kvinnor
har fått badbehandling. Något fler män har fått ljusbehandling för hand, fast vi sett att
diagnosen handeksem är vanligare bland kvinnor. Den mest markanta skillnaden återfinns i
ljusbehandling av hela kroppen. I denna behandlingskategori är 37 procent av patienterna
kvinnor, 63 procent män. När 100 män behandlas, behandlas endast 59 kvinnor.
6
Antal kvinnor och män som får badbehandling, ljusbehandling för hand och
ljusbehandling för hela kroppen, Hudmottagningen DS, 2003.
Antal patienter
100
Kvinnor
Män
80
60
40
20
0
Bad
Ljusbehandling
hand
Ljusbehandling
kropp
Diagram 2
Vi analyserade även skillnader i vad kvinnor och män ordinerats och vilken behandling de
slutligen fått för att utröna var genusskevheterna uppstod och fann att de återfanns på båda
dessa nivåer (se tabell 1, UVB och TLO1 är två olika typer av ljusbehandling för händer, där
TLO1 är en nyare sort).
Ordinerade och utförda behandlingar, Hudmottagningen DS, 2003
Ord bad Utfördb Ord
bad
Alla K
Utfördb Ord
Utfördb Ord ljus Utfördb
hand
hand
hand
hand
UVB
UVB
TLO1
TLO1
ljus
43
46
13
12
9
22
89
47
Alla M 36
42
17
17
10
20
120
79
Summa
455
470
729
2136
vårdtillf
Tabell 1
Därefter räknade vi ut det genomsnittliga antalet behandlingar varje patient fick och prissatte
dessa med hjälp av det debiteringssystem, KÖKs, som används på Danderyds sjukhus, se
tabell 2. Dessa priser utgör den totala kostnaden för behandlingar och läkarbesök, och är inte
relaterade till den avgift patienterna betalar.
7
En annan metod hade varit att anlägga ett resursåtgångsperspektiv som man gjort i en studie
genomförd på ett universitetssjukhus på Irland (Heerey, Barry och Barnes, 2004). I den
studien beräknade man vad ljusbehandlingar för psoriasispatienter årligen kostar genom att
kartlägga den totala resursåtgången för behandlingen. Beräkningarna innefattade lokal-,
material- och personalkostnader. Resultatet var att ljusbehandlingen på kliniken kostade
53 555 euro. Av detta utgjorde 70 procent personalkostnader. Kostnaden slogs sedan ut på
antal behandlingar och man fick fram att den genomsnittliga patienten fick behandling för 325
euro med variationer mellan 57 och 972 euro.
Ersättning för utförd vårdinsats per tillfälle, KÖKs, kr
Nybesök läkare
621
Återbesök läkare
551
Bad
598
Ljusbehandling hand
339
Ljusbehandling hela kroppen
339
Tabell 2
Efter en djupare analys av materialet upptäckte vi att genusskevheten inte enbart gällde antal
kvinnor och män som fått behandling på Hudmottagningen utan att skillnader även förelåg i
antal gånger kvinnor och män fått behandling. Toppnoteringen var en man som fått 93
ljusbehandlingar för hela kroppen under 2003.
Analys efter antal behandlingstillfällen
Efter att ha gått igenom listor med antal behandlingstillfällen för kvinnor och män prissatte vi
dessa medelst debiteringssystemet KÖKs och fick nedanstående resultat, tabell 3.
Summerade kostnader för behandling beräknat på antal behandlingstillfällen
Behandling
Kvinnor
Män
Summering, rad
Bad
142 324
130 364
272 688
Ljusbehandling, hand 192 891
214 248
407 139
Ljusbehandling kropp 244 419
481 041
725 460
Totalt, kolumn
825 653
1 405 287
579 634
Tabell 3
Vi ser här att mäns behandlingskostnader är betydligt högre än kvinnors totalt sett. Detta är
dock mindre intressant då även diagnosperspektivet måste tas in om en meningsfull
jämförelse ska kunna göras. Eksem och psoriasis diagnoserna var sammanlagt lika vanliga
8
hos de kvinnor och män som besökt Hudmottagningen 2003. Handeksem var som vi sett
vanligare hos kvinnor.
Kostnader för behandling av kvinnor jämfört med hur mycket det skulle kosta om kvinnor
fick samma behandling som män, respektive kostnader för behandling av män om de skulle få
samma behandling som kvinnor efter analys nedbruten på behandlingstillfällen.
Behandlings
Behandlings- Kvinnors
Procentandel
Om kvinnor
Om män fick
typ
kostnader
behandlings-
som borde gå
fick
behandling i
kvinnor
kost i procent
till kvinnor
behandling i
samma
av tot kost
enligt diagnos samma
omfattning
omfattning
som kvinnor
som män:
Bad
142 324
52
50
130 364
142 324
Ljusbeha.
192 891
47
60
321 372
128 594
244 419
34
50
481 041
244 419
579 634
41
53
932 777
515 337
hand
Ljusbeha.
kropp
Totalt
Tabell 4
I tabell 4 har vi i den sista och näst sista kolumnen visat hur kostnadsläget skulle se ut för
respektive kön om vi använde kvinnors respektive mäns behandlingsintensitet som norm,
detta även med hänsyn tagen till diagnos. Skulle kvinnor behandlas med samma
behandlingsintensitet som män skulle de resurser som läggs på kvinnors behandling öka med
61 procent. Kvinnor får alltså behandling för 353 143 kronor för lite om man jämför med
mäns behandlingskostnader och med hänsyn till diagnos. Denna summa utgör 25 procent av
den totala behandlingsbudgeten. Om målet vore att kvinnor skulle få behandling med samma
behandlingsintensitet som män innebär det att behandlingsbudgeten borde expandera med 25
procent.
