Swedbank Östersjöanalys

advertisement
Swedbank Östersjöanalys
Nr 21 y 23 juni 2009
Ryssland – djupt fall och utdragen återhämtning
• Den ekonomiska tillväxten under första kvartalet i Ryssland sjönk med
drygt 9,5 % i årstakt. Det är sämre än förväntat och vi reviderar därför
ned våra tillväxtprognoser till -6 % 2009, följt av en begränsad återhämtning 2010 på 1 %. Det är främst inhemsk efterfrågan i form av
konsumtion och investeringar som tappar fart pådrivet av de externa
störningarna i global handel och finansiella flöden. Ett orosmoln är
växande kreditförluster och ytterligare försvagning av bankväsendet.
För en starkare återhämtning talar de betydande reserver som står till
ryska regeringens förfogande för expansiva finanspolitiska stimulansåtgärder och ett, igen, stigande oljepris.
• De ryska myndigheterna står inför svåra avvägningar på kort och medellång sikt. Den ekonomiska nedgången ser ut att bli djupare än vad
man tidigare väntade och riskerna med kraftiga svängningar på de finansiella marknaderna, både externt och internt, kvarstår. För att
motverka nedgången planeras stora finanspolitiska stimulanspaket,
som dock måste balanseras mot behovet av stabilitet av inhemska
priser och växelkursen. På medellång sikt kan Ryssland inte hoppas
att upprepa tidigare höga tillväxtnivåer utan omfattande strukturella
reformer av ekonomin.
Oväntat stort fall i den ekonomiska aktiviteten
Nedgången i den ryska ekonomin blev överraskande stor under det
första kvartalet 2009, och BNP uppskattas ha minskat med 9,5 % i
årstakt. Det är främst tillverkningsindustrin som bidrar till nedgången,
men även indikatorer för detaljhandeln och investeringar visar på en
betydande tillbakagång. Efter en lång period av hög och stabil tillväxt,
pådriven av en gynnsam omvärldskonjunktur och exceptionellt höga
energipriser, ställs rysk ekonomi nu inför utmaningar som inte setts
sedan förra krisen 1998-99. Den här gången kan man inte räkna med
någon större draghjälp från omvärlden och det är osannolikt att oljepriser och kapitalinflöde når samma nivåer som under perioden
2006-08.
Nedgången är den
djupaste sedan
1998-99
Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000
E-post: [email protected] Internet: www.swedbank.se Ansvarig ugivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 1588
Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 1478, ISSN 1103-4897
Årlig förändring i procent
Ekonomisk aktivitet mellan 2003 och 2009
30
25
20
15
10
5
0
-5
-10
-15
-20
-25
Q1
Q3
Q1
03
BNP (real)
Q3
Q1
Q3
Q1
04
05
Tillverkningsindustri
Q3
Q1
Q3
Q1
Q3
06
07
08
Detaljhandel
Investeringar
09
Source: Reuters EcoWin
Det externa efterfrågefallet driver på nedgången. Den globala lågkonjunkturen slår hårt mot den ryska exportsektorn och värdet av exporten krympte med nästan 50 % under årets tre första månader jämfört
med samma period 2008, till stor del en följd av det fallande oljepriset. Trots minskande import, försämras handelsbalansen betydligt
med krympande utlandsreserver som följd. Den ryska rubeln har
stegvis devalverats under hösten 2008, men med stigande oljepriser
och en åtstramning av penningpolitiken stärktes rubeln något under
början 2009.1 Dock har rubeln inte fallit realt lika mycket som under
krisen 1998-99. Då föll den med drygt 50 %, medan i maj 2009 hade
värdet försämrats med ca 11 % jämfört med november förra året. Försvagningen ger en viss förbättring av rysk konkurrenskraft samtidigt
som återbetalningar av skuld i utländsk valuta blir mer kostsamma.
Omvärldsefterfrågan
faller tillbaka …
70
60
50
40
30
20
10
0
-10
-20
-30
-40
-50
150
140
130
120
110
100
90
80
70
60
50
40
30
jul
okt
jan
apr
06
Export (värde, USD)
Import (värde, USD)
jul
07
okt
jan
apr
jul
08
okt
jan
USD per fat
Årlig förändring i procent
Utrikeshandel och oljepris, juli 2006 – april 2009
apr
09
Oljepris (Ural)
Rubel mot korg (55% USD; 45% EUR)
Source: Reuters EcoWin
Även inhemsk efterfrågan försvagas hastigt. Växande förluster för företag och banker, tillsammans med snabbt avtagande inflöde av utländskt kapital har skapat likviditetsproblem i den finansiella sektorn
som drabbar både företag och hushåll i form av minskad utlåning.
