Apostlarna berättar - Skolan och kyrkan

APOSTLARNA BERÄTTAR
BIBELKUPPEN 2011
LÄRARHANDLEDNING
Apostlarna berättar är en omarbetad version av Paulus berättar, lärarhandledningen för
Bibelkuppen 2005. Också en del allmänt material från Profeterna berättar (BK 2009) ingår.
Arbetsgrupp BK 2005
Irina Andersson
Catarina Bärlund-Palm
Tomas Ray
Jeanette Ribacka-Berg
Inger Sjöberg
Ann-Sofi Storbacka
Materialarbetsgrupp BK 2011 Catarina Mikkonen
Anna Karin Jern
Helena Sandberg
Redaktör och layout
Pärmbild
Illustrationer
Språk- och faktagranskning
Helena Sandberg
Toni Brantberg
Mirjam Stenlund, Gun Ahlberg-Backheden, Sonja Dolke,
Helena Sandberg m.fl.
Kristina och Stig-Olof Fernström
Tryck
Publicerad av
Kyrkostyrelsens dupliceringsanstalt
Kyrkans central för det svenska arbetet, Helsingfors 2010
ISBN 978-951-789-331-2 (hft.)
ISBN 978-951-789-332-9 (PDF)
Innehåll
sidan
Förord
...................................................................................................... 2
Instruktioner till den kreativa uppgiften ............................................................. 3
Helig: spår av, rätt till och nära det heliga ............................................................. 4
De olika tävlingsskedena och textinnehåll ........................................................... 5
Bibeln
...................................................................................................... 6
– fakta och förklaringar om Bibelns tillkomst, böcker och indelning
– olika bibelöversättningar och hur man hittar i Bibeln
– tips på uppgifter i anslutning till Bibeln
– kopieringsunderlag
Integrering med andra ämnen ......................................................................... 12
Tidslinjer
.................................................................................................... 15
Kartor
.................................................................................................... 16
Kyrkan blir till .................................................................................................... 18
– fakta och förklaringar
– tips på frågor att samtala kring och uppgifter
Missionsarbete idag
...................................................................................... 23
Paulus: farisén och förföljaren som blev kristen
– fakta och förklaringar
– tips på frågor att samtala kring och uppgifter
.............................................. 24
Judar, hedningar och kristna
......................................................................... 30
– fakta och förklaringar
– tips på frågor att samtala kring och uppgifter
Missionären Paulus
......................................................................... 34
– Allmänna tips på arbetsmetoder
Paulus första missionsresa
......................................................................... 39
– fakta och förklaringar
– tips på frågor att samtala kring och uppgifter
Paulus andra missionsresa
......................................................................... 41
– fakta och förklaringar
– tips på frågor att samtala kring och uppgifter
Stefanos
.................................................................................................... 54
– fakta och förklaringar
– tips på frågor att samtala kring
Filippos och den etiopiske hovmannen
– fakta och förklaringar
– tips på frågor att samtala kring
............................................................ 56
Ur första Korinthierbrevet
......................................................................... 57
– fakta och förklaringar
– tips på frågor att samtala kring och uppgifter
Facit
.................................................................................................... 58
1
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Förord
Apostlarna berättar är en materialbank utarbetad med tanke på Bibelkuppen 2011, en bibeltävling för
åk 5–6. Temat är kristendomens uppkomst, urkyrkan, församlingen och det tidiga missionsarbetet
med fokus på Petrus och Paulus så som det berättas i Apostlagärningarna i Nya testamentet i Bibeln.
Materialet är digert och det kan användas flera gånger och även i andra sammanhang. Allt material får fritt
kopieras för undervisningen.
Det ovanstående är centralt innehåll i åk 5 och 6 i många av de lokala läroplanerna. I de nationella målen
för undervisningen i religion framhålls också helighetsdimensionen i religionen. Genom berättelserna i Bibelkuppen 2011 får eleverna också upptäcka spår av och möten med det heliga. Läs mer om detta på s. 4.
Materialet ger bakgrundskunskap till de bibeltexter som utgör grunden för tävlingen. Observera att frågorna i tävlingen ställs enbart utgående från de angivna bibeltexterna. För att rättandet av svaren ska gå
snabbt och lätt i tävlingssituationen kan vi inte ställa frågor som kräver långa och analyserande svar, men
det är naturligtvis bra om ni hinner med samtalen i klassen. Eftersom tävlingens tema omfattar en så stor
del av läroplanen kan det hända att ni själva vill göra egna prov på kortare avsnitt under året.
Allt material för Bibelkuppen 2011 är utarbetat så att eleverna kan läsa ur antingen Bibel 2000 eller Folkbibeln. Som komplement kan man använda olika barnbiblar.
Det är inte meningen att man ska gå igenom allt material, utan läraren får fritt välja mellan idéerna enligt
eget intresse och hur mycket tid ni vill använda för Bibelkuppen. I denna lärarhandledning finns också
förslag på hur temat kan integreras med andra ämnen, t.ex. modersmål, historia, geografi, bildkonst och
musik.
Parallellt med den teoretiska genomgången av stoffet jobbar klassen kreativt med temat genom drama,
rollspel, bildkonst, musik eller skrivuppgifter enligt de metoder och i den omfattning läraren och eleverna
önskar. Arbetsprocessen dokumenteras och resultatet skickas in (helst i elektronisk form) i samband med
resultaten från skede 1. Därmed kan Bibelkuppen också integreras i undervisningen i datakunskap. Se mer
information om detta på s. 3. Nytt för i år är att den kreativa uppgiften är obligatorisk. Den skickas in
tillsammans med resultaten från skede 1.
Annat som avviker från förra tävlingen (Bibelkuppen 2009) är att laget som går vidare består av fyra
elever (inte fem) och att alla klassers lag får delta i en semifinal.
Information om Bibelkuppen och hur den framskrider finns på adressen http://evl.fi/skola. Här finns också
lärarhandledningar från tidigare års bibelkupper samt en mängd annat material. Mer information får ni också
av undertecknad, [email protected], 09-1802 551, 040-584 6873.
Ta gärna kontakt med er lokala församling (i första hand barn- och ungdomsarbetsledarna och/eller den
skolansvariga) angående samarbete kring Bibelkuppen och arbetet med den.
Ett stort tack riktas till alla som har gett värdefulla idéer och kommentarer till planeringen av Bibelkuppen
och tillhörande material. Ett speciellt tack till Anna Karin Jern, Catarina Mikkonen och Jeanette RibackaBerg. Tack också till Kristina Fernström för alla rättelser och synpunkter på den språkliga utformningen.
Ett stort tack riktas också till Svenska kulturfonden som har gett bidrag till Bibelkuppen 2011 och till SLEFMedia för tillståndet att gratis använda av deras material.
Helsingfors augusti 2010
Helena Sandberg
Projektledare
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
2
Den kreativa uppgiften
Det kreativa bidraget är i år obligatoriskt för alla deltagande klasser. Det skickas in tillsammans med
resultaten från provskede 1. Ni har stor frihet att utföra den kreativa uppgiften enligt den metod ni själva
önskar och den poängsätts inte.
Parallellt med den teoretiska genomgången av stoffet jobbar klassen med temat genom t.ex. drama, rollspel, bildkonst, musik eller skrivuppgifter, enligt de metoder och i den omfattning läraren och eleverna önskar. Förslag på arbetsuppgifter finns i lärarhandledningen, men även andra ideer kan användas. Uppgifterna
beskrivs i anslutning till ett visst textavsnitt, men går naturligtvis bra att kombinera också med andra avsnitt.
Alla skolor har inte tillgång till likadan utrustning och alla lärare har inte samma specialintressen eller kunskaper så ta dessa förslag för vad de är: alltså just förslag. Man kan göra det hur tekniskt invecklat som
helst, men man kan också låta fantasin flöda och satsa mera på innehållet än på layout. Man klarar sig
utmärkt med papper, kritor och sax men man kan också använda sig av datorer och digitalkameror.
Arbetsprocessen dokumenteras och resultatet skickas helst in elektroniskt (fotografier, bildserier, ljudinspelning, film, PowerPoint etc.). På detta sätt kan Bibelkuppen integreras i undervisningen i datakunskap och
mediefostran.
Det är också möjligt att skicka in dokumentationen av de kreativa uppgifterna per post, dock så att man
inte skickar in några skrymmande och ömtåliga paket utan t.ex. fotografier ifall man gjort en tredimensionell
uppgift.
3
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Ordet ”helig” kan definieras på många olika
sätt: avskild, okränkbar, fridlyst, som står i nära
förbindelse med det gudomliga, ett mysterium,
något fängslande, något som är större än våra
sinnen kan uppfatta eller våra ord kan beskriva. I
alla religioner finns det något som är heligt.
I grunderna för läroplanerna står det att eleverna
ska förstå vilken betydelse religionen och dess
helighetsdimension har i människans och
samhällets liv. Det är viktigt att eleverna får en
uppfattning om vad helighet innebär och inser
vikten av att visa respekt för det heliga, både i den
egna religionen och i andras. Det samma gäller
de heliga skrifterna, som i kristendomen utgörs av
Bibeln.
Inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
har man åren 2010–12 valt att fokusera på temat
HELIG. Utgångspunkterna är tre: spår av det
heliga, rätt till det heliga och nära det heliga.
I Bibelkuppen 2011 behandlas den första tiden
efter Jesu himmelsfärd, när den kristna kyrkan
grundas och budskapet sprids ut. Också i de
här berättelserna kan man urskilja de olika
infallsvinklarna.
Nära det heliga innebär ett mer konkret möte,
en personlig upplevelse av och gemenskap med
det heliga. De troende i Jerusalem var alltid
tillsammans, de bad och sjöng tillsammans, åt
tillsammans och påminde varandra om vad Jesus
hade sagt. Paulus omvändelse är ett typexempel
på ett extraordinärt möte med det Heliga.
Spår av det heliga finns runt omkring oss. När
Paulus predikar i Lystra säger han: ”Se på all den
vackra naturen runtomkring er! Det måste ju finnas
en upphovsman till allt detta.” I Athen hänvisar han
till altaret med inskriften ”åt en okänd gud”.
I lärarhandledningen har de olika infallsvinklarna
till helighet markerats med olika symboler (se
nedan) för att ni om ni finner det lämpligt ska
kunna tillföra denna dimension till berättelserna.
Rätt till det heliga innebär helt enkelt att alla har
rätt till Gud. Det här visar först och främst Jesus
genom sin missionsbefallning. På pingstdagen kan
alla de närvarande höra evangeliet predikas på
sitt eget språk. Petrus ser i en syn en duk komma
ner från himlen innehållande både rena och
orena djur. Han uppmanas äta av alla och förstår
senare att meningen var att de inte skulle predika
om Jesus enbart för judar, utan för alla. Också
hedningarna har rätt att lära känna Jesus.
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
4
De olika tävlingsskedena
SKEDE 1 ons 9.3.2011
Alla elever i klassen deltar
individuellt. De fyra eleverna
med det bästa resultatet i varje
klass bildar det lag som går
vidare till skede 2.
SKEDE 2 tors 31.3.1011
I semifinalerna deltar alla
klasser med ett fyrapersonerslag. Regionindelningen för
semifinalerna slås fast efter att
anmälningstiden har gått ut.
SKEDE 3 fre 6.5.2011
Det vinnande laget i varje
region deltar i finalen. Hela
klassen får komma med och
heja på sitt lag.
Texterna som utgör basen för tävlingsfrågorna
SKEDE 1: individuellt i klassen (9.3.2011)
Kyrkan blir till
Matt 28:16–20
Apg 1:1–14
Apg 2:1–14
Apg 2:36–47
Jesus sänder ut sina lärjungar, dop- och missionsbefallningen
Löftet om och väntan på den heliga Anden, Jesu himmelsfärd
Pingsten, den heliga Anden utgjuts, Petrus predikan
Omvändelse och dop, 3000 nya lärjungar, de troendes gemenskap
Paulus: farisén och förföljaren som blev kristen
Apg 22:1–5, 22–30 Paulus bakgrund, romersk medborgare
Apg 9:1–30
Saulus omvändelse, Saulus predikar om Jesus, lärjungarna är skeptiska
Judar, hedningar och kristna
Apg 10:1–35
Kornelius syn, Petrus syn, Gud gör inte skillnad på folk
Apg 11:19–26
Evangelium till hednavärlden
Apg 15:1–12
Mötet i Jerusalem, hedningarna och omskärelse samt Mose lag
Missionären Paulus (från Paulus första och andra missionsresa)
Apg 14:8–20
I Lystra
Apg 16:6–40
Till Makedonien, i Filippi
Apg 17:1–34
I Thessalonike, Beroia och Athen
SKEDE 2: semifinal (31.3.2011)
Frågorna och uppgifterna i semifinalen baserar sig på
samma texter som i skede 1, men frågorna kan vara litet svårare.
SKEDE 3: final (6.5.2011)
Frågorna och uppgifterna i finalen baserar sig på:
Apg 6:8–15, 7:1–2a, 7:51–60
Apg 8:4–5, 26–40
1 Kor 12:12–13:13
Stefanos
Filippos och den etiopiske hovmannen
Andens frukter och gåvor, delar i Kristi kropp, kärlekens lov
+ alla texterna i skede 1
5
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Bibelns tillkomst, böcker och indelning
Bibeln indelas i två stora delar: Gamla testamentet (GT) och Nya testamentet (NT). Testamente
betyder här ungefär avtal eller förbund. Gamla
testamentet talar om förbundet mellan Gud och
israeliterna medan Nya testamentet talar om förbundet mellan Gud och alla kristna.
är skrivna på arameiska. Vissa av dessa ord och
uttryck finns kvar även i våra svenska översättningar.
I vissa bibelöversättningar finns det mellan GT
och NT en samling böcker som kallas apokryfer.
De behandlar mestadels tiden mellan GT och NT
(ungefär 400 år). Det finns också nytestamentliga
apokryfer, men ingen kristen kyrka godkänner
dessa som delar av Bibeln.
Gamla testamentet:
1) historiska böcker som främst innehåller berättelser om historiens gång
2) poetiska böcker och vishetslitteratur som
innehåller dikter, sånger, ordspråk, visdomsord
m.m.
3) profetiska böcker som innehåller profeternas
budskap till människorna
Böckerna i så väl GT som NT kan indelas i tre
grupper.
Bibeln består av 66 böcker (förutom de 11 apokryferna). I GT finns 39 böcker och i NT finns 27
böcker.
Nya testamentet:
1) historiska böcker (de fyra evangelierna
skrivna av Matteus, Markus, Lukas och Johannes
samt Apostlagärningarna)
2) brev (Paulus brev och allmänna brev)
3) profetisk/apokalyptisk litteratur (Johannes
Uppenbarelse)
Böckerna i Bibeln är skrivna av ungefär 40 olika
författare under en tidsperiod av 1500 år. Texterna har litet olika karaktär beroende på författaren och bokens mottagare. Böckerna tillhör också
olika genrer av litteratur.
Bibeln är kristendomens heliga bok och de
kristna anser att Gud har inspirerat författarna så
att det som står i Bibeln är Guds ord. Böckerna i
Gamla testamentet hör också till judarnas heliga
skrifter och även inom islam anser man att dessa
böcker har ett viktigt budskap.
Böckerna är ändå inte renodlade till sin karaktär.
De historiska böckerna innehåller också profetiska
utsagor (t.ex. av Mose, Elia, Elisha). De profetiska
böckerna innehåller också historiska berättelser
(t.ex. Hesekiel och Jona) eller har poetiska drag
(t.ex. Habackuk). Klagovisorna har troligen skrivits
av profeten Jeremia och finns därför bland de
profetiska böckerna även om den till sin karaktär
är poetisk. De poetiska böckerna innehåller också
historia (t.ex. Job) och profetior (t.ex. Psaltaren).
Bibeln skrevs i huvudsak på två olika språk: NT
på grekiska och GT på hebreiska. Delar av Esra,
Daniel, en vers i Jeremia och några citat av Jesus
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
6
Olika
bibelöversättningar
Förklaringar
Bíblos (grekiska) = bok
Bíblion (sg), biblía (pl) = liten bok, små
böcker
De första viktiga bibelöversättningarna heter
Septuaginta (Gamla testamentet på grekiska)
och Vulgata (den första latinska översättningen
av hela Bibeln). Den första svenska bibelöversättningen kom ut år 1541 och kallas Gustav
Vasas Bibel. Eftersom språket förändras hela
tiden kommer det med jämna mellanrum ut nya
översättningar. Den översättning som användes under mycket lång tid var från år 1917.
