Business Region Göteborg

ETT SAMVERKANSPROJEKT
SOM DRIVS AV
BUSINESS REGION GÖTEBORG
AVD. UTVECKLING NORDOST
RAPPORT
Livsmedelsproducenter utvecklar lokal samverkan
kopplat till turism och besöksnäring
2015-09-07 – 2016-03-31
Kontaktpersoner för projektet
Dan Melander
Projektledare Stadslandet Göteborg
Business Region Göteborg
Avd. Utveckling Nordost
Direkt: 031-367 61 72
SMS: 0709 - 67 56 00
E-post: [email protected]
Sanja Vujicic
Ek. Dr/PhD forsknings och utvecklingsledare
Bjerkne & Co
Tel: 070-662 02 21
E-post: [email protected]
2
3
Foto 3 uppifrån från Tikitut – Community-based tourism
av Anna Cederberg Gerdrup ur boken Från Donsökaka till Maklobe i Bergsjön
FÖRORD
Människor efterfrågar allt mer närproducerade ekologiskt och socialt hållbara livsmedel. Detta
speglar ett kraftigt ökat intresse för mat- och naturturism. Vi tycks befinna oss i ett systemskifte där
också frågor om hållbar stadsutveckling och landsbygdsutveckling allt mer går hand i hand.
Vi ville mot denna bakgrund undersöka vilka mervärden som skulle kunna skapas genom att
livsmedelsproducenter i stad och på landsbygd utvecklar ny inkluderande samverkan med
restaurangerna liksom till turism- och besöksnäring. Ett annat mervärde är grön affärsutveckling
som också kan bidra till att bryta segregation mellan stad och land och i staden.
Initiativet togs av Utveckling Nordosts samarbetsprojekt Stadslandet Göteborg, som i dag är en
integrerad del av Business Region Göteborg. Studien medfinansieras med bidrag från Västra
Götalandsregionen och Länsstyrelsen Västra Götaland. Studien genomfördes i samarbete med det
interkommunala samarbetsprojektet LAB 190, samordnat av Västarvet. Ett pilotområde valdes för
studien längs väg 190 med sträckning från Göteborgs stad, genom stadsdelen Angered samt i
Göteborgsregionen genom Lerums och Alingsås kommuner vidare in i övriga Västra
Götalandsregionen till och med Essunga kommun.
Projektet har, efter önskemål från lokala producenter, varit en direkt tillämpad fortsättning av
Göteborg & CO:s forskningsstudie ”Matturister – vilka är det …” (2013).
Projektet visar att det finns ett mycket stort intresse och betydande möjligheter för grön
affärsutveckling med social hållbarhet mellan de lokala producenterna i området. Så väl
restaurangerna som de lokala producenterna är intresserade av att utveckla ett samarbete med de
deltagande kommunerna både när det gäller ekologiska närproducerade kvalitetslivsmedel liksom
matturism. Göteborgs Restaurangförening har formulerat ett ”letter of intent” där de uttrycker
önskan att de vill se en fortsättning på forsknings och utvecklingsprojekt projektet. Se bil.
Vi vill tacka följande aktörer som bidragit till genomförande av projektet:

Alla deltagande lokala producenter längs väg 190 området som bidragit med sin tid och
ovärderliga erfarenheter vid workshops, möten och djupintervjuer.

Göteborgs restaurangförening och Visita – svensk besöksnäring Väst som deltagit i
workshops och dialogmöten med viktiga branschspecifika kunskaper, erfarenheter och
visioner.

Representanter för Västarvet, Göteborgs, Lerum, Alingsås och Essunga kommuner som i
olika delar deltagit i projektledning, referensgruppsmöten och avstämningsmöten.

Göteborg & Co, Turistrådet Västsverige och Lokalproducerat i Väst som bidragit med
värdefull kunskap och rådgivning i referensgruppsmöte och enskilda möten.

Länsstyrelsen i Västra Götaland – lantbruk och landsbygd och Västra Götalandsregionen –
näringsliv som medfinansierat projektet och i valda delar deltagit i avstämningsmöten och
referensgrupp.

Institutionen Biologi och Bioteknik, Livsmedelsvetenskap, Chalmers och Chalmers
innovationskontor.
Ett stort tack också till projektets arbetsteam som bidragit till denna rapport:


Sanja Vujicic – Bjerkne & Co har varit forsknings och utvecklingsledare.
Filippa Bohlin och Kalle Karlsson, Business Region Göteborg, som genomfört ett
omfattande arbete med research och djupintervjuer av lokala producenter.
Dan Melander
Projektledare Stadslandet Göteborg
Business Region Göteborg / adv. Utveckling Nordost
4
Systemskifte för samarbete mellan stad och landsbygd
Lokal mat och turism för ny grön affärsutveckling med ekologisk och social hållbarhet
5
SAMMANFATTNING
Huvudmålet med projektet har uppnåtts genom att genomföra workshops och
djupintervjuer med intressenter i branschen som en tillämpad fortsättning på
forskningsstudien "Matturister - Vilka är de…" samt ta fram ett underlag för en framtida
projektansökning för ett genomförandeprojekt.
Styrgrupp: Projektledningarna för Stadslandet Göteborg och Projekt Lab 190.
Referensgrupp: Representanter för Business Region Göteborg, det interkommunala
samarbetet Lab 190 med Göteborg, Alingsås, Lerums och Essunga kommuner,
Lokalproducerat i Väst, Turistrådet Västsverige, Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Fyra huvudaktiviter har genomförts: Workshops med 1: lokala livsmedelsproducenter. 2:
större restauranger i Göteborgsregionen. 3: lokala producenter och restauranger samt
andra aktörer tillsammans. En fjärde aktivitet har bestått av intervjuer med 45 lokala
livsmedelsproducenter.
Jämställdhet: Målet inte uppnåtts på grund av att mansdominansen är betydande bland
såväl producenter som bland restaurangföreteträdare. 35 kvinnor har deltagit och 62 män.
Resultat
Det finns betydande förutsättningar för att på sikt utveckla matturism längs väg 190.
Kultur- och naturlandskapet har höga kvaliteter. Området är en grön kil som
sammanbinder storstad och landsbygd. Den lokala produktionen av livsmedel har
toppkvalitet och lokala producenter vill utveckla verksamhet och samarbeten.
Förutsättningarna för att utveckla matturismen i området behöver dock utvecklas på flera
områden:
- Den lokala produktionen av livsmedel.
- Samarbetet mellan de lokala producenterna.
- Samarbetet mellan producenterna och restaurangerna.
Djupintervjuerna har därför fokuserat på hinder och möjligheter för en sådan utveckling.
Vi ha också velat undersöka vilka ekonomiska mervärden som skulle kunna skapas för att
bidra till att bryta segregationen i staden och mellan stad och land.
Förslag för nästa steg
I linje med projektets syfte att stärka och skapa incitament för att utveckla matturism
föreslås efter dett första steget, genomförandet av intervjuer och workshops, följande steg:
Projektets steg 2 – ett treårigt utvecklingsarbete
Ett treårigt projekt föreslås initieras för att utveckla samarbetet mellan de lokala
producenterna och restaurangerna genom två pilot case för ökad lokal ekologisk
produktion, klimatsmart logistik, försäljning, distribution och konsumtion.
Möjligheten har föreslagits att lyfta in detta arbete för ekologisk och närproducerad mat i
Göteborgs stads stora arbete Göteborg 2021 liksom i livsmedelsstrategiarbetet.
Steg 2 föreslås stärka ökad ekologisk närproduktion, ökat kvinnligt entreprenörskap,
integration och bidra till att överbryggana segregationen mellan stad och landsbygd.
Projektets steg 3 Om förutsättningarna finns efter steg två, föreslås ett steg tre, som ett
samarbete för att utveckla matturism och eventuellt matturismkluster.
Se vidare: Sammanfattande förslag - Pilot Case 2 och 3.
6
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. BAKGRUND
sid 9
1.1 Studier och samarbeten
1.2 Viktiga frågor för projektet
1.3 Kunskaps- och erfarenhetsbas
1.4 Mål och syfte med projektet
1.5 Organisation
Presentation av deltagande organisationer
Presentation av aktörer i referensgruppen
sid 10
sid 11
sid 11
sid 12
sid 12
sid 13
sid 15
2. PROJEKTETS GENOMFÖRANDE
2.1 Workshops och intervjuer
2.2 Urval workshop 1: Lokalproducenter
2.3 Intervjuer med lokalproducenter
2.4 Urval workshop 2: Restauranger mfl.
2.5 Workshop 3:
Lokalproducenter och restauranger mfl.
sid 17
sid 17
sid 17
sid 19
sid 19
3. PROJEKTETS RESULTAT
3.1 Långsiktigt hållbar produktion
3.2 Mark
Markanvändning Göteborg
Markanvändning Lab 190-området
3.3 Produktion
Lab 190:s kartläggning av lokalproducenter
Workshop 1 och intervjuer med producenter
A1 Styrkor i dag
Styrkor i Framtiden
A2 Utmaningar i dag
Utmaningar i framtiden
A3 Samverkan i dag
Samverkan i framtiden
A4 Samverkan med restaurangerna i dag
Samverkan med restaurangerna i framtiden
A5 Samverkan med andra aktörer
Samverkan med andra aktörer i framtiden
sid 22
sid 22
sid 23
sid 24
sid 27
sid 28
sid 28
sid 29
sid 30
sid 30
sid 31
sid 31
sid 32
sid 32
sid 33
sid 33
sid 34
sid 34
B Produktion i dag
Nötkött
Mjölk
Lamm
Gris
Kyckling
Ägg
Vilt
Get / getost
Odlad fisk
Honung
Frukt och bär
Grönsaker och kryddor
Potatis
sid 35
sid 35
sid 36
sid 37
sid 38
sid 39
sid 40
sid 40
sid 41
sid 42
sid 43
sid 44
sid 45
sid 46
C Kompetens
Kompetens och verksamhetsutveckling?
Vilka har man kompetensutbyte med?
Behov och möjlighet av kompetensutbyte?
Kompetens och produktutveckling
Kompetens och nya satsningar
sid 47
sid 47
sid 47
sid 47
sid 48
sid 48
D Kvalitet
Kvalitet på produkterna?
Vad krävs för förbättring och ökning?
E Försäljning
Försäljning i dag?
Vad krävs för att effektivisera försäljningen?
Vad krävs för utveckling av hubbar?
sid 49
sid 49
sid 49
sid 50
sid 50
sid 51
sid 52
F Logistik
Hur ser transporterna ut i dag?
Hur ser hubbsystemet ut i dag?
Hur säkerställs att restaurangerna får i tid?
Hur bör ett effektivt transportsystem se ut?
sid 52
sid 52
sid 53
sid 53
sid 53
G Internationellt för ny lokal produktion
sid 54
H Göteborgs Stadsbruk i affärsutveckling
sid 55
I Agroforestry för nytt bruk av stad och land sid 55
sid 20
3.5 Samverkan sälj- och logistik
Exempel på sälj och logistiklösningar
Livsmedelsstrategier för städer
sid 56
sid 57
sid 59
3.4 Marknad
Restaurangernas efterfrågan
Samverkansformer
Producenterna och restaurangerna
sid 61
sid 62
sid 61
sid 62
4 NÄSTA STEG
4.1 Steg 2: Pilot casen
Pilot case1: ekologiskt närproducerat
Pilot case 2: kyckling och/eller lamm
4.2 Diskussion kring pilot casen
Närproducerat och upphandlingsdirektiv
Möjligheterna och utmaningarna?
4.3 Steg 3: Utveckling av matturism
sid 64
sid 64
sid 67
sid 68
sid 72
sid 74
sid 76
sid 78
5 TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN
Special interest – Matturism
Exemplet Bergum Gunnilse Utveckling
Exemplet Tikitut
Exemplet festa Via – väg 190
Exemplet Retrovägen väg 190
sid 79
sid 80
sid 80
sid 81
sid 81
sid 82
6 REFERENSER
sid 83
7 BILAGOR
Bilaga 1 Enkät för workshops och intervjuer
Bilaga 2 Restaurangföreningens letter of intent
Sammanfattning av förslag i rapporten
7
Hanna Rundqvists vallhund vallar fåren på
Bergums fritidslantgård i Lärjeåns dalgång.
8
1. BAKGRUND
Initiativet till projektet togs av Business Region Göteborgs avdelning Utveckling Nordost
och projektet Stadslandet Göteborg i samråd med det interkommunala samarbetet Lab
190 längs väg 190. Detta utifrån tydliga önskemål från lokala producenter i området som
inspirerats av Göteborg & Co:s forskningsstudie ”Food tourists: Who are they, what do
they want, how do you package offers, and reach them?” (2011-2013).
En viktig bakgrund är att projektet Stadslandet Göteborg arbetat med grön affärsutveckling
för att bryta segregationen i staden och mellan stad och land. I detta arbete har vi haft
kontakt med flertalet lokala producenter i Bergum och Gunnilse som utgör nordöstra
Göteborgs landsbygd. En rad djupgående projekt och forskningsstudier har genomförts.
Detta har bland annat lett till att en livaktig utvecklingsgrupp Bergum Gunnilse Utveckling
bildats.
Det är viktigt i sammanhanget att veta att huvudstråket väg 190 som sammanbinder stad
och landsbygd går från Göta älv och sju mil in till Essunga. Stråkets kulturlandskap har
historiskt varit en central länk i livsmedelskedjan från Skaraborg sedan århundraden.
1.1 Studier och samarbeten
Interkommunalt samarbete
Det fanns redan ett pågående interkommunalt samarbete, Lab 190,
mellan Göteborgs stad, Lerums, Alingsås och Essunga kommuner
m.fl., samordnat av Västarvet, längs väg 190. Det föll sig då
naturligt utifrån samtal att Lab 190-samarbetet var en del av
projektet. Området längs vägen sågs som ett utmärkt
modellområde för denna studie.
I våra olika tidigare projekt har det genomförts flera års dialoger
med lokala producenter, restauranger och handeln längs vägen.
Lokala producenter har i dessa samtal gjort tydligt att de har en
tydlig vilja att samarbeta för hållbar och grön affärsutveckling för
ökad närproduktion och turism.
PROJEKTOMRÅDE
Från Göta älv till Essunga
Forskning om matturism
En viktig bakgrund till projektet var också att Göteborg & Co initierade och var huvudägare
till ett internationellt forskningsprojekt avseende matturism i Europa. Projektet drevs i
samarbete med, och med ekonomiskt stöd av Statens Jordbruksverk och Länsstyrelsen
Västra Götalands län. Andra medverkande var Turistrådet Västsverige och Visit Sweden.
Forskargruppen bestod av Professor Donald Getz, PhD, Professor Tommy D Andersson,
PhD, Richard Robinson, PhD och projektledaren Sanja Vujicic, PhD. Projektet startades
2011 och pågick till 2013. Därefter skrevs boken ”Foodies & Food Tourism” 2013-2014.
Förutsättningarna för matturism
Efter vidare samtal med Göteborgs restaurangförening fann vi en samsyn kring att göra en
tillämpad förstudie för att utröna förutsättningarna för utveckling av matturism i samarbete
mellan lokalproducenter och restauranger i det geografiska området Lab190. Man ville
undersöka möjligheter som fanns för utveckling av matturism och matturismkluster samt
hur det kan gå hand i hand med utveckling av lokal ekologisk närproduktion, förädling och
klimatsmart logistik.
9
Förslag, samarbeten och kompetenser
Mot denna bakgrund togs, våren 2015 efter positiv dialog med Länsstyrelsen i Västra
Götaland och Västra Götalandsregionen, beslutet att lämna in en ansökan om att
genomföra denna studie. Detta som en direkt tillämpad fortsättning av studien ”Food
tourists: Who are they …” och med väg 190 som modellområde.
Förslaget till denna tillämpade förstudie låg i linje med intentionerna i Lab 190 och
förslaget som tagits fram 2015 till den interkommunala utvecklingsplanen för
modellområdet.
Förutom ovan angivna samarbetande parter i projektet inbjöds Göteborgs & Co, Lokal
Producerat i Väst och Turistrådet Västsverige att finnas med som kompetensbärande
organisationer i en referensgrupp,
1.2 Viktiga frågor för projektet
Viktiga frågor som låg till grund för projektet var hur en djupare dialog kan föras med och
mellan restauranger och lokala producenter så att de kan förbättra matchningen av utbud
och efterfrågan. Vilka produkter som finns tillgängliga idag och vilka som efterfrågas av
restauranger och deras gäster. Vad kan och bör stärkas och skapa incitament för att
utveckla matturismen i samarbete mellan stad och land som en del av en långsiktigt
hållbar destinationsutveckling i samarbete mellan olika berörda näringar och aktörer.
Andra centrala frågor är hur stora volymerna är i dagsläget och hur stora volymer som
krävs framöver samt marknadspriser på produkterna. Viktigt är också hur en klimatsmart
logistik ser ut i dag och hur den kan utvecklas.
Vi ville också i studien utveckla en medskapande lärande process om hur hållbar
landsbygdsutveckling bättre än i dag kan gå hand i hand med arbete för hållbar
stadsutveckling med hjälp av lokalekonomisk utveckling och grön affärsutveckling.
Konkreta frågeställningar studien vill besvara enligt ansökan och beslut är:








Hur ser de lokala producenterna på möjligheterna för ökad hållbar lokal
livsmedelsproduktion och ett utökat samarbete mellan producenterna?
Hur ser restaurangerna på utbudet av lokalproducerat ekologiskt livsmedel?
Hur ser restaurangerna och de lokala producenterna på möjligheten att samarbeta
för ökad produktion och tillgång på lokalproducerade ekologiska livsmedel?
Hur kan människors internationella matkultur som finns i de peri-urbana delarna av
det geografiska området bidra till affärsutveckling och internationell
konkurrenskraft?
Hur säkras vägar för utveckling av klimatsmart logistik för matturism?
Finns det nytänkande när det gäller ekosystemtjänster?
Hur kan segregationen brytas i och mellan stad och land genom nya partnerskap?
Hur kan nya partnerskap leda till samarbete mellan stad och land för utveckling av
hållbar livsmedelsproduktion, matturism och matturismkluster?
10
1.3 Kunskaps- och erfarenhetsbas för projektet
Projekt, studier och konferenser som bildar kunskaps- och erfarenhetsgrund för projektet:
1. Förstudien Stadslandet
Om hållbar utveckling och affärsutveckling mellan stad och land 2013. Utveckling Nordost.
2. Matturister – vilka är de …
Göteborg 2013. Göteborg & Co, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Statens Jordbruksverk
3. Eko-logistik projektet
För ökad lokal ekologisk produktion 2014 – 15. Stadslandet Göteborg
4. LAB190 En förstudie 2013
Västarvet Rapport.
5. LAB190 Kartläggning 2014
Västarvet Rapport.
6. Göteborgs lokala handlingsplan för hållbar mat
Göteborgs Miljöförvaltning 2015
7. Utredningsuppdrag Gröna näringen - odlingslotter
AB Framtiden 2015.
8. Rapport ekologisk kyckling för Göteborg
Utveckling Nordost 2014-2015
9. Rapport Grön affärsutveckling Bergum Gunnilse
Utveckling Nordost 2015
10. Grön Produktion – Hur skapar vi förutsättningar för lokal mat
Mistra Urban Future 2015
11. Peri-Urban Agricultural Transformations in Gothenburg Sweden
GU Humanekologiska institutionen – 2015. .
12. IS-COM – Industrial symbiosis for strong communities
A pathfinder project within Climate-Kic 2015 Metodutveckling med lokala livsmedelsproducenter.
Johannebergs Science Park
13. Nationell Agroforestry kongress 13 – 15 november 2015
Arrangör Business Region Göteborg med stöd av Västra Götalandsregionen m.fl.
14. Handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar
Västra Götalandsregionens 2020.
15. Göteborgs Stads Miljöprogram och Klimatstrategiskt program för Göteborg.
16. Samverkansmodell besöksnäringsfrämjare och företag i GR
Business Region Göteborg AB, Göteborg & Co AB, Turistrådet Västsverige AB
11
1.4 Mål och syfte med projektet
Målet med projektet
Att utifrån Stadslandet Göteborg och Lab 190-samarbetet genomföra tre workshops som
ett direkt tillämpat fortsättningsarbete på forskningsstudien "Matturister - Vilka är de…". ta
fram ett underlag för en framtida projektansökning för ett genomförandeprojekt.
Syftet med projektet
Att utifrån projektet stärka och skapa incitament för att utveckla matturismen som en del av
en långsiktigt hållbar destinationsutveckling för Göteborgs stad, Göteborgsregionen och
Västra Götalandsregionen, i samarbete med berörda näringar och aktörer.
Tillämpning
I arbetet med att uppnå målet och syftet har arbetsmetoden varit ett tillämpat
genomförande som öppnar en dialog och skapar nya relationer mellan lokala producenter
och företrädare för restaurangnäringen för att stimulera hållbar affärsutveckling mellan
stad och landsbygd.
I tillämpningen har innefattats att utifrån Stadslandet Göteborg och Lab 190-samarbetet
fortsätta i linje med forskningsstudien ”Food tourists: Who are they, what do they want,
how do you package offers, and reach them?” (2011-2013) genom att i praktiken utgå från
de rön som forskningen visar och tillämpa dessa operativt i framtida livsmedelsstrategier
för ökad ekologisk närproduktion samt matturism.
1.5 Organisation
Projektet har drivits av Business Region Göteborg AB/Utveckling Nordost genom projektet
Stadslandet Göteborg. Styrgruppen har bestått av projektledningen för Stadslandet
Göteborg och projektledningen för Lab 190 inom Västarvet. Som samarbetande
organisation har också Göteborgs Restaurangförening deltagit aktivt i projektet.
Referensgrupp
Förutom de samarbetande parterna har Göteborg & Co, Turistrådet Västsverige,
Lokalproducerat i Väst och Länsstyrelsen i Västra Götalands län deltagit i referensgruppen
samt deltagit i rådgivande möten. Gruppen har bestått av:













Lena Björkqvist, Länsstyrelsen Västra Götalands län
Eva-Lena Albihn, Business Region Göteborg AB
Björn Ohlén, Västarvet/Västra Götalandsregionen
Anders Nilsson, Västarvet/Västra Götalandsregionen
Åsa Qvist, Lerums kommun
Anita Holmer Persson, Essunga kommun
Anna Davidsson, Alingsås kommun
Wenche Lerme, Göteborgs kommun, Stadsförvaltningen i Angered
Lena Hamberger, Göteborg & Co
Evelina Svaninger, Lokalproducerat i Väst
Marie Linde, Turistrådet Västsverige
Dan Melander, Projektledare Business Region Göteborg / Utveckling Nordost
Sanja Vujicic, PhD, Bjerkne & Co
12
Operativ projektorganisation:




Projektledare: Dan Melander - Projektledare Stadslandet Göteborg/Utveckling Nordost,
Business Region Göteborg AB
Forsknings- och utvecklingsledare: Sanja Vujicic, PhD, Bjerkne & Co
Filippa Bohlin – kommunikatör intervjuverksamheten i projektet.
Kalle Karlsson – praktikant Utveckling Nordost
Ett forskningsrelaterat team med internationella och nationella erfarenheter har också varit
delaktiga som rådgivare i olika delar av projektet.
Finansiering
Projektet finansieras av Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen
och Business Region Göteborg AB.
Presentation av deltagande organisationer
Business Region Göteborg/Utveckling Nordost
Projektägare till denna studie har varit Business Region genom avdelningen Utveckling
Nordost och projektet Stadslandet Göteborg. Utveckling Nordost var från början ett eget
utvecklingsbolag 2011 till 2014 för hållbar utveckling i Nordöstra Göteborg. Genom bolaget
genomfördes ett av Sveriges största EU-projekt för hållbar stadsutveckling med
stadsdelarna Angered och Östra Göteborg som fokusområden. Verksamheten är nu en
permanent verksamhet genom Business Region Göteborg AB.
www.businessregion.se
Projekt Stadslandet Göteborg
Stadslandet Göteborg är ett tvärsektoriellt samarbetsprojekt som drivs av Business
Region/Utveckling Nordosts verksamhet. Stadslandet Göteborg var från början en
förstudie som genomfördes 2013 med fokus på möjligheter för bland annat hållbar
stadsutveckling och lokalekonomisk utveckling för att bryta segregation i staden och
mellan stad och landsbygd.
En lång rad studier och initiativ inriktade på utveckling av klimatsmart ekologisk,
livsmedelsproduktion, förädling och försäljning har sedan genomförts. Något som lett fram
till denna studie.
13
Lab 190 med samarbetande kommuner
Lab 190 är en samverkansplattform med en
interkommunal utvecklingsplan som omfattar ett
område om fyra kilometer längs med båda sidor av
riksväg 190, sammantaget sju mil från Nossebro in till
Göteborg. Det är i denna samverkan ett
modellområde för hållbar utveckling och helhetssyn på
landskapets värden som sammanbinder städer,
tätorter och landsbygder. I samarbetet ingår
Göteborg/SDF Angered, Lerums kommun, Alingsås
kommun, Essunga kommun Göteborgsregionens
kommunalförbund, Västarvet/VGR samt
Länsstyrelsen.
Området är en grön kil med sammanhållen
jordbruksmark från Nossebro och ända in i storstaden
Göteborg. Den är en viktig del för utvecklingen av
Göteborgsregionen med ett arbete som har sin
utgångspunkt i Europeiska landskapskonventionen.
LAB 190 området
Väg 190 utgör inte ett huvudstråk i
Göteborgsregionens strukturbild. Det är ett
pendlingsstråk och den gröna kilen länkar in till den
norra delen av strukturbilden för Skaraborg.
Översiktskarta LAB190 Länsstyrelsens, Lantmäteriet; NVDB,
ESRI Inc, RAÅ, SGU, Sjöfartsverket, SMHI, SVO, SCB, SJV,
PM, Bergsstaten, SLU, DIRNAT.
Samverkan initierades av Västarvet hösten 2013 och inleddes med en studieresa längs
väg 190 samt ett uppföljande seminarium. Vid det senare seminariet enades deltagarna
om att mat, turism och infrastruktur var tre angelägna teman att inleda samverkan kring.
Arbetet har sedan drivits i en arbetsgrupp med representanter från parterna.
Viljeinriktningen har förankrats genom ett samverkansavtal.
Under 2014 har en kartläggning av området genomförts med en rad dialogmöten. Utifrån
ovanstående tre teman. Kartläggningen har utgått från dialogmöten med aktörer i området.
Dessa har följts upp med projektverkstäder och en enkät. Förslag har sedan arbetats fram
till en interkommunal utvecklingsplan. Planen bearbetades på ett seminarium den 13
oktober 2015 där politiker och tjänstemän från samtliga parter deltar.
Efter justeringar är förhoppningen är att den skall antas av samtliga parter. Dokumentet är
ett inriktningsdokument med handlingsplan.
www.vastarvet.se
www.vastarvet.se
www.essunga.se
www.alingsas.se
www.goteborg.se
www.lerum.se
www.grkom.se
14
Göteborgs Restaurangförening
Göteborgs Restaurangförening ”Smaka på Göteborg” startades 1999 som ett samarbete
mellan Göteborg & Co och restaurangnäringen i Göteborg. Dels för att bygga upp och
profilera Göteborg som kulinarisk destination men också för att främja medlemmarnas
ekonomiska intressen. Den är ett samarbete mellan 43 restauranger. Här hittar man allt
från förstklassiga gourmetrestauranger till trendiga uppstickare och enklare snabbmat.
Smaka på Göteborg arbetar även med att stärka relationerna till lokala producenter och
leverantörer samt att gemensamt verka för att säkra en hög kvalitetsnivå på de råvaror
som restaurangerna arbetar med. Förutsättningar för att få vara med i Smaka på
Göteborg är att man är medlem i Visita – Svensk besöksnäring, att man har en publik
restaurang belägen i Göteborg samt att man senast 2016 har någon form av
miljödiplomering.1
www.goteborg.com/smaka-pa-goteborg
Presentation av övriga deltagande organisationer i referensgruppen
Länsstyrelsen I Västra Götaland
Länsstyrelsens arbete med att utveckla landsbygden går bland annat ut på att stödja olika
aktörers idéer och engagemang så att det blir lättare att driva företag, finna sysselsättning
och få en attraktiv livsmiljö. Vi tar tillvara varje bygds unika förutsättningar och bidrar
därigenom till en god utveckling.
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 består av stöd och ersättningar som är till för att
utveckla landsbygden. Miljö, hållbar utveckling och innovation är prioriterat.
www.lansstyrelsen.se/VastraGotaland
Göteborg & Co
Göteborg & Co har till uppgift att marknadsföra och medverka i utvecklingen av Göteborg
som turist-, mötes-, och evenemangsstad.
Tillsammans med stadens aktörer inom besöksnäringen driver vi en långsiktigt hållbar
utveckling av Göteborg och destinationen. Syftet är att utveckla Göteborg till en ännu mer
attraktiv stad att leva och verka i samt att besöka. Tillsammans med medarbetare,
offentliga och privata aktörer ska vi erbjuda hållbara, attraktiva och unika
besöksupplevelser.2
Se vidare: www.goteborgco.se
Lokalproducerat i Väst (LPIV)
LPIV erbjuder rådgivning och coachning till producenter i sina nätverk inom bland annat
ekonomi, företagande, produktutveckling, försäljning, marknadsföring, varumärkesarbete,
miljö, effektivisering och logistik med mera. LPIV tillhandahåller också nätverk till
producenter där företagen skall se varandra som kollegor istället för konkurrenter. Utöver
detta så stöttar LPIV bland annat med olika event, kompetensutveckling,
omvärldsbevakning.
1
2
http://www.goteborg.com/smaka-pa-goteborg/
http://corporate.goteborg.com/om-goteborg-co/betydelsen-av-var-verksamhetaa/?lang=sv
15
Smaka på Västsverige är ett samarbete och varumärke som ägs och drivs av Turistrådet
Västsverige och Lokalproducerat i Väst sedan 2007. Man vill göra det lättare för människor
att upptäcka mat, producenter, gårdsbutiker och resmål i Västra Götalandsregionen.
Utöver rådgivning och nätverk stöttar LPIV med kompetensutveckling och kanaliserar
producenternas behov av kompetensutveckling genom kontakter med organisationer som
kan genomföra utbildningarna. Man arbetar mycket med samverkan och samarbete med
andra organisationer både kring annan rådgivning som kan erbjudas till producenterna
samt för att stötta och driva en positiv utveckling i branschen.
LPIV startade 2007 som ett gemensamt initiativ mellan Västra Götalandsregionen och
Länsstyrelsen för att stötta den småskaliga livsmedelsindustrin i hela regionen.
Länsstyrelsen och regionen är huvudsakliga finansiärer till verksamheten. 3
www.lokalproducerativast.se
Turistrådet Västsverige
Turistrådet Västsverige som bildades 1999 är ett offentligfinansierat aktiebolag utan enskilt
vinstintresse. Bolaget ägs av Västra Götalandsregionen. Verksamheten syftar till att driva
besöksnäringsutveckling i samverkan med inhemska eller internationella partners och öka
konkurrenskraften hos regionens företag.
Turistrådet Västsverige arbetar med kompetensutveckling och marknadskommunikation
och är en plattform för samverkan.
www.turistradet.com
3
http://lokalproducerativast.se/om-lokalproducerat-i-vast/
16
2. PROJEKTETS GENOMFÖRANDE
Följande del av rapporten är:
a. Projektredovisning
b. Arbetsmaterial för hållbar affärsutveckling i modellområdet.
c. Underlag för vidare projektutveckling och skrivande av projektansökningar
Kapitlens ordning och innehåll
1
Genomförande av workshops och djupintervjuer
2
Resultat från workshops och enkät / djupintervjuer
3.
Marknad och samarbeten
4.
Nästa Steg
2.1 Workshops och intervjuer
Förutsättningar för workshops och djupintervjuer
För att utveckla matturism i samarbete mellan lokalproducenter och restauranger är det
grundläggande att göra klart hur förutsättningarna ser ut för kvalitetsmässigt relevant
hållbar lokal ekologisk livsmedelsproduktion i det geografiska området Lab 190. Detta för
att utveckling av matturism och matturismkluster måste gå hand i hand med utveckling av
den lokala produktionen, förädlingen, klimatsmart logistik, med mera.
För utvecklingen av en långsiktigt hållbar livsmedelsstrategi för ökad ekologisk och socialt
hållbar närproduktion och destinationsutveckling har det varit viktigt att lyssna in vad
lokalproducenter, restauranger och andra berörda aktörer i turist- och besöksnäringen är i
behov av. Tre workshops genomfördes i projektet.
Det genomfördes också intervjuer med 45 producenter i Göteborgs, Lerums, Alingsås och
Essunga kommuner.
2.2 Urval workshop 1: Lokalproducenter
Urval steg 1
Personer/företag som under 2014 sökt jordbrukarstöd från Länsstyrelsen Västra
Götalands län i någon omfattning och som finns inom ett avstånd på fyra kilometer runt
väg 190 i kommunerna Göteborg, Lerum, Alingsås och Essunga.
Urval steg 2
I detta område genomförde Lab 190 under 2015 en enkät till 400 lokalproducenter, vilka
genererade 150 svar.
17
Förstudien Lab 190 – urval, fokus och möjligheter
Förstudien Lab 190 som rörde samarbetet längs väg 190 har varit den laborativa miljö, för
långsiktiga lär- och utvecklingsprocesser där frågor om ohållbarhet och hållbarhet har
ingått som en självklar del av analyserna i arbetet.
Inom området finns ett stort antal jordbruksföretag i mycket varierande storlek. De små
producenterna och de med störst förädlingsgrad finns närmast storstaden medan de
största producenterna med stordriftsproduktion finns i Essunga kommun.
Turismen i Lab 190- området
Området har ingen utvecklad turism idag men goda förutsättningar för både natur-, kulturoch matturism. Det finns få företag inom turistnäringen i området. Det finns mycket få
övernattningsmöjligheter och Bed & Breakfast är de med högst komfort. Hotell saknas helt.
Urval steg 3
Ett drygt sextiotal av de 400 lokala företagen angav att de var intresserade av fortsatt
information och samarbete. Det är dessa som kontaktades för enkät och djupintervjuer i
denna studie.
Dessa sextiotalet företagare delades in i grupper utifrån egna uppgifter om huvudsaklig
produktion och - i förekommande fall - produktion och omsättningstal hämtade från
allabolag.se.
Eftersom Lab 190:s urval i stort saknade odlare, skedde ytterligare efterforskningar på
producenter av frukt- och grönt i kommunerna genom kontakter med Länsstyrelsen Västra
Götalands län, Lantbrukarnas Riksförbund och odlare. Det genererade ytterligare en
handfull producenter, flest potatisodlare.
Det slutgiltiga urvalet gjordes på basis av omsättning, ekologisk/konventionell produktion
fördelad på dels grönsaker/frukt/potatis, dels nöt/lammkött.
Workshop 1 - deltagare
Den första workshopen genomfördes med lokala producenter den 26 oktober 2015 (se
bilaga 1 för diskussions- och frågeformulär). Deltagare under workshopen med
lokalproducenterna var:







Dan Hallbäck, Borvås, Spannmål och skog
Janne Pettersson, Jannes Honung AB
Susanne Dickson, Vikaryds Köttbod, Alingsås
Per-Olof Gustafson, Tomte Potatis
Ewa Vikingson, Kullingens Kalvdans, Vårgårda
Annica Ehrman, Häljereds mjölkgård, Olofstorp
Gustav Ahlqvist, Lammet och Bonden
Andra deltagare under samma workshop var:





Björn Ohlén, Västarvet/Västra Götalandsregionen
Anders Nilsson, Västarvet/Västra Götalandsregionen
Petra Kroon, Essunga Kommun
Dan Melander, Business Region/Utveckling Nordost
Sanja Vujicic – Bjerkne & Co
18
2.3 Intervjuer med lokalproducenter
Djupintervjuer har genomförts, utifrån ett framtaget frågeunderlag, med 45
lokalproducenter fördelade Alingsås-, Essunga- och Lerums kommun, (se frågeformulär till
lokalproducenter bilaga 2).
Kommun
Antal kontaktade
lokalproducenter
Inget svar från
lokalproducent
Vill inte
delta
Alingsås
Essunga
Göteborg
Lerum
Totalt
21
13
16
11
61
6
3
0
5
14
1
0
1
0
2
Antal
besvarade
enkäter
14
10
15
6
45
Urvalet av 61 lokala producenter, av vilka 45 har svarade, har baserats på fördelningen:





Bästa möjliga fördelning av producenter mellan kommunerna
Mikroföretagande, små, medelstora och större
Stadsbrukare, unga entreprenörer, erfarna äldre producenter
Lamm, nöt, fläsk, kyckling, rotfrukter, grönsaker
KRAV-godkända, ej kravgodkända, ekologiska och konventionella.
2.4 Urval workshop 2: Restauranger m.fl.
Workshop 2 – urval restauranger samt andra aktörer från turist- och
besöksnäringen
Restauranger och hotell utgör den största delen av turist- och besöksnäringen när
det gäller mat. Därför har det varit viktigt att initialt samla de största aktörerna i
Göteborgsregionen för att ta reda på vad deras behov, önskemål och utmaningar
är.
Workshop med representanter från restaurang-,turist- och besöksnäringen den 4 november 2015
19
Workshop 2 - deltagare
Den andra workshopen genomfördes med representanter från restaurang-, turist- och
besöksnäringen den 4 november 2015 (se Bilaga 1 för diskussions- och frågeformulär).
Deltagare under workshop var:













Bengt Linde, Ordförande i Göteborgs Restaurangförening
Christer Johansson, Ordförande i Visita – Svensk besöksnäring Väst
Stefan Karlsson, Årets Kock 1995 och en av Sveriges främsta kockar
Håkan Thörnström, Prisbelönt och en av Sveriges främsta kockar
Mats Rofors, Restaurangchef, Gothia Towers
Thomas Sjöstrand, Restaurangchef och vice VD på Liseberg AB
Claes Emanuelsson, Affärsområdeschef, Liseberg AB
Dan Melander, Projektledare Stadslandet Göteborg/Utveckling Nordost, Business
Region Göteborg AB
My Adria, Lokalt Göteborg HB
Filippa Bohlin, Stadslandet Göteborg/Utveckling Nordost, Business Region
Göteborg AB
Lena Hamberger, Matansvarig, Göteborg & Co
Claes Bjerkne, Bjerkne & Co
Sanja Vujicic, Bjerkne & Co
2.5 Workshop 3: Lokalproducenter och restauranger m.fl.
Workshop 3 – urval lokalproducenter och restauranger samt andra aktörer från
turist- och besöksnäringen
Inför den tredje workshopen har logistiska lösningar och hubbsystem studerats utifrån
praktik och erfarenheter från det Eko-logistik projekt som genomförts av Stadslandet
Göteborg. Under 2014 – 2015 skedde samarbete och rådgivning med Lokalproducerat i
Väst rörande transport och logistik kopplat till närproduktion av livsmedel, liksom
Trafikkontoret, Chalmers avdelning för logistik och transport, Handelshögskolan vid
Göteborgs Universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet. På Chalmers har det varit Sönke
Behrends tekn. Dr. och Claes Bohman på Institutionen för logistik och transporter som
varit sakkunniga och arbetat fram underlag för närlogistikfrågorna.
Förberedande arbete logistik
En workshop genomfördes 17 december 2015 med sakkunnig från:




Anders Roth - IVL Svenska Miljöinstitutet– tidigare ansvarig i många år för frågor
som rör klimatsmarta transporter och logistik, Trafikkontoret Göteborgs stad.
My Arda – Lokalt Göteborg. Sakkunnig i praktisk tillämpning av närlogistik och
utlämningshubbar.
Lars Bern - Områdesansvarig Kluster & Innovation, energi, demonstrationsprojekt,
Innovationsutveckling.
Per Österström – Gruppchef transporter och fordon, fordonsindustri,
Transportindustri, klusterutveckling.
Fokus var att undersöka hur klimatsmart och fungerande logistik samt hubbsystem skulle
kunna utvecklas på ett ekonomiskt och miljömässigt sätt.
20
Kooperativ utveckling
Ett antal vinkooperativ i Frankrike har studerats samt viss benchmarking i Sverige och
utomlands har gjorts för att få en insyn kring kooperativ för lokalproduktion, transport och
distribution.
Workshop 3 - deltagare
Den tredje workshopen arrangerades den 23/2 2016 med restaurangföretagare, lokala
producenter, andra aktörer från turist- och besöksnäringen, akademi och förvaltningar.
Deltagare i workshop 3 var:


















Eva Andersson – Ansvarig trädgårdsmästare på Lärjeåns Kafé & Trädgårdar
Gustav Ahlqvist, Köttproducent Lammet och Bonden
Marie Alminger, tf. Prof., Inst. för Livsmedelsvetenskap Chalmers tekniska
högskola
Joel Arvidsson, Restaurangchef, Gothia Towers
William Bailey, Kajodlingen Göteborg
Martin Berg – Planeringsledare för Stadsbruk Göteborg på Fastighetskontoret.
Claes Bjerkne, Bjerkne & Co
Claes Emanuelsson, Affärsområdeschef, Liseberg AB
Lena Hamberger, Matansvarig, Göteborg & Co
Luan Hani, Liseberg AB
Christer Johansson, Ordförande i Visita – Svensk besöksnäring Väst
Kalle Karlsson, Praktikant Business Region Göteborg – assisterande i projektet.
Bengt Linde, Ordförande i Göteborgs Restaurangförening
Dan Melander, Projektledare, Stadslandet Göteborg/Utveckling Nordost,
Business Region Göteborg AB
Susan Runsten, Verksamhetschef, Stadslandet Göteborg/Utveckling Nordost,
Business Region Göteborg AB
Mats Rydehell, PhD, innovationsrådgivare Chalmers tekniska högskola
Sanja Vujicic, Bjerkne & Co
21
3. PROJEKTETS RESULTAT
I följande avsnitt redovisas en sammanfattning av de samtal som förts, det arbete som
gjorts och de svar som givits vid de workshops och djupintervjuer som genomförts. Fokus
har varit grundförutsättningarna för att utveckla de enskilda och gemensamma mervärden
som kan möjliggöra en inkluderande och hållbar matturism.
3.1 Långsiktigt hållbar produktion
För att skapa en hållbar stads konsumtion - och regionalutveckling med fokus på
långsiktigt hållbar produktion, försäljning, distribution och av ekologiska och
närproducerade produkter är det relevant att se system och processer utifrån ett helhetsoch bottom-up perspektiv.
Grunden måste byggas upp utifrån det lokala samhällets och företagens kunskap och
erfarenheter i sin bransch och näring i direkt kontakt med kunder, besökare och turister.
De offentliga lokala, regionala och nationella aktörerna fyller en viktig roll genom att
långsiktigt stötta och stimulera företagarnas utveckling lokalt. Detta perspektiv skapar
förutsättningar för positiva ekonomiska, sociala, kulturella och miljömässiga effekter.
Långsiktigt positiva effekter
De långsiktigt positiva effekterna som lyfts i samtalen menar man kan möjliggöras genom
detta och framtida arbete (se kapitel Nästa steg) är att:






Höja livskvaliteten för människor som bor i stad, regionen och på landet i form av
sysselsättning.
Öka inkluderingen av utrikesföddas och nyanländas kunskaper inom produktion,
förädling, restaurang, handel och turism med mera.
Öka behovet och intresset bland människor att äta ekologiskt och närproducerad
mat (kravmärkt och socialt hållbart).
Stärka matturism och turismen generellt för invånarna i Göteborg och regionen
samt öka antalet matturister.
Nya innovativa klimatsmarta samarbetsformer för hållbar lokalekonomisk
utveckling mellan stad och landsbygd.
Nya företag och ett stort antal nya hållbara arbetstillfällen skapas.
Vardagsutmaningarna
För att skapa dessa positiva effekter är det nödvändigt att få en bild av hur
vardagsutmaningarna ser ut för lokalproducenter och restauranger (besöks- och
turistnäringen). Under våra workshops med representanter från de olika leden – från jord
till bord – lyftes det fram ett antal konkreta utmaningar.
Utmaningarna kretsar kring vägarna till utveckling av ökad produktion, mark, utbud
(produktion och volym), kvalitet på produkterna, logistik och efterfrågan (från såväl
offentliga aktörer som restauranger) samt pris och kostnader i alla led.
22
Struktur för rapportens resultat
Kapitlen och dess avsnitt följer en gemensam struktur av värden och kvalitéer som kan
förstärka varandra från mark till efterfrågan/marknad och som var och en kan bidra till
ekonomisk bärkraft.
I figuren nedan visas en översiktsbild kring hur processen för produktion, försäljning,
distribution och konsumtion kan se ut.
Detaljerade beskrivningar runt varje område i figuren nedan följer därefter kommentarer
från deltagare i workshopsen och djupintervjuer.
Marknad och
efterfrågan
Innevånare i Göteborg
och region, turister
Restauranger
I stad och region
Sälj kanal
Logistik
Småskalig och
storskalig
Produktion
Småskalig och
storskalig
Mark
Tillgång till mark
och möjligheter
3.2 Mark
Följande avsitt är en bakgrundsbeskrivning av hur
markarealanvändningen ser ut i dag i de deltagande kommunerna
Vi står inför ett betydande skifte i synen på stadens, de stadsnära och
landsbygdens naturområden, grönområden och odlingsmarker i
samspel. Det handlar då om helt nya perspektiv i synen på ekonomisk
utveckling i bruket av ekosystemtjänster och klimatsmart
affärsutveckling med social hållbarhet och potential för ett stort antal
nya arbetstillfällen.
23
Markanvändning Göteborg
Göteborgs lokala handlingsplan för hållbar mat
Göteborgs stad tog 2015 genom Miljöförvaltningen i samverkan
med en lång rad förvaltningar och organisationer i staden fram
en lokal handlingsplan för hållbar mat. Detta skedde också i
samarbete med andra Europeiska städer i projektet Sustainable
Food in Urban Communities.
Planen lyfter fram behovet av att utveckla en livsmedelsstrategi
för staden i en situation då vi har blivit extremt beroende av
importerade industriproducerade livsmedel och vår
livsmedelssäkerhet kraftigt har minskat. Samtidigt har efterfrågan
på lokalproducerade ekologiska livsmedel ökat lavinartat.
Markanvändningsfrågorna och frågorna om livsmedelssäkerhet blir mot denna bakgrund
alltmer centrala så väl i stad som land i ett sådant systemskifte.
Systemskifte och nytänkande
Vi står i ett paradoxalt systemskifte där den traditionella storskaliga
livsmedelsproduktionen har betydande lönsamhetsproblem. Detta i en situation då
efterfrågan på ekologisk närproducerade livsmedel ökat dramatiskt.
Samtidigt har bara de senaste åren flera hundra tusen asylsökande kommit till vårt land
där många av dem har erfarenheter av gröna näringar i kedjan från jord till bord vad gäller
såväl små- som storskalig lokalproduktion. Här finns betydande möjligheter för gödbäddar
till idéer och metoder vad gäller uthållig matproduktion att gå hand i hand med kulturell
mångfald och ekonomisk utveckling.
Internationella erfarenheter visar att vi står inför möjligheten av ett stort systemskifte vilket
innebär behov av nytänkande och innovation i planering, regelverk och grön
affärsutveckling.
Markanvändning och satsningar på lokal och ekologisk produktion i Göteborg
Göteborgs stad vill ta alltmer hänsyn till naturresursernas
och jordbruksmarkens olika värden och satsa på ett
offensivt arbete för ökad lokal produktion i staden och
dess peri-urbana områden. Cirka 4 500 hektar (cirka 10
procent) av Göteborgs landareal utgörs av jordbruksmark,
åkermark och betesmark. De största arealerna återfinns
på norra Hisingen och i Angered. Stora delar av arealen
betas av hästar på Hisingen. I Angered är det mest bete
av nötboskap och får samt vallodling.
Göteborgs stad är den största markägaren och äger 55 procent av kommunens totala
areal och cirka 3000 hektar jordbruksmark som till största delen utarrenderas. 1650 hektar
är åkermark och 1130 hektar är betesmark. Endast ett fåtal jordbrukare är
heltidssysselsatta.
Foto nederst på sidan: Utveckling Nordost
24
Utmaningar för nytänkande och modernisering av markanvändning
Utmaningar för modernisering av markanvändning, matproduktion och ekosystemtjänster
för livsmedelsproduktion i tätortsnära områden är:

Planen för mer långsiktig stadsbruksareal behöver vidareutvecklas för en hel del
mark som i dag är låst på korttids-arrenden i väntan på att bebyggas. Nytänkanden
och nya regelverk behöver skapas för ökad lokal produktion