Även om utlåningsvolymerna har sjunkit tillbaka från exceptionellt
… förstärkt av
försvagad inhemsk
efterfrågan
1
Rysk växelkurspolitik bygger på ett angett riktvärde av rubeln mot en korg
bestående av dollarn (55 %) och euron (45 %). Under hösten 2008 höjdes
detta riktvärde allteftersom den internationella finanskrisen fördjupades och
oljepriset sjönk. För närvarande har ryska centralbanken satt ett riktvärde på
rubeln på 41 mot korgen.
2
Swedbank Östersjöanalys Nr 21 • 23 juni 2009
höga nivåer, skapar den snabba åtstramningen problem för företagens likviditet. Som en följd, tillsammans med dystrare syn på ekonomin, föll investeringarna med drygt 2 % i reala termer under sista
kvartalet 2008. En nedgång som fortsatte under början av 2009. Även
de utländska direktinvesteringarna har fallit tillbaka kraftigt. Under första kvartalet minskade de med 43 % jämfört med samma period förra
året.
Utlåning till företag och hushåll, september 2007-mars 2009
18
17
50
16
40
15
14
30
Procent
Årlig förändring i procent
60
13
20
12
10
11
10
0
sep
nov
jan
mar
07
Utlåningsränta (högerskala)
maj
jul
sep
08
Utlåning till hushåll
nov
jan
09
Utlåning till företag
Source: Reuters EcoWin
Hushållens efterfrågan har också tappat fart. Sjunkande reallöner och
stigande arbetslöshet har tryckt ner den reala disponibelinkomsten.
Den ryska arbetsmarknaden är flexibel i termer av lönesättning och
anpassar sig snabbt till den minskande efterfrågan, men trots det stiger arbetslösheten kraftigt och nådde i april 10,2 % för att sjunka tillbaka något under maj till 9,9 %. Till det kommer i växande omfattning
obetalda löner. Minskande arbetskraftskostnader mildrar något nedgången i den privata sektorns lönsamhet men riskerar samtidigt att
skapa social oro och spänningar. I synnerhet i städer och regioner
dominerade av få industrier och arbetsgivare kan konsekvenserna av
den ekonomiska krisen bli särskilt kännbara.
Hushållen är drabbade
av reallönesänkningar
och snabbt växande
arbetslöshet
35
10.5
30
10.0
25
9.5
20
9.0
15
8.5
10
8.0
5
7.5
0
7.0
-5
6.5
-10
6.0
-15
5.5
-20
Procent
Årlig förändring i procent
Arbetsmarknadsutveckling, augusti 2002 – april 2009
5.0
aug
dec
02
apr
aug
03
dec
apr
aug
04
Disponibel inkomst (real)
dec
apr
aug
05
dec
Reallön
apr
aug
06
dec
apr
aug
07
dec
apr
aug
08
dec
apr
09
Arbetslöshet (högerskala)
Source: Reuters EcoWin
Den ryska regeringen har både viljan och resurserna att mildra den
ekonomiska nedgången, men det finns risker med en alltför expansiv
politik. Sänkta räntor och rubelförsvagning har tillsammans med finanspolitiska stöd främst syftat till att stödja den finansiella sektorn
Swedbank Östersjöanalys Nr 21 • 23 juni 2009
Massiv finanspolitisk
stimulans ska mildra
nedgången …
3
och företag. För att möta den allt djupare nedgången i ekonomin planeras nu finanspolitiska stimulanspaket motsvarande upp till 10 % av
BNP under 2009. Huvuddelen har hitintills legat på skattesänkningar
till företagssektorn, men det kan förväntas att en större del kommer
att användas för att mildra de sociala konsekvenserna av krisen.
Riskerna är fortfarande höga. En alltför expansiv politik riskerar att uttömma möjligheterna till fortsatt krisbekämpning i ett senare skede.
Problemen i finanssektorn kan vara större än beräknat och kan komma att kräva betydligt mer resurser för att undvika akuta likviditetsproblem. Vidare kan skattesänkningar och ökade subventioner till företagssektorn vara svåra att ta tillbaka när konjunkturen vänder med
finanspolitisk instabiliteten som följd. Dessutom skapar den expansiva
politiken press på både växelkursen och inflationen. Om omvärldens
syn på den ryska ekonomin ytterligare försämras minskar inflödet av
kapital och investeringar än mer. Oljeprisutvecklingen, som för närvarande ger stöd åt krisbekämpningen, kan därutöver snabbt vända
nedåt igen. Rysk ekonomi är därmed fortsatt sårbar.