Av den gav man senare ut varsamt moderniserade versioner. Också privatpersoner, t.ex.
David Hedegård och Bo Giertz, har gjort egna
översättningar, främst av Nya testamentet. Idag
finns det två relativt nya svenska översättningar
som används parallellt: Bibel 2000 och Folkbibeln. Bibel 2000 är den officiella versionen
i Finlands evangelisk-lutherska kyrka medan
Folkbibeln används mer inom t.ex. väckelserörelserna.
testamente (här) = förbund, avtal
arameiska = det språk som Jesus och
judarna talade
hebreiska = judarnas officiella (skrift)språk
grekiska = universellt språk på NT:s tid
apokalyptisk = som talar om vad som skall
hända vid tidens slut
apokalyps = uppenbarelse
apokryfisk = gömd, fördold, svårbegriplig
Många av skillnaderna i de två översättningarna kan sägas vara ytliga och handlar om
ordval, meningsbyggnad, namn på platser och
personer m.m. Detta får som en följd att i vissa
av bibelkryssen här varierar antalet bokstäver i
ett namn beroende på vilken bibelöversättning
eleverna använder.
Bibelhänvisningar
I varje bibel finns en innehållsförteckning över
alla de böcker som ingår. I vissa fall är listan
över både GT:s och NT:s böcker placerad i
början av bibeln. I andra fall finns NT:s innehållsförteckning i början av NT.
Men det finns också skillnader i utgångspunkter. Detta gör att speciellt avsnitten om profetiorna i Gamla testamentet ser ganska olika ut.
I Nya testamentet visar sig skillnaderna bl.a. i
benämningen av den tredje personen i gudomen. I Folkbibeln vill man poängtera att det är
frågan om en person och skriver därför den
helige Ande. I Bibel 2000 betonar man i stället
att det är fråga om en mer opersonlig kraft och
skriver den heliga anden, ibland Anden. En
annan sak är sedan att man har bytt ut slutändelsen från -e till -a eftersom man i modernt
språkbruk småningom frångår maskulina
ändelser för adjektiv.
Bibelns böcker är indelade i kapitel och verser. Hänvisningar görs enligt ett standardiserat sätt. Nedan följer några exempel:
1 Kor 13:1–13
Hänvisar till Första
Korinthierbrevet, kapitel 13, verserna 1 till 13.
Matt 28:20b Hänvisar till Matteusevangeliet,
kapitel 28, den senare delen av vers 20.
Apg 1:12f Hänvisar till Apostlagärningarna, kapitel 1, vers 12 och efterföljande vers.
I denna handledning används företrädesvis
namn och uttryck från Bibel 2000, eftersom
det är den officiella översättningen för den
evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.
Apg 2:1ff
Hänvisar till Apostlagärningarna, kapitel 2, vers 1 och obestämt antal
verser framåt.
Allt material för Bibelkuppen 2011 är formulerat så att eleverna kan läsa ur antingen Bibel 2000 eller Folkbibeln. Som komplement
kan man använda olika barnbiblar.
7
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Uppgifter
Bibelns böcker och deras indelning (s. 9 och 10)
I Bibelbokhyllan GT och Bibelbokhyllan NT ska eleverna fylla i böckernas kategorier och namn. Bibelbokhyllan är en hjälp när eleverna ska slå upp i Bibeln.
Öva dig att hitta i Bibeln (arbetsblad s. 11)
Uppgift 1: Eleverna arbetar individuellt eller i par. De söker upp givna bibelställen och skriver versens första
bokstav på raden. Då bildas två lösenord.
Uppgift 2: Eleverna slår upp bibelställen och kombinerar med rätt ord.
Arameiska ord i svenska biblar
Också i våra svenska bibelöversättningar har en del arameiska ord och uttryck bevarats.
Slå upp och läs sammanhangen till dessa ord i Markus evangelium:
Mark 5:41 (Talita koum), Mark 7:34 (Effata), Mark 14:36 (Abba), Mark 15:34 (Eloi, Eloi, lema sabachtani)
Tilläggsmaterial
För allt arbete med Bibeln, dess böcker och innehåll finns det en mängd tilläggsmaterial. Här följer tips om två
andra materialbanker med en mängd kopieringsunderlag för arbetsblad åt eleverna.
Sök och finn i Bibelns värld
Barnens egen arbetsbibel (BEAB)
Sök och finn i Bibelns värld innehåller nästan 100
sidor arbetsblad som fritt får kopieras för undervisningen. Materialet kan användas i huvudsak från
åk 3 och är uppbyggt så att eleverna enskilt eller i
par eller grupp löser uppgifterna och söker svar i Bibeln. Arbetsbladen utgår från teman som: personer
i Bibeln, Jesu liv, bönen, de tio buden, kyrkoårets
högtider samt djur och natur, helg och vardag, yrken och siffror i Bibeln m.fl.
Barnens egen arbetsbibel består av en bok med tillhörande CD-ROM- och Audio CD-skivor. Här finns
färdigt för utskrift lektionsplaner, arbetsuppgifter,
arbetsblad, sånger m.m. för totalt 55 lektioner utgående från Bibelns böcker. Dessutom finns över
50 inspelade sånger som hänför sig till lektionernas
teman.
Materialet (ISBN 951-98362-1-7) har utarbetats av
Ruth Bertlin. Materialet är slutsålt, men det har distribuerats gratis till alla lågstadieskolor i Svenskfinland (år 2003).
Materialet (ISBN 978-952-5578-12-6) har i huvudsak gjorts av Gun Ahlberg-Backheden och har getts
ut av SLEF-Media (www.slef.fi).
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
8
BIBELBOKHYLLAN:
GAMLA TESTAMENTET
1. Fyll i böckernas kategorier på etiketterna på hyllorna:
HISTORISKA BÖCKER
POETISKA BÖCKER OCH VISHETSLITTERATUR
PROFETISKA BÖCKER
2. Skriv in böckernas namn på ryggarna. Kolla vid behov i innehållsförteckningen i Bibeln.
Om namnet är mycket långt kan du använda förkortningen. Se i listan här under.
Esra
Jos
Mik
Sef
Joel
Pred Rut
Neh
Jes
Jona
Kopieringsunderlag
2 Mos
1 Sam
1 Mos
Jer
Dan
Dom
Mal
Est
Ps
Hab
3 Mos
2 Sam
Nah
1 Kung
Hagg
9
5 Mos
Ob
Job
Hes
Sak
Am
2 Kung
Klag
4 Mos
Höga V
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
1 Krön
2 Krön
Ords
Hos
BIBELBOKHYLLAN:
NYA TESTAMENTET
1. Fyll i böckernas kategorier på etiketterna på hyllorna:
HISTORISKA BÖCKER
PAULUS BREV
ÖVRIGA BREV
PROFETISK OCH APOKALYPTISK LITTERATUR
2. Skriv in böckernas namn på ryggarna. Kolla vid behov i innehållsförteckningen i Bibeln.
Om namnet är mycket långt kan du använda förkortningen. Se i listan här under.
Matt
Mark
Luk
Kol
2 Kor
Apg
Gal
Joh
Fil
2 Thess
Heb
Rom
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
1 Tim
1 Kor
2 Pet
Ef
10
2 Joh
Jak
1 Pet
2 Tim
Filem
1 Thess
1 Joh
3 Joh
Tit
Jud
Upp
Kopieringsunderlag
Arbetsblad
Öva dig att hitta i Bibeln
Arbeta individuellt eller i par.
Uppgift 1
Sök upp den angivna versen
i Bibeln och skriv den första
bokstaven på raden ovanför.
Då bildas två ord.
__________ __________ __________ __________ __________ Luk 9:10
Joh 20:19 Matt 28:20 Matt 3:13
1 Kor 12:12
R
__________ __________
Mark 8:14 2 Kor 9:4
__________ __________
1 Kor 13:11 Gal 4:31
R Ä T
__________ __________
Rom 1:6
Apg 1:15
R
__________ __________
1 Kor 13:9 Ef 1:22
Om du blir snabbt färdig: Konstruera på motsvarande sätt en ordgåta åt någon annan att lösa.
Uppgift 2
I början av Apostlagärningarna står det om hur
den heliga Anden kom
till lärjungarna. Bibeln
nämner många saker
som beskriver Anden
och hans uppgifter. Slå
upp bibelställena och
dra streck från bibelstället till det som talas om
Anden i den versen.
Luk 12:12
frimodighet
Joh 14:16
veta vad ni ska säga
Apg 1:8
hjälpare
Apg 2:18
vishet
Apg 4:31
profetera
Apg 6:3
tro
Apg 6:5
liv
Apg 9:31
tröst
2 Kor 3:6
kraft
11
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Arbetsblad: Bibelkuppen 2009
Idéer för integrering med andra ämnen
Musik
göra psalminlärning lätt och rolig. Mer information
om projektet finns på webbsidan http://evl.fi/skola
> PsalMedaljeSkoj.
Grekisk musik
Leve Psalmen!
Paulus rörde sig en del i den grekiska världen och
mötte grekiskt tankesätt och grekisk kultur. Smakprov på den grekiska kulturen får man t.ex. genom
deras musik. Grekisk musik presenteras bl.a. i
följande musikböcker:
På psalm-cd:n: Leve Psalmen! finns 58 psalmer
inspelade till hjälp när man lär sig psalmer i skolan. Psalm-cd:n kan köpas på Fontana Media eller
Vegashopen.
På webbadressen http://www.evl.fi/borga_stift/
psalmer finns det ett omfattande webbmaterial
till varje psalm om författare, kompositörer och
innehåll.
Da Capo för åk 5
(Lindholm-Sundqvist, Schildts)
I elevboken på s. 134 berättas det kort om grekisk
musik. På s. 154 finns sången Syrtaki, som är
en gammal grekisk folkdansmelodi. I lärarhandledningen på s. 59-61 berättas kort om bouzouki
(långhalsad luta), grekiska danser och Mikis Theodorakis. Dessutom finns arbetsblad som ansluter
sig till texten i elevboken.
Webbpsalmboken
Psalmboken på webben finns på adressen http://
evl.fi/psalmboken.
Måne och sol
Morgonsamlingsboken Måne och sol – tankar
kring psalmer kan också vara till hjälp. Den finns
i webbversion på adressen http://evl.fi/skola >
Material.
Vi gör musik 4–6
(Engström-Cederlöf, Musik Fazer)
I elevboken på s.162-164 finns tre grekiska
sånger, allmän info om grekisk musik och dansbeskrivning till sångdansen Tsakonikos. I handledning med pianoackompanjemang s.160–162 finns
sångerna samt idéer för instrumentspel och rytmer. (Sångerna finns inspelade på kassettband 4,
som hör till Vi gör musik-serien). Mikis Theodorakis: Zorbas dans (finns på lyssnarkassett 7A till Vi
gör musik-serien). Om man googlar på sångernas
namn (Tsakonikos eller Zorbas dans) och ”video”,
får man både höra och se hur man dansar.
Nedan finns några förslag på psalmer. Om psalmerna finns på cd:n är de utmärkta med cd, om de
finns i PsalMedaljeSkoj är de utmärkta med Pskoj
och finns de i morgonsamlingsboken Måne och
sol är de utmärkta med bok.
Pingst
Psb 118 Grip du mig helige Ande (cd, bok)
Dop
Psb 214 Med vår glädje över livets under (cd)
Psb 188 Det finns en plats (cd, bok, Pskoj)
Psalmer
Bön
Psb 333 Lär mig att bedja av hjärtat (bok, Pskoj)
Psb 322 Sanningens Ande (cd, bok, Pskoj)
Apostlagärningarna handlar mycket om kyrkan
och det kristna livet. Psalmer kan användas som
uttryck för och beskrivning av den kristna tron.
Också i vårt finländska kulturarv har psalmer en
stor plats.
Mission
Psb 437 Du för vars allmaktsord (svår text, börja
gärna med någon av de andra)
Psb 444 Ett Kristusbrev till världen
Psb 446 Guds familj är världens största
PsalMedaljeSkoj
Projektet introducerades år 2003, men det är fortlöpande och alla intresserade klasser kan komma
med när som helst. PsalMedaljeSkoj går ut på att
skolelever lär sig sjunga psalmer för att få pins
av olika valörer. I pinsjakten ingår ett urval på 55
psalmer fördelade på tre nivåer: brons, silver och
guld. PsalMedaljeSkoj är ett redskap för lärare att
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Kärlek och gemenskap
Psb 459 I Kristus är ej öst och väst
Psb 553 Guds kärlek (cd, bok)
Psb 461 Som människor möts vi på vägen (bok)
Psb 87 För att du inte tog det gudomliga
12
Geografi och historia
Kartor, länder och flaggor
Använd kartorna på s. 16–17 till att ta fram platser
och orter som var viktiga på den tiden sett ur
ett historiskt och bibliskt perspektiv. Gå igenom
flaggorna i länderna i dagens Europa och i andra
länder som syns på kartan. En tidslinje på väggen
i klassen åskådliggör historiens förlopp.
Någon i klassen har kanske besökt en semesterort
vid Medelhavet. Ta vara på den kunskapen och
erfarenheten och be eleverna beskriva den miljö
och kultur de upplevt där. Fotografier gör platserna
verkliga så att eleverna uppfattar dem som orter
med verkligt liv och rörelse även idag.
Kartan i A4-storlek finns på sidan 17.
Historia på dagens turistorter
Vissa av de orter som nämns nedan besökte
Paulus under sina missionsresor. Alla orter som
nämns är inte med i tävlingen.
fram Akropolis, Areopagen, Parthenon-templet,
Erechthion-templet, Agoran m.m.
En annan stad med lång historia är Korinth, som
ligger c. 80 km väster om Aten, på halvön Peloponnesos. Nordväst om Aten, på det grekiska
fastlandet ligger staden Delfi. Under antiken fanns
det i stadens Apollontempel ett berömt orakel. Det
arkeologiska området i Delfi blev år 1987 uppsatt
på Unescos världsarvslista.
På sin första resa besökte Paulus Cypern. I
staden Pafos kom den romerska ståthållaren
Sergius Paulus att tro på det Paulus predikade
om och därmed blev Cypern det första landet med
en kristen regent. I staden Pafos finns fortfarande
en pelare som bär aposteln Paulus namn. Enligt legenden i trakten bands Paulus här och fick
motta 39 piskrapp för att han predikat evangeliet.
Pryglingen måste ha skett innan Sergius Paulus
konverterade till kristendomen.
På resan till Rom led Paulus skeppsbrott och man
strandade på ön Malta (Melite). I staden Rabat
finns St. Paul’s Church, en kyrka från 1500-talet.
Invid den finns St. Paul’s Grotto. Det sägs att Paulus skulle ha vistats i den grottan när han var på
Malta. (Det finns en annan ö, strax utanför Greklands västkust, som också kallades Melite, och
utgående från beskrivningen i Apostlagärningarna
är det mer troligt att det är denna ö som Paulus
flöt i land på.)
Under sin andra missionsresa återvände Paulus
till många av de platser han tidigare besökt. Han
reste då tusentals kilometer över de berg som idag
utgör centrala Turkiet. En stad i Turkiet som också
idag förknippas med Paulus är staden Efesos.
Det gamla Efesos var en imponerande stad med
bad, bibliotek, teater och marknadsplats. Gatorna
var belagda med marmor. I dag görs utfärder från
bl.a. turistorterna Marmaris och Icmeler till Efesos.
Efesos är ett av Turkiets viktigaste och mest fascinerande ställen för arkeologiska utgrävningar.
De tidigast dokumenterade olympiska spelen
genomfördes år 776 f.Kr. i Olympia, vid berget
Olympos. Det finns flera berg som heter så, men
det som gäller är det berg som ligger på västra
Peloponnesos. Olymposberget var de högsta
gudarnas boning och Olympia var alla grekers gemensamma helgedom och festplats. År 1988 blev
Olympia uppsatt på Unescos världsarvslista.
Huvudstaden i Grekland, Aten, är fortfarande en
intressant stad. I Aten gick Paulus omkring och
inför Areopagen höll han sitt tal. Sök mera information om staden och forska i Atens historia. Ta
13
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Idéer för integrering med andra ämnen forts.