Om män å andra sidan skulle behandlas utifrån diagnos och med kvinnors
behandlingsintensitet som utgångspunkt skulle man spara 310 316 kronor/år vilket är en 22
procentig besparing på redovisad behandlingsbudget.
9
(Skulle man ta kvinnors behandlingsintensitet som norm och i relation till denna
underbehandla män i samma omfattning som man underbehandlar kvinnor idag skulle man
spara 33 procent av behandlingsbudgeten.)
Jämförelse mellan kostnader på individnivå och behandlingstillfällen jämfört med ett
alternativ där kostnader fördelas utifrån diagnos
Kronor
1 000 000
800 000
Kvinnor
600 000
Män
400 000
200 000
Individnivå
Behandlingstillfällen
Dela rättvist
Diagram 3
När vi jämför kostnaderna från analysen på individnivå med den utförd efter
behandlingstillfällen ser vi att genusskevheten blir än större. Detta beror främst på att män
inte bara i högre grad får ljusbehandling för hela kroppen utan att de också får fler
behandlingar utförda. På individnivå fick kvinnor behandling för cirka 60 procent av
kostnaderna för männens helkropps ljusbehandling. På nivån för behandlingstillfällen fick de
behandling för hälften av mäns kostnader. Det lönade sig alltså att analysera materialet
djupare än vad vi först gjorde.
10
Rättvis fördelning av behandlingsbudget med kvinnor som norm och män som norm
Kronor
2 100 000
1 800 000
1 500 000
Kvinnor
1 200 000
Män
900 000
Totalt
600 000
300 000
Rättvis fördelning av
budget
Fördelning med
kvinnor som norm
Fördelning med män
som norm
Diagram 4
I diagram 4 ser vi hur behandlingsbudgeten för 2003 skulle fördelas mellan kvinnor och män
om den fördelades rättvist och efter diagnos. I de två senare alternativen har vi utgått från
kvinnors respektive mäns behandlingsintensitet som norm för fördelningar. Denna
information kan vara av värde i en situation med förändrade budgetramar, t ex nedskärningar.
Analys av Apotekets statistik över utlämnade preparat
Som vi påpekat tidigare utgör alternativet till behandling på Hudmottagningen av att patienten
får recept på olika hudpreparat, främst mjukgörande, som de behandlar sig själva i hemmet
med. Recept på hudpreparat skrivs ut till alla patienter med de diagnoser vi diskuterar men
man kan anta att de som inte går och får behandling på klinik köper ut mer än de som får
behandling. Eftersom män får behandling i högre grad än kvinnor är hypotesen att kvinnor
köper ut mer hudpreparat från Apoteket.
I tabell 5 ser vi hur receptuttagen från Apoteket som förskrivits vid Hudmottagningen DS
fördelar sig.
11
Antal uttag av mjukgörande preparat samt
procentuell andel kvinnor som tagit ut dessa från
Apoteket. Förskrivna av Hudkliniken vid Danderyds
sjukhus 2003
Antal uttag
Kvinnors procentandel
0-10 år
122
32
11-20 år
179
56
21-30 år
200
72,5
31-40 år
305
63
41-50 år
317
56
51-60 år
539
72
61-70 år
557
64
71-80 år
360
56
80-84 år
155
62
81-90 år
218
58
90-
22
59
Totalt
2974
62
Tabell 5
Kvinnor har totalt tagit ut 62 procent av uttagen för mjukgörande medel. Kvinnor tar ut mer
mjukgörande medel i alla ålderskategorier utom den yngsta, 0 –10 år där män tar ut mer. Vi
ser också att i åldrarna 21 –30 år och 51 – 60 år tar kvinnor ut en extremt stor andel, 72,5 och
72 procent. Jämför vi detta med ljusbehandlingsstatistiken för hela kroppen ser vi att i
ålderskategorin 51 – 60 får män tre gånger så många ljusbehandlingar för kroppen utförda
jämfört med kvinnor, på individnivå. Detta tyder på ett vist samband mellan behandlings- och
Apoteks statistiken.
Men det är inte enbart mjukgörande medel som Hudkliniken skriver ut till patienterna.
12
Vad olika preparat typer kostar totalt, uttagna receptposter förskrivna av Hud DS, kr
Preparat typ
Kvinnor
Män
Totalt
Procentandel
kvinnor
Mjukgörare
380 404
239 063
619 467
61
Kortisonkräm
262 651
252 215
514 866
51
DO5AX
164 194
179 433
343 627
48
Oxsoralen
4803
801
5604
86
Totalt
812 052
671 512
1 483 564
55
Tabell 6
I tabell 6 har vi listat de fyra preparatgrupper som Hudmottagningen skriver ut till de
patientgrupper vi diskuterar och vad de totalt kostar. Det rör sig om mjukgörare,
kortisonkrämer och DO5AX1. DO5AX är nyare och dyrare preparat som innehåller D-vitamin
och i en del fall kortison. Dessa har visat sig väldigt verkningsfulla. Oxoralen är en
läkemedelstyp som håller på att fasas ut (och bara förskrivits till ett litet antal individer), även
internationellt, en farlig tablett som ökar risken för cancer. Totalt sett tar kvinnor ut preparat
för större belopp än män, skillnaderna är störst i gruppen mjukgörare. Ett intressant resultat är
att de nyare, dyrare och effektivare preparaten i gruppen DO5AX förskrivs mer till män.