… men sårbarheten i
ekonomin är alltjämt
hög
Finanspolitiska resurser, 2006 – 2008
8
600
550
6
500
Reserver
5
4
450
3
400
Budgetbalans
(vänsterskala)
2
Mrd US dollar
Procent av BNP
7
350
1
0
300
2006
2007
2008K1
2008K2
2008K3
2008
Källa: Russia Economic Report No. 18 (Världsbanken, 2009)
Den politiska situationen i Ryssland får fortfarande betraktas som
stabil, även om antalet protester har vuxit i kölvattnet av den ekonomiska krisen. Rykten florerar kring president Medvedevs och premiärminister Putins interna roller, och t o m eventuellt nyval till presidentposten för att kunna återinställa Putin. Detta är dock inte särskilt
sannolikt, utan båda är fortfarande populära och oppositionen förefaller splittrad. Den största risken för eventuella oroligheter anses komma från regioner där den ekonomiska krisen slagit särskilt hårt, och
troligen kommer en betydande del av de finanspolitiska stimulanspaketen kommer att riktas till dessa regioner. Utrikespolitiken har hamnat mindre i fokus, trots utspelet kring BRIC2-toppmötet i förra veckan. Diskussionen kring ett ryskt medlemskap i WTO verkar också ha
slagit in på en omväg. Det senaste ryska utspelet att man vill bli medlem som en del av en tullunion med Vitryssland och Kazakstan,
kommer snarare att fördröja ett inträde än att skynda på det.
2
4
Politiska situationen är
stabil, men öppenheten mot omvärlden
kan begränsas
Brasilien, Ryssland, Kina och Indien.
Swedbank Östersjöanalys Nr 21 • 23 juni 2009
Produktivitetsökning för långsiktig tillväxt
När man tittar på den ryska ekonomiska utvecklingen efter att den
nuvarande krisen klingat av, står det klart att rysk tillväxtpotential riskerar att stagnera om reformer för att höja produktiviteten inte genomförs. Den ekonomiska återhämtningen var snabb efter förra krisen
1998-99. Detta var dock till stor del en effekt av den stora överkapaciteten som fanns efter att sovjetekonomin hade brutit samman. Arbetskraften flyttade från den ineffektiva jordbrukssektorn till de mer
produktiva tjänste- och tillverkningsindustrierna och produktiviteten
steg markant. Ett sådant skift kan dock bara göras en gång och utan
underliggande drivkrafter som höjer produktiviteten avtar potentialen
för högre tillväxtnivåer. Samtidigt har reallönerna drivits upp genom
stora kapitalinflöden och betydande överskott från oljesektorn. Med
en real förstärkning av växelkursen har den ryska konkurrenskraften
försvagats och en allt större del av den inhemska konsumtionen har
tillgodosetts genom import; något som låser fast en stor del av rysk
produktion till ett lågt förädlingsvärde.
2000-talets
produktivitetshöjningar kan
inte upprepas
En högre produktivitetsutveckling, och därmed en växande tillväxtpotential, kräver ofta långtgående och kontroversiella reformer. Det betyder att vissa branscher och befolkningssegment gynnas medan
andra missgynnas, och det politiska priset kan bli högt. Därför är det
ofta under perioder av ekonomisk kris som dessa reformer kan initieras. När stora delar av befolkningen upplever att de personliga ekonomiska villkoren kraftigt försämras kan motståndet bli mindre mot reformer som förändrar dessa villkor.
Tillfälle att öka
reformtakten i
ekonomin
Ur en rad olika aspekter har rysk reformpolitik släpat efter under åren
med hög tillväxt. Investeringar, både offentliga och privata, har varit
eftersatta. I EBRDs transitionsindex, som mäter omvandlingen mot
marknadsekonomi, halkar Ryssland efter de länder som kommit
längst när det gäller infrastrukturreformer (se diagram). Trots, eller
kanske till följd av, stora energitillgångar har investeringar i energieffektiva teknologier släpat efter. T ex är nästan 40 % av värmekraftverken i Ryssland mer än 40 år gamla jämfört med mindre än 3 % i
Kina. Låga elektricitetspriser har varit hämmande för utbyggd kapacitet och effektivitetshöjande investeringar. Även andra offentliga
investeringar har varit otillräckliga, och den begränsade utbyggnaden
av vägar och transporter har hämmat produktivitetsutvecklingen i den
privata sektorn.