Medelhavets matkultur
Ta upp olika matkulturer i klassen, t.ex.
genom att elever som kommer därifrån
eller har turistat eller bott där berättar.
Be eleverna beskriva olika maträtter de
upplevt. Be dem beskriva hur det smakade
och vilka ingredienser där fanns. Samtala
om hur olika matkulturer spridit sig också
till Finland: grekisk mat, libanesisk, turkisk
(kebab), italiensk (pizza och pasta) etc.
Exempel: Grekland
I Grekland är maten annorlunda än i det
övriga Europa. Maten och matvanorna är
mycket Medelhavsinspirerade. Den typiska
restaurangen är tavernan. Där kan man
beställa moussaka eller dolmades. Man
äter gärna färsk fisk t.ex. bläckfisk, skaldjur
och hummer. Lammkött är också vanligt.
Oliver och olivolja hör till matlagningen. För
grekerna är måltiderna viktiga för det är då
man umgås med varandra.
Grekisk sallad
Tzatziki
Skölj salladsbladen, paprikan och tomaterna. Skär
dem i bitar. Löken skalas
och skärs i ringar. Allt
blandas i en skål. Blanda
vinäger, peppar och salt,
tillsätt oljan. Häll såsen
över salladen och blanda
om. Fetaosten och oliverna
läggs överst i salladen.
Om du använder naturell yoghurt bör den rinna av i t.ex. ett
kaffefilter någon timme på förhand för att den ska bli tjock.
Riv gurkan fint och låt rinna av
någon timme på förhand så
att den inte blir så vattnig. Rör
ihop allt och servera som ett
tillägg till maten, som dippsås
till små saltgurkor eller pålägg
på bröd.
1 huvud isbergssallad
4 tomater
2 gröna paprikor
2 gula lökar
oliver
200 g fetaost i tärningar
3 msk olivolja
2 msk vinäger
svartpeppar
salt
3 dl turkisk eller grekisk yoghurt (eller naturell yoghurt)
1 gurka
2–3 vitlöksklyftor finhackas
1 msk olivolja
1 msk vinäger
½ dl finklippt dill (efter tycke
och smak)
lite salt (kan lämnas bort)
Konsthistoria och arkitektur
Ta reda på mer och arbeta kring grekiska tempel och olika slag av arkitektur, t.ex. olika pelare (korintiska,
joniska, doriska etc.)
Tidslinjer
På nästa sida finns tre
tidslinjer. Den nedersta visar åren 2000
f. Kr. till 2000 e. Kr.
Den mittersta linjen
förstorar upp de första
100 åren efter Jesu
födelse. Den översta
linjen visar dagarna
mellan Palmsöndagen
och Pingst c. år 33
e. Kr.
Palmsöndagen
Stilla veckan
Påskdagen
(söndag)
Jesus uppstod
c. år 5
Paulus födelse
c. år 33
Jesus dog,
uppstod,
for till himlen
Jesu födelse
c. år 50-52
Paulus andra
missionsresa
c. år 46-48
c. år 53-57
Paulus första
Paulus tredje
missionsresa
missionsresa
c. år 35
Stefanos stenades
c. år 49/50
Apostlamötet
i Jerusalem
c. år 35
Paulus omvändelse
Patriarkerna
Abraham
Isak
Jakob
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Mose
Kristi himmelsfärdsdag
(torsdag)
Jesus for till himlen
Jesus visade sig i olika sammanhang för olika personer under 40 dagar
Pingstdagen
(söndag)
Den heliga Anden kom
c. år 59
Paulus resa
till Rom
c. år 57
Paulus arresterades
i Jerusalem
c. år 67/68
Paulus
avrättades
Kristendomen
till Finland
Kungarna
Saul
David
Salomo
Jesu födelse
14
Den kristna
kyrkan delades
Martin Luther
Vi idag
Jesu födelse
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Patriarkerna
Abraham
Isak
Jakob
Påskdagen
(söndag)
Jesus uppstod
Mose
Palmsöndagen
Stilla veckan
c. år 5
Paulus födelse
15
Kungarna
Saul
David
Salomo
Jesu födelse
Kristendomen
till Finland
Den kristna
kyrkan delades
c. år 67/68
Paulus
avrättades
c. år 59
Paulus resa
till Rom
c. år 57
Paulus arresterades
i Jerusalem
c. år 53-57
Paulus tredje
missionsresa
c. år 49/50
Apostlamötet
i Jerusalem
c. år 46-48
Paulus första
missionsresa
c. år 35
Paulus omvändelse
c. år 35
Stefanos stenades
c. år 33
Jesus dog,
uppstod,
for till himlen
c. år 50-52
Paulus andra
missionsresa
Jesus visade sig i olika sammanhang för olika personer under 40 dagar
Vi idag
Pingstdagen
(söndag)
Den heliga Anden kom
Martin Luther
Kristi himmelsfärdsdag
(torsdag)
Jesus for till himlen
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
16
17
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Kyrkan blir till
Matt 28:16–20
Jesus sänder ut sina lärjungar, dopoch missionsbefallningen
Lukas och
Apostlagärningarna
Apg 1:1–14
Apostlagärningarna skrevs av samma person som skrev Lukas evangelium. Han var
läkare. Också mottagaren är den samma:
Theofilos. Han är annars okänd, men av tilltalet att döma verkar han ha varit en förnäm
person. Apostlagärningarna förkortas Apg.
Löftet om och väntan på den heliga
Anden, Jesu himmelsfärd
Apg 2:1–14
Pingsten, den heliga Anden utgjuts,
Petrus predikan
De tolv lärjungarna/
apostlarna
Apg 2:36–47
Efter att Judas Iskariot hade förrått Jesus
och sedan tagit sitt eget liv var det bara elva
lärjungar kvar (Matt 28:16), förutom alla
andra efterföljare till Jesus förstås. Tolv är
ett symboliskt, men också ett heligt, tal (t.ex.
Israels tolv stammar) och därför valde man
en efterträdare till Judas. Det blev Mattias.
Det kan man läsa om i Apg 1:15–26 (ingår
inte i tävlingen).
Omvändelse och dop, 3000 nya
lärjungar, de troendes gemenskap
Jesu dop- och missionsbefallning, Jesu himmelsfärd
I Matt 28:18–20 finns orden som allmänt kallas Jesu dop- och missionsbefallning. Bland
annat det här bibelstället ligger till grund för
all missionsverksamhet. Jesus framhåller att
han inte ska lämna de utsända ensamma i
uppdraget. Han säger: ”Jag är med er alla
dagar till tidens slut.” Han lovar också att
sända en hjälpare som ska ge dem kraft: den
heliga Anden. Under 40 dagar efter sin uppståndelse visade sig Jesus för sina lärjungar
både i Galileen och i Judeen. Till himlen for
han från Olivgårdsberget/Oljeberget utanför
Jerusalem. Efter detta gick lärjungarna tillbaka in i staden och väntade på den hjälpare
som Jesus hade lovat sända. Och det hände
på pingsten, tio dagar senare, d.v.s. 50 dagar
efter påsk.
Treenigheten: Fadern,
Sonen, den heliga Anden
Ett av de intellektuellt svåraste begreppen
inom kristendomen är treenigheten. Gud
består av Fadern (Skaparen), Sonen (Jesus,
Frälsaren), och den heliga Anden (Hjälparen).
De är skilda personer men samtidigt bara en.
I den kristna matematiken gäller att 1 + 1 + 1
= 1. Treenigheten brukar ofta symboliseras
av en triangel. Den har tre sidor men är samtidigt bara en triangel.
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Pingst
Judarna firade pingsten som en skördehögtid som
firades i början av veteskörden. Det var en fest när man
tackade Gud för skörden. Festen inföll 50 dagar efter
påsk. Namnet pingst kommer från det grekiska ordet för
femtio. Judarna förknippar också festen med händelsen
på Sinai berg, när Mose fick ta emot de tio buden av
Gud. Pingsten var en av vallfärdshögtiderna och folk från
hela den judiska världen brukade bege sig till Jerusalem
för att få vara med om festligheterna vid templet.
De kristna firar högtiden för att den heliga Anden kom
över lärjungarna som frimodigt började berätta om sin
tro. Genast efter det bildades den första kristna församlingen i Jerusalem, som det står om i Apg 2. Pingst kallas
kyrkans födelsedag.
18
Den heliga Anden visar sig
Ordförklaringar
I Apg 2 finns några uttryck för den heliga Anden.
Det talas om en stormvind, som fyllde hela huset,
och tungor som av eld, som fördelade sig över
lärjungarna. Andra bilder som används i Bibeln
för den heliga Anden är vattnet och duvan. Det är
intressant att se att bland dessa bilder finns tre av
de fyra klassiska elementen (jord, luft, vatten och
eld) med. Jorden, som kan ses som en symbol
för kamp, synd och lidande, finns inte med som
symbol för den heliga Anden.
Sabbatsväg: den sträcka som judarna fick
färdas på en sabbat, ungefär 1 km
From: person som vill leva efter Guds bud
Proselyter: Ordet används i Nya testamentet
om personer som inte var födda judar, men
som anslutit sig till judendomen.
Tungomål: språk
Vind
Frälst: räddad, ibland säger man om någon
som blivit kristen att han har blivit frälst
I Gamla testamentet används det
hebreiska ordet (ruach) för både vind
och ande. Det kan också betyda andedräkt. Människan behöver luft för att kunna andas och på
samma sätt betyder Anden liv för den kristna.
Apostel: Det grekiska ordet apóstolos betyder
sändebud. Ordet används oftast om Jesus
12 lärjungar, om Paulus och ibland om andra
kristna ledare eller missionärer.
Eld
Bilden av eld användes i Gamla testa
mentet för att uttrycka hur det onda skulle
utplånas, brännas bort. I metallindustrin
användes eld och hög värme för att rena metallen
från slagg och andra biprodukter, vilka brändes
bort. I profeten Jesajas bok (6:6–7) används elden
som en symbol för något som renar från synden.
Jesajas läppar blir renade av ett glödande kol som
legat på altaret i templet.
Lärjunge: Ordet betyder egentligen efterföljare eller elev. Jesus valde först ut 12 lärjungar
på ett speciellt sätt. Senare kallades alla som
följde honom för lärjungar.
Messias: en grekisk omformning av det hebreiska ordet för smord, som ofta syftar på en
kung. Samma betydelse har det ursprungligen
grekiska ordet Kristus. På Gamla testamentets
tid väntade man på en kung som skulle befria
folket från deras olika förtryckare. Somliga såg
Jesus som denna kung och insåg att hans rike
inte var ett synligt rike, medan andra inte trodde
på det.
Vatten
När Jesus talar om Anden i Johannesevangeliet beskriver han Anden som
strömmar av levande vatten. I ett land
med öken och torka är vattnet en symbol för liv. Även människan behöver vatten för att
överleva. När det är varmt och hett behöver man
släcka sin törst. På samma sätt kan man tänka
sig att människan i sitt innersta kan uppleva en
tomhet, eller en törst efter något annat än det som
finns runt omkring henne. En inre törst. Det är för
att släcka den törsten som Jesus säger: ”Är någon
törstig, så kom till mig och drick. Den som tror på
mig, ur hans inre skall flyta strömmar av levande
vatten, som skriften säger.” (Joh 7:37–38)
Platser
Galileen, Samarien, Judeen: de tre landskapen i Israel/Palestina
”det berg i Galileen dit Jesus hade befallt
dem att gå”: Vi vet inte vilket berg det var, men
där gav han lärjungarna dop- och missionsbefallningen. Det var inte därifrån Jesus for till
himlen.
Duvan
I tre av evangelierna beskrivs hur Anden
i form av en duva sänkte sig ned över
Jesus, när han döptes av Johannes Döparen (Matt 3:13–17, Mark 1:9–11, Luk 3:21–22).
En duva kan ofta ses i predikstolen över den som
står och predikar. Tanken är att Anden talar genom
den som predikar.
Olivgårdsberget/Olivberget/Oljeberget:
Bergsrygg öster om Jerusalem där det på den
tiden växte mycket olivträd. Härifrån for Jesus
till himlen.
19
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
De fyra ”b:na”
För att ett bord ska kunna stå stadigt behövs det fyra ben. Likaså
behövs det vissa saker för att en församling eller en kyrka skall
kunna fungera på ett bra sätt. I den tidigare bibelöversättningen från
1917 stod det om kyrkans fyra ben i Apg 2:42. Dessa var apostlarnas undervisning (Bibeln), brödragemenskapen, brödsbrytelsen och
bönerna. Det är lätt att komma ihåg dem därför att alla orden börjar
på bokstaven b. I de nya översättningarna är orden lite annorlunda,
men betydelsen och begreppen är desamma.
Apostlarnas undervisning
är det som kom att bli vår Bibel. När Jesu lärjungar, apostlarna, blev
gamla var det viktigt att få bevarat det som Jesus hade sagt och
gjort. Då skrev man ned det som apostlarna berättade. De evangelier och brev som ansågs stå apostlarnas undervisning och kyrkans
lära nära samlades ihop och blev till vårt Nya testamente. I alla tider
har Bibeln varit viktig för kyrkan, även om man ibland varit oense
om hur man skall tolka det som står i den.
Brödragemenskapen
har man i Bibel 2000 bytt ut till den inbördes hjälpen, men ordet på
grekiska (koinonia) kan också ha betydelsen ”gemenskap” och syftar i denna text på egendomsgemenskap. De första kristna hade allt
gemensamt, även det som de ägde. De sålde bort sina egendomar
och hade pengarna gemensamt, så att ingen skulle behöva vara
fattig eller sakna det som behövdes för det vardagliga livet. Också
idag delar vi i kyrkan en del av våra pengar med de fattiga. Varje
söndag samlas det in kollekt, som går till hjälpbehövande. Även diakoniarbetaren i en församling kan hjälpa dem som inte har tillräckligt
för att klara sig ekonomiskt.
Brödsbrytelsen
är ett annat namn för nattvarden (Matt 26:26–29, Mark 14:22–25,
1 Kor 11:23–25). När Jesus instiftade nattvarden tog han ett bröd,
bröt det och gav åt lärjungarna att äta. Sedan tog han bägaren med
vin och lät alla få av det också. Nattvarden var den måltid Jesus
hade uppmanat sina lärjungar att fira tillsammans. Den tidiga kristna
kyrkan blev anklagad för kannibalism, eftersom man sade att man
åt Kristi kropp och drack Kristi blod när man i nattvarden åt bröd och
drack vin. I nattvarden är Jesus närvarande och ger oss förlåtelse
för våra synder. Nattvarden är en festmåltid på jorden där alla är
jämlika. Alla böjer knä vid nattvardsbordet och äter av samma bröd
som delas ut.
Bönerna
De första kristna deltog i den judiska bönetraditionen och bad på de
tider som judarna bad. De träffades i templet och bad som judarna,
men kom också ihåg den särskilda bön som Jesus hade lärt sina
lärjungar, bönen ”Fader vår”/”Vår Fader ”. Den bönen lärdes ut åt
dem som lät döpa sig och blev kristna. I bönen kände de en gemenskap med Gud och Jesus som hade uppstått. Bönen är som
Luther säger ett hjärtats samtal med Gud. Man kan be med kända
ord i skrivna böner, men också fritt, t.o.m. utan ord. Bönen kan
också vara en form av gemenskap, t.ex. när man ber tillsammans i
gudstjänsten.
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
20
Frågor att samtala kring
Matt 28:16–20 Dop- och missionsbefallningen
Finns det fortfarande idag människor som följer Jesus uppmaning
att döpa och undervisa? Vem? Hur?
Apg 1:1–14 Löftet om och väntan på den heliga Anden, Jesu himmelsfärd
När Jesus hade försvunnit blev lärjungarna stående och tittade upp mot himlen. Då visade sig två män för
dem och sa att Jesus skulle komma tillbaka på samma sätt som han försvann. Har han redan gjort det? Vad
tror du om det?
Apg 2:1–14, 36–47 Pingsten kyrkans födelse
Varför trodde somliga att apostlarna var berusade?
Varför var de kristna så omtyckta i början? Varför blev de sedan hatade och förföljda? Vad hände?
Apg 2:42 De fyra b:na
Tänk på ett bord med fyra ben. Vad händer om man tar bort ett ben? Vad händer om man tar bort två ben?
Vad kan det här berätta om de fyra b:na i bibelversen och det kristna livet?