Medan kvinnor får mer av den äldre och farligare Oxoralen. Kvinnor tar ut hudpreparat till ett
värde av totalt 140 540 kronor mer jämfört med män. Det handlar alltså om totala värden och
inte om vad kvinnor och män betalar för sina preparat då läkemedel är subventionerade i
Sverige.
Jämförelse med Stockholms läns lansting
Efter att ha analyserat Hudklinikens behandlingsbudget och Apotekets statistik över
utlämnandet av de preparat som Hudkliniken förskriver ville vi undersöka hur generellt de
mönster vi upptäckte kunde tänkas vara för hela Stockholms läns lansting (SLL). SLL består
av 26 kommuner och innefattar 1,9 miljoner invånare. Vi fick tillgång till fyra nivåer av uttags
statistik från Apoteket. Dels den redan redovisade för Hudklinikens förskrivningar, därutöver
statistik för hela Danderyds sjukhus förskrivningar samt för det Nordöstra sjukvårdsområdet
och slutligen hela Stockholms läns lanstings förskrivningar och uttag. De mönster vi fann var
tämligen lika. Här kommer vi av utrymmesskäl att koncentrera oss på jämförelser mellan
Hudmottagningens och Stockholms läns lansting förskrivningar/uttag.
1
I preparat gruppen DO5AX ingår Daivonex, Daivonex Combipack, Daivobet, Soraderm och Zorac.
13
Antal uttag av mjukgörande preparat samt
procentuell andel kvinnor som tagit ut dessa för
Hudmottagningen DS och Stockholms läns lansting
Hudmottagningen
Stockholms läns
Danderyds sjukhus lansting
Antal
Därav
Antal
Därav
uttag
kvinnor i uttag
kvinnor i
procent
procent
122
32
22 110
47
11-20 år 179
56
13 187
61
21-30 år 200
72,5
14 971
72
31-40 år 305
63
20 548
70
41-50 år 317
56
23 406
67
51-60 år 539
72
36 934
69
61-70 år 557
64
31 159
67
71-80 år 360
56
28 979
64
80-84 år 155
62
14 430
66
81-90 år 218
58
22 164
68
0-10 år
90-
22
59
6259
76
Totalt
2974
62
234 150
65,5
Tabell 7
I tabell 7 ser vi att en ännu större andel kvinnor tar ut mjukgörande medel förskrivna i hela
Stockholms läns landsting (SLL). Vi ser också att det åldersmässiga mönstret återkommer.
Mer mjukgörare till pojkar, 0 – 10 år, därutöver överväger kvinnors andel i alla åldersgrupper
med extremvärden vid 20 – 40 år och 51 – 60 år.
I tabell 8 ser vi de totala kostnaderna för de hudpreparatsgrupper vi diskuterat som förskrivits
och tagits ut i Stockholms läns lansting. Mönstret liknar förskrivningar och uttag för
Hudkliniken. Men är i vissa avseenden än mer snedvridna. Kvinnor tar ut betydligt mer
mjukgörare än män (65 procent för SLL och 61 procent för Hudmottagningen) och något mer
kortisonkrämer (53 procent för SLL och 51 procent för Hudmottagningen). När det gäller
DO5AX, de nyare, verkningsfulla och dyrare preparaten tar män ut mer (58 procent för SLL
och 52 procent för Hudmottagningen). Den äldre och farligare tabletten Oxoralen tas i högre
14
grad ut av kvinnor men inom SLL är dessa uttag inte lika extremt snedvridna som för
Hudkliniken (57 procent för SLL och 86 procent för Hudmottagningen). De totala
kostnaderna för hudpreparat som tagits ut av kvinnor är högre för SLL (57 procent) jämfört
med Hudklinikens förskrivningar och uttag (55 procent).
Vad olika preparat typer kostar totalt, uttagna receptposter förskrivna av SLL kr
Preparat typ
Kvinnor
Män
Totalt
Procentandel
kvinnor
Mjukgörare
28 710 886
15 407 701
44 118 587
65
Kortisonkrämer
17 593 176
15 527 124
33 120 300
53
DO5AX
5 426 634
7 388 241
12 814 875
42
Oxsoralen
100 862
76 046
176 908
57
Totalt
51 831 558
38 399 112
90 230 670
57
Tabell 8
Totalt tar kvinnor ut diskuterade hudpreparat för 13 432 446 kronor, ca 13, 5 miljoner kronor
mer än män inom Stockholms läns lansting. Detta rör sig alltså om totalkostnader och inte om
vad kvinnorna (och män) betalar ur egen ficka.
Sundbybergs behandlingsenhet
I syfte att ta reda på om den genussnedvridna behandlingsstatistiken på Hudkliniken på DS
kan tänkas vara ett generellt mönster analyserade vi Sundbybergs behandlingsenhet som
erbjuder bland annat ljusbehandling för psoriasis patienter. Sundbybergs behandlingsenhet är
en av sex behandlingsenheter som drivs av en patientorganisation, Psoriasis förbundet, men
som drivs med offentlig finansiering. En sådan jämförelse är inte helt okomplicerad då den
verksamhetsanalys vi gjort av Hudkliniken innefattar fler diagnoser och fler behandlingstyper
än vad Sundbybergsbehandlingsenhet omfattar. Patienturvalet kan också tänkas se något
annorlunda ut. Sundbybergs behandlingsenhet tar emot främst psoriasis patienter. Vad det
gäller psoriasis lider 2 – 3 procent av Sveriges befolkning av denna sjukdom och diagnosen
psoriasis är lika vanligt förekommande bland kvinnor och män.