Investeringarna
är eftersatta
Swedbank Östersjöanalys Nr 21 • 23 juni 2009
5
Infrastrukturreformer i Ryssland – EBRDs transitionsindex, 1989 - 2008
4.0
3.5
Högst
3.0
2.5
2.0
1.5
Ryssland
1.0
0.5
20
07
20
05
20
03
20
01
19
99
19
97
19
95
19
93
19
91
19
89
0.0
Källa: Transition Report 2008 (EBRD)
Vidare är rysk arbetsmarknad flexibel både vad det gäller löner och
anställningsvillkor, men rörligheten är ofta låg. Utbildningen, som i
genomsnitt är hög, matchar inte alltid behovet i ett modernt näringsliv.
Otillräckliga satsningar på utbildningssystemet och yrkesutbildning
har lett till brist på rätt kompetens. Rörligheten begränsas av att det
sociala försäkringssystemet inte är utbyggt och inte knutet till arbetstagaren.
Arbetskraftens
kompetens är inte
anpassad till näringslivets behov
De demografiska trenderna är ytterligare en faktor som kommer att
begränsa tillväxtmöjligheterna. En hög dödlighet, stora ohälsotal och
låg fertilitet kommer att innebära en krympande befolkning och en
växande andel pensionärer. Under de kommande två decennierna
förväntas den ryska befolkningen minska med 12 % från ca 140 miljoner till drygt 120 millioner. Dessutom är sysselsättningsgraden
bland den ryska befolkningen redan hög.
Den ryska demografin
är en stor risk för
ekonomisk utveckling
En annan viktig aspekt för produktivitetsutvecklingen är förutsättningarna för näringslivet och graden av konkurrens. Företagsmiljön och
förutsättningarna för ryska och utländska företag att etablera sig och
expandera i Ryssland har förbättrats betydligt de senaste åren. Regelverket har förenklats och uppstartskostnaderna är relativt låga,
jämfört t ex med länder som Brasilien, Kina och Indien. Dock betraktas Ryssland inte som en stabil marknad, och rankas som nummer 75
av 177 länder en nyligen gjord undersökning om tillförlitligheten i regelverket (World Economic Forum). Dessutom kvarstår uppfattningen
att premisserna för företagsamhet i hög utsträckning begränsas av
korruption (Transparency International, 2009). Även i den senaste
”Doing Business”-rapporten från Världsbanken, föll Ryssland tillbaka
från en placering som nummer 52 ifjol till 65 i år. Produktivitetsutvecklingen hämmas dessutom av brist på konkurrens. I Ryssland har reformerna inom detta område stagnerat jämfört med de mest reformvänliga tillväxtekonomierna (se diagram).
Att göra affärer är
ännu inte tillräckligt
lätt
6
Swedbank Östersjöanalys Nr 21 • 23 juni 2009
Reformer för att stärka konkurrensen – EBRDs transitionsindex, 1989 - 2008
4.0
3.5
Högst
3.0
2.5
2.0
1.5
Ryssland
1.0
0.5
20
07
20
05
20
03
20
01
19
99
19
97
19
95
19
93
19
91
19
89
0.0
Källa: Transition Report 2008 (EBRD)
Vägskäl för rysk ekonomisk politik
Rysk ekonomisk politik på kort sikt syftar till att mildra nedgången av
den globala turbulensen tills det att de finansiella marknaderna åter
stabiliseras och oljepriserna igen vänder uppåt. För det finns betydande finansiella reserver som byggts upp under högkonjunkturåren.
Höga råvarupriser och stora finansiella reserver löser dock inte Rysslands långsiktiga tillväxtutmaning. Rysk tillväxtpotential riskerar att
stagnera om inte reformer för att höja produktiviteten i ekonomin
genomförs. På medellång sikt måste rysk ekonomi i högre utsträckning växa av egen kraft för att motverka tvära kast i den ekonomiska
aktiviteten och motverka beroendet av omvärldsutvecklingen. Tidigare höga tillväxtnivåer har byggt på dels stora överskott från råvaruproduktionen och inflöde av kapital, dels på den stora överkapaciteten som fanns i rysk ekonomi. Utan reformer for att stimulera produktivitetsutvecklingen riskerar rysk tillväxt inte att nå upp till tidigare nivåer.
Ny tillväxtmodell behövs för att förverkliga
Rysslands potential
Magnus Alvesson
Ekonomiska sekretariatet
105 34 Stockholm, tel 08-5859 1031
[email protected]
www.swedbank.se
Ansvarig utgivare
Cecilia Hermanssont, 08-5859 1588.
Magnus Alvesson, 08-5859 3341
Jörgen Kennemar, 08-5859 1478
Swedbank Östersjöanalys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha
använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser,
som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet
eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i
grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller
dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust
eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Östersjöanalys.
ISSN 1103-4897
Swedbank Östersjöanalys Nr 21 • 23 juni 2009
7
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Create flashcards