Du har kanske hört någon säga (eller sett det skrivet): B så får du C! Vad menas med det?
Uppgifter
Återberätta/läs för yngre
elever
Eleverna övar sig på att återberätta eller
läsa om händelserna för yngre elever.
Detta kan göras t.ex. i par tillsammans
med väneleverna om man har sådana.
Bygg ett bord av tiobasmaterial
Dela in eleverna i grupper med högst
3–4 elever i varje. Varje grupp får ett
antal 10-stavar och en 100-platta.
Eleverna ska bygga ett bord genom att
använda olika antal ben. Vad fungerar
bättre, vad sämre? Varför?
Kreativt nytänkande
Hitta på nya bilder, minnesregler eller rebusar kring de nya orden som används i Apg 2:42 för kyrkans och
det kristna livets fyra stöttepelare: apostlarnas undervisning (Bibeln), nattvarden, bönen, och gemenskapen
(den inbördes hjälpen).
Pantomimer och statyer
Eleverna arbetar gruppvis och gör pantomimer alternativt stillastående statyer som illustrerar
a) de fyra b:na
b) de olika sätten på vilka den heliga Anden visade sig
c) den heliga Andens uppgifter
Forska
Ta reda på mer om de folkslag och språk som nämns i texten om pingsten. Var bodde de? Finns de fortfarande kvar?
21
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Arbetsblad
Läs texterna i Apostlagärningarna 2 och gör en serie över händelseförloppet. Hitta på en rubrik.
Då hördes från himlen ett dån...
Är de inte greker? Hur kan de prata vårt språk?
Petrus predikar.
Vad ska vi göra?
Omvänd er och låt er döpas!
3000 personer lät döpa sig den dagen.
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
22
Kopieringsunderlag
Missionsarbete idag
Inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland finns det idag sju officiella missionsorganisationer. En
av dem är svenskspråkig (Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland, SLEF). Flera av de andra är
tvåspråkiga, men speciellt Finska Missionssällskapet (FMS) har verksamhet också på svenska. Ni kan ta
kontakt med dessa eller gå in på deras webbplatser för att få mer konkret information eller om ni vill ha
besök till er klass.
Borgå stift
Finska Missionssällskapet
En arbetsgrupp tillsatt av
Missionskommittén i Borgå
stift arbetar för tillfället med
missionsmaterial för barn
och ungdomar.
Webbadresser: www.mission.fi/pa_svenska/ och www.villagelife.
fi (virtuell by där du kan se vilken typ av hjälp som behövs och hur
den går fram)
Håll utkik efter materialet på
Borgå stifts hemsida
http://borgastift.planeetta.
com.
En broschyr över missionsarbetet i Borgå stift kan
beställas av Mia Westerling,
[email protected]
eller 09–1297 282.
Svenska Lutherska
Evangeliföreningen
i Finland
Webbadress: http://www.
slef.fi/mission
Kontaktperson: Brita Jern,
missionsledare, e-post brita.
[email protected], telefonnummer
06–357 6515
Besök kan bokas via Brita
Jern, kontaktuppgifter ovan.
Beställ gratis broschyrer
och tidningen Salamu med
missionsinformation (4 nr/år).
Ett speciellt projekt utgör
insamling av gamla julkort
på vilka man klistrar en lapp
med ett bibelord på stamspråket. Korten delas ut till
söndagsskolbarn. Se mer
här: http://www.slef.fi/mission/julkort.
Kontaktperson: Carre Lönnqvist, sekreterare för barn- och ungdomsarbetet, [email protected], 040–9022815
Ett nytt brädspel på svenska kommer ut hösten 2010. Det heter
Kvarterskompisarna och har ett mångkulturellt tema. Spelet kan
skrivas ut, klippas ut och klistras ihop eller köpas i färdig version i
Basarens webbaffär: http://basaari.mission.fi.
Missionsutställningarna Mer Glädje (för lågstadier och förskolor)
och Tillsammans i världen (för äldre ungdomar). Bokningar och förfrågningar Mia Westerling, [email protected] eller 09–1297
282.
Det lönar sig att höra sig för med församlingen om de kan tänka sig
att beställa utställningen till församlingen så att många grupper kan
få nytta av den samtidigt. Pris 405 e/vecka.
Ett enkelt sätt för barn att hjälpa till i missionsarbetet är att samla
in använda frimärken, också alldeles vanliga moderna finländska
frimärken duger. Det är bara att klippa ut hörnet där frimärket sitter, samla några frimärkshörn i en påse eller ett kuvert och skicka
dem till FMS. Frimärkena säljs några gånger per år på auktion och
intäkterna används för missionsarbetet. Intäkterna från auktionen
på höstterminen 2009 var 5814 euro. Som jämförelse kan man t.ex.
ha kostnaderna för en skoluniform 12 euro, skolmaterial 2 euro,
tältskola 800 euro.
Förutom att posta de insamlade frimärkena till FMS kan man passa
på att göra en skolutfärd till missionsmuseet Kumbukumbu och
överlämna frimärkena där. Grundskolelever har gratis inträde. Boka
guidning per e-mail: [email protected] eller tel: 09-1297
343.
Vi erbjuder besök av hemmavarande missionärer och Svenska
sektionens medarbetare. Höstterminen 2010: Silva Lahti, Etiopien
och Anders Wikström, SAT-7. Kontakta Mia Westerling, [email protected] eller 09–1297 282.
Tidningen Mission utkommer med 4 nr/år och är gratis. Vid behov
kan man få en klassuppsättning av ett nummer. Prenumerationen
görs här: http://www.mission.fi/pa_svenska/aktuellt/tidningen_mission/bestall_mission/
23
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Paulus: farisén och förföljaren som blev kristen
Apg 22:1–5, 22–30
Paulus bakgrund, romersk medborgare
Apg 9:1–30
Saul – Saulus – Paulus
Saulus omvändelse, Ananias, Saulus predikar om Jesus, lärjungarna är skeptiska
Paulus hade olika namn, på hebreiska och grekiska, vilket var vanligt bland judar som bodde
utanför Israel. Helst skulle namnen låta så lika
som möjligt eller ha liknande betydelse. Saul var
det hebreiska namnet och Paulus var det grekiska.
Saulus är en latiniserad form av Saulos, som i
sin tur är en grekisk modifiering av det hebreiska
Saul.
Jude och romersk medborgare
Paulus föddes omkring år 5, d.v.s. några år efter
Jesus. Han föddes i den grekiska staden Tarsos (Tarsus) som var huvudstad i den romerska
provinsen Kilikien (Cilicien), men han växte upp i
Jerusalem (Apg 9:11, 22:3). Hans familj var judisk
och av Benjamins stam. Paulus blev omskuren
vid åtta dagars ålder (Rom 11:1, Fil 3:5). Hans far
var romersk medborgare, vilket anses tyda på att
han var välbärgad. Det romerska medborgarskapet tilldelades endast sådana som hade en viktig
position i samhället. Paulus fick det romerska
medborgarskapet av sin
pappa genom födelsen
(Apg 16:37–38, 22:25–29).
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Alla namnen används i Bibeln. I början (fram till
Apg 13:9) när han rörde sig bland judarna används namnet Saul/Saulus, medan man senare
när han rör sig över hela Medelhavsområdet
övergår till att använda Paulus. Det var det grekiska namnet och det namn som de hednakristna
naturligt använde. En bidragande orsak till att
namnet Paulus tar överhanden kan vara att Nya
testamentet skrevs på grekiska.
Namnet Saul används i direkt tilltal, när Gud ropar
på honom (Apg 9:4, 22:7, 26:14) samt när Ananias
söker upp honom och nämner honom vid namn
(Apg 9:17, 22:13).
24
Farisé och förföljare av de kristna
rättskipningen hade han inte förtroende – han
hade ju följt med hur det gick i rättegången mot
Jesus. Enligt romersk lag kunde han begära skydd
av en högre myndighet eller överklaga en dom
som han ansåg orättvis. Han hade rätt att vädja till
högsta rättsinstans, d.v.s. den romerska kejsaren,
vilket han också gjorde. Detkan man läsa om i Apg
25. Med sin vädjan ville Paulus inte bara få sin sak
rättvist bedömd utan också nå ända till Rom, hela
världens huvudstad, med sitt budskap.
Saul hade studerat under läraren Gamaliel och var
mycket lärd. Han hörde till fariséernas parti (Apg
22:3, 23:6, 26:5, Fil 3:5). Liksom många andra
fariséer var han en stor motståndare till Jesus.
Saul var närvarande när Stefanos stenades och
godkände att han dödades. (Berättelsen om Stefanos behandlas i skede 3.) Saul var aktivt med och
förföljde de kristna ända till döds.
Kristen missionär,
brevskrivare
Romarriket
Romarriket blev republik redan på 500-talet f.Kr.
Största delen av befolkningen var fattiga bönder
och hantverkare. De kallades plebejer. Dessa fick
inte bli ämbetsmän i staten och kunde inte tillhöra
senaten. De rika romarna kallades patricier och
medlemmarna i senaten valdes ur denna grupp.
Rika familjer köpte gärna en grekisk slav som
lärare för sina barn eller som husläkare. Redan
på 400-talet f.Kr. bestod en tredjedel av Roms
befolkning av slavar. Slavarna utförde det tyngsta
arbetet. De slavar som var lärare och husläkare
hos rika familjer kunde vara mer lärda än sina
herrar.
På väg till Damaskus med en
fullmakt av översteprästerna att få
fängsla alla kristna han fick tag i,
mötte Saul Jesus och blev omvänd. Han började genast predika, men lärjungarna var först rädda för honom. Senare blev Paulus
en av de största missionärerna och har kallats
hedningarnas apostel, eftersom han förde budskapet om Jesus till människor som inte var judar
(Rom 11:13). Han gjorde tre missionsresor samt
en resa till Rom.
Paulus skickade brev till de nya församlingarna.
Han undervisade genom breven om det kristna livet, gav råd, tröstade och tillrättavisade de kristna.
De flesta breven är flera kapitel långa. Tre brev
skrev han till enskilda personer: Timotheos, Titus
och Filemon. Alla Paulus brev skickades runt och
lästes upp på flera platser. På det sättet undervisade han många nya kristna också när han själv
var fånge. Paulus dikterade ofta för någon annan
som skrev ut brevet. Ibland har han skrivit en hälsning med egen hand sist i brevet. I Bibeln finns
breven efter Apostlagärningarna. De är i längdordning: det längsta först och det kortaste sist.
Plebejerna gjorde till slut uppror. De marscherade
ut ur Rom, reste ett läger och meddelade att de
inte tänkte återvända till Rom. Patricierna blev
oroliga för hur det skulle gå för Romarriket i krig.
Den romerska armén bestod till stor del av plebejer. I detta sammanhang utvecklades folktribunen,
för att försvara plebejernas sak. Med ett enda ord
kunde personen som var vald till folktribunen förkasta ett förslag av senaten. Ordet var ”veto”, jag
förbjuder. Småningom öppnades statens tjänster
och senaten för plebejerna.
Vägen
Förr läste man i skolan utantill förkortningarna för
Paulus alla brev. Det blev en sådan här ramsa:
Rom-Kor-Gal-Ef-Fil-Kol-Thess-Tim-Tit-Filemon.
Det var alltså brev till församlingarna i Rom,
Korinth, Galatien, Efesos, Filippi, Kolossai,
Thessalonike och till medarbetarna Timotheos,
Titus och Filemon.
I Apostlagärningarna nämns att man för första
gången började kalla efterföljare till Jesus för kristna i staden Antiochia (Apg 11:26). På andra ställen
i Apostlagärningarna säger man om de kristna att
de ”hörde till Vägen” (Apg 9:2) eller ”följer Vägen”
(Apg 24:14). När Paulus berättar om sitt forna liv
då han förföljde kristna säger han att han har varit
en ”dödsfiende till Vägen och tagit fast både män
och kvinnor och satt dem i fängelse” (Apg 22:4).
”Vägen” står för en kristen livsstil där man vill
följa Jesus som också sade om sig själv: ”Jag är
vägen, sanningen och livet.” (Joh 14:6).
Paulus fick lida mycket för sin tro och för att han
fortsatte att predika trots hot och rättegångar. När
Paulus blev dragen inför rätta krävde han i egenskap av romersk medborgare att bli behandlad enligt den romerska rättens principer. För den judiska
25
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Platser
Damaskus: Hit var Saul på
väg för att fängsla de kristna när han blev omvänd.
Kilikien (Cilicien): Romersk provins
Tarsos (Tarsus): Huvudstad i den romerska
provinsen Kilikien, Paulus
födelsestad
Frågor att samtala kring
Apg 9:1–30 Paulus omvändelse
Varför valde Jesus just Saul, han som förföljde honom?
Vad betyder det att fjäll faller från ögonen? Kan du tänka dig någon annan situation där det kan hända?
Varför var de kristna så rädda för att släppa in Saul i gemenskapen?
Apg 22 Paulus försvarstal
Paulus har hela tiden nytta av sitt romerska medborgarskap. Kan Gud
ha tänkt på det då han valde honom till sin budbärare?
Caesarea (Cesarea):
Hamnstad vid Medelhavet
Skrivuppgifter
Personer
Skriv som Paulus
När Paulus skrev brev följde han ett visst mönster
som var vanligt på den tiden.
– Brevet började med namnet på brevskrivaren
och sedan kom namnet på mottagaren.
– Sedan följde en hälsning, oftast bara ett ord.
Paulus hälsningsord var det traditionella hebreiska
hälsningsordet shalom (frid) och ett nytt kristet
hälsningsord ”nåd”.
– I den tredje delen av brevet tackade Paulus Gud
för allt det som han uppskattade hos mottagaren.
– Sen följde brevets huvuddel i vilken Paulus undervisade om den kristna tron och därefter brevets
etiska del som handlade om det kristna livet.
– Personliga nyheter och hälsningar följde därefter. Det kunde gälla nyheter om församlingar
eller enskilda personer. Ibland skrev han någon
uppmuntrande hälsning.
– Brevet slutade ofta med en bön eller en välsignelse för mottagaren.
Gamaliel: Paulus lärare
Ananias: Kristen som bodde i Damaskus
Judas: Ägaren till det hus i Damaskus dit Paulus fördes efter att han hade blivit blind
Barnabas: Lärjunge som försvarade Paulus
inför apostlarna i Jerusalem. Han följde senare
med Paulus på en del av hans missionsresor.
Ordförklaringar
Farisé: Fariséerna utgjorde ett religiöst och
politiskt parti band judarna. De var mycket noga
med alla lagar och föreskrifter i Gamla testamentet. De flesta var motståndare till Jesus,
men det fanns också sådana som blev kristna,
öppet som Paulus, eller i smyg.
Låt eleverna skriva ett gammaldags brev enligt det
mönster som Paulus skrev sina brev. I brevet ska
de beskriva vad de tycker att är det viktigaste med
kristendomen. Adressaten är valbar.
Synagoga: Judarnas gudstjänstlokal. I Jerusalem fanns templet, men på andra ställen
samlades man i synagogorna.
Skriv till en rymdvarelse
Låt eleverna berätta om kristendomen för en
rymdvarelse, som aldrig hört något liknande förr.
Eleverna kan arbeta i par.
Hedning: På Bibelns tid kallades de som inte
var judar för hedningar. Senare används ordet
om icke-kristna.
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
26
Uppgifter
Forska
Paulus skrev många brev
som finns i Nya testamentet. Hur många? Vem fick
flera brev? Vilka församlingar fick brev? Vilka
privatpersoner? Läs inledningsorden till några av
breven och se hur Paulus
presenterade sig.
Dockteater
Tillverka dockor i olika
tekniker och material och
använd dem i skådespel
om de olika berättelserna.
Dramatisera
Många av berättelserna i Apostlagärningarna är mycket dramatiska och passar därför bra att dramatisera. Ta fasta på spänningen, känslorna och stämningarna. Dramat kan filmas och skickas in
som klassens kreativa bidrag.
hitta på flera roller än de som finns omnämnda i
texten. Elever kan ibland vara djur, träd, stenar
etc. En annan gång kan de vara iakttagare (t.ex.
en person som sett något som Paulus var med
om och berättar om vad han/hon har sett) eller
någon form av berättare.