15
Kvinnor och män som fått ljusbehandling på Sundbybergsbehandlingsenhet 2003,
Psoriasis förbundet
Antal
12 000
10 000
8 000
Man
6 000
Kvinna
4 000
2 000
Individer
Behandlingar
Diagram 5
Vi ser här (diagram 5 och tabell 9) att det förekommer stora genusskillnader även i materialet
från Sundbybergsbehandlingsenhet. 42 procent av de individer som får behandling är kvinnor
samtidigt som 36 procent av behandlingarna utförs på kvinnor. Även här ser vi alltså samma
mönster som på Hudkliniken DS, dvs att färre kvinnor än män får ljusbehandling för hela
kroppen och att kvinnor dessutom får färre behandlingar utförda. Vid Hudmottagningen var
37 procent av de individer som fick ljusbehandling för hela kroppen kvinnor samtidigt som
kvinnorna fick 34 procent av behandlingarna.
Individer och behandlingar samt procentuell fördelning vid
Sundbybergsbehandlingsenhet, 2003
Individer
Procent
Behandlingar
Procent
Kvinnor
273
42
5369
36
Män
373
58
9712
64
Totalt
646
100
15081
100
Tabell 9
16
Sammanfattning av resultat
Vår studie visar att det finns stora genusskevheter när det gäller ordination, behandling och
kostnader vid Hudmottagningen på Danderydssjukhus. Vid diagnosen eksem och psoriasis
som är lika vanlig hos kvinnor som hos män får män dubbelt så mycket ljusbehandlingar för
hela kroppen utförda. Kvinnor får något fler bad utförda. Vid handeksem, som är vanligare
bland kvinnor får män i högre grad ljusbehandling för sina händer. Behandling på klinik
innebär förutom bad/ljusbehandling att patienten efter behandling duschar och får hjälp med
insmörjning av hudpreparat, som Hudmottagningen tillhandahåller, av utbildad och offentligt
finansierad personal.
Skulle kvinnor behandlas med samma behandlingsintensitet som män skulle de resurser som
läggs på kvinnors behandling öka med 61 procent. Kvinnor fick 2003 behandling för 353 143
kronor för lite om man jämför med mäns behandlingskostnader och med hänsyn till diagnos.
Detta är en 25 procent av den totala behandlingsbudgeten. Alternativkostnaderna för att
kvinnor i högre utsträckning behandlar sig själva i hemmet kan därför sägas utgöra en fjärde
del av total behandlingsbudget. Man skulle också kunna uttrycka det så att kvinnor med sin
egenbehandling subventionerar den offentliga Hudmottagningsbudgeten med ett värde av 25
procent av behandlingsbudgeten.
Skulle män å andra sidan behandlas utifrån diagnos och med kvinnors behandlingsintensitet
som utgångspunkt skulle man spara 310 316 kronor/år vilket är en 22 procentig besparing på
redovisad behandlingsbudget.
(Om man tar kvinnors behandlingsintensitet som norm och i relation till denna underbehandla
män i samma omfattning som man underbehandlar kvinnor idag skulle man spara 33 procent
av behandlingsbudgeten.)
Som vi diskuterat består alternativet till att få behandling på klinik av att patienten i högre
utsträckning köper ut hudpreparat från Apoteket och behandlar sig själv i hemmet med alla de
tids (och tvättkostnader) som det innebär. Apotekets statistik visar att kvinnor köper ut 62
procent av de mjukgörande medel som förskrivits av Hudkliniken. Kvinnor tar ut mer
mjukgörande medel i alla ålderskategorier utom den yngsta, 0 –10 år där män tar ut mer. Vi
ser också att i åldrarna 21 –30 år och 51 – 60 år tar kvinnor ut en extremt stor andel, 72,5 och
72 procent. Jämför vi detta med ljusbehandlingsstatistiken för hela kroppen ser vi att i
ålderskategorin 51 – 60 får män tre gånger så många ljusbehandlingar för kroppen utförda
jämfört med kvinnor, på individnivå. Detta tyder på ett samband mellan behandlings- och
17
Apoteksstatistiken. Förutom mjukgörande medel förskriver Hudkliniken ytterligare tre
preparatgrupper till de i detta papper diskuterade patienterna. I denna statistik ser vi att män i
högre utsträckning får de nyare, verkningsfulla och dyrare DO5AX preparaten (52 procent)
och kvinnor får mer av den äldre och utgående samt cancerframkallande Oxoralen (86
procent, men i denna grupp rör det sig om få individer totalt). Totalt köper kvinnor ut mer
hudpreparat till ett totalt värde av 140 540 kronor. Mediciner subventioneras med offentliga
medel i Sverige så detta betyder inte att kvinnor betalar detta belopp ur egen ficka.
Om vi drar bort detta överuttag av preparat för kvinnor från det belopp som kvinnor
underbehandlas med på Hudmottagningen ser vi att kostnaderna för kvinnors behandling och
preparat fortfarande ligger under männens kostnader till ett värde av 15 procent av
behandlingsbudgeten. Denna jämförelse kan dock vara något problematisk då de faktiska
behandlingskostnaderna på Hudmottagningen DS i praktiken mycket väl kan ligga över de
man redovisar i debiteringssystemet KÖKs och som vi använt i våra analyser. En
kostnadsberäkning baserad på ett resursåtgångsperspektiv, som vi diskuterade ovan (Heerey,
Barry och Barnes, 2004), hade troligen givit högre behandlingskostnader. Våra resultat
gällande behandlingsbudgetens kostnadsrelationer och kostnadsskevheter mellan kvinnor och
män hade oavsett detta inte påverkats.