Stora arealer, framför allt på Hisingen, brukas i dag för bete för hästar. Nya
samarbetsformer med hästägarna och staden behövs för att frigöra mer av sådan
mark för lokal produktion. Idag växer till exempel stora arealer skogsmark igen och
behöver bete.
Från stagnation till innovation i markanvändning
Allt fler marker växer igen och förslyas samtidigt som allt mindre resurser finns för ökad
biologisk mångfald i staden. En innovativ planering av staden och entreprenörskap för
ökad lokal livsmedelsproduktion i bruket av ekosystemtjänster skulle kunna skapa en
ekonomisk utveckling som också säkrar mål om ökad biologisk mångfald liksom grön
affärsutveckling, ökad ekologisk produktion och nya jobb.
Nya lösningar och förändringar av regelverk och planer behövs utifrån ett ekosystemtänk
när det gäller konflikter mellan stadsbyggnad, regelverk för markanvändning i staden och
regionen samt lokal livsmedelsproduktion.
Nya innovativa och socialt hållbara planeringsmässiga
lösningar behöver också prövas och utvecklas i de
intressekonflikter som kan uppstå mellan boende och
lokala livsmedelsproducenter i staden och i stadens
peri-urbana områden.
Betydande arealer, grönytor, naturmarker, ängs- och
åkermarker skulle kunna tas i bruk genom klimatsmart
och ekosystembaserat naturbruk, skogsbruk,
stadsbruksodling, djurhållning och jordbruk. Detta skulle kunna vara till gagn för biologisk
mångfald, försköning av staden, social hållbarhet, affärsutveckling och matturism.
En innovativ och banbrytande livsmedelsstrategi till stöd för nya affärsmodeller behövs för
staden och för samarbetet mellan stad och land för kraftigt ökad ekologisk livsmedelsproduktion kopplat till social hållbarhet, grön affärsutveckling och nya jobb.
Illustration Dan Melander
Foto Inga Lisa Adler
25
Nordöstra Göteborgs stadsbygd och landsbygd
Behovet av fler betande djur i Bergumsdalen och för skogsbetet på Vättlefjäll är betydande
för att stoppa förbuskning och igenväxning. Behov av odling av grönsaker, bär och frukt
genom ekosystembaserad produktion är än större.
Besöksfrekvensen i området ökar kraftigt för friluftsliv, Göteborgs- och europeisk turism.
Brunmarkerat - stadsbygd
Övrig landsbygd
Grönmarkerat kommunägd mark Angered
Blåmarkerad detaljplanerad mark
Gulmarkerat – jordbruksmark
Totalt ca 777 ha – 12 arrendatorer
Gulmarkerat – värdefull ängs o. hagmark
Totalt ca 358 ha
Naturreservat på Vättlefjäll 2 369
Natura 2000 1626 ha
Natura 2000 längs Lärjeån
26
Göteborg ett unikt stadsland
Drygt 5 000 ha (cirka 10 procent) av Göteborgs landareal utgörs av jordbruksmark, det vill
säga åkermark och betesmark. De största arealerna återfinns på norra Hisingen och
utmed Lärjeåns dalgång.
Betesmarken ligger till stor del inom föreslaget
naturreservat för Lärjeåns dalgång. Samlad
kommunägd jordbruksmark med en brukare finns
kring Häljeröds gård och Gunnilse mellangård.
Kommunen äger cirka hälften av åkermarken på
Hisingen med de största arealerna kring Säve
och Björlanda. Det finns också mindre arealer, i Södra Skärgården och huvudsakligen
privatägda i södra Askim. Det finns även jordbruk inom de bebyggda delarna av staden till
exempel vid Välen och i Amhult. En stor del av jordbruksmarken är utarrenderad för
diverse aktiviteter, huvudsakligen hästrelaterade.4
Göteborgs Stad äger en hel del betesmark som håller på att växa igen och i
Naturvårdsplanen konstateras att det vore intressant att utöka skogs- och utmarksbete för
att återskapa gamla betesmarker i naturreservaten.5
Markanvändning Lab 190-området
Utifrån Statens Jordbruksverks statistik uppskattas arealen brukad åkermark ha minskat
med en femtedel i Göteborgs, respektive Lerums kommun det senaste decenniet.
Samtidigt har andelen betesmark vuxit. I Essunga och Alingsås är andelen åkermark i det
närmaste oförändrad under perioden. I Essunga minskar betesmarken medan den ökar i
Alingsås. Odlingen består i huvudsak av spannmål, foder, baljväxter med mera.
Matpotatis är en gröda på tydlig nedgång i samtliga kommuner. Alströmers Alingsås har till
exempel gått från 35 till 0 hektar potatis sedan 1994. Den ekologiskt brukade åker- och
betesmarken (2009 till 2014) har minskat i Lerums kommun, varit oförändrad i Göteborg,
men ökat med drygt 30 procent i Alingsås och Essunga.
Grönsaker faller under kategorin trädgårdsodling där statistik inte finns på kommunnivå
men djupintervjuerna visar att det finns få grönsaksproducenter i kommunerna.
I riket som helhet har de under de senaste åren skett en klar uppåtgående, nu något
avtagande, trend i produktionsvärde för såväl frilands- som växthusodling av köksväxter
och bär. Enligt Jordbruksverket råder guldläge för ekologisk grönsaksodling och mellan
2012 och 2014 ökade den ekologiska grönsaksodlingen med 20 procent.6
Den kartläggning av jordbruket i de fyra kommunerna som genomfördes av Lab 190 visar
att cirka 60 % av respondenterna håller på med odling, resten djurhållning. En
övervägande majoritet, drygt tre fjärdedelar av odlarna ägnar sig åt spannmål och/eller
foder. Mycket få lokalproducenter odlar frukt, grönsaker eller potatis. Inom djurhållningen
dominerar nöt på cirka 40 %, häst cirka 30 % och får cirka 20 %.
Vad gäller marktillgången i Alingsås, Essunga och Lerum har respektive kommun
tillfrågats för mer exakt marktillgång utöver Jordbruksverkets markuppgifter från 2010, men
det har varit svårt att få fram dessa uppgifter.
4
(http://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Översiktsplan%20%20Jordbruksområden-Översiktsplan%20-%20utställningPlanförslag%20del%201/$File/del1_planforslag_utst_web.pdf?OpenElement).
5
(http://goteborg.se/wps/wcm/connect/0c8338cb-0080-418f-b9aae93a3fa03a4e/Naturvardsprog.pdf?MOD=AJPERES)
6(http://www.jordbruksverket.se/pressochmedia/nyheter/nyheter2015/guldlageforekologiskgronsaksodling.5.566673b
01501fd7f99d8d718.html)
27
3.3 Produktion
Lab 190:s tidigare kartläggning
Utifrån Lab 190:s tidigare kartläggning av lokalproducenter och deras
intresse att delta i denna studie har det under våra workshops
diskuterats ett antal områden inom produktion som anses vara
utmanande och behöver underlättas/lösas. Detta för att förverkliga idén
om en långsiktigt hållbar produktion, försäljning, distribution och
konsumtion av ekologiska och närproducerade produkter. Områdena är
produkt, volym, kvalitet, pris och byråkrati, vilka presenteras nedan.
Mat och samverkan
Ur ett matperspektiv finns det endast lite samverkan mellan lantbruksföretagen i området
kring exempelvis distribution och få är anslutna till Lokalproducerat i Väst. Många av
lantbrukarna är äldre, nästan hälften är över 60 år av de som svarat på Lab 190-enkäten
men ändå är det nästan 80 procent av de svarande som tänker bibehålla eller öka sin
verksamhet. Spannmål och produktion av djurfoder är dominerande och det finns mycket
få grönsaks- och frukt/bärodlare inom området.
Mot bakgrund av att området under början av 1900talet hade en omfattande odling och spelade en viktig
roll för livsmedelsförsörjningen till Göteborg finns det få
grönsaksproducenter. Flest finns i och närmare
Göteborg. I Essunga är gårdarna större med mer
konventionell produktion. Det finns ett fåtal
restauranger med tydlig profil och kvalitet inom området
med flera enklare lunchrestauranger. Det finns några
caféer med profil och fler om en räknar in alla
fikamöjligheter i tätorterna.
Produktion och samarbete med restauranger
En majoritet av lokalproducenterna önskar ökad samverkan med restaurangerna och
kockarna. Nedan presenteras positiva kommentarer från lokalproducenterna gällande
produktion och samarbete med restaurangerna.
Produktion och samarbete med restaurangerna
+ Samarbete med restaurangerna
+ Medfinansiering av produktion
+ Lokal förädling
+ Säkerställande av återkommande beställningar från till exempel
restauranger
+ Kockarna är de bästa marknadsförarna
+ Goda kontakter med lokala återförsäljare
+ Hushållningssällskapets rådgivning
+ Gårdsbutiker/egen försäljning
- Sviktande lönsamhet
- Aktörer har inte tid att köpa direkt från gårdar
- Den egna åldern
- Ingen vill ta över
- Det sviktande klimatet
28
Workshop 1 och enkät / djupintervjuer med 45 lokala producenter
Workshop 1 och djupintervjuer hade fokus på de lokala producenternas
situation, förutsättningar, produktion, samarbete, utveckling och
framtidsplaner.
Många av de lokala producenterna hade inte möjlighet att delta i våra
workshops. Därför följde vi upp workshopen med de lokala
producenterna med ett större arbete med personliga djupintervjuer
genom besök eller per telefon. Dessa intervjuer gjordes utifrån bärande
frågeställningar i projektet. Se bil.
Alla intervjuade informerades om att resultatet av intervjuerna har för avsikt att bidra till
samverkan för ökad lokal produktion och sökandet av möjliga vägar för att utifrån detta
utveckla matturismen.
I avsnittet A redovisas svaren av våra djupintervjuer i form av dels skattningar på ställda
centrala utvecklignsfrågor.
Hanna Rundqvist
Lokala producenter
Lokala producenter
1 – mycket lågt
2 – svagt
3 – medel
4 – hög
5 – mycket hög
Lokala producenter
Skattningarna av svaren graderas enligt skala 1 – 5.
Karl Nilsson
Roland Hermansson
Sasha Faminoff
Statistik lokal produktion
Statistiken när det gäller den lokala produktionen måste bedömas utifrån att det är en i
huvudsak muntlig redovisad indikation som i vissa fall kan innehålla möjligheter för
felskattningar åt ena eller andra hållet. I stora drag fångar det dock väl hur produktionen
ser ut i dag hos de tillfrågade.
Personliga berättelser och synpunkter
Det har varit centralt i djupintervjuerna att fånga de personliga berättelserna som speglar
hur de lokala producenterna ser och upplever hinder, drömmar och möjligheter för
utveckling av den lokala livsmedelsproduktionen kortsiktigt och långsiktigt.
Frågorna är grupperade med följande huvudrubriker:
A. Allmänna frågor – Hur ser det ut i dag och i framtiden?
B. Vad produceras lokalt?
C. Kompetens?
D. Kvalitet på produkterna
E. Försäljning
Roland Hermansson
kycklingproducent i Essunga
samtalar med Sinan Jader
ingenjör och entreprenör i
Angered om möjligheter för
att utveckla den ekologiska
kycklingsproduktionen i
pilotområdet.
F. Logistik
29
A Allmänna frågor om den egna produktionen
A1:1 Styrkor i dag
Gradering: 1 – mycket lågt, 2 – svagt, 3 – medel, 4 – hög , 5 – mycket hög
Procentuell fördelning
De lokala producenterna har mycket hög kvalité i sin produktion och verksamhet. Flertalet
är nära att driva ekologiskt, driver ekologiskt men är inte med i KRAV eller är KRAV
certifierade. Många upplever att de inte har råd.
A1:2 Styrkor i framtiden
Gradering: 1 – mycket lågt, 2 – svagt, 3 – medel, 4 – hög , 5 – mycket hög
Procentuell fördelning
Det är en paradox att trots stor uppgivenhet i producentleden över situationen för svensk
lokal livsmedelsproduktion är optimismen stor i intervjuerna. Många vill satsa, investera
och en del funderar på att gå över till KRAV.
Detta speglar att efterfrågan på ekologisk närproduktion ökat kraftigt, nya affärsmodeller
växer fram och nya entreprenörer ser dagens ljus.
30
A2:1 Utmaningar i dag
Gradering: 1 – mycket lågt, 2 – svagt, 3 – medel, 4 – hög , 5 – mycket hög
Procentuell fördelning
Utmaningarna upplevs i dagsläget som stora i vardagen. Några av alla utmaningar som
nämns är byråkratiskt krångel, lagstiftning, tid, pengar, vinsten som äts upp i olika led,
ovisshet, ny i bygden, ökad efterfrågan och osäkerhet kring hur man ska svara upp emot
den ökade efterfrågan samt att det upplevs krångligt att ställa om till KRAV.
A2:2 Utmaningar för framtiden
Gradering: 1 – mycket lågt, 2 – svagt, 3 – medel, 4 – hög , 5 – mycket hög
Procentuell fördelning
Viljan att anta utmaningarna är betydande. Hela 75 procent funderar på olika typer av
satsningar för att utveckla verksamheten. Med stöd och samordning från kommunerna
finns stora möjligheter för grön affärsutveckling i modellområdet.
Inom skattning mycket högt intresse att anta utmaningarna handlar det om att öka sin
produktion med mellan 25 – 100 procent.
31
A3:1 Samverkan i dag
Gradering: 1 – mycket lågt, 2 – svagt, 3 – medel, 4 – hög , 5 – mycket hög
Procentuell fördelning
Samarbetet är generellt sett lågt mellan producenterna i området. Endast 30 procent i lite
större omfattning. Det gäller så väl på landsbygden som bland nya entreprenörer i urban
produktion.
Man samarbetar med grannar runt till exempel maskinanvändning samt uppgörelser med
slakterier och transporter. Några grupperingar har framför allt gått samman i avtal med
slakterier. Fem stycken deltar i samarbetet Lokalproducerat i väst i området.
A3:2 Samverkan i framtiden
Gradering: 1 – mycket lågt, 2 – svagt, 3 – medel, 4 – hög , 5 – mycket hög
Procentuell fördelning
En klar majoritet, 60 procent av de tillfrågade har en tydlig önskan att utveckla samarbeten
i området. Vissa vill inte samverkan då de har fullt upp. Några vill endast utveckla sitt eget
och några planerar att trappa ner, bland annat på grund av kommande pensionering.
32
A 4:1 Samverkan med restauranger i dag
Gradering: 1 – mycket lågt, 2 – svagt, 3 – medel, 4 – hög , 5 – mycket hög
Procentuell fördelning
Hela 76 procent har ingen försäljning till restaurangerna i dag. Det finns ingen kultur och
tradition på det hittills.
Men en tydlig tendens är att några bryter mark och har börjat utveckla detta. De nya
entreprenörerna som tänker i lite nya banor verkar vara banbrytare.
A4:2 Samverkan med restauranger i framtiden
Gradering: 1 – mycket lågt, 2 – svagt, 3 – medel, 4 – hög , 5 – mycket hög
Procentuell fördelning
68 procent har från medel till mycket stort intresse för att pröva att inleda samarbete med
restaurangerna. Många är tydliga med att det hänger på vad man får ut för pris och
organisation för detta. Men tendensen är att man är öppen för kontraktsproduktion,
andelsproduktion eller andra affärsmodeller. De flesta ser att deras mycket höga kvalitet i
produktion är ett stort mervärde och att det är närproducerat.
33
A5:1 Samverkan med andra aktörer
Gradering: 1 – mycket lågt, 2 – svagt, 3 – medel, 4 – hög , 5 – mycket hög
Procentuell fördelning
Svaren på frågan om man samverkar med andra aktörer än lokala livsmedelsproducenter
speglar att man ofta har fullt upp med sin produktion och inte hinner annat.
Det handlar om rådgivning, transportföretag, marknader, turistevents som kosläpp och
guidningar t.ex. samarbete med universitet och högskolor om urban grön affärsutveckling i
form av föreläsningar.
A5:2 Samverkan med andra aktörer i framtiden
Gradering: 1 – mycket lågt, 2 – svagt, 3 – medel, 4 – hög , 5 – mycket hög
Procentuell fördelning
Ett högt eller mycket högt intresse för samverkan med andra aktörer är 56 procent. Det
gäller t.ex. runt digital marknadsföring, kommunikation med kund, samarbete med offentlig
sektor och olika typer av vinna vinna koncept t.ex. i form av matturism. Men efterfrågar en
fungerande samarbetsorganisation.
Men tveksamheten handlar om att man inte vill ha merarbete.
34
B Produktion
Nötkött
Kapacitet/volym i dag
Mats Torwald – Angered / Bergum
Foto Inga-Lisa Adler
Totalt 19 nököttsproducenter intervjuades.
Fördelning per kommun: Essunga 3, Alingsås 6, Lerum 4, Göteborg 6.
Två producenter i Alingsås kommun står för runt en tredjedel av produktionen. Man skickar
kvigor och kalvar till slakterier men säljer också ungdjur till andra gårdar eftersom
tillgången kraftigt har minskat.
Hur stor kan kapaciteten/volymen bli?
De som svarat på frågan fördelar sig på en mindre
grupp som överväger att minska, en som vill ha det
som i dag, men flertalet ser att de skulle kunna öka.
Medelgården ligger på möjligheten att öka antalet
kalvar till slakt med mellan 20 – 40 stycken och amkor
ca 20 stycken. Ett hinder för en del är tillgången på
mark.
Grönbete på Tyrsjön Angered/Bergum
Hur ser produktionscykeln ut under året?
Det är svårt att dra ut statistik ur svaren men flertalet tycks ha höstslakt. Kalvarna föds då i
början av året. Kalvarna är klara till hösten. Några har både höst och vår kalvningar. Vissa
planerar för att sprida ut kalvningarna liksom slakt perioder. Tjurar och utslagsdjur sänds
av några till slakt på hösten.
35
Mjölk
Kapacitet/volym i dag
Annika Ehramn
Häljereds gård Olofstorp
De tre intervjuade mjölkproducenterna producerar tillsammans 1035 ton mjölk per år.
Fördelning per kommun: Essunga 2, Alingsås 7, Lerum 2, Göteborg 5.
En av gårdarna är KRAV-certifierad.
Det produceras dryga 1 miljon liter mjölk på dessa tre gårdar. En ekologisk ko mjölkar i
genomsnitt ca 8 000 liter mjölk om året, en icke-ekologisk ko ungefär 1000 liter mer.
För att få en föreställning om betydelsen av denna produktion kan vi konstatera att vi i
Sverige dricker nästan 83 liter mjölk per person och år (LRF 2014).
I februari år 2016 var avräknings-priset till producenten 3,10 kr per kilo mjölk.
På grund av världsmarknaden och mjölkproduktionen inom EU så pendlar priset under och
över 3 kronor. Ett pris på under 3 kronor per kg mjölk är under det hållbara.
Hur stor kan kapaciteten / volymen bli?
En av producenterna skulle kunna öka med mellan 50 – 100 ton. En annan är på väg att
eventuellt bygga ny lösdriftsladugård och installera mjölkrobbot. Men hur stor
produktionsökningen är avhängigt av tillgången på mark, byggnader och mjölkpris.
Samtal förs i bondeleden i området där man tittar på Kåhögs gård i Partille kommun som
startat eget gårdsmejeri och säljer mjölk på flaska med gott resultat.
Se hemsida: www.kahogsgard.se
Liknande entreprenörskap och affärsutvecklingsinitiativ växer nu som svampar i skogen
runt om i landet som ett sätt att söka hållbara och ekonomiska modeller för närproduktion.
36
Lamm
Kapacitet/volym i dag
Sammantaget har 16 fårbönder intervjuats.
Fördelning per kommun: Essunga 2, Alingsås 7, Lerum 2, Göteborg 5.
Av dessa är 3 KRAV-godkända. Flertalet övriga är ekologiska eller likvärdigt.
I genomsnitt ger 100 tackor 150 lamm per år. Slaktvikten är 16 – 24 kg per lamm.
Besättningarna ligger på ett spann mellan 10 – 300 tackor i området.
Raserna varierar från köttraser med olika Texel- och Lester-korsningar men också
Gottlandsfår och olika pälsraser. Flera mindre producenter tar vara på och garvar skinnen
till försäljning. Någon lämnar till ullspinneri för försäljning i sin gårdsbutik.
Hur stor kan kapaciteten/volymen bli?
Fårbesättningarna kan och bör mångdubblas i antalet
djur så väl för ökad produktion av ekologiskt klimatsmart
kvalitetskött men lika mycket för natur och kulturvård för
att stoppa igenväxning av skog och mark.
Generellt kan sägas att får är lätt att hålla, kräver ofta
inte dyra anläggningar av fårhus och det går
förhållandevis snabbt att utöka produktionen för den
enskilde producenten.
Flera är också beredda att fördubbla sina besättningar. 250 300 tackor går att leva på och man överväger då att släppa
annat jobb.
Nätverket ”Göteborg får”
Hur ser produktionscykeln ut under året?
Alla tackor klipps i slutet av februari inför lamning. Det vanliga är att man har lamningar i
april – maj och sedan slaktar från senhöst - april. Men man kan också sprida lamningar
och slakt över hela året och exempelvis skicka till slakt i januari – april. Men detta kräver
mer arbete och planering.
37
Gris
Kapacitet/volym i dag
Frigående gris
Bergums Fritidslantgård
Sammantaget har 3 grisuppfödare intervjuats.
Fördelning per kommun: Essunga, Alingsås, Lerum 1, Göteborg 2.
Ingen av dem har KRAV-produktion men har ekologisk eller näst intill ekologisk produktion
I Göteborg finns dels Fritidslantgården i Bergum med två, dels Stadsjord med ”stadsgrisar”
i stadsnära odling med 20 stycken till slakt per år.
I Lerum är det Lammet och Bonden som kraftigt ökat sin produktion utifrån att man håller
Linderö grisar som frigående besättning och skickar cirka 130 grisar till slakt per år.
Hur stor kan kapaciteten/volymen bli?
Fritidslantgården håller grisar utifrån att man i första hand är en fritidslantgård. Möjligheten
finns dock att i samarbete med entreprenör öka bruket av frigående eko-grisar på gården.
Stadsjord blev pionjärer i Göteborg i det att man tillsammans med Högsbo församling och
interreligiösa rådet i Högsbo kulturodlarpark, introducerade ”arbetande stadsgris”. De
första i Göteborg sedan 40-talet som markberedare. Bruket av ”stadsgrisar” har sedan
spridit sig i och runt staden för markberedning och naturskötsel. Stadsjord skickar idag
cirka 20 grisar till slakt för vidare försäljning till stadens restauranger. Stadsjord vill inte
utöka besättningen men ser positivt på om fler besättningar ser dagens ljus av ekologisk
stadsgris.
Den större besättningen av eko-grisar i Lerum har vuxit starkt genom entreprenörskap och
en kraftigt ökad efterfrågan. Möjligheterna till mångdubbling av eko-grisar i modellområdet
kan vara betydande.
Se vidare: www.lammetochbonden.se
Hur ser produktionscykeln ut under året?
Slakten sker från maj – januari för Lammet och Bonden. För Stadsjords grisar är det slakt
en gång per år när det är lämpligt.
38
Kyckling
Kapacitet/volym i dag
Frigående KRAV
Kycklingar i
Essunga
En producent i Essunga, Hermanssons Lantbruk, föder upp 25 000 frigående kycklingar per år
(enligt KRAV motsvarande 50 ton) för Bosarp i Skåne.
Hur stor kan kapaciteten/volymen bli?
Producenten planerar nu för att fördubbla verksamheten närmaste åren till 100 ton per år.
Nya entreprenörer, bland andra en entreprenör med internationella erfarenhet boende i
nordöstra Göteborg har i flera år sökt vägar att starta ekologisk kycklingsproduktion i
medelstor skala och söker möjliga samarbetspartners.
Göteborgs stads offentliga kök i skolor, äldreomsorg m.m. behöver ca 200 000 ton per år.
Räknar vi dessutom restaurangerna, handeln och matturism så hamnar vi i helt andra
siffror. Marknaden är betydande och växer snabbt.
Det finns flera vägar att få till utvecklad produktion kopplat till matturism:
I) Att öka produktionen av ekologisk kyckling enligt ”Bosarp-modellen”, d v s att föda upp
ekologiska kycklingar med framavlade sorter som Cobb och Roos.
II) Att utveckla nätverk av mindre eller medelstora producenter för att föda upp ekologiska
kycklingar av mindre hårt avlade lantraser. Ett bruk som samkörs med annan produktion i
agroforestry – en kombination av djurhållning och fruktodling från träd och buskar.
III) Att öka tillgången på kött från fjäderfä genom att ta hand om och förädla köttet från
värphöns. Man får fler mervärden i form av både äggproduktion och kvalitetskött.
Hur ser produktionscykeln ut under året?
Var 10:e vecka hämtar Bosarp kycklingar för vidare transport för slakt i Skåne.
39
Ägg
Kapacitet/volym i dag
Många gårdar har äggproduktion för husbehov, för visning
eller försäljning i gårdsbutiken. Vi har inte gjort någon studie
på detta. En produktiv höna i konventionell produktion värper
6-7 ägg i veckan och cirka 320 ägg per år. Lantraser som
börjat värpa på hösten värper 3-4 ägg i veckan, äldre höns
något ägg i veckan, några gör i uppehåll på vintern.
Hur stor kan kapaciteten/volymen bli?
Möjligheterna att öka gårdsproduktionen av ekologiska ägg är betydande även i
kombination med köttproduktion av hög kvalitet. Ett samarbete mellan många mindre
producenter i väg 190 området skulle kunna ge volym i produktionen.
Ett exempel som är intressant för Lab 190-områdets gårdar är kombinationen att förena
både äggproduktion och köttproduktion som exempelvis Mällby Lantgård. De visar att en
små och mellanskalig KRAV produktion går att utveckla i denna form.
Se vidare: www.tjornodlat.se/viewmedlem1_start.asp
Hur ser produktionscykeln ut under året?
Produktionen på småskaliga gårdsnivå är spridd över året men lägre på vinterhalvåret.
Vilt
Kapacitet/volym i dag
Hur stor kan kapaciteten / volymen bli?
På Vikaryds gårds och köttbutik har man viltslakteri / styckeri där ca 300 djur tas tillvara
per år. Efterfrågan är så stor att man har varit tvungen att samverka med andra gårdar.
Se vidare : www.vikarydsköttbod.se
Hur ser produktionscykeln ut under året?
Under höstsäsong har man älg, hjort, rådjur, vildsvin, mufflon och fryst kött övriga året.
40
Get / getost
Kapacitet/volym i dag
Det finns 60 getter i gårdsbaserad produktion för ost, kött och skinn
på Skattegårdens lantost i Sollebrunn. Bockkillingarna går på
naturbeten för naturvård hos Bonden & Lammet i Lerum under
sommaren.
Se: www.lantost.com
Getost
Man producerar 1 ½ ton ost per år av: Getcamembert, Blå- och
grönmögelostar, Get-feta, Chèvre med vitmögelyta, Crème de
Chèvre bredbar, Getmesost och Vit Caprin.
Get- och killingkött
Man slaktar av 10 – 20 getter per år och säljer get- och
killingköttet i gårdsbutiken.
Annelie – ysterska
Skattegårdens lantost
Övrigt
Man producerar också getfällar av svenska lantraser som man säljer i gårdsbutiken.
Man säljer också getmjölkstvål som förädlas i Majorna i Göteborg.
Hur stor kan kapaciteten/volymen bli?
Skattegårdens lantost vill inte utöka sin produktion men
utveckla kvaliteten.
Efterfrågan på ekologisk svenskproducerat ökar stadig.
Generellt kan antalet getter för naturvårdsbete och
ostproduktion med mera öka kraftigt. Någon risk för
konkurrens finns inte då efterfrågan är betydande.
Planer finns till exempel hos Lärjeåns Kafé och
trädgårdar att hålla getter och bygga ett lokalt minimejeri
för getostproduktion.
Stadsjord testar att utveckla bruk av getter för grönytor och naturförvaltning i staden.
Något som är allt mer vanligt för städer i USA där de ses som kostnadseffektiva och
miljövänliga naturvårdare för gator, grönytor, parker och till och med flygplatser
Ett sådant brukande i städer skapar livsmiljöer med kvalitet och nya arbetstillfällen genom
ett nytt sätt att tänka ekonomi och bruk av naturresurser i staden.
Se vidare: www.stadsjord.se
Exempel San Francisco: www.citygrazing.com
Hur ser produktionscykeln ut under året?
Under vintermånaderna mjölkas inte getterna. Killingarna går
med getterna från mars – april. De diar då 1 liter mjölk per dag.
Man mjölkar överskottet ca 1 liter mjölk per dag.
Från maj och framåt mjölkar man 3 – 4 liter mjölk per dag.
Man slaktar av 20 getter och bockkillingar i oktober vart år.
41
Odlad fisk
Kapacitet/volym i dag
I dag odlar Stadsjord ca 1 500 kg närodlad kvalitetsfisk i en bassäng
i sin utvecklingsanläggning på slakthusområdet i Gamlestan i
Göteborg. De odlas i slutna bassänger, är tåliga och behöver inte
antibiotika då de inte drabbas av sjukdomar.
Stadsjord utbildar restauranger och kockar i staden på denna
närodlade kvalitetsfisk.
Se vidare: www.stadsjord.se
De arter som odlas är:
Niklas Wennberg
vid fiskodlingen
Tilapia - St Petersfisk
Det är den mest odlade fisken i världen, inte minst i USA. Den trivs i täta
bestånd i odlingsbassänger. Den lever naturligt i Afrika och Mellanöstern.
Köttet är högklassiskt – fast och rödaktigt – och passar bra att steka, grilla
samt ugnsbaka. De stora kunderna i USA är sushirestauranger som tycker
att det rödstrimmiga köttet ser fint ut på riset
Clarias
Det är en malfisk som blir stor som en större torsk. Den är
snabbväxande, är tålig och lever väl i trånga utrymmen. Den har ett
rödaktiga kött, mycket god smak och passar till att grilla, ugnsbaka
och steka. Dess köttiga struktur blir vitt och mört då man steker det.
Odlar eget foder
Man odlar klimatsmart insekten Tobrio molitor som fiskfoder – cirka 500 kg.
Hur stor kan kapaciteten/volymen bli?
Odlingarna på slakthusområdet skulle kunna utvecklas med detta foder så att 1 500 kg fisk
skulle kunna ge gödning åt 15 ton produktion av grönsaker på området per år.
Med tillvaratagande av lediga lämpliga lokaler i Göteborg så skulle hypotetiskt 400 ton fisk
kunna odlas i bassäng, i slutna system, i staden och kanske lika mycket på lantbruken i
och runt staden kopplat till exempelvis grönsaksproduktion. Detta utifrån att produktionen
är så enkel. Anläggningarna kan byggas intill andra byggnader eller verksamheter där man
kan utnyttja spillvärmen.
Odlingen av eget foder i form av insekten Tobrio molitor som fiskfoder kan ökas
obegränsat då den är mycket lätt att producera.
Denna form av fiskproduktion börjar nu växa fram så väl i stad som på landsbygden.
Stadsjord för dialog så väl med Renova som med Skanska och NCC.
Med den kunskap som fins i Västsverige på fisk skulle denna miljövänliga, klimatsmarta
och resurseffektiva produktion kunna utvecklas stort i vårt område.
Andra svenska exempel på fiskodling
I Landskrona byggs en anläggning i samarbetet Boliden Bergsö och AB J Akvakultur.
Exempel finns också i Surte www.lantfisk.se och i Skättilljunga i Skåne www.gardsfisk.se
Hur ser produktionscykeln ut under året?
Produktionscykeln är året runt.
42
Honung
Honung - Kapacitet/volym i dag
Janne Pettersson
Affärsdrivande
Biodlare Gunnilse
Två mindre producenter finns i Alingsås och en större i Gunnilse.
Produktionen bedrivs som KRAV men är inte certifierad, men är kopplad till biodlarnas
sigillmärkning. Mindre antal samhällen för bl.a. husbehov har vi inte räknat med.
Hur stor kan kapaciteten/volymen bli?
Totalt finns det 39 bikupor i området. Varje kupa ger ca 30 kg honung vilket innebär att det
produceras 1 170 kg honung i området.
Producenten i Gunnilse har bygger nytt slungrum och satsar på att
komma upp i 50 bikupor. Mer än 15 kupor räknas som
näringsverksamhet. En rationell tid per bisamhälle beräknas till ca 3
– 5 timmar per samhälle.
Då biodling kan bedrivas med god lönsamhet både för deltidsodlaren
och i fullskalig kommersiell odling finns betydande möjligheter att få
näringen att växa mångdubbelt genom medveten satsning på
utbildning och näringslivsrådgivning.
Pollineringstjänster ger till exempel större skördar av frukt och bär så
väl i odling som i skog och mark, kan gynna biologisk mångfald och
ökar indirekt på fodertillskottet för vilda djur.
Hur ser produktionscykeln ut under året?
Skörd och förädling sker sommar och höst.
43
Frukt och bär
Kapacitet/volym i dag
På Bergums Biologiska
Bärodling produceras stora
mängder planterade blommor.
I underlaget finns en producent av bär – Bergums biologiska bärodling. De är Västsveriges största
ekologisk bärodling som också är KRAV-certifierade.
Bergums biologiska bärodling producerar i dag äpplen, hallon, vinbär, blåbär och
jordgubbar motsvarande 3 ton.
Se vidare: www.bergumsbiologiska.se
Entreprenörer startar upp på Bergums Mellangård bl.a. äppelträd och
bärbuskar.
En odlare i Alingsås planterar plantering av mullbär och valnötter för
framtida produktion.
Lärjeåns Kafé & Trädgårdar utvecklar kontinuerligt med bär och
äppelträd.
Hur stor kan kapaciteten/volymen bli?
Bergums Biologiska Bärodling skulle kunna öka sin produktion med fler anställda som är
duktiga, men man är nu nöjda som det är.
På Lärjeåns Kafé & Trädgårdar är man intresserade av bär- och fruktproduktion i
mellanzoner, randzoner, skogslyckor och ängsmarker med det nya bruket agroforestry där
man förenar skogsbruk och odling med djurhållning så väl på landsbygd som i stad.
Skulle man i hela staden utveckla ett koncept med perenna fruktträd och bärbuskar med
agroforestry på små obrukad skogsområden, outnyttjade arealer i kanten mellan skog och
öppen mark med agroforestry som sambruk av staden skulle produktionen bli mycket
omfattande. En ekosystembaserad affärsplan för agroforestry city skulle gagna så väl
ekologiskt hållbar närproduktion som matturism.
Hur ser produktionscykeln ut under året?
Skörd juni till september beroende på bär- och fruktsort.
44
Grönsaker och kryddor
Kapacitet/volym i dag
Antal kg per år
GRÖNSAKER 4 900 KG.
4500
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
Grönsaker
Essunga
500
Alingsås
200
Lerum
Göteborg
4 200
Nya växthus på Bergums
Mellangård (tidigare Gröna
Sak). Flera grupper
entreprenörer satsar på
utvecklad produktion.
Se länk:
www.bergum.gunnilse.se
Sammantaget har 6 grönsaksproducenter intervjuats.
Fördelning per kommun: Essunga 1, Alingsås 1, Lerum, Göteborg 4.
Av dessa är en producent KRAV-godkänd. Flertalet övriga är ekologiska eller likvärdigt.
Av de 6 som producerar grönsaker är kategorierna mycket olika och entreprenöriella:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Ny i bygden – drivkraftig småskalig entreprenör.
Drivkraftig entreprenör. Odlar allt och utvecklar.
En grupp unga kunniga entreprenörer satsar nu.
Nytt växthus. 3 ton tomater ½ ton gurka KRAV.
Odlar allt, Nya växthus byggs. Säljer o eget bruk.
Innovatör och banbrytare för kvartersodlat urbant
Entreprenörer odlar allt på kajen till restaurangerna
Nya växthus t Bergums Biologiska
bärodling. www.bergumsbiologiska.se
Fastighetskontoret i Göteborg satsar stor på urban produktion: www.stadsnaraodling.se/
Foodmaker utbildar producenter och restauranger: www.foodmaker.se
Hur stor kan kapaciteten/volymen bli?
Behov och möjlighet finns för en kraftfull ökning av grönsaksproduktionen
längs hela vägen. De nya entreprenörerna, satsar och är både kunniga och
nytänkande. Nya samarbeten mellan entreprenörer och markägare kan bli
vinna-vinna-koncept. Till exempel finns förslag på internationella,
interkulturella matkulturväxthus.
1940 fanns 400 kommersiella växthus bara i Göteborg. Då producerade
www.kajodlingen.se
svenska tätortsväxthus 20 – 30 procent av Svensk jordbruksproduktion på
0,5 procent av den matproducerande arealen i landet. I dag talas det om kvartersväxthus
för lokal kommersiellt hållbar produktion för närsamhällen och primärområden.
Bergums Biologiska bärodling planerar eventuellt att öka arbetsstyrkan och få till
förädlingskök.
Hur ser produktionscykeln ut under året?
I sin helhet är produktionen april – september. Förädlade produkter året runt.
45
Potatis
Kapacitet/volym i dag
Paul Bertilsen i traktorn
På Gröna sak med
potatisskörd i Bergum
Det finns tre producenter i Essunga, varav två stora och en liten
producent står för större delen potatisproduktion i området.
Via Alingsås kommun och LAB 190 området introducerades potatisen i
Sverige av Jonas Alströmer på 1700-talet.
Fler än dessa tre av de tillfrågade odlar potatis men i mindre skala
längs i hela området. På grund av svårigheter att beräkna volymen har
vi inte räknar med dessa i statistiken.