Att använda drama
När man planerar att använda drama som metod är det bra att tänka över några aspekter på
förhand. Kom ihåg att drama, precis som bildkonst, är en uppgift där man som lärare inte helt
kan kontrollera slutresultatet. Där ligger också
charmen med drama, eleverna får fria händer.
Det är ändå viktigt att läraren ger några ramar. I
början är det lättare för eleverna att jobba med
mera begränsade uppgifter. När eleverna blir
”varma i kläderna” kan man ge uppgifter med
lösare tyglar. Man kan också använda drama
som en metod att kolla läxan. Eleverna kan
visa att de har förstått läxan genom att visa en
dramatisering av den.
Repliker
Vill man undvika att eleverna läser repliker ur
boken kan man t.ex. börja med att låta eleverna
göra statyer, dramatisera utan repliker eller använda ett begränsat antal färdiga repliker.
Statyer
Statyer är stillastående bilder som eleverna
visar med sina kroppar med eller utan ljud. När
man gör statyer är det viktigt att eleverna fryser
sina statyer i 10 sekunder, så att åskådarna hinner uppleva den. Till statyer kan man även foga
ljud; känsloyttringar eller repliker som upprepas
medan statyn i övrigt är stillastående. Man kan
också bygga flera statyer till samma berättelse
för att sedan göra dem till en dramatisering,
d.v.s. låta statyerna få liv.
Utrymme
Ge eleverna tillräckligt med fysiskt utrymme så
att de inte stör varandra. Man kan använda olika
delar av klassrummet, korridoren o.s.v.
Rollfördelning
Ibland kan varje elev få en roll som en person.
Andra gånger kan man utmana elever till att
Catarina Mikkonen
27
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Arbetsblad
Saul var en av de värsta fienderna till dem som trodde på
Jesus. Han hade fått brev av
översteprästen med tillstånd
att fånga alla kristna. Till vilken
stad var han på väg? Sök bokstäverna i skylten och gör dem
tydliga t.ex. med färgpenna.
När Saul närmade sig staden
omgavs han plötsligt av ett starkt
ljussken. Saul bländades och föll
till marken. Han hörde en röst
som ropade hans judiska (hebreiska) namn. Skriv in namnet på
bältet.
Hans resesällskap blev förskräckt. De
hörde rösten men såg ingenting. De måste leda Saul in i staden. Varför? Kan du
läsa den gamla texten?
Saul lät döpa sig och började predika
om Jesus. Han blev en av Guds största
apostlar. Saul började använda namnet
Paulus. Vad betyder namnet? Plocka
den minsta bokstaven ur varje bokstav i
hans namn och skriv i rutorna till vänster
om bilden på Paulus.
Publicerat med tillstånd av Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
28
Kopieringsunderlag
Arbetsblad
Paulus skrev brev till de kristna för att
undervisa, trösta och varna. Breven
finns i Nya testamentet. Vilka brev skrev
han när han var fånge i Rom? Tyd blindskriften och skriv på breven.
Publicerat med tillstånd av Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland
Kopieringsunderlag
29
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Judar, hedningar och kristna
Apg 10:1–35
Kornelius syn, Petrus syn,
Gud gör inte skillnad på
folk
Judar fanns praktiskt taget i hela det romerska
riket. Därför sökte Paulus ofta upp synagogorna
när han kom till en ny ort. Många av judarna där
förkastade budskapet och ställde till besvär. Somliga blev kristna.
Apg 11:19–26
Evangelium till hednavärlden, i Antiokia började
lärjungarna först kallas
kristna
Församlingen i Jerusalem var judekristen fram
till Stefanus martyrdöd. Samma dag som Stefanus blivit stenad (Apg 8) började man förfölja
lärjungarna. Alla kunde inte längre stanna kvar i
församlingen i Jerusalem, utan måste fly till andra
städer. Men de fortsatte att berätta om Jesus vart
de än kom. I Apg 11 berättas att de kom ända till
Antiochia, och nu började man för första gången
predika också för hedningar. Det var där som
lärjungarna först började kallas kristna.
Apg 15:1–12
Mötet i Jerusalem, hedningarna och omskärelse
samt Mose lag
När människor från andra folkgrupper blev kristna
uppstod frågan: Vilka judiska regler skulle gälla
de så kallade hednakristna? I en syn fick Petrus
se att Gud inte gör skillnad på folk. Under mötet i
Jerusalem bestämdes hur man går vidare. I praktiken skedde en uppdelning där Petrus var ledare
för arbetet bland judar medan Paulus uppdrag
sträckte sig till de övriga folkslagen och ända till
Europa.
Rent och orent
Apostlamötet i Jerusalem
Till judendomen hör föreskrifter som handlar om
det dagliga livet, t.ex. om matlagning. Reglerna för
vilka djur som är tillåtna att äta och vilka djur som
är otillåtna, d.v.s. orena, finns i Gamla testamentets Moseböcker. Många av våra dagars judar vill
fortsättningsvis hålla sig till den tillåtna maten och
undviker t.ex. att äta gris- eller hästkött.
I och med att allt fler icke-judar blev intresserade
av kristendomen ställdes kyrkan inför nya frågor.
Skall man kräva att också sådana som inte är
judar skall börja följa en judisk livsstil när de blir
kristna? Denna fråga togs upp vid ett apostlamöte
i Jerusalem i vilket också Paulus och Barnabas
deltog. Mötet beskrivs i Apg.15. Man kom överens
om att icke-judar som ville bli kristna inte i allmänhet behövde följa judiska regler. Gud hade ju genom att ge också dem Anden visat att han accepterar dem som de är. Vid apostlamötet bekräftades
det att Petrus vände sig främst till judarna (de
omskurna) medan Paulus uppdrag gällde särskilt
dem som inte var judar (Gal 2:7–9).
Begreppet orenhet i judendomen handlar om sådant som hindrar kontakten med Gud, sådant som
är olämpligt och skadligt. Avsnittet om Petrus och
Cornelius i Apostlagärningarna behandlar reglerna
om rent och orent. Får icke-judar, alltså sådana
som ur judisk synvinkel lever ett orent liv, bli medlemmar i den första kristna kyrkan? Är kyrkan till
också för hedningar? Måste greker som blir kristna
förbjudas att äta griskött?
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
30
Ordförklaringar
Personer
Gudfruktig: som fruktar Gud. Att frukta betyder här att tro
på, visa respekt, vilja lyda.
Cornelius (Kornelius): officer i den
romerska armén
Nionde timmen (Folkbibeln): klockan tre på eftermiddagen. Judarna började räkna timmarna från solens uppgång
klockan 6 på morgonen. I Bibel 2000 används här uttrycket
”på eftermiddagen”.
Simon Petrus: en av Jesu 12 lärjungar, en apostel
Sjätte timmen (Folkbibeln): klockan 12 på dagen. Bibel
2000 skriver här ”vid middagstiden”.
Omskärelse: I detta sammanhang avses manlig omskärelse som innebär att man tar bort den yttersta delen av förhuden på könsorganet. I Israel gjordes omskärelsen när en
pojke var en vecka gammal. Omskärelse innebar att pojken
upptogs i Abrahams förbund. Det var ett tecken som visade
att han tillhörde Guds folk. Denna sed fanns med i Mose
lag och praktiserades av alla judar, men inte av folkslagen
runtomkring.
garvaren Simon: I hans hus i Joppe
befann sig Simon Petrus när han
såg synen med linneduken.
Stefanos: den första kristna martyren. Han blev stenad till döds för att
han trodde på Jesus.
Allmosa: gåva till nödlidande
Frågor att samtala kring
Apg 10:1–35 Petrus och Cornelius
Varför måste Petrus förberedas på att Cornelius skulle komma?
Hur hade Petrus behandlat Cornelius och tagit emot hans begäran om Petrus inte hade sett drömmen om
djuren?
Petrus dröm tolkades så att alla folk ska få höra ordet om Kristus. Kan man också tolka den bokstavligen,
så att inga djur är orena att äta? Judar, muslimer och adventister äter inte griskött, men det gör de flesta
kristna. Kan det ha med drömmen att göra?
Apg 11:19–30, 15:1–12 Judar och icke-judar
I och med förföljelserna spreds de kristna ut och därmed fick också kristendomen en större spridning. Har
du varit med om att något som först verkar vara bara dåligt egentligen har visat sig föra med sig mycket
gott?
Det berättas på många ställen om konflikterna mellan judar och icke-judar som hade blivit kristna.
Vilka hade Jesus kommit till? Vilka skulle evangeliet predikas för?
Vad har vi för motsvarigheter i vår tid till insamlingen till Jerusalem?
I Apg 22 kan vi se att judarna lyssnade på hela Paulus historia ända tills han berättade att han tänkte predika för hedningarna (=icke-judar). Varför blev judarna så upprörda över detta?
Varför har vi människor så svårt att tåla folk som inte är som vi? Beter vi oss på samma sätt mot alla människor? Varför gör vi skillnad på folk? Vi kanske vill att alla folk ska blir kristna, men vill vi att alla ska få gå i
skola, tala sitt språk, få jobb?
31
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Uppgifter
Collage
Gör ett collage av Petrus syn genom att
rita olika slags djur på papper, klippa ut
och limma på ett gemensamt papper som
föreställer duken.
Installation
Gör en installation av Petrus syn. Be
eleverna ta med kramdjur som föreställer
alla möjliga slags djur och samla dem i en
duk som sänks ner med rep i hörnen.
Gör bibelkryss eller ordgåtor
Eleverna delas in i grupper eller par. Ge grupperna ett textavsnitt var av de som ni hittills har gått igenom.
Skriv texterna på lappar som delas ut. Eleverna ska göra ett bibelkryss eller en ordgåta på texten. Eleverna
kan sedan lösa varandras kryss. Ett exempel finns på arbetsbladet på nästa sida.
Argumentera
Petrus ändrar åsikt
Läs Apg 10:1–35. Petrus var bergsäker på att han hade rätt. För honom var det självklart att inte äta kött
som ansågs orent. Han trodde inte heller att det var rätt att umgås med och besöka vissa människor. Ända
tills han stötte på motargument han inte rådde på...
Låt eleverna dramatisera en upphetsad diskussion. Klassen delas in i två grupper: ja-sidan och nej-sidan.
Ja-sidan tilldelas en åsikt de skall försvara och argumentera för. För att utmärka ja-sidan kan dessa elever
sitta på stolar i en del av rummet. Nej-sidan ska argumentera mot åsikten. Förslag på åsikter:
– Alla skolelever borde ha skoluniform.
– Stoppa alla djurförsök.
– Det borde finnas en godiskiosk i skolan.
– Det är irriterande när kompisens mobiltelefon ringer hela tiden.
– Alla borde cykla eller åka buss för att spara på naturen.
– Åldersgränsen på filmer borde slopas.
– Man borde få bestämma själv när man ska gå och lägga sig på kvällen.
– Istället för skolmaten borde man få köpa hamburgare i skolan.
Vill man fördjupa övningen kan man samla argument på förhand, t.ex. från händelser på skolgården, något
aktuellt tema eller någon konflikt i klassen.
Alternativ
En ja-hatt och en nej-hatt flyttas från huvud till huvud i klassen medan musik spelas. När musiken tystnar
tilldelas den som har ja-hatten en åsikt. Åsikten visas också för eleven med nej-hatten. Åsiktseleverna får en
liten stund på sig för att förbereda sig. Ja-eleven ska sedan med argument, kroppsspråk och mimik övertyga
och motivera varför hans/hennes åsikt är rätt. Nej-eleven ska tala för det motsatta.
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
32
Arbetsblad
Gör bibelkryss eller ordgåtor
Arbeta i grupper eller par.
Läs igenom den bibeltext som ni har fått på en lapp.
Gör ett bibelkryss eller en ordgåta utgående från texten.
Nere på sidan är ett exempel på en ordgåta utgående från
texterna i Apg 9:1–30, 22:1–5 och 22:22–30.
När du fyller i ordgåtan rätt ser du lodrätt vilken stad
Paulus var på väg till när han mötte Jesus.
1. Bodde Paulus hos som blind
2. Paulus hebreiska namn
3. Så hette Paulus lärare
4. Bad för Paulus då han fick sin syn tillbaka
5. Paulus var en sådan medborgare
6. Blev Paulus efter händelserna på vägen till och i
Damaskus
7. Här studerade Paulus
8. Här föddes Paulus
Kopieringsunderlag
33
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Missionären Paulus
Allmänna tips på arbetsmetoder
I tävlingen ingår några avsnitt från Paulus första och
andra missionsresa. Gå igenom texterna i tur och ordning enligt materialet i lärarhandledningen eller arbeta
enskilt eller i grupper enligt någon av nedanstående
metoder.
Om ni vill utvidga temat kan ni välja att arbeta med fler
texter ur Paulus tre missionsresor. Resorna finns nedtecknade i Apostlagärningarna enligt följande:
Paulus första missionsresa: Apg 13:4–14:28
Paulus andra missionsresa: Apg 15:36–18:22
Paulus tredje missionsresa: Apg 18:23–21:16
(Kom ihåg att vara på er vakt så att det inte blir orättvist
om någon elev får arbeta med en text som ingår i tävlingen medan en annan får arbeta med någon som inte
ingår.)
Arbetsbladen på sidorna 48–51 kan användas för repetition och fördjupning. Uppgifterna hänför sig till alla Paulus resor, inte bara de texter som finns med i tävlingen.
OBS: Två Antiochia!
Observera att det finns två Antiochia (Antiokia): ett i Syrien som var start- och slutpunkt
för Paulus första missionsresa och ett annat i
Pisidien som Paulus besökte under alla sina
missionsresor.
OBS: Två Melite!
Paulus led skeppsbrott på resan till Rom och
de flöt i land på en ö som hette Malta eller
Melite. Det kan handla om den ö som idag
heter Malta och ligger söder om Sicilien, men
med ledning av berättelsen i Apostlagärningarna är det mer troligt att texten avser en ö
med samma namn som ligger strax utanför
Greklands västkust.
Kartuppgifter
På s. 16–17 finns två olika versioner av kartan: en med endast gränser mellan vatten och land samt prickar
för städer, samt en med en mängd inskrivna namn som hänför sig till texterna.
Tillverka stora kartor t.ex. på följande sätt:
Kopiera kartan till en stordia (”transparang”). Projicera med arbetsprojektor på ett mycket stort papper (t.ex.
blädderblock) och rita av kartan. Ni kan också använda dokumentkamera om ni har tillgång till en sådan.
Pricka in strategiska platser, städer och områden från Paulus tid på kartan.
Kartan på Paulus tid
Dela in kartan i områden och dela in klassen i motsvarande antal grupper. Varje grupp fördjupar sig och
forskar i ett område t.ex. städerna Filippi, Lystra, Thessalonike, Athen och Jerusalem. Varje grupp tar reda
på vad som hände i en stad utgående från texterna. Alla i gruppen skriver ner stolpar på det viktigaste som
hände. Det är viktigt att alla är aktiva. När alla grupper är färdiga med sitt grupparbete blandas grupperna
om så att det i varje grupp finns en som kan berätta om Filippi, en som kan berätta om Lystra o.s.v. Nu är
varje gruppmedlem expert på den stad de studerat i sin hemgrupp och skall berätta för de andra vad som
hände där. Man kan kalla de nya grupperna för expertgrupper.
Kartan i nutid
På den andra kartan skrivs nutida länder och viktiga städer in. Visa var Kreta och Rhodos finns på kartan.
Be eleverna berätta om de semestrat på någon ort på kartan. Be dem beskriva orten. Kanske någon vill ta
fotografier till klassen och visa. Hämta broschyrer från resebyrån och låt eleverna klippa ut bilder på orter
och limma in på kartorna för att göra dem mera levande.
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
34
Dokumentera i olika roller
Behandla ett textavsnitt i gången gemensamt i klassen eller ge grupperna olika avsnitt att gå igenom.
Dela in klassen i grupper med 4–5 elever i varje (samma grupper varje lektion). För varje grupp finns det
ett kuvert med en lapp för varje roll (se nedan). Eleverna i varje grupp drar en lapp som ger dem en roll.
Poängtera att rollerna följande lektion kommer att bytas genom ny lottdragning eller överenskommelse. Det
kanske kan betonas att den medlem som inte hinner bli färdig under lektionen gör det som hemläxa så att
resan kan gå vidare följande gång.
Exempel på roller:
Ritande Ruben eller Rut med uppgift att skissa en eller flera händelser från resan.