I vår strävan att försöka kartlägga hur generella våra resultat från Hudmottagningen DS och
de Apoteksuttag av hudpreparat som förskrivits av denna kan tänkas vara analyserade vi även
preparatuttagen för Stockholms läns lansting och behandlingsstatistiken för
Sundbybergsbehandlingsavdelning. Apoteksstatistiken för SLLs förskrivningar och uttag av
hudpreparat var än mer genussnedvridna än de uttag som Hudmottagningen förskrivit. Totalt
tar kvinnor ut hudpreparat på recept för 13, 5 miljoner kronor mer än män inom Stockholms
läns landsting.
Statistiken från Sundbybergs behandlingsenhet visade minst lika stora genusskevheter som de
på Hudkliniken DS. 42 procent av de ljusbehandlade individerna på Sundbybergs
behandlingsenhet 2003 var kvinnor. Dessa kvinnor fick bara 36 procent av de behandlingar
som utfördes. Fler män än kvinnor får alltså behandling och dessutom får de fler behandlingar
per individ jämfört med kvinnor. Detta i ett läge när psoriasis är lika vanligt fördelat mellan
kvinnor och män i befolkningen. Vi kan alltså anta att de resultat vi fått i analysen av
Hudmottagningen och Hudmottagningens förskrivningar av Apotekspreparat är ett generellt
mönster i Stockholms regionen.
18
Avslutande diskussion och vidare forskningsfrågor
Som vi tidigare nämnt utgör de kostnadsresultat vi presenterar totalkostnader och inte de
summor som kvinnor och män betalar ur egen ficka. Stora delar av behandlingskostnaderna
och preparatkostnaderna betalas av offentliga medel (dvs genom de skatter kvinnor och män
betalar in). Av de totala kostnaderna betalar patienten alltså bara en mindre del. För att få reda
på vad kvinnor och män i praktiken betalar för sina behandlingar och sina preparat i monetära
termer måste ytterligare efterforskningar göras.
Vad vi i nuläget kan säga är att patienter som har stora sjukvårds- och preparatkostnader
skyddas av högkostnadsskydd/frikort. Högkostnadsskyddet för sjukvård ligger på 900 kronor.
Detta innebär att en patient som lagt ut 900 kronor på patientavgifter under en tolvmånaders
period slipper betala ytterligare patientavgifter under denna period.
När det gäller högkostnadsskyddet för mediciner och preparat är det dubbelt så högt dvs.
1800. Först när en patient köpt läkemedel för 1800 kronor inträder kostnadsbefrielse för
tolvmånadersperioden. Detta skulle kunna innebära att män kommer billigare undan
ekonomiskt eftersom de i större utsträckning får behandling på klinik och kvinnor i högre
utsträckning köper ut hudpreparat på Apoteket. Ett läkarbesök (á 120 kronor) och 11
ljusbehandlingar (á 70 kronor) kvalificerar patienten för ett frikort inom sjukvården.
När det gäller hudpreparat måste sådana inhandlas för 1800 kronor innan kvalificering för
frikort har uppnåtts.
En annan fråga som vi i nuläget arbetar med är att genom intervjuer med patienter och
personal på Hudmottagningen DS undersöka hur dessa tänker kring- och förklarar de
genusskillnader som förekommer och hur behandling på mottagningen och egenbehandling
går till och hur tidsåtgången för dessa ser ut.
Behandling på klinik innebär nämligen att individer går på behandling under betald arbetstid
medan egenvård i hemmet sköts på fritiden. Detta borde innebära att män i högre utsträckning
belastar produktiviteten på sina arbetsplatser då de i högre utsträckning får sin behandling på
klinik. Detta tyder på att de genusskillnader vi upptäckt även kan ha en rent
samhällsekonomisk påverkan. Kvinnor däremot sköter i betydligt högre utsträckning sin
behandling själva på fritiden. Jämför vi detta med de tidsanvändningsstudier som genomförts i
Sverige (SCB 2003) ser vi att ett intressant samband kan föreligga även där.
Tidsanvändningsundersökningen kategoriserar människors tidsanvändning i olika kategorier.
En sådan kategori är ”Personlig omvårdnad”. Inom denna återfinns den tid vi lägger ned på
personlig hygien och allmän kroppsvård. Kvinnor lägger i snitt 24 minuter mer tid på denna
19
kategori varje dag året om, jämfört med män. Detta innebär att kvinnor ägnar 146 timmar mer
per år, dvs. nästan fyra arbetsveckor heltid, på personlig omvårdnad. Det kan mycket väl vara
så att tidsanvändningsstudien i och med detta i någon mån fångar den egenvård kvinnor i
högre utsträckning utför i hemmet jämfört med män. Där kategoriserad som ”Personlig
omvårdnad” och inte som ”Kvinnors subventionering av offentliga sjukvårdsbudgetar”.
Ytterligare ett område som vore intressant att undersöka närmare är läkemedelsföretagens
utprovning av hudpreparat på olika patientgrupper. Under 2003 togs sex patienter från
Hudmottagningen DS ut för utprovning av nya hudpreparat för psoriasis, samtliga män.
Enligt läkemedelsföretagets representant är 75 procent av patienterna i läkemedelsstudierna
för psoriasis män. Samtidigt som vi vet att psoriasis är lika vanligt förekommande bland
kvinnor och män i befolkningen.