En producent odlar ca 250 ton av sorterna Odlar King Edward,
Asterix och Faxe.
En annan odlar delikatesspotatis och udda sorter 350 ton.
En ny entreprenör i Essunga. Producerar 700 kg per år.
Hur stor kan kapaciteten/volymen bli?
Potatisen borde kunna få en renässans just inom Lab 190 området. Till
exempel med ett finsmakande av sorter så som man gör i Italien och
Frankrike. Detta skulle kunna ske genom utbildning av entreprenörer
och samarbete med de etablerade odlarna i området
I området finns Sveriges äldsta potatisodlartradition. På 1720-talet tog
Jonas Alströmer, född i Alingsås, in potatis från Frankrike som han
odlade på sin gård Nolhaga utanför Alingsås. Potatisarna kallade han
för nolor eller jordpäron. Hans släkt lever kvar i området har bidragit till
att man bildat Sveriges Potatisakademi.
Hur ser produktionscykeln ut under året?
Potatisen skördas sommar, höst och vinter beroende sort.
Välkommen till
Potatisakademien!
www.potatisakademien.se
I Alingsås anordnar
man en gång om året
potatisen dag liksom
potatisfestivaler för att
lyfta den svenska
potatisens kultur,
historia och många
olika finsmakarkvalitéer
46
C Kompetens
Kompetens och verksamhetsutveckling
Fråga: Hur många aktörer i antal i närområde/kommun känner du till som du skulle kunna
utveckla samarbete med och få hjälp av utifrån deras kunskaper för att utveckla din
verksamhet. Ge gärna exempel?
Av 30 svarande på frågan svarade 28 hur många man hade kunskapsutbyte med. Två
svarande - ingen samverkan, 20 st. - med 1- 5 personer och fyra - med större grupperingar.
Här ses entreprenörerna på
Bergums Mellangård med
personal från fastighetskontoret
i Göteborg.
Vilka man har kompetensutbyte med?

De som har samarbete i lite större omfattning har gemensamma avtal med slakterier
och har utbyte i nätverket med varandra också i kompetensfrågor. En del som inte
deltar i sådant funderar på det.
Ett exempel är Slättens nöt. Se länk: www.slattensnot.se
” Slättens nöt är en ideell förening öppen för alla producenter av mjölk, nötkött och
livdjur i Essunga, Grästorp och Vara kommuner. ”

Många har kunskapsutbyte med några få producenter som har liknande produktion.

Andra hade maskinsamverkan liksom när det gäller foder. Framför allt är det vanligast
med samverkan mellan granngårdar.
Andra organisationer och sammanslutningar producenter får stöd av är - Länsstyrelsen,
Husdjursförening, Hushållningssällskapet, Slakteriet, Lab 190, Biodlarföreningen
Behov och möjlighet av kompetensutbyte
Det är framför allt de nya entreprenörerna som har behov av kompetensutbyte. Hinder är
inte sällan tid och att viss rådgivning kostar. Några har haft mycket god hjälp av
länsstyrelsen.
Behov av speciell kompetens som man anger är t.ex. utveckla produktion av humle, eget
gårdsmejeri, växtfärgning, rådgivning för utbyggnad
47
Kompetens och produktutveckling
Hur många aktörer känner du till i ditt närområde/kommunen som skulle kunna bidra med
sin kompetens för att utveckla nya typer av produktion i din verksamhet?
Av 20 svarande på frågan går det inte att dra ut ngn statistik. Av dessa fördelade sig
svaren om kontakter för att utveckla kompetens när det gäller följande områden:
Kött
Hushållningssällskapet, Lokalproducerat i Väst, Eldrimner,
Länsstyrelsen, Föreningen Lantsvinet, äldre mentor, djurskötare
Grönsaker
Andra intresserade, samarbete med universitet och Botaniska
trädgården skulle kunna utvecklas.
Kryddor
Utrikesfödda med andra grönsaker i grön produktion i nordost och på
norra Hisingen.
Mjölk
Kontakt med bonden på Kåhög i Partille som har eget gårdsmejeri.
Kompetens och nya satsningar?
Vilka nya typer av produkter vill du / ni satsa på att utveckla?
25 tillfrågade har svarat på frågan när det gäller möjligheter att utveckla produkter.
Fåravel specialkött
Nya sorters grönsaker
Nya produktionsmetoder
Naturbeteskött
Tomater
Torkning grönsaker
Bättre styckning
Lök
Nötter
Förädling kött / rökning
Potatis
Bär och frukt
Köttlådor / LPIV
Korn, vete, spannmål
Speciella äpplesorter
Fårfällar / ull
Havtorn
Musteri
Gårdsmejeri / gårdsmjölk
Humle
Gårdsförsäljning
Glass
Bin
Boende
Ägg
Kryddor
Marknadsföring
Gårdsbutik
Agroforestry / skog - mat
Turism / Matturism
Ett exempel på svar:
Folk vill handla på gårdarna. Har lite planer på att skylta upp för öppen gård för att visa
lamm och olika fårsorter. Vill skicka ut mejl till dem som har handlat. Jag vill knyta lite mer
kontakter med konsumenten och sprida information via lokalpressen.
48
D Kvalitet på produkterna?
Kvalitetsfrågorna är viktiga för att skapa viktiga mervärden så väl för försäljning som
matturism. Det handlar då om så väl om livsmedlens kvalitet i sig men också förädling av
olika slag.
Kvalitet idag - Ex förädlingsgrad, KRAV m.m.
Av 36 svarande tillfrågade producenter har mycket hög kvalitet på sin produktion. Svaren
på frågan fördelar sig enligt följande.
Vad krävs för att kvaliteten skall bli bättre och volymen större?
Sammanfattning av svaren
Ökat samarbete
Ökad KRAV produktion
Bättre styckning
Samarbete Restauranger
Andels ägande
Kontraktsproduktion
Kompetens beskärning
Ökad förädlingsgrad
Tid och pengar
Kunskap och intresse
Vidareförädling
Ökad kompetens avel
Tillgång till erfarenheter
Avel för ökad kvalitet
Kunskap i Agroforestry
Börbättrad jordmån
Tillgång till mark
Fler växthus
Mer yta / areal
Fler bikupor
Ny ladugård
Ökad yta fiskodling
Biologiskt växtskydd
Kreditgarantier lån
Exempel på svar
- Det behövs mer samarbete, men det måste vara enkelt och hela kedjan måste bli enkel
och fungerande. En fungerande organisation krävs.
- Samverkan för att få till ett lokalt slakteri behövs. Proffs styckning krävs – det måste bli
högsta kvalitet. Fåren är lättare att utveckla organisation runt i ett samarbete.
- Kompetens för att bygga hela verksamheten – men vi har bra dialog med Länsstyrelsen.
De har mycket bra rådgivning och de erbjuder all sin kompetens gratis.
49
E Försäljning
Ett betydande systemskifte för hållbar produktion och nya jobb
Efterfrågan på ekologisk mat ökar rekordartat. Sverige ligger i topp i världen på detta
trendbrott. En ökning med ca 40 procent på två år. Enligt Ekowebs marknadsrapport
såldes ekologiska livsmedel för 21,5 miljarder kronor 2015. Det är en ökning med 6,0
miljarder kronor jämfört med 2014, då man sålde ekologiska livsmedel för 15,5 miljarder
kronor.
Enligt bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen och förening Loka mat
i Dalarna visar att de senaste fyra åren inneburit ett tydligt trendbrott i efterfrågan på och
försäljning av lokalproducerade och ekologiska livsmedel.
Den svenska livsmedelsindustrin uppvisar den starkaste försäljningsökningen på över fyra
år. Bakom utvecklingen menar man, ligger konsumenternas efterfrågan på mer kvalitets
mat och som gärna får kosta lite mer. År av lågprisfokus har gett vika för ett ökat intresse
för smak, kvalitet och hälsosammare alternativ som gynnar lokal produktion och
arbetstillfällen.
Försäljning i dag
Svaren vi fått visar att efterfrågan ökar kraftigt på ekologiskt och lokalproducerat samtidigt
som att de lokala producenterna brottas med hinder att ställa om och möta denna
efterfrågan. Hindren är en blandning av insikt, kunskap, tid, behovet av nya
samarbetsformer, investeringskapital, marknadsföring m.m.
De mervärden som producenterna har i pilotområdet är att man har topp på kvalitet i
Europa, att det är ekologiskt och att man ligger nära Göteborg, Lerum, Alingsås och andra
tätorter.
Köttproducenterna har följande försäljningskanaler och strategier:

Försäljning av livdjur för avel eller slakt till andra uppfödare.

Försäljning enskilt eller gemensamt, direkt till slakterierna som säljer vidare.

Man gör återtag från slakteriet, styckat och klart, och säljer sedan direkt via egen eller
annans gårdsförsäljning, gårdsbutik eller samarbetande återförsäljare.