Kartritande Kefa eller Kristina med uppgift att förstora en karta över området och rita in detaljer som hör
ihop med besöket på just den plats texten handlar om.
Frågvise Filippos eller Filippa med uppgift att skriva frågor om resan (texten) på kort, gärna med svaren
på baksidan.
Skrivande Simon eller Simone med uppgift att till sin mamma skicka Paulus vykort, eller att skriva Paulus
dagbok eller blogg från resan (Paulus själv är upptagen med annat och hinner inte).
Diktande Daniel eller Daniela med uppgift att skriva en dikt (eller en sång) som handlar om resan
Nästa lektion behandlas följande textavsnitt och nya roller delas ut.
Extrauppgift: Hitta på ett levnadsmotto för Paulus eller den rollfigur du själv just gått in i.
Rit- och skrivuppgifter
De flesta av rituppgifterna nedan kan kompletteras med textskrivning.
– Rita Paulus skepp (gärna i genomskärning med detaljer).
– Rita fåglar, växter eller djur från Medelhavet.
– Rita krukor eller andra typiska föremål från Medelhavstrakten.
– Rita en skeppskatt (råtta, hund…) och namnge den.
– Rita och skriv vad du tror att Paulus hade i sin resesäck (kappsäck)
Övriga tips
Gör anagram med namn som nämns i texten (anagram = ett ord eller en
mening som fås genom att bokstäverna i ordet eller i meningen kastas
om eller läses baklänges t.ex. Rut - tur).
Siv Bergman (bearb.)
35
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Lek med städer och orter
Leken kan lekas antingen inne i gymnastiksalen eller ute på skolgården. I gymnastiksalen grupperar sig
eleverna jämnt mellan alla hörnen som utgör en plats från Paulus resor. Om eleverna är många kan det
också finnas en ort på vardera långsidan. På gården ritas cirklar för orter ut på lämpligt avstånd från varandra i en stor cirkel och eleverna fördelar sig i dem.
Varje grupp bestämmer vilken plats från Paulus resor som de står i. Förslag på platser: Damaskus, Jerusalem, Caesarea, Antiochia, Lystra, Filippi, Cypern, Kreta, Malta, Athen.
En elev står ensam i mitten och det är Paulus. Paulus ropar t.ex: ”Invånarna i Damaskus och Filippi hälsar
på varandra”. Grupperna ska då byta plats och Paulus försöker ta fast någon av invånarna. Denna blir då i
sin tur ny Paulus och den förra Paulus blir invånare. Så fortsätter leken med en ny Paulus.
Paulus med på friluftsdagen
Här följer en spårning som med fördel kan användas utomhus, eller med små ändringar i gymnastiksalen.
Eleverna arbetar i grupper. Har man en liten klass och är ensam vuxen kan man gå till en station i gången
och låta alla grupperna genomföra uppgiften i tur och ordning. Har man däremot möjlighet att ha en ledare
vid varje station kan alla stationer besökas samtidigt enligt ett roterande system.
För att grupperna ska veta till vilken station de ska gå kan man göra lappar med namn på färger. Varje
grupp får en egen lapp där färgerna står i bestämd ordning och efter den ordningen går man till de olika
stationerna som benämns efter samma färger. Grupp ett har rött, grönt, lila, blått, gult på sin lapp. Grupp två
har grönt, lila, blått, gult, rött, o.s.v.
Klarar gruppen uppgiften vid sin station får den ett förseglat kuvert med en bokstav i. Bokstäverna kommer
att bilda ett namn, t.ex. S - I - L - A - S (en av Paulus medarbetare).
Varje grupp får en ryggsäck. Varje grupp får välja 5 saker som de tror sig behöva. Saker som finns framme
är t.ex. sax, linjal, suddgummi, kritor, halsdukar, kniv, hammare, nål, tråd, tejp. (Det här momentet behövs
inte, men det brukar höja spänningen.)
När alla har gjort sina uppgifter samlas grupperna. De får samtidigt öppna sina kuvert och lista ut vilket
namn det ska bli, en del har kanske alla bokstäver medan någon grupp saknar någon bokstav. Den som
först har listat ut namnet har vunnit, alternativt alla som kommit fram till rätt namn har vunnit.
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
36
En vandring i Paulus fotspår
Nu börjar vi:
Till er hjälp ska varje grupp få var sin ryggsäck som ni får fylla med 5 saker som ni tror er behöva.
Ni går till en station i tur och ordning enligt färgerna på er lapp. Klarar ni uppgiften vid stationen får ni ett
kuvert som ni inte får öppna förrän jag (läraren) säger till.
De första apostlarna gick till fots och därför kallas våra fötter för apostlahästar. Nu får ni använda era apostlahästar. Vandringen kan börja.
Röda stationen
På vägen till Damaskus blev Paulus blind och han måste få hjälp att ta sig in till stan.
Hjälp varandra så att ni alla i tur ordning går förbi varandra på stocken utan att någon faller av eller sätter
ner foten på marken. Ni får titta och prata med varandra. Man får också hålla i varandra.
Klarar ni uppgiften får ni ett kuvert.
(Material: En planka eller stock 10–20 centimeter ovanför marken eller en smal bänk i gymnastiksalen.)
Gröna stationen
Från Damaskus for Paulus tillbaka till Jerusalem.
Mät avståndet mellan Damaskus och Jerusalem. Det får avvika med högst 2 centimeter, då får ni ett kuvert.
(Material: Mät upp en sträcka på marken, t.ex. 37 centimeter. Barnen ska uppskatta hur lång sträckan är.
Har de valt en linjal i sin ryggsäck får de naturligtvis använda den.)
Lila stationen
I Filippi satt Paulus fängslad med fötterna fastbundna i stocken. Lös upp banden. Tid 1 minut.
Får ni upp alla band inom utsatt tid får ni ett kuvert.
(Material: Bind fast olika slags rep i t.ex. ett träd. De som har valt en sax eller kniv har en fördel.)
Blåa stationen
Paulus vandrade i ödemarken i Mindre Asien.
Ta en pil som passar till pilbågen och skjut vilddjuret som lurpassar i trädet. Ni får var sitt försök.
Träffas vilddjuret fås ett kuvert.
(Material: Pilbåge, pilar samt vattenballonger upphängda i ett träd.)
Gula stationen
Paulus hade fått grundlig undervisning hos Gamaliel och kunde skrifterna. Lär er de här tecknena utantill (1
minut). Skriv sedan in dem i rätt ruta (tid 1 minut). Vid alla rätt ges ett kuvert.
(Material: Ett rutfält med nio rutor i sanden eller på ett stort papper. I varje ruta finns ett skrivet tecken, som
du bestämmer själv. Bredvid finns ett rutfält med nio tomma rutor där gruppen ska rita svaret.)
37
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Intervju med Paulus
Liten pjäs som fungerar bra som introduktion/sammanfattning till avsnittet om Paulus. Den kan läsas parvis
eller framföras i klassen.
Reportern behöver papper och penna samt möjligen en “kamera” och “mikrofon” som rekvisita.
Reportern: Jag befinner mig nu i en båt på Medelhavet. Jag har tänkt intervjua en besättningsmedlem här. Goddag! Vad knåpar du med?
Paulus: Ja, det är bra att ha lite handarbete med sig på de här långa sjöresorna. Jag håller på att
lappa ett tält.
Rep: Jaså du sysslar med sånt. Jag trodde du var en lärd man som forskar i böcker och sånt...
Paulus: Ja det har jag nog också gjort. Jag har läst mycket och jag har bl.a. haft den berömda
Gamaliel som lärare. Så jag kan nog det mesta i skrifterna.
Rep: Är du på semester nu eller...?
Paulus: Nej, nej. Det här är en mycket viktig resa... Jag är nämligen ute på missionsuppdrag.
Rep: Jaså! Har du gjort många liknande resor?
Paulus: Ja, det här är faktiskt min andra missionsresa.
Rep: Men hur kan det här komma sig? Jag har hört av andra att du varit en stor motståndare till
mission och allt vad kristen tro heter. Är det nu riktigt sant det du påstår?
Paulus: Ja, det hela verkar nog konstigt, då jag tänker på hurudan jag varit. Jag har tagit fast och
fängslat många kristna. Jag har varit den största motståndaren till den här nya kristna rörelsen...
Rep: Men hur kommer det sig att du ändrat uppfattning?
Paulus: Det är svårt att förklara. Hela händelsen är ofattbar. Det hela började när jag var på väg till
Damaskus för att fängsla de kristna. Då fick jag se ett bländande ljus och höra en röst tala till mig.
Jag förstod att det var Herren själv som kom tll mig. Och sen dess har jag varit en kristen och en
missionär.
Rep: Du är verkligen en märklig man. Vad har du för planer för framtiden?
Paulus: Det blir nog en hel del brevskrivande till mina kära församlingsbor på olika håll. Sedan
hoppas jag på goda möjligheter att predika för hedningar om Jesus som har dött och uppstått.
Rep: Jag får väl lämna dig i fred då så att du hinner med breven. Trevlig resa och hoppas att det
inte blir storm.
Paulus: Tack så mycket! Storm är jag inte rädd för. Jag har märkt att Gud hjälper då också. Kan du
hälsa så mycket till hemfolket i Tarsos?
Publicerat med tillstånd av Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
38
Paulus första missionsresa
Apg 14:8–20
I Lystra
Paulus första missionsresa finns dokumenterad i Apg 13:4–14:28. Barnabas och Saul (Saulus) hade sänts
iväg av Anden genom församlingen i Antiochia i Syrien. De reste till hamnstaden Seleukia (Seleucia) där
de tog en båt till Cypern. De tog i land i Salamis och efter att de hade predikat där reste de vidare till Pafos
i andra ändan av ön. Från Pafos seglade de vidare till Perge i Pamfylien. De fortsatte norrut till Antiochia i
Pisidien, därifrån till Ikonion, Lystra och Derbe och samma väg tillbaka till Perge. Sedan reste de västerut till
hamnstaden Attalia varifrån de tog en båt tillbaka till Antiochia i Syrien. Förutom Barnabas var också Johannes Markus med på en del av resan.
Paulus missionsstrategi bland anhängare av gammal folktro
I Lystra kunde Paulus inte bygga sin predikan
om Jesus på det som står i Gamla testamentet,
eftersom folket i Lystra var anhängare av grekiska
gudar och folkreligion och inte kände till de judiska
skrifterna. En lam man i Lystra lyssnade till Paulus
predikan. Paulus såg mannens tro och botade
honom. Men eftersom människorna inte kände
till bakgrunden om Jesus blev deras tolkning av
apostlarnas tecken och predikan därför helt felaktig.
dränktes i en översvämning. När människorna nu
såg alla under som Paulus och Barnabas gjorde,
antog de att gudarna kommit på ett nytt besök. Eftersom de trodde på den gamla legenden om vad
som hade hänt vid gudarnas första besök gjorde
de nu allt för att ställa sig in hos apostlarna.
Prästen vid Zeustemplet utanför staden informerades. Man skaffade fram ett par tjurar, smyckade
dem med blommor och girlanger av ull som sed
var och drev dem till stadsporten för att ställa till
med offer. När Paulus och Barnabas begrep vad
folket tänkte göra, blev de förskräckta. De rev
sönder sina kläder – vanligen gjorde man en reva
vid halskanten – som ett tecken på stor förfäran.
De rusade in i folkmassan och lyckades avstyra
det hela.
När människor möter något nytt är det naturligt
att först anknyta till det som är bekant från förut –
den egna kulturen och religionen – och tolka det
upplevda utifrån detta. Det är förståeligt att invånarna i Lystra trodde att Paulus och Barnabas var
gudarna Hermes och Zeus, eftersom dessa var
gudar som de själva dyrkade och därmed hade en
föreställning om. Enligt grekisk mytologi var Zeus
den högste guden, ”gudafadern”. Hermes var gudarnas talesman och vältalighetens gud. Eftersom
Paulus var den som förde ordet trodde folket att
han var Hermes, gudarnas budbärare.
När Paulus märkte missförståndet ändrade han
tillvägagångssätt. Han anpassade sin förkunnelse
till folkets kunskap och utgick från erfarenheterna i
Lystra. Han tog fasta på det som folket redan kände
till, världen omkring dem. Han talade om Gud som
skapare av himmel, jord och hav och allt vad de
rymmer. En Gud som uppenbarar sig i sin skapelse
och ger bevis för sin existens genom sin godhet
mot allt skapat. En Gud som ger regn från himlen,
skördar av marken och rikligt med mat för att glädja
människan till kropp och själ. Denne ende sanne
Gud var enligt Paulus den Gud som också folket i
Lystra famlande hade sökt efter. Folket hade i alla
tider haft med honom att göra, men nu ville han bli
den ende guden som dyrkades.
Det fanns också en dåtida berättelse om hur
gudarna Zeus och Hermes besökte trakten i
mänsklig förklädnad. Berättelsen finns nedtecknad
i verket Metamorfoser av Ovidius. När natten nalkades började de förklädda gudarna söka härbärge, men blev avvisade gång på gång. Till slut kom
de till en enkel hydda där det bodde ett äldre par
och här blev de väl mottagna. Gudarna belönade
sina värdar med att låta deras hydda förvandlas till
ett tempel, medan deras ogästvänliga landsmän
39
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Frågor att samtala kring
Apg 14:8–18 Paulus och Barnabas i Lystra
Vilka var Zeus och Hermes? Varför trodde man att Paulus och Barnabas var just de två? Trodde den tidens
människor på dem som riktiga gudar eller bara som sagor och någonting som hörde till deras kultur?
Varför var människorna så ivriga? Ville de att gudarna skulle komma ner till dem? Varför längtar människorna efter det? Vilken Gud är enligt kristendomen den enda guden som kommit ner till människorna?
Varför blev Paulus och Barnabas så upprörda över att människorna trodde att de var gudar?
På vilket sätt menar Paulus att Gud har visat sig förr i tiden? Hur visar han sig nu?
Uppgifter
Nedanstående uppgifter kan också göras i anslutning till många av de andra textavsnitten.
Gör en serie över händelseförloppet
Bilderna kan göras på olika sätt.
a) Använd legogubbar i olika positioner och fotografera dem.
b) Eleverna klär ut sig till respektive personer och fotograferas.
c) Rita bilder.
Bilderna kan antingen skrivas ut och göras till en serietidning eller visas som ett bildspel på datorn.
Gör ett radio- eller tv-program
Gör en intervju eller ett annat program med någon av de inblandade. Tänk på att det är olika stil om det
handlar om ett nyhetsinslag eller en dokumentär.
Skriv en sång
Skriv en sång på temat. Gör en musikvideo eller banda in eller filma när klassen sjunger.
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
40
Paulus andra missionsresa
Apg 16:6–40
Till Makedonien, i Filippi
Apg 17:1–34
I Thessalonike, Beroia och
Athen
Paulus andra missionsresa finns dokumenterad i Apg 15:36–18:22. Resan inleddes med en tvist. Barnabas
föreslog för Paulus att de skulle göra återbesök i de städer där de hade predikat under den första resan.
Barnabas ville dessutom att Johannes Markus skulle följa med dem, men det ville inte Paulus, eftersom Johannes Markus hade lämnat dem under den första resan. Konflikten löstes så att Barnabas och Johannes
Markus for på en egen resa medan Paulus valde Silas som sin kompanjon.
Den andra resan, liksom den första, startade i Antiochia i Syrien, men de tog nu landvägen norrut genom
Syrien och sedan västerut genom Kilikien. De reste via Paulus födelsestad Tarsos till Derbe och Lystra.
Här anslöt sig Timotheos till ressällskapet. Ledda av Anden reste de genom Frygien, Galatien och Mysien
till Troas. Här såg Paulus i en syn en man från Makedonien som bad honom komma över och hjälpa dem.
Makedonien ligger i dagens Europa. De gick ombord på en båt och for via Samothrake till Neapolis och vidare landvägen till Filippi. Resan fortsatte till Thessalonike, Beroia, Athen och Korinth. För återresan gick de
ombord på en båt som tog i land i Efesus innan den seglade vidare den långa vägen till Caesarea. Därifrån
var det landvägen ganska nära till Jerusalem och de tog sig sedan igen norrut längs kusten via Tyrus och
Sidon till Antiochia.
I Apg 16:10 övergår Lukas till att berätta i vi-form. Det innebär att han hade anslutit sig till resesällskapet och
alltså nu berättar som ett ögonvittne.