Teoretiska implikationer
Både män och kvinnor har hud och hudsjukdomar, där finns det inga större köns eller
genusskillnader. Men i det genusparadigm vi lever i idag lär sig kvinnor redan som unga
flickor att det är av stor vikt att de håller sin hud ren, mjuk, slät och väldoftande med hjälp av
tvålar, rakhyvlar och hudkrämer. Budskapet förs fram av omgivningens förebilder, reklam
och massmedia. Konstruktionen av manlighet som pojkar och män förväntas anpassa sig till
innefattar inte alls denna uppfordran om egenvård av huden i samma utsträckning som den
förväntas av flickor och kvinnor. (Men en förändring kan vara på väg, kosmetikaindustrin har
de senaste åren börjat satsa allt mer på hudvård för män). Det är tänkbart att dessa
genuskonstruktioner på ett mer eller mindre medvetet sätt bärs fram av både sjukhuspersonal
och patienter och att detta leder till de genusskevheter i behandlingen vi analyserat. Vi hoppas
att de intervjuer vi genomför med patienter och personal kan ge oss vägledning i dessa frågor.
Men även om våra resultat har sina orsaker just i normer och genuskonstruktioner så säger
detta inte att de inte går att förändra. Tvärt om. Man skulle t ex kunna tänka sig att man
startade eksem- och psoriasisskolor inom sjukvården där män lärde sig att regelbundet smörja
och sköta om sin hud. Det finns på Hudmottagningen DS redan en eksemskola för barn, där
dessa lär sig att sköta om sin hud.
Det är också intressant att se de genusskillnader i behandlingen av kvinnor och män som
förekommer på Hudmottagningen DS, men som enligt våra analyser också verkar vara ett
generellt mönster, ur ett större perspektiv. Genusteoretiker som Britt-Marie Thurén och
Yvonne Hirdman (Hirdman, 1990, 1998, Thurén 1996) talar om att genusordningen uppvisar
20
asymmetrier mellan kvinnor och män på en mängd olika områden. Bland annat förekommer
asymmetrier vad det gäller olika tillgång till resurser och när det gäller uppdelningen mellan
betalt och icke betalt arbete.
Våra resultat utgör ett exempel på detta. Svenska offentliga resurser går till finansieringen av
mäns behandlingar av hudsjukdomar i betydligt högre grad än vad de går till finansieringen av
kvinnors behandling av hudsjukdomar. I stället behandlar kvinnor sig själva i hemmet utan
stöd av offentliga resurser i betydligt högre utsträckning än män. Denna egenbehandling är
även ekonomiskt osynlig då den ligger utanför de Svenska nationalräkenskaperna och
Sveriges BNP beräkningar. När det gäller mäns behandlingar är dessa avsevärt mer synliga då
de utförs på en offentlig institution, med hjälp av offentligt avlönad personal och speglas både
i sjukvårdsbudgeten och i de BNP beräkningar som genomförs i Sverige.
Nationalekonomen Diane Elson, verksam i England och kanske den internationellt sett
främsta forskaren inom gender budgeting traditionen, framhåller återkommande vikten av att
analysera det obetalda arbetet i relation och samspel med betalt arbete i analysen av offentliga
budgetar. Obetalt arbete ligger utanför det man brukar definiera som ekonomisk aktivitet och
räknas därför inte in i BNP eller nationalräkenskaperna. Det är väldokumenterat att det
obetalda arbetet i betydligt högre grad utförs av kvinnor, det betalda i högre grad av män.
Kvinnors arbete ligger därför till stora delar i en ekonomiskt sett ”osynlig” sektor. Samtidigt
är detta arbete av grundläggande karaktär för värdeskapande i samhället. Här nedanför
illustreras Ekonomin genom kvinnors ögon. (Elson & Evers& Gideon, 1997)
Varor och tjänster

kommersiella värden
PRODUKTIV EKONOMI
(försäljningsorienterad)
REPRODUKTIV EKONOMI
(behovsorienterad)
gemensamma värden, social sammanhållning

arbetskraft
Diagram 1. Den nationella ekonomin genom kvinnors ögon
Diagrammet visar samspelet mellan en försäljningsorienterad produktiv ekonomi, som
tenderar att vara mansintensiv, och en behovsorienterad reproduktiv ekonomi, där kvinnor
21
utför det mesta arbetet. Den senare är en familje- och gemenskapsbaserad ekonomi,
organiserad på mikronivå genom hushåll och mellanhushålleliga nätverk. Den produktiva
ekonomin bjuder ut varor och tjänster genom marknaden till den reproduktiva sfären, medan
den reproduktiva ekonomin bjuder ut arbetskraft till den producerande ekonomin och
”överför” gemenskapsvärden och social samhörighet.
Designen och storleken på offentliga budgetar har självklart en stor inverkan på hela
samhällsekonomin inklusive dessa båda sektorer, produktivt och reproduktivt arbete, betalt
och obetalt arbete.
Skär man t.ex. ner i de offentliga utgifterna flyttas arbetet och kostnaderna
(alternativkostnader) ofta till den reproduktiva obetalda delen av ekonomin. Ökar man de
offentliga utgifterna kan det ge motsatt effekt.
I sina resonemang kring falsk ekonomi visar Elson (Elson 1999) hur nedskärningar i offentliga
utgifter kan leda till att produktiviteten och effektiviteten i hela ekonomin sjunker om
nedskärningarna är designade på sätt att de ökar kvinnors obetalda arbete. En nedskärning
som genomförs för att stärka de offentliga finanserna kan istället leda till motsatsen, minskade
skatteintäkter och ökade utgifter.