Man gör återtag från slakteriet av hela djur, styckar själv och säljer direkt, i
gårdsförsäljning/gårdsbutik eller vidare genom samarbete med återförsäljare.
Exempel på slakterier som brukas direkt eller indirekt för försäljning:
Scan
Skövde slakteri
Dalsjöfors slakter
Dahlbers slakteri i Bråland
Skara Lammslakteri
Högens fårgård/ slakteri, Vänersborg
Ljungskile slakteri
Bosarp
Skäftingsbacka gård /slakteri, Borås
sweden.hkscan.com
www.skovdeslakteri.com
www.dalsjoforskott.se
www.ajdahlbergslakteri.se
www.skaralammslakteri.se
www.hogenslakt.se
www.facebook.com/ljungskileslakteri/
www.kronfagel.se
www.skaftingsbacka.se
50
Exempel på lokalproducenters samarbete
Några exempel där några producenter i pilotområdet deltar i samarbetsorganisationer för
avtal med slakteri och försäljning:
Västgöta Eko
Slättens nöt
www.vastgotaeko.se
www.slattensnot.se
Exempel på köp av livdjur för uppfödning och försäljning:
Två producent uppger att man sålt livdjur till Tjolöholms gård i Halland. Vid samtal med
Ingemar Millesson, driftsansvarig på gården, uppger man att man köper livdjur från ca. Ca
12 gårdar i Västra Götaland och Halland. Man föder upp djuren och skickar sedan till slakt
i Mostorps slakteri. Ingemar menar att trenden har brutits och att priserna nu ökat med
mellan 20 – 30 procent de senaste tre åren. Man säljer till 90 butiker i Skene, Bollebygd,
Göteborg och Kungsbacka. Man säljer dessutom direkt till tre restauranger.
Gårdsförsäljning och försäljning på egen gårdsbutik.
11 köttproducenter säger att de säljer från gård, via egen leverans eller gårdsbutik.
Skattegårdens lantost
Lammet & Bonden
www.lantost.com
www.lammetochbonden.se
Holma Gårdsbutik
Vikaryds köttbod
www.holmagardsbutik.se
www.vikaryd.se
Exempel på återförsäljare för potatis
En producent säljer till Vänernpotatis
www.vanernpotatis.se
Frukt, grön och rotfrukter
Flertalet i övrigt säljer själva på gården, kör ut till butik, i gårdsbutik eller genom
andelsproduktion.
Exempel på andra återförsäljare specialiserade på ekologiskt närproducerat:
Lokalt Göteborg
Produkter från Göteborgsregionen
www.lokaltgbg.se
Bondens Skafferi (Skåneföretag i Alingsås) www.bondensskafferi.se/vast/
Produkter från Skåne och Göteborg
Vad krävs för att effektivisera försäljningen?
Sammanställning av de lokala producenternas svar på frågan:
Mer tid
Bättre pris
Kompetensutveckling
Nya samarbetsformer
Organisation
Utveckla marknadsföringen
Samarbete med restaurangerna
Samarbete med handeln
Andelsägd produktion
Utveckla logistik och hubbar
Distributionsnätverk
Lokalt slakteri
Lokalt mejeri
Gårdsbutiker
51
Vad anser du / ni krävs för att utveckla hubbar om volymen ökar?
Frågan rör möjligheter för att utveckla omlastnings och leveransställen för mer hållbar
distribution till restauranger, handeln och kunder.
Det finns en nyfikenhet och ett klart intresse hos de svarande för att utveckla fungerande
samarbetsformer. Förutsättningen är att det är ekonomiskt hållbart.
Intressant, vill ha mer information.
Kanske en lösning för sälj av bär och mjöl
Det förutsätter samordning
Kan det löna sig är det intressant
Behövs ökat samarbete
Intresserad av Lokalproducerat i väst
Det behövs ett distributionsnätverk
Nya samarbetsformer
Lokalt slakteri närmare / i Göteborg
All mjölk går till Arla i dagsläget
Vi är själva en hubb
Utveckla hubbar med restaurangerna
Ytterst är det en fråga om ekonomi
Inte funderat på detta. I dag fungerar det
Utöka samarbetet med lokalt Göteborg
Ett lager för Lokaproduserat i väst här
Spännande idé
Krävs att det fungerar
Mer grön produktion och förädling
F Logistik
Det är viktigt för de små och medelstora producenterna att en fungerande logistik
utvecklas. Transport och omlastningar är ett praktiskt och ekonomiskt hinder för att få till
utveckling av produktion, försäljning och ekonomi. Restaurangerna och handeln ser detta
som ett avgörande hinder.
Hur ser transporterna ut idag?
Egen transport
Samordnad
transport
Kund
Producent
Av 33 svarande på frågan framgår att en stor del av transporterna för köttproducenterna
sköts av slakterierna. Potatisproducenterna får sin potatis hämtad av grossist. 5
producenterna av får och lam som kör själva till slakteri. Distribution av köttlådor till kund
gör producenterna själv, genom återförsäljare eller genom egen gårdsbutik.
Frukt och grönsaksproducenterna distribuerar genom gårdsförsäljning, egna transporter
eller enstaka fall genom återförsäljare.
Endast fyra producenter i LAB190:s projektområde är anslutna till Lokalproducerat i Väst
med till dem tillhörande transportsamordning.
52
Hur ser hubbsystemet ut idag?
Följande svar speglar hur de lokala producenterna brukar olika hubblösningar:
Lokalproducerat i Väst
Har egen hubb
Slakteriet är hubb
Egen kylbil
Har ingen sådan lösning
Grossisten hämtar
Vänerpotatis är hubb
Säljer på gården
Någon km till uppköpare
Lokalt Göteborg är hubb
Hubben är gården
Inget sådant
Lämnar till bonde i Gråbo
Säljer direkt själv
Statoil i Alingsås är hubb
Hur säkerställer ni att restaurangerna får produkter i tid?
Det meste som produceras av de tillfrågade producenterna säljs genom slakteriernas eller
genom återförsäljarna till restaurangerna.
Av 8 som svarat att de säljer till restaurangerna fördelas svaren som följer:
Säljer allt till en restaurang
Genom lokalt Göteborg
Grossisten hämtar o säljer
Samplanerad leverans
Vi kör själv
Kör själv annars för dyrt
Hur bör ett effektivt transportsystem se ut?
Intresset är stort hos de lokala producenterna för att hitta hållbara och mer klimatsmarta
transportlösningar. Det är mycket långa transporter fram och åter. Förutsättningen är att
det blir hållbart ekonomiskt. Något som är viktigt om man skall kunna bygga upp ett
matturistsamarbete med restaurangerna.
En sammanfattning av svaren fördelas som följer:
Egna transporter
Måste vara klimatsmart
Organisation som är nära
Hubb Lärjeåns trädgårdar
Utveckla el-cittylogistik
El cykel transporter färskt
Nära slakteri
Måste vara flexibelt
Gemensam kylbil och hubb
Direkttrasport för färskt
Samarbete när-transporter
Lokalt gemensamt slakteri
Lokal samlastning
Utv. av distributionsnätverk
Beställnings planering
Utv Lokalt Göteborg
Lokal styckningsanläggning
Hubb pelleterad gödsel
Några exempel på svar:
- Det borde finnas en slaktare med kylbil som körde runt i pilotområdet med en liten kylbil
som rymmer 10 slaktkroppar.
- Det skulle bli klimatsmartare om fler producenter samverkade. Ett nära slakteri med en
styckningsanläggning och chark skulle förkorta ohyggligt.
- Vore bättre och mer djurhumant med gårdsavlivning på plats. Viltet gör man ju så med.
Det skjuts i skogen och transporteras sedan till slakt och styckning.
53
G Internationellt för ny lokal produktion
Göteborgsregionen har en internationell befolkning med livsmedelskunskap från hela
världen. Det är en betydande möjlighet för nya företag och nya jobb när det gäller
ekologiskt närproducerade produkter och varor. Men det behövs en professionella
samarbetsplattformar för detta. Hinder är tillgång till mark, kontakter, säkerheter för
investeringar och kunskap om svenska regelverk och lagstiftning.
I projektet har vi genomfört workshops och intervjuer runt detta tema.
Föreningen Planta Panta Tree – Göteborg Uganda
Föreningen bildades i Bergsjön av svenskar med Ugandisk
bakgrund för att arbeta med ökad lokal livsmedelsproduktion
kopplad till trädplantering och agroforestry för klimatsmart
lokal utveckling i Uganda och Rwanda.
Sarah Mubiru
Initiativtagare till Planta Panta tree
De har en vision och affärsplan för att skapa ett interkulturellt
International
agroforestry och växthuskulturhus i nordöstra Göteborg med
livsmedel som odlas i Uganda och Rwanda. De vill
introducera agroforestry i Göteborg som i deras arbete är tätt kopplat
till arbete för social hållbarhet och mänskliga rättigheter. Ett viktigt
fokus de har är att ge möjligheter för personer med olika
Planförslag av Milton Abili
funktionsnedsättningar att delta i grön produktion.
Se vidare: www.restoretrees.com
Hope for Sustainable forest – Göteborg Etiopien
Föreningen har bildats av Svenskar med Etiopisk bakgrund i
Göteborg som arbetar med agroforestry och lokalekonomisk
utveckling i ett område i Etiopien. De söker samarbete med
HOPE FOR SUSTANABLE FOREST
Göteborgs stad för att testa att utveckla ett lokalt
Aster Asgedom
internationellt samarbete via någon gård i Göteborg för
Ordförande, vattenvårdshanläggare
utveckling av agroforestry också i Sverige som ekosystembaserad produktion i naturvård i stad och landsbygd, stadsbruk och lantbruk.
Se vidare: www.facebook.com/HopeForSustainableForest
Föreningen Hoppet i Hammarkullen
Föreningen är en organisation med kvinnor från mellanöstern som förmedlar
orientalisk mat till privatpersoner och företag lagad av kvinnor i Angered. Deras
vision är att skapa hundratals jobb åt kvinnor i förorten.
Se vidare: www.hoppet.org
Hajar Alsadan
Ordförande i föreningen Hoppet
Sinan Jader, entreprenör för ekologisk kycklingproduktion
Sinan Jader är entreprenör och ingenjör från Irak som tidigare bedrivit ett av
Bagdads större företag i drift av växthusproduktion och fiskodling. Han arbetar
på att söka mark och samarbetsparter för att starta upp ekologisk
kycklingproduktion i Göteborgstrakten.
Sinan Jader
Ingenjör och entreprenör
54
H Göteborgs stadsbruk i ny affärsutveckling
Fastighetskontoret har fått ett särskilt uppdrag att stödja
stadsbruk, stadsnära odling och kommersiell grön
produktion i Göteborg. Arbetsteamet på fastighetskontoret
arbetar därför också för att stadens jordbruksmark i
betydligt högre grad än i dag skall bli produktiv med
ekologiska odlingar. Ett banbrytande arbete för att stödja
nya kommersiella aktörer inom ekologisk matproduktion där
man också verkar för att nya marknader skall skapas för
lokalproducerade livsmedel i staden.
Nedan nya kommersiella växthuset på
Bergums Mellangård.
Stadsnära odling är ett banbrytande arbete som en del i ett
långsiktigt miljöarbete som ska utveckla staden mot en
större hållbarhet. Man vill främja stadsnära odling som också bidrar till biologisk mångfald
och försköning av staden, därmed ökade möjligheten att semestra hemma i sin egen stad.
Se vidare länk: www.stadsnaraodling.se
I Agroforestry för nytt bruk av stad och land
Agroforestry är en ny möjlighet i bruket av obrukade naturresurser i stad och på
landsbygden som växer stort runt om i världen.
När man köper mat som garanterar mänskliga rättigheter och bevarande av naturens
ekologiska hållbarhet då är det inte sällan producerat genom agroforestry. Många
utrikesfödda svenskar i vår region kommer från länder där bruket av agroforestry är stort.
Vad är agroforestry
Agroforestry är ett naturbrukssystem som integrerar skogsbruk,
fruktbärande träd och buskar med odling och djurhållning för att
skapa en ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling.
Den 13 – 15 november genomfördes genom Stadslandet
Göteborg, i Angered, Skandinaviens första
agroforestrykongress. Kongressen var möjlig att genomföra tack
vare samfinansiering av Göteborgs stad, Mistra Urban Futures
och Västra Götalandsregionen och den internationella
forskningsorganisationen Fokali. 25 olika organisationer stod
bakom kongressen.
Se vidare: www.agroforest.se
www.agroforestry.se
Europeiska Agroforestry unionen: euraf.isa.utl.pt
Frågor som lyftes var
Kan vi i lokal internationell samverkan på ett nytt sätt bruka
de stora obrukade naturresurserna i staden och på landsbygden? Kan detta skapa nya klimatsmarta socialt hållbara
jobb och företag liksom biologisk mångfald och försköning?
Nätverket Agroforestry city Göteborg
Några av deltagarna i nätverket
Agroforestry city Göteborg
Nätverket Agroforestry City Göteborg har initierats bland annat av Planta Panta Tree,
Hope For Sustainable forest, Botaniska Trädgården, Humanekologiska institutionen på
Göteborgs Universitet m.fl. deltagit. Ett likande nätverk för Västra Götaland har föreslagits.
55
3.4 Samverkansformer - säljkanal och logistik
Nedan följer lokalproducenternas, restaurangernas, kockarnas och
övriga turist- och besöksnäringens önskemål vad gäller säljkanaler
och logistik. Vidare presenteras även olika verksamheter som
bedriver produktion, sälj och/eller logistik.
Hur marknadsföra sig?
Lokalproducenterna beskriver att de brister i förmågan att sälja och marknadsföra sina
produkter och ser därför att de skulle ha en stor nytta av en tydliga sälj- och
marknadsföringskanal.
Vart ringer restaurangerna?
Restaurangerna och kockarna undrar ”vart ringer jag för att beställa?”. I dagsläget får
restaurangerna själva leta efter råvaror och det hade varit till stor hjälp om restaurangerna
och kockarna hade ett ställe dit de kan ringa för att lägga sina beställningar.
Vilja till samarbete?
Lokalproducenterna liksom restauranger och kockar ser gärna ett samarbete med
relevanta aktörer för att hitta lämpliga logistik- och distributionslösningar från
lokalproducent till restaurang.
En sammanfattande slutsats bland lokalproducenterna är att de flesta redan arbetar så
mycket, att de inte har tid att fundera över logistiska frågor på en högre nivå. Enligt
lokalproducenterna har de flesta en rätt väl fungerande lösning i dagsläget. Många har ett
samarbete med Scan, Arla med mera som kommer och hämtar majoriteten av volymen
direkt på gården.
I Bergum/Angered har ett samtal förts mellan en del av de lokala producenterna inom
ramen för Stadslandet Göteborg samarbetet. De ser behovet av samverkansvinster på
olika plan, inte minst när det gäller transport till och från slakteri och därefter till kund.
En aktör har avtal där slakteriet levererar direkt ut till kund. En annan producent har fått i
gång eget styckeri och gårdsbutik med god försäljning. Det blir då kunden som kommer till
producenten.
I grunden är gruppen i Bergum - Gunnilse positiva till så väl samordning av transporter
som hubbar. I dagsläget är produktionen dock för liten.
Hinder och möjligheter i logistiken
Förutom restaurangernas och kockarnas svårighet att veta var de skall lägga sina
beställningar lyfter de också fram en utmaning i logistiken som ytterligare försvårar deras
inköp av ekologiska och närproducerade produkter. Restaurangerna menar att stora
speditionsbolag som Menigo och Cervera köper upp större volymer av lokalproducenter till
ett lägre pris. Restaurangerna får betala ett mycket högre pris hos lokalproducenterna
eftersom volymerna inte är lika stora.
En speditionsaktör som levererar både små- och storskaligt i Göteborg och som enligt
några av deltagarna i workshopsen anses vara den bästa just nu i Göteborgsregionen är
GLC - Göteborgs lastbilscentral.
56
Exempel på sälj och logistiklösningar
Bondens Skafferi
Ett exempel på verksamhet som lyckats finna säljoch logistiklösningar är Bondens Skafferi i Skåne
som även har börjat leverera till Västsverige. Enligt
Bondens Skafferi finns det runt 400 småskaliga
verksamheter som erbjuder en uppsjö av närodlade
produkter.
Se vidare: bondensskafferi.se
Andreas Lindskog och andra krögare på Bondens
Skafferi upptäckte av egen erfarenhet att det saknades en samordning och effektivitet
kring vilka produkter restauranger och butiker vill ha.
Bondens Skafferi är länken mellan krögare, köksmästare och butiksägare på
efterfrågesidan och lokalproducenterna på utbudssidan. Bondens Skafferi erbjuder en
översyn av vad Skånska producenter har att erbjuda, möjlighet till beställning och
distribution.
Grönsakshallen i Sorunda
Grönsakshallen Sorunda i Hägersten erbjuder lokala
produkter och distribution till krögarna.
Grönsakshallen Sorunda grundades 1985 som enligt
Sorunda själva anses vara grundat tillsammans med
Sveriges duktiga kockar. Bolaget är ett dotterbolag
till Martin & Server som ägs av Axel Jonson AB och
familjen Oldmark.
Kooperativet Mont Tauch
Enligt kooperativet Mont Tauch arbetar de med hållbart jordbruk. Tills nyligen skötte de all
distribution på egen hand, men fick för stora lager med negativa ekonomiska resultat. Då
lade de över all utländsk distribution på en stor aktör i vinbranschen, les Grands Chais de
France, som arbetar med kvalitetskontroll, partnerskap med vinproducenterna, distribution
och marknadsföring. Den inhemska distributionen sköts dock fortfarande direkt av
kooperativet, som enligt Thorbjörn Ludvigsson på Janake Wine Group är ultramodernt och
en förebild i branschen.
Se vidare: mont-tauch.fr
57
Lokalt Göteborg
Ett exempel i Göteborg är Lokalt Göteborg HB
som startade vintern/våren 2014. My Adra kartlade
tillsammans med kocken Linus Ström Göteborgs
utbud och efterfrågan på lokalproducerade
produkter samt hur logistiken runt denna marknad
såg ut.
Visionen för Lokalt Göteborg är att vara det
primära alternativet för lokalproducerade produkter
från Göteborg med omnejd och att på sikt arbeta
mot majoriteten av restauranger i Göteborg.
Idag levererar Lokalt Göteborg HB till restauranger som Upper House, Bhoga, Hotell
Pigalle, Restaurang Koka, Restaurang Familjen, Enoteca Maglia och Hotell Bellora.
Se vidare: lokaltgbg.se
Lokalproducerat i Väst
Lokalproducerat i Väst (LPIV) är ett resurscentra för småskaliga livsmedelsproducenter i
Västra Götaland (VGR) där VGR skall bli den ledande regionen inom lokal mat. Centrat
erbjuder LPIV rådgivning i form av bland annat sälj, ekonomi, personalfrågor, produktion,
miljö och kvalitet. LPIV erbjuder också tillgång till nätverk och samverkan med andra
organisationer och matföreningar. LPIV arbetar vidare med kompetensutveckling samt
stöttning vid deltagande på olika mässor och evenemang.
LPIV arbetar med ”Logistik med logistik” där ambitionen är att skapa 10-15 hubbar med
bra täckning i regionen. I dagsläget finns tre hubbar och ytterligare två eller tre beräknas
”vara klara att starta inom en ganska snar framtid”. 7
Se vidare: www.lokalproducerativast.se
7
(http://lokalproducerativast.se/logiskt-med-logistik/).
58
Livsmedelsstrategier för städer
Världen över finns en ökande insikt om vikten av
ett mer hållbart system för matförsörjning.
Universitet i Melbourne har tagit fram ett verktyg
för att hjälpa städer att planera för en lokal
matförsörjning, en hörnsten i ett hållbart samhälle.
I sin rapport har de listat ett tjugotal fallstudier och
föregångare på området. Bland dem kan nämnas
kanadensiska Vancouver, som har en mycket
ambitiös mat-strategi som syftar till att möta
ekonomiska, sociala, miljö- och hälsomässiga
utmaningar. Strategin omfattar hela mat-systemet
från produktion och förädling, till säker tillgång och
distribution, samt återvinning av matavfall.
Se vidare: vancouver.ca/people-programs/food.aspx
Vancouvers Livsmedelsstrategi i Canada
När det kommer till distribution arbetar Vancouver för att förbättra infrastrukturen för
förvaring och transport, stötta lokala producenter i staden och regionen samt öka antalet
platser där lokal och hållbart framställd mat är tillgänglig.
Vancover har bland annat satsat på lokala mat-hubbar som
knyter samman köpare och säljare. Dessa kan se lite olika ut,
från Farmers Markets, Community Centres till onlinemarknadsplatser och har olika målgrupper till exempel
kockar, kommersiella kök för mat-entreprenörer, skolkök med
flera.
Vancouver drar slutsatsen att hubbarna spelar en viktig roll i
matinfrastrukturen för ökad försäljning, framväxt av nya småtill medelstora företag, samt som innovativa centra i en lokal
matekonomi.
Förutom hubbarna arbetar staden också med bland annat Food Business Incubators,
Offentlig upphandling av lokalproducerat och Community Kitchens och ”City of Vancouver.
What feeds us: Vancouver Food Strategy”, januari 2013.
Sustainable food in urban communities
Även inom EU pågår olika initiativ. Programmet Urbact har till
syfte att skapa en hållbar integrerad stadsutveckling inom
unionen och omfattar bland andra projektet Sustainable Food
in Urban Communities. Enligt deras rapport ”Developing lowcarbon and resource- efficient urban food systems” är
logistiken runt lokalproducerat gods problematisk och resursoch miljöeffektiviteten omdebatterad bland experter. I
rapporten tar man upp olika Best Practises bland städerna i
nätverket.8
Se vidare: urbact.eu/sustainable-food-urban-communities
8
(http://urbact.eu/sites/default/files/sustainable_food_final_thematic_report_for_delivering.pdf)
59
El-fordon och cyklar för transport
Där finns många olika exempel på hur städer har försökt lösa
problemet med den kritiska ”sista kilometern”, bland annat
genom att utnyttja kanalgående båtar, el-fraktcyklar och elbilar.
Se vidare: plingtransport.se
Amertsfoort i Holland
Holländska Amersfoort finns bland de städer som har inlett ett arbete tillsammans med alla
tänkbara transportintressenter. Detta för att hitta möjliga synergier och kopplingar mellan
utbud och efterfrågan inom stadens logistiska flöden, där både offentliga och privata
transportörer ingår.
Bryssel i Belgien och Lyon i Frankrike
Bryssel och Lyon är två städer som försökt
skapa centralt belägna hubbar, med lite olika
problem och resultat, bland annat på grund av
höga markpriser och rädsla för konkurrens. I
Lyon finns idag dock BIOAPRO. Det är en
200m2 hubb belägen 25 km utanför stadens
centrum med största delen varor producerade
inom en radie av 80 km. Härifrån säljs
ekologisk mat till restauranger och kök i
staden. Producenter och matförädlare äger
hubben kooperativt. Tre procent av
producenternas inkomst från försäljningen via
hubben går tillbaka till densamma.
Se vidare: www.bioapro.com
Onlinetjänster i Holland för lokalproducerat
I Holland har en stor logistikfirma, Deli XL, skapat en onlinetjänst som erbjuder transport
av lokalproducerade varor genom sitt redan existerande logistiknätverk. De förmedlar även
B2B mellan tillräckligt stora uppköpare och producenter.9
Deli XL en rikstäckande mat
distributör som har utvecklat
distribution av regionala och lokala
produkter som ett koncept. De har
skapat en on-line plattform i vilken
lokala producenter skall kunna
presentera sina produkter baserad på
”shop-in-shop principen”.
De har utvecklat ett system som samlar de
lokala produkterna på ett sätt som fungerar för
restauranger och lokala marknadsplatser. De är
länken mellan restaurangerna,
marknadsplatserna m.fl. och de lokala
producenterna för att få den volym och leverans
som behövs.
9
Se vidare: www.delixl.nl/webshop/
(“the online fresh market “vers247.nl”)
60
3.5 Marknad
Restaurangernas efterfrågan
Restaurangerna beskriver att de är villiga att beställa i förväg, det vill
säga beställningskontrakt eftersom det är svårt att hitta bra ekologiska
och närproducerade produkter.
Restaurangerna skulle gärna vilja se produktion av (se tabellen nedan):
Djur
Grönsaker och rotfrukter
Frukt
Kyckling
Lamm
Potatis
Gul lök
Pepparrot
Morötter
Sparris
Svamp
Blåbär
Hallon
Körsbär
Samverkansformer
Exemplet Klädesholmens Seafood AB
Ett exempel på företag i närområdet som har lyckats med sammanslagning av ett antal
konkurrerande bolag till ett bolag med gemensam lokalproduktion är Klädesholmen
Seafood AB. Per Ape-Persson.
VD beskriver att det fanns cirka 12 företag på Klädesholmen när han började arbeta 1975.
I slutet av 90-talet var de ungefär fem företag. På grund av internationell konkurrens och
succession gick fyra av företagen 2002 ihop till ett gemensamt bolag och bildade
Klädesholmen Seafood AB. Företagen kom också överens om att gemensamt gå under
varumärket ”Klädesholmen”.
Per Ape-Persson beskriver vidare att de nyligen öppnat en ny stor anläggning på
fastlandet, två kilometer från de tre ursprungliga fabrikerna som ligger ute på
Klädesholmens ö. Anläggningen ligger även 100 meter från deras kyllager.
Fram till 2015 har det gemensamt bildade Klädesholmen Seafood AB haft produktionen i
sina respektive fabriker, men har nu bildat en enhet även för produktion. En fabrik kommer
bolaget dock ha kvar ute på ön för att behålla företagets historik och för de anställdas
känsla för varumärket. Per ser med spänning fram emot att följa hur logistik och
distribution kommer att påverkas när all produktion är samlad under ett tak.
61
Franska vinbönder i kooperativ samverkan.
Kooperativet Mont Tauch i Frankrike som startade med 9 vinproducenter har idag 300
medlemmar vilka uppnår en årlig produktionsvolym på cirka 12 miljoner flaskor.
Kvalitetsfokusering är monumental, enligt den svenska importören, Janake Wine Group.
De vinbönder och medlemmar som levererar druvor av de högst uppsatta kvalitetsmålen
erhåller till exempel ett 25 % högre pris för sina druvor än det normala och vid exceptionell
kvalitet det dubbla priset.
La Chablisiennes historia går tillbaka till 1923 när ett antal vinodlare, mot bakgrund av den
ekonomiska krisen under denna period, grundade ett vinkooperativ i hjärtat av Chablis, för
att tillsammans sälja sina viner. Fram till mitten av 1950-talet förde medlemmarna sina
viner till La Chablisienne som sedan tog hand om blandningen och sålde större delen av
produktionen till grossister och vinhandlare.
Så småningom och med en önskan om att skapa sin egen stil, beslutade La Chablisienne
att ta in skörden direkt i form av must och även se till att man hade full kontroll över
vinframställningen. Denna strategi har varit ett utmärkande drag för La Chablisienne fram
tills idag.
Idag har La Chablisienne cirka 300 medlemmar och
tillsammans förfogar de över nästan 1200 hektar vilket är
cirka 25% av den totala odlingsarealen i Chablis. De gör
allt ifrån Petit Chablis till Grand Cru-viner. Av de sju Grand
Cru-lägena kan Chablisienne erbjuda vin från sex av dem.
Mest kända är de för Château Grenouille där de mer eller
mindre är monopolägare av vingårdsläget, vilket är ovanligt
i Chablis.
Producenterna längs väg 190 och Restaurangerna i Göteborg
Volymfrågan
Den utmaning som lokalproducenterna upplever med restaurangerna är att kockarna
oftast vill ha vissa delar på ett djur, vilket gör det svårt för lokalproducenten att sälja resten
av djuret. En stor del av lokalproducenternas produkter säljs därför till livsmedelsbutiker så
som Scan och ICA direkt för att de köper allt.
På grund av det låga utbudet, beskriver kockarna att de sätter menyer på basis av
tillgången på råvaror under året.
62
Liseberg köper idag 35-40% ekologiska produkter; dock har de inte ett krav på närodlade
produkter. Aktörer som Liseberg och Gothia Towers behöver stora volymer och behöver
god framförhållning vad gäller beställning. Restaurangerna behöver också längre
beställningscykler.
Både lokalproducenter och restauranger är överens om att efterfrågan på ekologiska och
närproducerade produkter är mycket större än utbudet.
Kommentarer bland kockar och restauranger
Den övergripande kommentaren bland kockar och restauranger är att de är trötta på att
det pratas för mycket och görs för lite:
–
–
–
–
”Kom igång nu!”
”Hitta ett eller två case!”
”Starta upp aktiva insatser nu!”
”Sätt spaden i jorden nu!”.
Kvalitet
Lokalproducenterna beskriver att de producerar bra produkter, dels för att många av dem
har lång erfarenhet och kompetens av jordbruk och produktion men också för att Sverige
har en av världens strängaste reglering för produktion.
Lokalproducenterna oroar sig dock för att utbildningar inom jordbruk och produktion läggs
ned runt om i Sverige, vilket kommer leda till att ingen i slutändan kommer kunna arbeta
med jordbruk och produktion.
Restaurangerna beskriver att lokalproducenterna inte alltid har den bästa kunskapen om
lokalproduktion och att styckningen av djur inte alltid sker på rätt sätt.
Restaurangerna och kockarna beskriver att det är viktigt att få fram kvalitativa produkter då
dessa kan användas för att skapa ett speciellt varumärke för stad och land, till exempel
kravmärkt Göteborgs Brässkyckling med skinnet kvar.
Pris
Enligt lokalproducenterna finns det en del konkurrens dem emellan, men deras stora
problem är de stora livsmedelskedjorna dikterar villkoren.
Enligt restaurangerna är påslagen på produkterna från lokalproducenterna mycket högre
när restaurangerna skall köpa produkter än det pris ICA och Scan betalar, vilket gör att de
har svårt för restaurangerna att köpa produkterna. Restaurangerna behöver mer
marknadsmässiga priser för att kunna köpa större volymer.
Byråkrati
Lokalproducenterna beskriver att kontrollsystemet och regelverket från den offentliga
sektorn vad gäller till exempel djurkontroll och certifiering är påtaglig. De privata
livsmedelskedjorna har därutöver sina certifieringskrav, vilket tillsammans med de
offentliga kontrollsystemen gör det svårt för lokalproducenterna att genomföra sitt arbete.
63
Lokalproducenterna uttrycker vidare att de olika offentliga aktörerna ibland gör liknande
kontroller, vilket dels anses vara ineffektivt samt skapar extra kostnader för
lokalproducenterna.
Lokalproducenterna skulle önska att kommunerna här Göteborg, Lerum, Alingsås och
Essunga, engagerade sig mer i deras verksamheter.
De är överens om att Länsstyrelsen i Västra Götalands län har en relativt god kompetens i
deras kontakt med lokalproducenterna. De är däremot osäkra på vad västra
Götalandsregionen gör.
Ett generellt önskemål från lokalproducenterna är att den offentliga sektorn bör ha en mer
rådgivande roll och mindre av kontrollkultur. Flera uppger att miljöinspektörerna är nitiska
och saknar kunskap. Kommunens syn på vad som är god djurhållning och
livsmedelshygien upplever de som ett problem. Kontrollerna är också dyra för
lokalproducenterna.
Det tycks också finnas svårigheter för svenskar som har sitt ursprung i ett annat land att
starta och driva verksamheter inom lokalproduktion, eftersom den svenska byråkratin
upplevs svår och problematisk.
4. NÄSTA STEG
4.1 Steg 2: Pilot casen
Utifrån resultaten av vårt arbete (intervjuer, möten, enkäter och
workshops) med lokalproducenter, restauranger, kockar och övrig
turist- och besöksnäring presenteras nedan förslag på två
pilot case - Steg 2.
Utvecklingssamarbete längs väg 190
Syftet är att få till stånd ett utvecklingssamarbete mellan de lokala producenterna och
restaurangerna i alla steg från jord till bord som grund för att i steg tre kunna utveckla ett
hållbart matturistsamarbete.
Förslagen till pilot casen har diskuterats och utvecklats tillsammans med representanter
för lokalproducenter, restauranger, kockar, besöks- och turistnäringen. Förslagen till pilot
casen har också presenterats för och diskuterats inom referens- och styrgrupp för
projektet.
En tydlig vilja
Pilot casen diskuterades ingående under workshopen den 23 februari 2016 där företrädare
för samtliga deltagande intressentgrupper ställde sig positiva och uttalade en vilja att gå
vidare och aktivt arbeta med pilot casen.
Förutsättningar för steg 2
Grunden för Steg 2 är att efterfrågan på ekologiskt och närproducerad mat är mångdubbelt
större än utbudet.
Steg 2 är också av stor vikt för att skapa bättre förutsättningar för Steg tre.
64
Främst genom att det kan skapa större möjligheter för restaurangerna samt Göteborg &
Co och Turistrådet Västsverige att vidareutveckla många av de mataktiviteter som redan
görs för staden och regionen samt utveckla nya.
Projekttiden för Steg 2 är tre år med möjlighet till förlängning i två år.
Förslagen Steg 2 och Steg 3 ligger i linje med:

Västra Götalandsregionens handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar
för 2020

Göteborgs Stads Miljöprogram och Klimatprogram

Initiativ för ökad svensk export – inom jordbruks- och livsmedelssektorn 2015
(Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Tillväxtverket) med fokus på målen att öka
antalet destinationer inom mat- och måltidsturism, öka utländska besökares
inköp eller konsumtion av livsmedel i Sverige, produkt-, marknads- och
företagsutveckling samt samverkan

”Samverkansmodell besöksnäringsfrämjare och företag i GR” (Business Region
Göteborg AB, Göteborg & Co AB, Turistrådet Västsverige AB)
Pilot casen: Grönsaker och lamm/kyckling
Under arbetets gång blev det tydligt att det finns en vilja, iver och
förväntning hos såväl lokalproducenter som restauranger att omgående
starta upp två pilot case för långsiktigt hållbar produktion, försäljning,
distribution och konsumtion av ekologiska och närproducerade
produkter.
Utifrån respondenternas beskrivna önskemål och diskussioner föreslår vi två pilot case.
Vi föreslår pilot case i syfte att skapa en win-win-situation för samtliga inblandade parter
såväl lokalproducenter som restauranger och stad som landsbygd.
Projektet inkluderar produktion, distribution och konsumtion av ekologiska och
närproducerade :
1. Grönsaker
2. Kyckling och/eller lamm.
Projekttid: 3 år med möjlighet till förlängning i ytterligare två år.
Målsättningarna med Pilot casen är:

Fler arbetstillfällen, möjligheter att försörja sig och bättre livskvalitet.

För såväl infödda svenskar som för många svenskar som kommer från olika delar
av världen kan det skapas fler arbetstillfällen då många har en god kunskap vad
gäller matproduktion inom såväl odling som djuruppfödning.

Fler arbetstillfällen kan också skapas inom restaurangnäringen.
65

Stärka Göteborgs miljöprofil. Möjliggöra för staden att realisera sina politiska mål
vad gäller ekologisk och närproducerad mat samt miljövänliga transporter.

Stärka stadens och regionens profil som mat- och turiststad/region.

Ökat intresset för producerad ekologisk och närproducerad mat.
Mål koppat livsmedel, gröna näringar och miljöprogram
Pilot casen ligger i linje med Västra Götalandsregionens handlingsprogram för livsmedel
och gröna näringar samt Göteborgs Stads Miljöprogram genom att pilot casen:

Skapar en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion i närområdet.

Kockarna i samråd med lokalproducenterna blir kvalitetssäkrare för produktion och
utbildning, vilket förbättrar kompetensförsörjningen för bland annat
livsmedelsbranschen.