Evangeliet når Europa (Apg 16:6–40)
En natt hade Paulus en syn. Han såg en man från Makedonien som bad honom komma över och hjälpa dem. Paulus
ändrade då sina resplaner eftersom han räknade med att Gud
på detta sätt hade visat honom vart han ville att han skulle
resa. Makedonien låg i det som idag är Europa.
Den första som på europeisk mark döptes och blev kristen
hette Lydia. Hon var en affärskvinna som sålde dyrbara tyger
i staden Filippi. Hon hade en dag gått till bönestället vid floden
och där träffat Paulus och Silas. Det fanns ingen synagoga i
staden utan judarna samlades i stället vid en böneplats intill
floden. Budskapet om Jesus gjorde ett sådant intryck på
Lydia att hon bjöd Paulus och Silas hem till sig. De bodde hos
henne en tid, också efter att de hade suttit i fängelse i Filippi
efter bråket om slavflickan med spådomsanden. Också de
som hörde till Lydias hushåll blev döpta.
I Filippi träffade Paulus och Silas på en slavflicka som hade
en spådomsande. Man tänkte sig att hon kunde förutspå vad
som skulle hända i framtiden. I den grekiska världen fanns
orakel (bl.a. i Delfi) som man vände sig till för att fråga om
framtiden och hur man skulle göra i svåra situationer. Apostlarna liksom judarna förhöll sig negativa till sådana fenomen.
De ansåg att man ska be Gud om ledning inför svåra valsituationer och framtida beslut.
41
Platser
Makedonien: en romersk koloni. Det
innebar att området upplåtits som
boplats för romare och fått särskilda
privilegier.
Filippi: en militärkoloni. Ett större antal
romerska soldater och officerare hade
slagit sig ner där efter pensioneringen.
Thyatira: en stad i Mindre Asien. Därifrån var Lydia.
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Ordförklaringar
Dopet (Apg 16:25–34)
Böneställe: På de orter där det inte fanns synagogor
samlades judarna på olika böneställen. I Filippi fanns
ett sådant vid floden.
I texten berättas om den romerske officeren
som kom till tro på Herren Jesus och lät döpa
sig tillsammans med hela sin familj. Dopet och
tron hör ihop. Officeren blev övertygad om att
den Jesus som Paulus och Silas talade om
var Gud och kunde rädda (frälsa) honom. Han
bestämde över sin familjs liv och ville att alla
i familjen skulle få del av det goda som dopet
innebar, även om de eventuella småbarnen i
familjen inte kunde uttrycka sin tro i ord. Det
var mannen i familjen som tog besluten och
det fick bli som han ansåg vara bäst.
Purpurtyg: Dyra tyger, färgade i rödviolett med färg
från purpursnäckan
Dopet är inte en namngivningsceremoni, utan
föräldrarna ger namnet åt sitt barn. Vid dopet
säger prästen: ”Jag döper dig Anna i Faderns
och Sonens och den heliga Andens namn.” I
dopet blir man medlem av en församling och
den världsvida kristna kyrkan. Genom dopet
blir man Guds barn och medlem i Guds familj.
Även i dag döps småbarn i den lutherska kyrkan. Kyrkan ser det som ett tecken på Guds
nåd, man kan inte prestera något själv inför
Gud.
Stocken: Två stockar ovanpå varandra med urgröpningar för benen. När stockarna låstes ihop kunde
man inte få ut fötterna.
Ursprunget till dopet fanns i judendomen. I
tidsperioden mellan Gamla testamentet och
Nya testamentet brukade människor som
omvände sig till judendomen (proselyter) bli
döpta. De blev nedsänkta i vatten som ett
tecken på rening. Johannes Döparen döpte
många människor i Jordanfloden. Även Jesus
blev döpt av Johannes Döparen.
När Paulus i Romarbrevet talar om dopet
beskriver han det som en förening med Jesus, med hans död och uppståndelse. Därför
kallades också de första stora dopfuntarna
för dopgravar. I urkyrkan döpte man vanligen
människor vid påsken, på påsknatten. När
de döpta kom upp ur vattnet fick de ta på sig
en ny vit dopdräkt, som de bar hela veckan
därpå. Den vita dräkten symboliserade den
renhet dopet hade gett dem. Före dopet
fick de som ville bli medlemmar av urkyrkan
undervisning om vad det innebar att vara en
kristen. Samma dopundervisning finns fortfarande idag kvar som konfirmandundervisning
i skriftskolan.
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Spådomsande: I den grekiska världen fanns orakel
(bl.a. i Delfi) som man vände sig till för att veta hur
man skulle göra i svåra situationer. Man tänkte att
oraklen kunde se in i framtiden. Också ”vanliga människor” trodde man att kunde ha en spådomsande
i sig och därmed förutsäga vad som skulle hända i
framtiden.
Romersk medborgare: Se s. 24–25.
Frågor
att samtala kring
Apg 16:11–40 Paulus och Silas i fängelse i Filippi
Vem är det som öppnar Lydias hjärta? Vad betyder det
uttrycket? Vad menar man med ”alla i hennes hus blev
döpta”? Varför inte bara hon? Jämför med fångvaktaren
lite senare.
Varför tyckte Paulus inte om spådomsanden i flickan?
Varför blev flickans ägare arg när hon miste spådomsanden?
Vad var det hon kunde förut som hon inte sedan mera
kunde?
De romerska domarna gick på folkets sida mot Paulus
när det handlade om ekonomi och minskade inkomster.
Är det pengarna som styr vår känsla för rätt och fel?
Vilken egenskap hos Paulus och Silas fick domarna att
ångra att de handlat så hårt mot dem?
Varför var Paulus och Silas inte undfallande mot domaren, utan tvärtom höll de på sina rättigheter?
42
Arbetsblad
Paulus reste och predikade om Jesus. På en resa med Silas mötte han en slavflicka som kunde
spå framtiden. Paulus befallde spådomsanden att lämna flickan. Anden lydde och for ut ur flickan.
Detta hände i den första staden i Europa där evangeliet predikades. Vilken stad? Stryk över alla
bokstäver som det finns fyra av i kedjorna. Vad blir kvar?
Svar: ______________________________________
De som ägde flickan blev arga. De kunde inte längre förtjäna pengar på flickans spådomar. De
såg till att Paulus och Silas sattes i fängelse. Vad gjorde de i fängelset till de andra fångarnas
förvåning? Gör trådarna från de två spindlar som är likadana tydliga.
Publicerat med tillstånd av Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland
Kopieringsunderlag
43
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Paulus missionsstrategi bland judar (Apg 17:1–15)
Paulus var en strategisk missionär. Till de viktigaste delarna av hans missionsprogram hörde
mottot ”först för juden, sedan för greken”. Vid tiden
för Paulus missionsverksamhet i östra Medelhavsområdet levde judarna utspridda i stora delar av
den då kända världen. Eftersom banden mellan
kristendomen och judendomen inte ännu hade
brutits var det naturligt för Paulus, som själv var
jude, att först rikta sig till judarna. Paulus besökte
ofta synagogan och deltog i den judiska gudstjänsten.
När Paulus kom till nya orter upprepades samma
mönster gång på gång. En del kom till tro genom
hans undervisning och församlingar bestående av
både judar och greker bildades. En del reagerade
positivt, ville höra mera och bad Paulus komma
tillbaka för att predika också nästa sabbat. Andra
förkastade budskapet. Ju fler som kom till tro eller förhöll sig positiva till Paulus budskap, desto
starkare växte sig motståndet mot Paulus och
de kristna. Man anklagade Paulus för irrläror och
lagbrott och för att skapa oro bland folket. Skälet
var att de judiska ledarna kände sig åsidosatta
och blev avundsjuka på den uppmärksamhet som
Paulus och hans följeslagare fick.
När Paulus talade i en synagoga, till exempel i
Thessalonike, började han alltid med att utlägga
Israels folks historia och berätta om de förutsägelser om en kommande frälsare som finns nedtecknade i Gamla testamentet. Sedan förklarade han
hur Jesus hade uppfyllt förutsägelserna genom att
lida, dö och uppstå från de döda. Genom att ge en
återblick på händelser i Israels historia och löftena
om att en frälsare skulle komma ville Paulus skapa
förtroende för sin undervisning och sätta in den i
sitt rätta sammanhang. Han visade att den Gud
han talade om är den som har handlat och lett
judarna i historien och att Jesus var den frälsare
som de hade väntat på.
Paulus tog tillvara den kunskap som de judiska
lyssnarna redan hade för att lägga en grund och
skapa ett förtroende för det han ville säga. Ytterligare tyngd fick Paulus budskap av att hans
predikan åtföljdes av tecken och under.
Ordförklaringar
Skrifterna: De böcker som vi idag kallar Gamla testamentet
Epikuréer och stoiker: Epikuréer och stoiker kallades anhängarna av
två huvudinriktningar inom dåtida grekisk filosofi. Epikuréerna ansåg
att människans främsta mål var att söka det som gjorde livet behagligt
och lyckligt, fritt från oro och smärta. För stoikerna var däremot tanken
viktigare än känslan. De strävade efter att leva i harmoni med sig själva,
naturen och förnuftet. Stoikerna var mycket disciplinerade. Att anhängarna av dessa läror opponerade sig mot Jesu undervisning var naturligt
eftersom den skiljde sig mycket från det som de själva trodde på. Sitt
namn fick epikuréerna efter sin ledare Epikuros. Stoikernas namn kom
av att rörelsens grundare, Zenon, undervisade sina lärjungar i en pelarhall, en stoa.
Areopagen: Areopagen var en bergskulle i Athen där rättegångar hade
hållits under en lång tid. Areopagen var också namnet på själva domstolen. Förutom att dela ut domar och avgöra tvister skulle domstolen övervaka religion, moral och offentlig undervisning. Det är möjligt att Paulus
ställdes inför domstolen, eftersom den också kontrollerade filosofernas
undervisning. Domstolen hade rätt att utvisa olämpliga lärare och inkalla
lärare från andra orter till Athen.
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
44
Uppgifter
Forska i Bibeln
Lukas var med på Paulus
andra missionsresa åtminstone från och med Troas.
Andra platser där Lukas
själv måste ha varit med är
Apg 20:5, 21:1, och 27:1.
Slå upp bibelställena och
kolla hur man kan se det.
Spel
På sidorna 46–47 finns ett
spel kring Paulus andra
missionsresa. Som extrauppgift kan eleverna göra
spel också kring de andra
resorna.
Paulus missionsstrategi bland greker (Apg 17:16–34)
Athen var ett dåtida centrum för kultur, religion och
bildning. Filosoferna och de lärda var alltid beredda att lyssna till nya idéer och teorier. Paulus å sin
sida var väl förberedd att tala till athenarna. Han
kom från Tarsos, som var ett viktigt utbildningscentrum. Han var utbildad under Gamaliel, en berömd
judisk lärare, och hade lagt ner mycket tid på att
studera skrifterna. Paulus hade den bakgrund och
den kunskap som behövdes för att klart och övertygande presentera det kristna budskapet.
Några skrattade, en del ville veta
mer och några få kom till tro.
För judarna utlade Paulus skrifterna, i Athen anknöt han till grekernas vardag och tankemönster
och i Lystra pekade han på Guds mäktiga verk
i naturen och godhet mot människan. Men inte
i något skede gjorde han avkall på evangeliets
budskap.
Frågor att
samtala kring
Paulus är föredömlig när det gäller att förklara
evangeliet för människor med olika bakgrund.
I stället för att anknyta till judarnas historia började han nu med att försvara tanken på att det
bara finns en Gud och talade utgående från den
kunskap som åhörarna redan hade. Bland altaren
i staden hade Paulus funnit att athenarna hade
byggt ett altare tillägnat en okänd gud. Förmodligen hade de gjort det för att inte gå miste om
gudens välsignelser eller av fruktan för straff. Paulus inledde sitt tal inför areopagen med att nämna
denne okände gud. Han sade inte
att han trodde på honom, men ledde
över samtalet till den ende sanne
Guden, den Gud som Paulus själv
representerade.
Apg 17 Paulus, missionär för judar och greker
Vart än Paulus kommer och predikar om Jesus
väcker det både glädje och ilska. Ingen är likgiltig,
alla tar ställning. Hur är det idag? Vad är det för
skillnad mellan att bli arg och att strunta i det man
hör? Vilket är jobbigare för en själv?
Är det jobbigt att bli engagerad och ändra åsikt i
en fråga?
Är det farligt att tro på Jesus?
Hur reagerade athenarna? Det står att de hade tid
att fundera på alla möjliga frågor. Har vi människor
idag tid att fundera?
Lägg märke till att Paulus alltid presenterar Gud
som Skaparen då han pratar med icke-judar.
Varför det?
Trots att athenarna dyrkade många gudar lät Paulus dem förstå att det bara finns en verklig Gud.
Gud är inte något man kan skapa åt sig av guld,
silver eller sten. Gud begränsas inte till särskilda
tempel eller altaren. Paulus förebrådde inte direkt
athenarna för deras många gudar och gudabilder.
Han utgick istället ifrån att det bakom dem fanns
en längtan efter den ende sanne Guden och
förklarade varför det fanns en sådan längtan. Gud
är Skaparen och människan, den skapade, söker
sin Skapare. Paulus erbjöd ingen okänd gud utan
en Gud som verkat i historien och gjort sig känd
genom Jesus, en omtänksam och personlig Gud,
världens Skapare.
Uppgifter
Skriv vykort
Kopiera vykorten på sidorna 52–53. Limma ev.
upp dem på lite styvare papper. Gör rader på baksidan enligt modellen. Eleverna fungerar som Paulus sekreterare och skickar vykort från de aktuella
städerna och berättar om det viktigaste som hänt
på orten. Adressaten är valbar.
Efter att ha presenterat evangeliet för athenarna
ville Paulus att de skulle ta ställning till det hörda.
Han konfronterade sina åhörare med Jesu uppståndelse och dess betydelse för oss – antingen
välsignelse eller straff. Grekerna hade ingen uppfattning om Guds dom. De flesta av dem föredrog
att tillbe många gudar istället för en enda. Och
begreppet uppståndelse var obegripligt och rent
stötande för dem. Trots risken för negativa följder
tvekade Paulus ändå inte när han presenterade
budskapet. Paulus tal fick ett blandat mottagande.
Räkna
Räkna ut på kartan hur långt Paulus seglade.
Arbetsblad
På sidorna 48–51 finns arbetsblad som kan
användas som repetition och fördjupning i Paulus
missionresor.
OBS! Alla platser och händelser som nämns finns
inte med i de texter som ingår i tävlingen.
45
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Spel: Paulus andra missionsresa
Använd spelplanen på följande sida.
Till spelet behövs: tärning, spelknappar och överraskningskort.
Kopiera korten nedan på färgat papper. Klipp ut och sätt in dem i ett kuvert.
28.
Paulus och Silas sjunger lovsånger,
fångvaktaren kommer till tro och låter döpa
sig tillsammans med sin familj. Ta ett överraskningskort. Om du vill får du spara det
och använda det när som helst under spelets
gång.
1.
Paulus och Barnabas kommer till
Lystra. Där träffar de en man som inte kan gå.
Paulus säger: Res dig! Mannen ställer sig upp
och börjar gå. Slå ett extra slag.
6.
Folket i Lystra vill tillbe Paulus och
Barnabas som gudar. Paulus blir upprörd och
undervisar dem om Gud. Stå över ett kast.
33.
Paulus och Silas friges och domarna
följer dem ut ur fängelset. Gå fyra steg framåt.
11.
Paulus och Barnabas lyckas med att
få folket att förstå att de inte är gudar. Slå ett
extra slag.
38.
Paulus predikar under 3 sabbater i
synagogan i Thessalonike. Stå över 2 kast.
44.
Paulus och Barnabas anklagas för att
uppvigla folket i Thessalonike. Paulus skickas
snabbt iväg om natten till Beroia. Slå 1 extra
slag.
16.
Paulus och Silas seglar ut från Troas,
via Neapolis och vidare till Filippi. Gå tre steg
framåt.
20.
I Filippi träffar de Lydia. Hon kommer till tro på Jesus och döps av Paulus och
Silas. Ta ett överraskningskort. Om du vill får
du spara det och använda det när som helst
under spelets gång.
49.
Judarna kommer efter till Beroia för
att ställa till med mera bråk. Paulus måste
skynda vidare. Slå 2 extra slag.