Nedskärningar i hälsovårdssektorn

Ökning av kvinnors tidsbörda:

Köande på kliniker

Tillhandahålla av substitut vård

Minskning av tid:

tillgänglig för betalt arbete
Minskning av tid:
tillgänglig för samhällsaktiviteter


Minskning av produktion
Minskning av social sammanhållning


Minskade skatteinkomster
Ökning av offentliga utgifter på polis,
socialarbetare
Falsk ekonomi, Elson, Diane 1999
22
Metodologiska lärdomar och värdefulla erfarenheter
Det är vår ambition att genomläsningen av denna rapports första del ger en bra bild av hur vi
metodologiskt har gått till väga för att kartlägga skillnader mellan hur kvinnor och män
behandlas inom hudsjukvård, vad detta har för konsekvenser för tex läkemedelsuttag och vad
dessa behandlingsskillnader betyder i ekonomiskt termer. Arbetet med denna rapport har varit
omfattande, delar av det grundläggande materialet som vi sedan bearbetat har kunnat fås fram
via datakörningar på kliniken och apoteket men det har även krävts att vi manuellt gått
igenom ett större journalmaterial för att bedöma diagnoser och behandlingar. Även när det
gällde antal behandlingstillfällen har ett omfattande manuellt arbete utförts. Arbetet har
huvudsakligen utförts av författarna men en del datorkörningar har dataansvarig på
hudavdelningen genomfört. Till detta kommer den statistik som personal på Apoteket och
psoriasisförbundets behandlingsenhet i Sundbyberg tagit fram.
När vi sedan satte ett ekonomiskt värde på behandlingstillfällena valde vi att, som framgått,
använda det debiteringssystem som är i bruk på kliniken, KÖKs. Skulle detta
debiteringssystem inte förefunnits skulle vi ha fått använda någon form av resursåtgångs
metod (se Langan, Heerey& Barry (2004)) vilket skulle ha tagit en avsevärt större tidsåtgång i
anspråk.
Vi tror att det metodiska tillvägagångssätt vi valt mycket väl kan tillämpas inom andra
områden inom sjukvården. Möjligen i något modifierad form beroende på studieområde.
Arbetsgång
Arbetet med denna studie har varit en intressant resa som ännu inte är slutförd. Vi arbetar för
närvarande med en fördjupad analys av psoriasispatienters behandling för åren 2003 och
2004. Hudkliniken på Danderyds sjukhus har även startat ett förändringsarbete som bland
annat innebär att alla patienter som behandlas får fylla i ett frågeformulär angående sin
sjukdom, hur de uppfattar sjukdomen och hur den påverkar vardagen och livs kvalitén. En del
patienter kommer även att djupintervjuas.
Vi kan även i övrigt se att denna studie på olika sätt fått märkbara konsekvenser.
Förutsättningarna för att denna studie har kunnat genomföras på ett tillfredsställande sätt är
främst det goda interdisciplinära samarbetet mellan författarna. I denna typ av sjukvårdsstudie
är ett gott och engagerat samarbete med arbetsledande aktörer inom verksamheten en
förutsättning.
Här vill jag helt kort teckna förutsättningar och arbetsgång för projektet.
23
Inom Stockholms läns lansting har den politiska viljan om att uppnå en jämställd vård och att
införa ett genusperspektiv i verksamheten varit en stark ambition de senaste åren. Man har
tillsatt en jämställdhetsansvarig som arbetar med olika typer av jämställdhetsfrågor inom
lanstinget.
Arbetet för jämställdhet sker på olika fronter och på olika sätt. Projekt genomförs, liksom
seminarier, utbildningar, utställningar, jämställdhetsgrupper, studier genomförs, information i
olika former produceras. Genom detta arbete höjs medvetandet om jämställdhets- och
genusfrågor successivt i organisationen.
Filippa Nyberg deltog som nytillträdd överläkare på hudavdelningen i jämställdhetsarbetet
inom lanstinget (i en strategigrupp för ökad jämställdhet). Där man bland annat diskuterade
olika typer av forskning som visar på genusskillnader inom sjukvården. Ett välkänt fenomen
numera är att symtomen på hjärtinfarkt skiljer sig avsevärt mellan kvinnor och män och att
kvinnors symtom inte har tagits på lika stort allvar som mäns symtom. Vilket ibland fått
mycket allvarliga konsekvenser. Detta missförhållande beror på att kunskapen om
hjärtinfarkter framförallt grundar sig på forskning utförd på män. Något som man nu
förändrar.
Efter att ha blivit uppmärksam på denna typ av missförhållanden uppstod frågan om det fanns
några tecken som tydde på att kvinnor och män behandlades olika inom hudavdelningen.
Nyberg tog upp frågan på ett samverkansmöte för personalen på avdelningen, där frågan kom
upp under den obligatoriska punkten jämställdhetsfrågor på dagordningen. Vid nästa
samverkans möte kom frågan upp igen, behandlingssköterskan Berit undrade: ”Varför är
tvättsäckarna i herrarnas duschrum alltid mycket fullare och måste tömmas oftare än
tvättsäckarna på damavdelningen?” och därmed hade startskott för detta projekt gått.