Kockarna blir ambassadörer för ekologisk och närproducerad mat som skapar en
större medvetenhet om goda matvanor samt är trendsättare för stadens och
regionens mat i Sverige och utomlands.

Via kvalitetssäkring av lokalproduktionen skapar incitament för utveckling av nya
varor och tjänster för en bland annat en hållbar livsmedelsförsörjning.

Ökar lokalproduktionen och skapar en stark livsmedelsregion med förbättrad
tillgång på matmarknad och närproducerad mat både i offentlig och privat sektor.

Skapar en arbetsmodell för hållbar stads- och regionalutveckling som främjar bland
annat nya arbetstillfällen och effektiviserar organiseringen av det
livsmedelsfrämjande arbetet inom staden och regionen.

Levererar ekologiska och närproducerade råvaror som bidrar till en ekologiskt
hållbar stad och region.

Skapar ett godare liv, inte bara med positiva miljömässiga effekter för stad och
region, utan även positiva sociala effekter i form av ökad medvetenhet om
näringsrik mat bland till exempel skolelever, men också ökad integration,
tillgänglighet till ekologisk och närproducerad mat.

Verka för att öka den biologiska mångfalden i stad och region genom
lokalproduktion enligt agroforestrymetoder, samt genom kvalitetssäkring från
kockar och lokalproducenter.

Skapar incitament för turism i stad och region som skapar positiva ekonomiska,
sociala, kulturella och miljömässiga effekter.
66
Pilot case 1: Ekologiskt närproducerat grönt
Pilot case 1 har till syfte att skapa en ”win-win” - situation för såväl lokalproducenter som
restauranger i stad som landsbygd. Projektet inkluderar produktion, distribution och
konsumtion av ekologiska och närproducerade grönsaker, frukt och rotfrukter.
3 års projekttid
Projekttid föreslås till 3 år med möjlighet till förlängning i ytterligare två år. För att lyckas
med detta pilot case, rekommenderar vi följande insatser från deltagande aktörer:
Göteborgs stad och regionen

Mark för lokal produktion

För att lokalproduktion av ekologiska och närproducerade produkter skall kunna bli
verklighet, för att skapa en bättre livskvalitet hos människor, speciellt i segregerade
områden, är det rimligt om kommunerna ser över möjligheten att säkerställa mark
för lokalproduktion i dessa områden till en rimlig kostnad.

Underlätta och erbjuda hjälp genom det svenska regelverket/byråkratin. Underlätta
för svenskar som har sitt ursprung från andra länder i världen att starta företag och
kooperativ. Den svenska byråkratin utgör ett stort hinder för invandrare och
flyktingar att starta företag.

Beställa ekologiskt närproducerade grönsaker, frukt och rotfrukter från
producenterna.

Garantera en basvolym av ”kvalitativa” grönsaker, frukt och rotfrukter.

I samtliga restaurang- och kockutbildningar inkludera mer utbildning om ekologisk
och närproducerad mat.

Aktivt medverka till miljövänliga transporter med hjälp av kollektivtrafik.

Marknadsplats/hubb för allmänheten och restauranger till exempel på Kungstorget.
Restaurangerna

Skapa möjligheter för produktion av ”högkvalitativa” grönsaker, frukt och rotfrukter.

Beställa ekologisk och närproducerade grönsaker, frukt och rotfrukter.

Bidra till kvalitetssäkring.

Kockar och restauranger är och fortsätter vara trendsättare för ekologisk och
lokalproducerad mat.

Intensifiera kockarnas arbete som trendsättare i till exempel skolor vad gäller
kunskap om vikten av kvalitet, behovet och intresset för att äta nyttigt, ekologisk
samt lokal och närproducerad mat.

Våra kockar och restauranger skapar intresse bland allmänheten, såväl dem som
bor, lever och verkar i Göteborg och mer långväga turister.

Genom restaurangernas och kockarnas aktiviteter så som evenemang och
storytelling marknadsföra och kommunicera dessa ekologiska och närproducerade
produkter.
67
Lokala producenterna

Affärsutveckla alternativt starta och driva företag inom livsmedelproduktion.

Lokalproducenter samordnar sig till en röst att vilja detta.

Samarbeta med restauranger för att säkerställa kvaliteten på lokalproduktionen.

Samordna lokalproducenter för ett eller flera lokala slakterier för djur och
produktförädling.
Pilot case 2: kyckling och/eller lamm
Göteborgs Stad har en policy om att 100 procent ekologisk kyckling skall serveras i den
offentliga sektorn, vilket rör sig om drygt 200 ton/år. Den totala produktionen av ekologisk
kyckling i Sverige ligger på cirka 600 ton/år. Det finns därmed ett tydligt behov av en ökad
produktion, eftersom efterfrågan är större än utbudet. Det har också framkommit i
workshopsen att utbuds- och efterfrågesidan behöver sammanlänkas på ett bättre sätt.
Ekologisk kycklingproduktion
Tillväxtpotentialen är mycket stor då endast 0,1 procent av all kycklinguppfödning i Sverige
är KRAV-certifierad i dag. Den mycket stora efterfrågan inom både offentlig sektor och
dagligvaruhandeln gör att organisationen KRAV räknar med att produktionen tar riktig fart
under 2016. Både Bosarps kyckling och en ny kycklingentreprenör räknar med en
flerdubbling av produktionen de kommande 1,5 åren. (KRAV 2015).
Svår och kostsam uppfödning
Svensk ekologisk kycklingproduktion har inte vuxit i takt med efterfrågan eftersom den har
varit och fortfarande är behäftad med flera utmaningar. Rapporten Möjligheter för
ekologisk kycklingproduktion i Sverige (SLU, 2010) tar upp de viktigaste utmaningarna:

Det har saknats långsamväxande raser som passar EU:s regelverk. De
snabbväxande slaktkycklinghybrider som funnits har inte tålt att bli så gamla som
regelverket föreskriver (81 dagar jämfört med 5-6 veckor för konventionell kyckling)
innan den slaktas.

Det har funnits problem att hitta lämpligt foder för att kycklingen ska växa lagom
och må bra.

För ekologisk KRAV-kyckling råder högre krav på utrymmen och tillgång till bete än
för konventionell.

Rutinmässig förebyggande behandling med bekämpningsmedel och läkemedel
mot olika smittor får inte förekomma i ekoproduktion, samtidigt som ekokycklingars
utomhusvistelse anses öka risken för sjukdomar som Koccidios, Campolybacter,
Salmonella och fågelinfluensa.

Antalet slakterier i landet som sysslar med fjäderfäslakt är begränsat. Ett slakteri
som ska slakta ekologiskt måste vara anslutet till KRAV-kontroll.

KRAV-certifierad kycklinguppfödning skiljer sig markant från oekologisk
uppfödning, vilket gör att det oftast handlar om ny produktion snarare än
omläggning av befintlig produktion.
68
Förändringar och nya producenter
Fortfarande 2016 lider ekokycklingbranschen av struktur- och småskalighetsproblem med
betydligt högre kostnadsläge än för motsvarande konventionell produktion. Det är
merkostnader hela vägen jämfört med konventionell uppfödning:




En ekouppfödare får bara ha
hälften så mycket kött per ytenhet
Uppfödningstiden är den dubbla
Foderkostnaderna är de dubbla
Ekokycklingarna ska ha
utomhusvistelse och täcks inte av
försäkringar inom Svensk Fågel
med mera (Jordbruksverket 2013,
Odelros intervju).
Inte desto mindre tror Åsa Odelros, ”Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion och
rådgivare fjäderfäproduktion”, att KRAV:s bedömning är riktig och att efterfrågan nu verkar
resultera i betydligt ökad produktion.
Bosarp och Reko
Det finns idag två stora aktörer, Bosarps kyckling (Kronfågel) i Skåne och Reko kyckling,
Östergötland, som knyter till sig nya producenter av ekokyckling.
Bosarp, Reko och även Bjäre fågel (ej eko) har satsat på den långsamtväxande rasen
Rowan Ranger från Skottland (Bosarp gård 2015). Företaget som importerar avelsmaterial
och har hand om föräldradjuren är Lantmännen Swehatch i Flyingen (Svensk Fågel).
Swehatch måste också växa in i en ökad efterfrågan på långsamtväxande kyckling.
Eftersom ingen vill stå med överskott bör den som vill producera förankra att aktörer i
framtiden vill ha kycklingar från dem, menar Åsa Odelros.
Långsamtväxande hybrider ger ett annat kött med en annan smak och struktur än de
snabbväxande raser konsumenter är vana vid. De blir också jämförelsevis större eftersom
de får leva längre. (Bosarp Gård)
Det kan vara svårt att hitta slakterier eftersom de stora slakterijättarna Guld- och Kronfågel
knyter upp producenter till sig och jobbar med dessa. Det finns dock möjliga alternativ. Åsa
Odelros nämner att i Västra Götaland – Vara, Svenskt fågelkött AB och Movitz Trollhättan
– kanske kan kombinera sin nuvarande verksamhet med ekologisk slakt.
Det finns inget i reglerna som förhindrar att ha ekoslakt i samma flöde. Livsmedelverket
har en lista på fjäderfä-slakterier, undantaget de väldigt små. Dessutom finns Adelsåsen
Kalkoner, som avlar för alla kalkonuppfödare i landet. Bengt Persson har bra kontakter i
hela fågelbranschen samt ett småskaligt slakteri.
Åsa Odelros föreslår att den som är intresserad av att starta produktion går via Bosarps
och Reko kyckling. Den senare är fristående och består av ett nätverk av gårdar (Reko
Kyckling). Det är kanske möjligt att bli producent via dem, vilket sannolikt är snabbare än
att bygga upp en helt självständig verksamhet.
69
Lamm
Produktionen av lamm bedöms av fårbönderna kunna
mångdubblas längs väg 190.
Sveriges produktion av får- och lammkött ökade med
drygt 4 procent 2014 och med 6,5 procent första
kvartalet 2015. Samtidigt ökade handeln i båda
riktningarna och förbrukningen steg. Den svenska
marknadsandelen fortsatte dock att minska både
2014 och första kvartalet 2015 och andelen är nu
nere på rekordlåga 25,4 procent.10
Ökad efterfrågan på ekologiskt lamm
Med en kraftigt ökad efterfrågan är en utmaning att öka lönsamheten och producera det
som marknaden vill ha. Kunskapsbrist är ett problem och många drar sig för stora
kostnader. Detta beror bland annat på att vi här har sex månader vinter som kräver dyra
byggnader. Av den anledningen blir lammköttet dyrare i Sverige än övriga Europa
Lamm är förhållandevis lätt att hålla och går också förhållandevis snabbt att öka.
Efterfrågan på lokalt producerat ekologiskt lammkött är betydande i Göteborg. De
entreprenörer som satsar offensivt på att utöka sin lammproduktion har visat sig ha god
förtjänst.
Får som goda naturvårdare
Eftersom stora delar av kulturlandskapet alltmer växer igen är får ett ytterst lämpligt
djurslag som kan bidra till att råda bot på detta för att hålla landskapet öppet. De är också
ett lämpligt djurslag att hålla bete i skogsmarker.
Det behövs dock en samordning mellan dem som håller får för att utveckla näringen. Ett
sådant arbete har initierats i Stadslandet Göteborg samarbetet genom nätverket Göteborg
Får. Ett sådant samarbete bör fördjupas längs hela väg 190. Det handlar om samordning
av produktion, marknadsföring och logistik.
Fåruppfödare ser hinder när det gäller slakt och förädling som är trösklar för att öka
produktionen. De är dock mycket öppna för att gå in i samarbete och hitta
samverkansvinster, inte minst med restaurangsidan.
De pekar också på utrikesföddas kunskap och möjligheter för utbildning i syfte att få in ny
kompetens och arbetskraft för att utveckla produktionen.
För att lyckas med detta pilot case, har samtal och intervjuer lett till följande
rekommendationer av följande insatser från deltagande aktörer:
10
Källa Marknadsrapport får- och lammkött juni 2015
70
Göteborgs stad och regionen

Mark för lokal produktion

För att lokalproduktion av ekologiska och närproducerade produkter skall bli
verklighet, speciellt för människor i segregerade områden, utvecklar staden
möjligheten att säkerställa mark för lokalproduktion i närhet till dessa områden till
en rimlig kostnad.

Underlätta och erbjuda hjälp genom det svenska regelverket/byråkratin

Underlätta för svenskar som har sitt ursprung från andra länder i världen att starta
företag och kooperativ. Den svenska byråkratin utgör ett stort hinder för invandrare
och flyktingar att starta företag.

Beställa stadens volym av ekologisk kyckling och/eller lamm från
lokalproducenterna (200 ton/år).

Garantera en basvolym av ”kvalitativ” kyckling och/eller lamm.

I samtliga restaurang- och kockutbildningar inkludera mer utbildning om ekologisk
och närproducerad mat.

Skapa förutsättningar för lokalproducenter för ett eller flera lokala slakterier för djur
samt kök för produktförädling.


Aktivt medverka till innovativa nya miljövänliga och klimatsmarta transporter.
Marknadsplats och hubb för allmänheten och för restauranger till exempel på
Kungstorget.
Restaurangerna

Skapa möjligheter för produktion av ”högkvalitativ” kyckling och/eller lamm.

Beställa ekologisk kyckling och/eller lamm från lokalproducenterna (ca 200 ton/år).

Bidra till kvalitetssäkring.

Kockar och restauranger är och fortsätter vara trendsättare för ekologisk och
lokalproducerad mat.

Intensifiera kockarnas arbete som trendsättare i till exempel skolor vad gäller
kunskap om vikten av kvalitet, behovet och intresset för att äta nyttigt, ekologisk
samt lokal och närproducerad mat.

Våra kockar och restauranger skapar intresse bland allmänheten, såväl dem som
bor, lever och verkar i Göteborg och mer långväga turister.

Genom restaurangernas och kockarnas aktiviteter så som evenemang och
storytelling marknadsföra och kommunicera dessa ekologiska och närproducerade
produkter.
71
Lokalproducenterna

Få till stånd ett samarbete i form av till exempel kooperativ för lokalproduktion.

Nya entreprenörer och affärsutveckling för lokal livsmedelproduktion.

Lokalproducenter samordnar sig.

Samarbeta med restauranger för att säkerställa kvaliteten på lokalproduktionen.

Samordna lokalproducenter för ett eller flera lokala slakterier samt utveckling av
förädlingskök kopplat till produktutveckling.
4.2 Diskussion kring pilotcasen
Under workshopen 2016-02-23 diskuterades de två pilot casen med fokus på marktillgång,
produktion (kött, grönsaker, rotfrukter och frukt), klimatsmart logistik och efterfrågan
(offentliga och privata aktörer). Diskussionsfrågorna kretsade kring:

att fastställa deltagarnas inställning (positiva eller negativa) till pilot casen.

möjligheter och utmaningarna vad gäller tillgång till mark för produktion och
uppfödning

deltagarnas prioriteringar gällande vad som skall produceras

restaurangernas respektive lokalproducenternas största möjligheter och
utmaningar

största möjligheterna och utmaningarna inom logistik.
Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste slutsatserna som deltagarna kom fram till.
Synpunkter från deltagare på pilot casen
Deltagarna från såväl lokalproducenter, restauranger, kockar, turist- och besöksnäringen
samt representanter från universitet/livsmedelsforskning är samtliga positiva till pilot casen
och vill gärna gå vidare och aktivt medverka i ett genomförande.
Deltagande intressenter är villiga att en arbetsgrupp sätts samman av producenter,
restauranger, kockar och logistikaktörer tillsammans med representanter från stad, region
och universitet lett av koordinatorer för att genomföra pilot casen.
Möjligheten att lyfta in dessa pilot case avseende ekologisk och närproducerad mat i
Göteborgs stads stora arbete Göteborg 2021 har diskuterats.
Möjligheter och utmaningar i markfrågan
Göteborgs stad och kommunerna inom studiens upptagningsområde äger en hel del mark
som skulle kunna ställas till förfogande. En hel del mark i Göteborgs stad är utarrenderad,
men där pågår ett arbete att få arrendatorer att ställa om till matproduktion och minska
arealen som idag brukas som betesmark för hästar.
Deltagarna är överens om att det krävs mark från stad och region för att öka produktionen.
72
Produkter som bör prioriteras inom ramen för förslagen
Deltagarna var samstämmiga att produktområdena nedan föreslås prioriteras i casen:
PILOT CASE 1
PILOT CASE 2
Grönsaker, rotfrukter och
frukt
Djur
Potatis
Gul lök
Pepparrot
Morötter
Sparris
Svamp
Blåbär
Hallon
Körsbär
Kyckling
Lamm
De möjligheter och utmaningar som deltagarna gemensamt diskuterat. Viktigaste
faktorerna är presenteras i tabellerna.
Grönsaker, rotfrukter och frukt
+ Stor efterfrågan från restauranger, privatpersoner och kommuner
+ Kan skapa arbetstillfällen
+ Liten lokal konkurrens
+ Direktförsäljning till småbutiker
+ Gårdsbutik
- Butikerna vill köpa stora volymer
- Svårt att hitta gårdar
- För få entreprenörer på växthusproduktion
- Dålig lönsamhet (bär)
- Biltullar skapar logistikproblem
- Livsmedelslagstiftning
Kyckling
+ Göteborgs Stads policy om 100% ekologisk kyckling (drygt 200 ton/år)
+ Tillväxtpotentialen hög (0,1% av Sveriges kycklinguppfödning är KRAVcertifierad)
+ Bosarps kyckling räknar med flerdubbling av produktionen kommande 1,5 åren
+ Kan skapa arbetstillfällen för infödda svenskar och svenskar som har sitt
ursprung i andra länder med erfarenhet av näringen
- Liten totalproduktion i Sverige – ca 600 ton/år
- Få kycklinguppfödare i studiens upptagningsområde – endast en större
- Ekouppfödare får ha hälften så mycket kött per ytenhet
- Uppfödningstiden är den dubbla
- Foderkostnaderna är de dubbla
- Antal slakterier i landet som sysslar med fjäderfäslakt är begränsat
73
Lamm
+ Stor efterfrågan i Göteborg
+ Nya mindre slakterier – ex Ljungskile startas
+ Kan skapa arbetstillfällen för infödda svenskar och svenskar som har sitt
ursprung i andra länder
+ Bondens Skafferi – har startat som nytt initiativ
+ Dahlbergs slakteri betalar bra
+ Länsstyrelsen Västra Götalands län och Hushållningssällskapet arbetar med
stöd till lokala producenter
+ Lokalproducerat i Väst arbetar aktivt med lokala producenter och logistik
frågorna
+ Vissa lokalproducenter har egen kylbil
+ Lammsläpp och gårdsbutiker med mera har ökat intresset och kunskapen hos
hushållen
- För mycket byråkrati – svårt för mindre producenter
- Tuff konkurrens från import
- Dyra kontroller
- Aktörer har inte tid att köpa direkt från bönder
Närproducerat och EU:s upphandlingsdirektiv
Frågan väcktes också om närodlat kan sätta mindre avtryck på miljön än ekologiskt. I och
med att närproducerat inte är lagligt möjligt att kräva enligt EU:s upphandlingsdirektiv
fördes diskussioner om det finns andra krav som kan ställas på produktion. Mot bakgrund
av detta ombads Mats Rydehell, PhD, Innovationsrådgivare på Chalmers tekniska
högskola att beskriva ovan problematik samt presentera några förslag på forskningsprojekt
som har bäring i pilot casen.
Snabbast växande mattrenden
Närproducerat, småskaligt och regionala specialiteter är den snabbast växande
mattrenden och blir för många ett sätt att skapa en hållbar livsstil. Lokal konsumtion
gynnar den egna bygden och skapar fler arbetstillfällen. Allt fler lokala producenter, inte
minst de ekologiska, ser nya utvecklingsmöjligheter i att sälja direkt till kund via
gårdsbutiker, lådprenumerationer och lokala marknader.
Att maten produceras mer nära kan leda till mindre transporter och att den inte behöver
lastas om och lagras. Det kan både ge en färskare och fräschare kvalitet och minska
klimatpåverkan. Ju fler kunder som frågar efter ursprung, äkthet och närproducerad mat
desto större chans att även de stora aktörerna i livsmedelskedjan satsar mer på hög
kvalitet och varor som är mindre anonyma.
Vad är ekologiskt och klimatsmart?
Är potatisen lokalt odlad om den är producerad med hjälp av konstgödsel, kemiska
bekämpningsmedel och diesel? Är mjölken eller biffen närproducerad om bonden och kon
bor i trakten men fodret kommer från områden i världen där regnskogen huggs ner för att
bereda plats för foderodling? Detta importerade foder ger både ökade utsläpp av
växthusgaser och stora skador på människor och miljö? Å andra sidan kan även fjärran
upplevas som nära när en produkt är certifierad och det finns information om odlaren och
det område där varan produceras även när det är långt borta.
74
KRAV- och Rättvisemärkningen ger goda möjligheter att ha en bra inblick i producenters
metoder och förutsättningar och vad det innebär för såväl odlingsplatsens miljö som
bondens och familjens hälsa och ekonomi att kunna sälja sina produkter till svenska
konsumenter.
Upphandling
Den offentliga sektorn i Sverige gör varje år inköp för uppskattningsvis 600 miljarder
kronor. De offentliga inköpen regleras genom upphandlingslagstiftningen. För att på bästa
sätt ta tillvara konkurrensen på marknaden och hushålla med skattemedlen måste
offentliga myndigheter följa vissa bestämmelser vid inköp. Detta framgår av reglerna för
offentlig upphandling.
Reglerna för offentlig upphandling bygger på EU-direktiv och är till stor del likadana inom
hela EU. Grundprinciperna bygger på objektivitet och öppenhet. De upphandlande
myndigheterna ska vara sakliga och välja leverantör utifrån det som köps. Det får inte
förekomma lojalitet mot det egna landets leverantörer eller tidigare leverantörer.
Valet av leverantör ska ske på affärsmässig grund och baseras på vilken leverantör som
erbjuder den bästa varan eller tjänsten till de bästa villkoren. Alla leverantörer, oavsett
nationellt ursprung, ska få möjlighet att tävla på samma villkor i varje upphandling.
Offentlig upphandling finns till för att:

främja kostnadseffektivt användande av skattemedel

främja fri rörlighet inom EU

undanröja ageranden som begränsar konkurrens

underlätta för företag att göra affärer med offentlig sektor

se till att det företag som säljer de efterfrågade varorna, tjänsterna eller
entreprenaderna till de mest förmånliga villkoren vinner.
Upphandling och problemformulering
Vi kan konstatera från ovan att det finns ett intresse att tillvarata upphandlingsregler, det
finns ett intresse att säkerställa hållbarhetsavtrycket av det man handlar och det finns ett
intresse av att skapa närproducerad mat. Kan vi åstadkomma alla dessa samtidigt? Kan
upphandlingsreglerna ställas så att vi skapar det vi vill åstadkomma och samtidigt skapar
möjligheter för närproducerat?
Istället för att kategoriskt hävda att allt skall vara ekologiskt, kanske man kan ifrågasätta
vad ”ekologiskt” är och om det vi bör åstadkomma genom detta kan genomföras genom att
skruva på upphandlingsskrivningen? Kans vi sätta målen i en stegrande andel ”ekologiskt”
som gör det möjligt för lokala producenter att hinna med att ställa om?
I samband med utvecklingsarbetet och projekt kopplat till Stadslandet och utveckling av
ökad närproduktions av livsmedel kring Göteborg, föreslås att ett projekt knyts samman
som på ett utredande sätt belyser ett antal frågeställningar:
75

Hur kravställning i upphandling kan ske: en tydligare koppling om lagstiftningen
inte tillåter närproducerat, vad skulle vi kunna använda för ord och mätvariabler
då för att få samma effekter (antibiotika fritt etcetera) – beräkningar kopplat till
produktion och logistik av närproducerade livsmedel i förhållande till krav kring
ekologiska varor.