53.
Paulus blir upprörd när han ser alla
avgudabilder i Athen. Stå över ett kast.
21.
En slavflicka som varit besatt av en
spådomsande kommer till tro. Hennes husbonde låter fängsla Paulus och Silas. För att
få fortsätta måste du slå 1 eller 6.
58.
Paulus håller tal påAeropagen. Stå
över 2 kast.
Överraskningskort
Slå 1 extra kast
Gå 2 steg framåt
Slå 1 extra kast
Gå 2 steg framåt
Slå 2 extra kast
Gå 3 steg framåt
Slå 2 extra kast
Gå 3 steg framåt
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
46
Paulus andra missionsresa
47
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Arbetsblad
Bokstavsruta
Ringa in så
många orter
du hittar som
Paulus besökte.
Namnen finns
vågrätt, lodrätt
och diagonalt.
Kartkryss
På bilden finns en karta med några
viktiga platser som hör ihop med
Paulus. Ta reda på vad platserna
heter och skriv in dem i rätt rutrad.
Siffran visar var du ska skriva. Det
finns ledtrådar som hjälper dig på
traven.
1. Paulus vittnade i denna stad.
2. Här helades en lam man.
3. En hamnstad på Paulus fjärde
resa.
4. En populär turistö.
5. Här föddes Paulus.
6. Här kallades lärjungarna för
första gången kristna.
7. Denna ö gav lä för motvind på
en resa.
8. Här bodde Cornelius.
9. Här fängslades Paulus.
10. Paulus seglade med ett fartyg
som kom från denna stad.
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
48
Kopieringsunderlag
Kopieringsunderlag
49
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
20. Filosofer
19. Paulus hemstad
18. Bestraffningsform
17. Benämning på Jesu efterföljare
16. Den första kristna europén
15. Martyr i Apostlagärningarna
14. Kristen högtid
13. Judisk vilodag
12. Grekisk gud
11. Ö i Medelhavet
10. Judiskt samlingshus
9. En av Paulus följeslagare
8. Symbol för den heliga Anden
7. Bor i Athen
6. Annan ort som Paulus besökte
5. En av Apostlagärningarnas huvudpersoner
4. Apostlagärningarnas författare
3. Paulus lärare
2. Domstol
1. Ort som Paulus besökte
Repetitionskryss
Arbetsblad
Paulus – missionären
A. Svara på frågorna. Färglägg en länk i kedjan för varje fråga du svarat på.
. Stam (släkt) som Paulus hörde till. (Rom :)
. Paulus medborgarskap. (Apg :)
. Judiskt parti som Paulus hört till. (Apg :)
. Paulus lärare. (Apg :)
. Paulus yrke. (Apg :)
. Vem stenades inför Paulus ögon ? (Apg :)
. Där mötte Paulus Jesus och blev omvänd. (Apg :–)
. Församling där de troende började kallas för ”kristna” och därifrån Paulus sändes ut på missionsresor. (Apg :)
. Var mötte Paulus en landshövding med samma namn som han själv ? (Apg : f )
. Var blev Paulus stenad ? (Apg : f )
. Vilka kom till tro och blev döpta med hela sin familj när Paulus var i Filippi ? (Apg :–,
–)
. Vad stod på det altare som Paulus såg i Athen ? (Apg :)
. Kung inför vilken Paulus talade.
(Apg :)
. På vilken ö blev Paulus ormbiten ? (Apg :)
. Om vem säger Paulus:
”mitt älskade och trofasta
barn i Herren”. ( Kor :)
. Vem var läkaren som
följde med på Paulus resor och skrev om dem ?
(Kol :)
. Så många brev av Paulus
finns i Nya testamentet.
B. När missionären Paulus
på sina resor kom till ett
nytt ställe sökte han gärna
upp en speciell plats. Var
predikade han ofta ? Sök
bokstäverna som gömmer
sig på bilden och ordna
dem rätt. Du skall hitta nio
bokstäver.
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
36
50
© SLEF-Media, Korsholmsesplanaden , FI- VASA Finland, www.slef.fi, slef-media@slef.fi
Kopieringsunderlag
Ur Sök och finn i Bibelns värld
Publicerat med tillstånd
Människor som Paulus mötte
A. Vilka var de och var träffade han dem ? Drag streck mellan de tre spalterna.
Du får svar på det mesta i uppgiften om du ser efter i Apg :–, Apg :–,
Apg :–, Apg :–, , Apg :–, Apg :–. Apg :, Apg :, ,
Apg :–, Apg :–, Brevet till Filemon.
. Lydia
A. Silversmed
a. Korint
. Priskilla
B. Tältmakare / sadelmakare
. Elymas
C. Laglärare
c. Cypern
. Agrippa
D. Trollkarl
d. Korint
. Demetrius
E. Trogen medhjälpare
e. Cesarea
. Dionysius
F. Kung
f. Skepp
. Gamaliel
G. Romersk landshövding
g. Efesus
. Krispus
H. Hygglig fångtransportvakt
h. Athen
. Onesimus
I. Medlem av Areopagen (Domstol)
i. Filippi
. Publius
J. Synagogföreståndare
j. Rom
. Sergius Paulus
K. Slav
k. Melite (Malta)
. Timoteus
L. Gästvänlig lantgårdsägare
l. Cypern
. Julius
M. Handlade med purpurtyger
m. Jerusalem
/ ståthållare
b. Lystra
B.
många brev
brev
B. Hur
Hur många
av Paulus har
har vi
vi ii
Bibeln
Alla bilder
bilder
Bibeln?? Alla
hör
ihop
parvis
utom en hör ihop
utom
Rätt
antal
parvis.en.
Rätt
antal
brev finns
finns vid
vidden
den
bild som
som blir
bliröver
över
sedan
duhittat
hittat
sedan du
paren.
paren.
C. En stad i Grekland var den första plats i
Europa där Paulus predikade. Gör bokstäverna klara och du får staden. (Apg :)
Kopieringsunderlag
Ur Sök och finn i Bibelns värld
Publicerat med tillstånd
51
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
© SLEF-Media, Korsholmsesplanaden , FI- VASA Finland, www.slef.fi, slef-media@slef.fi
37
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
52
______________________________________
______________________________________
______________________________________
______________________________________
______________________________________
53
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Skede 3
Stefanos
Apg 6:8–15
Apg 7:1–2a, 51–60
Frågor att
samtala kring
Ordförklaringar
– Vi har också nu för tiden diakoner eller diakonissor i församlingarna. Vilka är deras uppgifter?
– Varför blev människorna så irriterade på Stefanos?
– Vad tror ni att det var som gjorde att Stefanos
kunde vara så lugn trots att han visste att han
skulle lida och dö?
”De frigivna”: f.d. slavar eller krigsfångar från
Nordafrika (Kyrene och Alexandria) och Mindre
Asien (Kilikien). De hade en egen synagoga.
”Den rättfärdige”: En beteckning för Jesus
som Messias.
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
54
Skede 3
där han visade att judarna redan på Gamla testamentets tid varit motsträviga när Gud försökte
få dem att hålla sig till honom. Profeterna som
berättade att Jesus skulle komma förföljde de och
Jesus själv dödade de, sa Stefanos.
Lärjungarna väntade att Jesus snart skulle komma
tillbaka. Varje vecka kom de ihåg vad som hade
hänt de olika dagarna sista veckan Jesus var
hos dem. Onsdagen och fredagen var fastedagar. Onsdagen för att Judas förrådde Jesus på
en onsdag; fredagen för att Jesus korsfästes på
en fredag. Lördagen var ju vilodag för judarna
och söndagen var den första arbetsdagen. Men
Lärjungarna firade att Jesus hade uppstått på en
söndag. Det är därför söndagen fortfarande är
helgdag hos oss.
Judarna blev ännu argare. Men Stefanos berättade att han i en syn såg himlen öppen och Jesus
som stod på Guds högra sida. Judarna skrek och
höll för öronen. De släpade ut honom ur staden
och kastade stenar på honom tills han dog. (En
ung man som hette Saul vaktade deras kläder
under tiden.) Stefanos bad Gud förlåta dem som
stenade honom. Så hade Jesus också gjort när
han blev korsfäst.
Lärjungarna var ivriga att berätta för andra om
Jesus. Genom Guds kraft gjorde de också många
under. Sjuka botades. Varje dag blev flera mänskor övertygade om att Jesus var Messias. De blev
också döpta. Nu var det alltså flera tusen personer
i församlingen i Jerusalem.
Samma dag som Stefanos blivit stenad började
man förfölja lärjungarna. Alla kunde inte längre
hålla ihop i församlingen i Jerusalem, utan måste
fly till andra städer. Men de fortsatte att berätta om
Jesus vart de än kom.
Jesu bror Jakob blev ledare för församlingen i
Jerusalem. Alla i församlingen tog hand om varandra. De som ägde mark sålde den och pengarna
användes gemensamt i församlingen. Änkor och
andra fattiga fick vad de behövde. Sju män fick i
uppgift att dela ut maten. De kallades diakoner.
En som blir dödad för sin tro kallas martyr. Stefanos blev den första kristna martyren. Vi firar
honom på julannandagen. Den heter också Stefanidagen, men det namnet hör man inte så ofta
på svenska. På finska talar man ofta om Tapaninpäivä. Stefanus och Tapani är samma namn.
En av diakonerna hette Stefanos. Han blev tillfångatagen för att han övertygade många genom
att göra under. I domstolen höll han ett långt tal,
55
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Skede 3
Filippos och den etiopiske hovmannen
Apg 8:4–5, 26–40
Filippos klev upp i vagnen. Han förklarade att
texten handlade om Messias och att det var Jesus
som var Messias. Hovmannen blev övertygad.
Han ville bli en Jesu lärjunge. När de kom till
ett ställe med vatten, frågade han om han inte
kunde bli döpt med
detsamma.
Filippos
döpte
honom
genast.
Apostlarna reste runt och predikade. Aposteln
Filippos kom bland annat till huvudstaden i Samarien. Han botade sjuka och gjorde andra under i
Jesu namn. Många blev övertygade om att Jesus
var Guds son. Också en man som hade sysslat
med trolldom kom till tro på Jesus, men han missförstod ändå lite hur Guds kraft fungerade. När
han såg hur den heliga Anden verkade, kom han
och ville köpa Anden av apostlarna. Men de
talade strängt om för honom att Guds heliga
Ande är en gåva som man inte kan betala för.
En dag skickade en ängel Filippos ut till vägen
mellan Jerusalem och Gaza. Där kom
en etiopisk hovman i sin vagn.
Han satt och läste högt ur
profeten Jesajas bok.
– Gå fram till vagnen och
håll dig nära den, sa den
heliga Anden till Filippos.
– Förstår du vad du
läser? sa Filippos
till hovmannen.
– Hur ska jag
kunna det
utan att någon
vägleder mig?
svarade hovmannen.
Ordförklaringar
Etiopisk/etiopier: Han var från det land som i
Bibeln kallas Kush eller Nubien och motsvarar
området för dagens Sudan.
Frågor att
samtala kring
Eunuck = kastrerad man. Ordet kunde också
användas om höga hovfunktionärer eller ämbetsmän.
– Ängeln sa till Filippos att han skulle gå ut till en
väg som var tom på folk. Hur skulle du reagera om
du fick en sådan uppmaning? Hur reagerade Filippos? Varför?
Kandake = en titel för nubiska drottningar eller
kungamödrar. Det är alltså inte ett egennamn
(jfr ”farao”).
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
56
Skede 3
Ur första Korinthierbrevet
1 Kor 12:12–13:13
Andens frukter och gåvor, delar i
Kristi kropp, kärlekens lov
Andens frukter och
Andens gåvor
Frågor att
samtala kring
I Paulus undervisning om Andens gåvor brukar
man först och främst skilja mellan Andens frukter
och Andens gåvor. Andens frukter finns uppräknade i Galaterbrevet 5:22–23 och är kärlek, glädje,
frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning. Dessa frukter kan synas
i alla människors liv och är värda att sträva efter.
– Vilka olika kroppsdelar och sinnen har vi? Vilka
uppgifter har de? Vad händer om det blir problem
med någon av kroppsdelarna?
– Vilka olika slags uppgifter finns det i församlingen?
– Vilka symboler finns för tro, hopp och kärlek
(kors, ankare, hjärta)? Varför har man valt dessa?
Andens gåvor däremot kan uppdelas i talanger,
tjänster och nådegåvor. Talanger är naturliga gåvor som alla människor kan få eller som man föds
med. Men alla har inte alla talanger, eller är bra på
allt. Det som Paulus talar om i Galaterbrevet är till
för att bygga upp församlingen och nådegåvor är
övernaturliga förmågor som människor i sig själva
inte kan ge prov på. De är saker som en människa
gör tillsammans med Gud i Andens kraft och finns
till för att andra människor skall bli medvetna om
att Gud finns. Dessa är bl.a. gåvan att göra under,
att bota, att meddela kunskap och vishet, o.s.v. (1
Kor 12:8–10)
Uppgifter
Rita och måla Andens frukter. Fundera på vilka
frukter dessa skulle kunna symboliseras av:
kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet,
trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning.
Delar (lemmar) i Kristi kropp
Ta reda på mer kring symbolerna tro, hopp och
kärlek. Vilka andra symboler har städer och kommuner valt till sina?
Ofta liknas församlingen vid en kropp. En kropp
har olika lemmar som alla har olika uppgifter. Alla
lemmar behövs. Vi ska ta hand om varandra och
inte se ner på någon. Ingen är mer värd än en annan. Vi kan inte strunta i andra människor, för om
en lider, så lider de andra också tillsammans med
den.
Skriv en dikt, sång eller rapp om kärlek och låt er
inspireras av Kärlekens lov.
Lästips!
Kärlekens lov
Dumma kungen
av Monica Vikström-Jokela och
Kärlekens lov kallas en del av det stycke som
finns i 1 Kor 13. Det är ett stycke som ofta brukar
läsas vid vigslar trots att det egentligen handlar om
Guds kärlek till människan och inte om kärleken
mellan man och kvinna. Ändå kan stycket ses som
en uppmaning till hurudan kärleken borde vara
mellan människor, även om vi ofta inte lyckas leva
upp till dessa fina ideal.
Det goda livets träd
av Eero Jokela
Utgivna i ett gemensamt häfte av Kyrkans central
för det svenska arbetet, 2007
ISBN 978-951-789-231-5
Den kan beställas via http://evl.fi/julkaisumyynti.
57
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Facit
sidan 11
sidan 43
Uppgift 1: APOSTLARNA BERÄTTAR
Uppgift 2:
sidan 48
sidan 28
sidan 29
Damaskus
Saul
Han kunde inte se
Liten
Filipperbrevet
Filemon
Kolosserbrevet
Efesierbrevet
sidan 33
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
58
Filippi
SJÖNG och BAD
sidan 49
sidan 50
A)
1. Benjamins stam
2. Romerskt medborgarskap
3. Fariséernas parti
4. Gamaliel
5. Sadelmakare/tältmakare
6. Stefanos
7. På vägen till Damaskus
8. Antiochia
9. Pafos på Cypern
10. Lystra
11. Lydia och hennes hus (familj),
fångvaktaren och hans hus (familj)
12. Åt en okänd gud
13. Agrippa
14. Malta
15. Timotheos
16. Lukas
17. 13 brev
B) SYNAGOGAN
sidan 51
A)
1. Lydia – Handlade med purpurtyger – Filippi
2. Priskilla – Tältmakare / Sadelmakare – Korint
3. Elymas – Trollkarl – Cypern
4. Agrippa – Kung – Cesarea
5. Demetrius – Silversmed – Efesus
6. Dionysius – Medlem av Areopagen (Domstol) – Athen
7. Gamaliel – Laglärare – Jerusalem
8. Krispus – Synagogföreståndare – Korint
9. Onesimus – Slav – Rom
10. Publius – Gästvänlig lantgårdsägare – Melite (Malta)
11. Sergius Paulus – Romersk landshövding / ståthållare – Cypern
12. Timoteus – Trogen medhjälpare – Lystra
13. Julius – Hygglig fångtransportvakt – Skepp
B) 13
C) FILIPPI
59
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011
60
SUOMEN EVANKELIS-LUTERILAINEN KIRKKO
EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLAND
KIRKKOHALLITUS
KYRKOSTYRELSEN