Denna bakgrundsbeskrivning visar vikten av ett brett arbete för att höja och sprida
jämställdhetsmedvetande i hela organisationen så att personalen ”ser” den ojämställdhet de
möter. Det visar också vikten av att personer i arbetsledande ställning utövar ett tydligt
ledarskap och frågar de anställda om de sett några jämställdhets eller genus problem i
verksamheten. De genusskillnader som upptäcktes genom ”tvättsäcken” hade alltid funnits
där, åtminstone under de senaste 20 år då behandlings sköterskan Berit arbetat på
avdelningen. Men det var först när en nytillträdd chef frågade personalen om det fanns några
genus eller jämställdhetsskillnader i verksamheten som frågan kom upp.
24
En annan lärdom vi drog var den oväntade kritiken projektet ådrog sig när vi började
offentliggöra resultaten. Det var starka reaktioner från många håll, både positiva och negativa
och projektet fick en del medial uppmärksamhet. Särskilt utsatt var Nyberg som mötte
framförallt inomdisciplinär kritik från andra hudläkare. I en sådan situation är det viktigt att
det finns strukturer för stöd, tills stormen bedarrar och folk vänjer sig vid tanken att
genusskillnader faktiskt förekommer och att en sådan upptäckt inte bör betraktas som allt för
hotfull.
Detta stöd mobiliserades främst av lanstingets jämställdhetsansvarig, Birgitta Evengård, som
på ett kompetent sätt fortlöpande stödde projektet och förankrade det, både politiskt, inom
lanstingsledningen och inom sjukhusledning.
25
Litteraturlista
Budlender, Debbie & Elson, Diane & Hewitt, Guy & Mukhopadhyay, Tanni, (2002), Gender
Budgets Make Cents. Understanding gender responsive budgets, London, Commonwealth
Secretariat.
Colomé, Delfin & Meguro, Yoriko & Yamamoto, Tadashi, (2001), A Gender Agenda: AsiaEurope Dialogue New Visions and Perspectives for women and Men, Asia-Europe foundation
and Japan Center for Internatioal Exchange, Singapore.
Elson, Diane, (2002), Integrating Gender into Government budgets within a Context of
Ekonomic Reform in Budlender, D & Elson, D & Hewitt G & Mukhopadhyay T, Gender
Budgets Make Cents, Commonwealth Secretariat, London.
Elson, Diane, 2000, Gender Budget Initiatives as an Aid to Gender Mainstreaming, Ministeral
Conference on Gender mainstreaming, Competitiveness and Growth, Paris, OECD.
Elson, Diane, (1999), Gender Budget Initiative, Background papers, Commonwealth
Secretariat, UK.
Elson, Diane, 1999, Preparatory Committee for the Special Session Women 2000: Gender
Equality, Development and Peace for the 21st Century, Panel Discussion on Furher Actions
and Initiatives, Commission on the status of Women Forty-third Session New York , 1-19
March 1999.
Elson, Diane, 1997a, “Gender-neutral, Gender-blind, or Gender-sensitive Budgets? Changing
the Conceptual Framework to Include Women’s Empowerment and the Economy of Care”,
Commonwealth Secretariat, background paper for seminar in South Africa 16-23 May 1997,
mimeo.
Elson, Diane, 1997b, “The Development of Policy Options for Governments to Integrate
Gender into National Budgetary Policies and Procedures within the Context of Economic
Reform. Tools 1-6”, Commonwealth Secretariat, paper for seminar in South Africa 16-23
May 1997, mimeo.
Elson, Diane, Evers, Barbara and Gideon, Jasmine, 1997, “Gender Aware Country Economic
Reports – Concepts and Sources”. Working Paper No. 1, GENECON unit, Graduate School of
Social Sciences, University of Manchester.
Hammarström, Anne, (2004), Genusperspektiv på medicinen –Två decenniers utveckling av
medvetenheten om kön och genus inom medicinsk forskning och praktik, Högskoleverket
(National Agency för Higher Education), Stockholm.
Hirdman, Yvonne (1990) ”Genussystemet”, Demokrati och makt i Sverige, SOU 1990:44,
Maktutredningens huvudrapport, Stockholm, s 77-116.
Hirdman, Yvonne (1998) ”Konstruktion och Förändring – genus som vetenskap”,
Kvinnovetenskaplig tidsskrift, vol 19, nr 3-4, 4-15.
Hovelius, Birgitta & Johansson, Eva, E., 2004, Studentlitteratur, Lund.
26
Judd, Karen (Editor), (2002), Gender Budget Initiatives Strategies, Concepts and Experiences,
UNIFEM, New York.
Langan, Sinaed, Heerey, Adrienne & Barry, Michael, (2004), “Cost analysis of narrowband
UVB phototherapy in psoriasis”, American Academy of Dermatology, vol 50, nr 4.
Lanstingsförbundet, 2004, efter samtal med Kertin Sjöberg.
SCB (2003) Statistics Sweden, Report no 99, Living Conditions, Time for Everyday Life
Women´s and men´s time use 1990/91 and 2000/01.
Schenck-Gustafsson, Karin (red.) (2003), Kvinnohjärtan –hjärt- och kärlsjukdomar hos
kvinnor, Studentlitteratur, Lund.
Socialstyrelsen 2004-103-3, Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvården,
Socialstyrelsen, Sverige.
Thyrén, Britt-Marie (1996) ”Om styrka, räckvidd och hierarki, samt andra genusteoretiska
begrepp”, Kvinnovetenskaplig tidsskrift, vol 17, nr 3-4.
Vetenskapsrådets Rapportserie 2, 2004 Medicinsk genusforskning – teori och
begreppsutveckling, Vetenskapsrådet, Uppsala.
27