Möjligheten att utveckla upphandlingen och målen från ett 100% ekologiskt
omedelbart, till en succesiv ökning av andel ekologiskt satt mot ett specifikt mål
och/eller år – Jämför se vidare länk:
www.kalmar.se/Kalmar%20kommun/Demokrati/Styrdokument/Inkop/Handlingspl
an_ekologiska_narprod_livsmedel.pdf
Restaurangernas och producenternas största möjligheter och utmaningar?
Deltagarna var samstämmiga gällande ett antal faktorer som är de största utmaningarna:
Kvalitet

För restaurangerna, kockarna och lokalproducenterna är kvaliteten på
produkterna det viktigaste. Det handlar om alltifrån smak till styckning.

En tydligare kravspecificering från restauranger och kockar efterfrågas av
lokalproducenterna, vilket restaurangerna och kockarna är villiga att bistå med.
Volym

Efterfrågan är större än utbudet.

Det finns en möjlighet att odla många produkter på liten yta. Ett exempel i
Göteborg är Kajodlingen Göteborg.

Lokalproducenterna beskriver att det finns alldeles för få som är villiga att
investera och arbeta med här aktuell produktion. Medelåldern bland
lokalproducenterna är hög och många lokalproducenter vill inte växa.

Det finns ett behov av yngre entreprenörer inom jordbruk.

Deltagarna är samstämmiga när det gäller att svenskar som kommit hit från
andra länder och har kunskap och erfarenhet av produktion av frukt och grönt
eller djuruppfödning, samt är villiga att arbeta med produktion, är en stor
potential (win-win).
Logistik

Lokalproducenterna, små- och storskaliga restauranger upplever logistikproblem
i form av att få råvarorna i rätt tid.

Det behövs en samordning av transporterna för lokalproducenterna har inte tid
att köra runt och lämna ut produkter samtidigt som lokalproducenterna skall
skörda. Små- och storskaliga restauranger har inte heller tid att åka runt och
söka efter produkter.

Deltagarna under workshopen är samstämmiga kring att logistikförslag enligt
figur nedan bör testas.
76
Ekonomi

Marknadsmässiga priser eftersträvas; tillgång och efterfrågan styr.

Såväl producenterna som restaurangerna måste kunna bedriva verksamhet på
ett lönsamt sätt.

Den offentliga sektorn och restaurangnäringen behöver hjälpa till genom att
beställa produkter. Detta underlättar för producenterna att hitta
finansieringsmöjligheter.

Ett annat sätt för producenterna att bedriva verksamhet och säkerställa
produktionsvolymer och leveranser är att utveckla ett samarbete.

Ett förslag kan vara att starta kooperativ eller gemensamt bolag.
4.3
77
Steg 3: Utveckling av matturism
Grunden för att utveckla samarbetet i Steg 2 är att utveckla den möjlighet som den
betydande efterfrågan på ekologiskt och närproducerade livsmedel utgör.
Steg 2- samarbetet mellan de lokala producenterna och restaurangerna är också av stor
vikt för att skapa bättre förutsättningar för Steg 3. Främst genom att det kan skapa större
möjligheter för restaurangerna samt Göteborg & Co och Turistrådet Västsverige att
vidareutveckla många av de mat-aktiviteter som redan görs både i staden och i regionen
samt utveckla nya.
Göteborg & Co och Turistrådet Västsverige har sedan många år tillbaka ett samarbete för
stad och region vad gäller turism. I detta samarbete bedrivs ett långsiktigt kontinuerligt
arbete kring maten och dess strategiska roll i utvecklingen av Göteborg och Västsverige.
Göteborg & Co och Turistrådet Västsverige har i samarbete med restaurangnäringen
byggt upp ett väl fungerande forum för matfrågor i stad och region som består av en rad
olika aktörer, bland andra:

Lokalproducerat i Väst

Länsstyrelsen Västra Götalands län

Västra Götalandsregionen

Göteborgs Stad - måltidsservice

SP - Taste & Flavor Center

Göteborgs Restaurangförening

Visita - bransch- /arbetsgivarorganisation svensk besöksnäring.

LRF- Lantbrukarnas Riksförbund
Förutsättningar för Steg 3
Steg 3 föreslås utarbetas från:

Situationen i omvärlden

Resultat och utkomst av Steg 2

Situationen och förutsättningarna för de aktörer som arbetar med turist- och
besöksnäringen i Göteborg och regionen.
78
5. TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN
Turismen/besöksnäringen är idag en av de snabbaste växande näringarna i Sverige och
skapar både nya företag och nya arbetstillfällen. Turismen/besöksnäringen visar också
upp kommuner och destinationer för såväl utländska som inhemska besökare och bidrar
härigenom också till ökad inflyttning.
I Sverige har besöksnäringen ett högre exportvärde än järn, stål och personbilar
tillsammans. Antalet betalande gästnätter var närmare 4,5 miljoner år 2015 bara i
Göteborg. Statistiken för Göteborg nedan är tagen ur Göteborg & Co
Verksamhetsberättelse 2015.
Turistnäringen arbete för unga
Turistnäringen sysselsätter en hel del människor i tonåren och i tjugoårsåldern.
Turistnäringen är starkt beroende av de unga på arbetsmarknaden (Hjalager & Andersen,
2001).
År 2013 var nästan 50 procent av de sysselsatta i besöksnäringen 26 år eller yngre (Visita
- Svensk besöksnäring, 2014).
Social hållbarhet och turism
Forskning visar att turismens sysselsättning ger tillgång till en mängd olika sociala nätverk,
vilket i sin tur stödjer en förbättring av social och kulturell kompetens hos utrikesföddas
arbetstagare (Janta, Brown och Lugosi, 2011). Dessa nätverk bidrar också till att
kompensera för de negativa aspekterna av migration.
År 2013 sysselsatte svenska besöksnäringen nästan 33 procent utrikesfödda inom hotelloch restaurangbranschen, medan den övriga arbetsmarknaden sysselsatte 14 procent
(Visita - Svensk besöksnäring, 2014).
79
Special interest – Matturism
Matturismen är ett "special interest"-segment. Intresset för mat och matturism växer
snabbt.
Många städer och regioner använder mat och matturism som ett sätt att växa ekonomiskt,
socialt, kulturellt och miljömässigt. Enligt UNWTO (2012) har matturismen blivit en av de
mest dynamiska och kreativa delarna av turismen.
Matturismen är ett sätt att stimulera lokal, regional och nationell ekonomisk utveckling.
Correia et al., (2008) uppskattar att uppemot 25 procent av turistutgifterna tillskrivs
livsmedelsprodukter.
Korea, Spanien och Italien är exempel på länder som har varit framgångsrika med att
profilera sina nationer som matland och har lockat en hel del matälskare (se Getz et al.,
2014).
Exempel på städer som strategiskt arbetat för att göra maten till en Unique Selling Point
(USP), den viktigaste eller en av de viktigaste produkterna för att besöka en stad är
Charleston i South Carolina (USA) och San Sebastián i Spanien.
Exemplet Bergum Gunnilse Utveckling
Ett exempel på ett samarbete som skulle bli ett viktigt nav i ett sådant utvecklingsarbete
längs väg 190 är utvecklingsgrupp Bergum Gunnilse Utveckling.
Bergum-Gunnilse Utveckling är en ideell
förening som utvecklats i samarbete med
projektet Stadslandet Göteborg med
målet att utveckla sin stadsnära bygd.
Man vill verka för samverkan mellan
företagare, odlare, uppfödare,
hantverkare och kreativa näringar med
flera för utveckling av Bergum – Gunnilse.
Ett mål Bergum Gunnilse Utveckling har
är att kunna verka man där man bor och
tillsammans stärka området.
Utvecklingsgruppen har i dag ca 6 arbetsgrupper inom olika utvecklingsområden.
Frågorna om lokal turism och ökad lokal livsmedelsproduktion är viktiga frågor för dem i
LAB 190 samarbetet.
Föreningen har varit en viktig motor i Festa Via 190 som är Sveriges längsta gatufest i
LAB 190 samarbetet.
Se vidare: bergum-gunnilse.se och www.festavia190.se
80
Exemplet Tikitut - Community-based tourism
Tikitut är en nytänkande organisation under
dynamiska utveckling i nordöstra Göteborg för
hållbar turism som också berör lokal mat och
matkultur. Några utdrag från deras hemsida:
”Vi ser ett framtida nordöstra Göteborg som med
hjälp av lokalt förankrad besöksnäring byggt upp
nätverk av lokala, regionala, nationella och
internationella aktörer, där lokala aktörer
samarbetar för att skapa områdesspecifika
boenden och upplevelser. Invånarna erbjuder Bed & Breakfast och får extra inkomster till
dem själva och även kunder till andra företagare i nordöstra Göteborg och i nätverket.”
”Vi vill vara en aktör som bidrar till ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle.
De har bland annat samverkat i matkulturresan i boken Från Donsökaka till Maklobe i
Bergsjön av Anna Cederberg Gerdrup.
Om Tikitut se vidare: tikitut.se
Se vidare: matkulturellresa.se
Exemplet Festa Via
Den stora festen längs väg 190 utvecklar samarbetet mellan
stad och land.
Festa Via 190 är Sveriges längsta gatufest som sträcker sig 7
mil från Nordöstra Göteborg till Nossebro. Den arrangeras nu
för andra gången 9-11 september 2016 med stöd från Västra
Götalandsregionens Kulturnämnd.
Under flera år har VGR stöttat kulturella och kreativa näringar i
Västra Götaland. Festa Via är ett sätt att stärka och synliggöra
aktörer i landskapet längs väg 190.
I området finns över 500 företag inom gröna och kulturella
näringar som turism och matförädling. Festa Via 190 är en del
av ett långsiktigt arbete för att skapa ett modellområde för
hållbar utveckling längs vägen för lokal utveckling i samspel
mellan stad och land.
Se vidare: www.festavia190.se
Illustration: Sofia Brolin - www.brolinform.se
81
Exemplet Retrovägen väg 190
Tanken på att skapa en Retroväg längs väg 190
föddes år 2010, då några retroentusiaster
bestämde sig för att lyfta fram alla Nossebros fina
interiörer och exteriörer från 50-, 60- och 70-talen.
2014 växte projektet, på Essunga kommuns
initiativ, till en hel Retroväg och 2015 införlivades
ännu fler besöksmål när Retrovägen fortsätter upp
genom Skaraborg.
Retrovägen och Retro Nossebro intresserar sig särskilt för 50-, 60- och 70-talen, tre
decennier av kulturarv väl värda att uppmärksamma. Längs de slingrande småvägarna
finns skatter från förr – caféer, bensinmackar, butiker, restauranger, museer och mycket
mer. Retrovägen har en sydlig sträckning som följer väg 190 från Nossebro till Göteborg
och en nordlig sträckning som slingrar sig från Nossebro upp genom Skaraborg. I mitten
finns retrosevärdheternas högborg Nossebro i Essunga kommun.
Från 2016 drivs Retrovägen i föreningsform i samverkan med kommunerna längs
Retrovägens sträckning. Läs mer om alla smultronställen och kommande retroevenemang
på hemsidan. Du kan även följa oss på Facebook och Instagram.
Se vidare: www.retrovagen.se
82
6 REFERENSER
Bosarp gård (2016) http://bosarpsgard.se/djuren/kycklingarna/
Correia, A., Moital, M., Ferreira Da Costa, C. & Peres, R. (2008). The determinants of
gastronomic tourists’ satisfaction: A second-order factor analysis. Journal of Foodservice.
19, 164-176.
Getz, D., Robinson, R., Anderson, T. & Vujicic, S. (2014). Foodies and Food Tourism.
Oxford: Goodfellow Publishers Limited.
Hjalager, A. M., & Andersen, S. (2001). Tourism employment: Contingent work or
professional career?. Employee Relations, 23(2), 115-129.
International Youth Foundation (2013). Creating Opportunities for Youth in Hospitality,
accessed at http://www.iyfnet.org/sites/default/files/Creating-Opportunities-for-Youth-inHospitality.pdf on 1 December 2015
Janta, H., Brown, L. and Lugosi, P. (2011). Migrant relationships and tourism employment.
Annals of Tourism Research. 38(4), pp. 1322-1343
Jordbruksverket (2013)
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo13_10.pdf
KRAV (2016) http://arkiv.krav.se/mr2015/marknadsrapport-2015-webb.pdf
Porter, M. (1990). The Competitive Advantage of Nations. New York: The Free Press.
Porter, M. (1998). Clusters and the new economics of competition. Harvard Business
Review, 76 (6), 77-90.
Porter, M. (2000). Location, competition, and economic development: Local clusters in a
global economy. Economic Development Quarterly, 14 (1), 15-34.
Reko kyckling (2016) http://www.reko.nu
SLU (2010) http://www.slu.se/Documents/externwebben/centrumbildningarprojekt/epok/Publikationer/ekolantbruk50.pdf
Svensk Fågel (2016) http://www.svenskfagel.se/?p=3678
Swedish Agency for Economic and Regional Growth & Statistics Sweden (2015). Key
figures for tourism in Sweden 2014. Tourism Satellite Accounts for Sweden. Stockholm
Swedish Tourism (2015). Movie created by the Swedish tourism.
Visita – Swedish hospitality industry (2014). Besöksnäringen – en jobbmotor för
utlandsfödda. Stockholm
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 Göteborg & Co Träffpunkt AB och Göteborg & Co
Kommunintressent AB (2016).
83
Vujicic, S., Getz, D., & Robinson, R. (2013). Food tourists: Who are they, what do they
want, how do you package offers, and reach them? On behalf of the Swedish Board of
Agriculture, the County Administrative Board in West Sweden and Gothenburg & Co.
World Travel & Tourism Council (2015). Travel & Tourism 2015. Annual update summary.
London.
World Tourism Organization. United Nations (2012). Global Report on Food Tourism. AM
Reports: Volume four. Madrid
World Tourism Organization. United Nations (2015). Tourism Highlights, 2015 Edition.
Madrid
Åsa Odelros, [email protected], 0291-610 41, telefonsamtal (16-01-19)
84
Bil 1
ETT SAMVERKANSPROJEKT
SOM DRIVS AV
BUSINESS REGION GÖTEBORG
Enkät för utveckling av matturism
Längs väg 190
Denna fördjupande enkät bidrar till att vi tillsammans skall kunna söka
vägar att utveckla matturismen och ökad lokalproduktion av
kvalitetslivsmedel i samverkan med restaurangbranschen, handeln och
offentliga sektorn.
Namn:
Företag:
Typ av verksamhet:
Adress:
E-post:
Telefon:
85
A. Allmänna frågor om den egna produktionen
Frågorna på detta blad gäller hur du ser på utvecklingen av din/er egna verksamhet.
Hur ser det ut idag
Framtiden
Styrkor i den egna
produktionen?
Utmaningar
(ex hinder för utveckling)
Samverkan mellan
lokalproducenter
Samverkan med
restauranger
Samverkan/nätverk med
andra - aktörer
Övrigt
Graderas dessutom i skala 1 – 5 i bedömning där 1 är låg grad och 5 är hög.
B. Vad produceras?
Frågorna under B på sidorna framöver rör vad du/ni producerar i dag – djurhållning,
frukt, grönsaker, kryddor och annat mängd / volym, utvecklingsmöjligheter och när
under året.
Vad produceras
Vilka djurslag
finns?
Hur stor kan
Kapacitet/volym kapaciteten/
i dag
volymen bli?
Hur ser
produktionscykeln ut
under året?
Vilka frukter
finns?
Grönsaker?
Kryddor?
Annat som du /
ni producerar?
86
C. Kompetens
Fyll antalet aktörer/näringsidkare som du känner till som du/ni skulle kunna tänka er att
samarbeta med eller få råd och hjälp av för att utveckla verksamheten? Ge gärna exempel på
vilket sätt och hur ett sådant samarbete eller hjälp skulle kunna stärka och utveckla din/er
verksamhet? C:3 rör vilka produkter du/ni skulle kunna tänka er att utveckla.
Kompetensen rör
Djur
Frukt
Grönsaker
Kryddor
Övrigt

Hur många aktörer (antal) i ditt närområde/kommunen känner du till som du skulle
kunna utveckla samarbete med och få hjälp av utifrån deras kunskaper för att utveckla
din verksamhet. Ge gärna exempel.

Hur många aktörer känner du till i ditt närområde/kommunen som skulle kunna bidra
med sin kompetens för att utveckla nya typer av produktion i din verksamhet.

Vilka nya typer av produkter vill du/ni satsa på / utveckla? Beskriv gärna varför och hur
det kan fungera vad gäller volym, kapacitet och kompetens. Ange typ av produkt.
D. Kvalitet på produkterna?
Kvalitetsfrågorna är viktiga för att skapa viktiga mervärden så väl för försäljning som
matturism. Det handlar då om så väl om livsmedlens kvalitet i sig men också förädling av olika
slag.
Kvalitet som rör
Djur
Frukt
Grönsaker
Kryddor
Övrigt

Kvalitet idag Ex förädlingsgrad, KRAV m.m. ?

Vad krävs för att kvaliteten skall bli bättre och volymen större?

Vilken kompetens krävs för att kvaliteten skall bli bättre och volymen större?
87
E. Försäljning
Under E skall vi ringa in möjligheter att komma över hinder för ökad försäljning. Frågan längst
ut till höger om hubbar handlar om hur du / ni ser på möjligheterna att utveckla omlastnings
och leveransställen för mer hållbar distribution till restauranger, handeln och kunder.
Försäljning som rör
Djur
Frukt
Grönsaker
Kryddor
Övrigt
 Försäljning idag?
 Vad krävs för att effektivisera försäljningen om volymen ökar?
 Vad anser du/ni krävs för att utveckla hubbar om volymen ökar?
F. Logistik
Logistiken och omlastning/ utlämningshubbar för leveranserna av dina/era produkter är ett
stort hinder för att få till utveckling av produktion och ekonomi. Restaurangerna och handeln
ser detta som ett avgörande hinder. Era svar och synpunkter här är därför mycket viktiga för
dem.
Logistik som rör
Djur
Frukt
Grönsaker
Kryddor

Hur ser transporterna ut idag?

Hur ser hubb-systemet ut idag?

Hur säkerställer ni att restaurangerna får produkter i tid?

Hur bör ett effektivt transportsystem se ut?
Övrigt
88
Bil 2
Letter of Intent
Samarbete mellan Göteborgs Resturanförening och Stadslandet Göteborg 2016 - 2019
Klimatsmart, ekologisk och socialt hållbar närproduktion av livsmedel, när-logistik och matturism
Vi har under hösten 2015 och våren 2016 inom ramen för samarbetet Stadslandet Göteborg deltagit i ett
forsknings- och utvecklingsprojekt för utveckling av lokalproducerad mat och matturism i Göteborg och
Göteborgsregionen.
Projektets syfte och mål är att utveckla ett samarbete mellan lokala producenter, restaurang- och hotell-,
turist- och besöksnäringen för ökad hållbar lokalproduktion och matturismkluster. Vi ser stora möjligheter till
att skapa positiva effekter avseende:

Öka integrationen:
I Nordost, Göteborg Stad och regionen finns det många utrikesfödda svenskar som har stor kunskap
och kompetens från sina tidigare ursprungsländer vad gäller såväl små- som storskalig
livsmedelsproduktion och förädling (djuruppfödning, produktion av grönsaker, rotfrukter, frukt,
kryddor m.m.). Genom en större och bredare livsmedelsproduktion och förädling kan fler
arbetstillfällen skapas för dessa vilket är en viktig nyckel för att skapa bättre livskvalitet och ökad
integration.

Hållbarhet:
Vi ser att det hos restaurangerna i Göteborg finns en kraftigt ökad efterfrågan av hållbart
närproducerat ekologisk kvalitetslivsmedel liksom nya typer av livsmedel. Göteborgs stad arbetar
aktivt för ökad hållbar ekologisk livsmedelskonsumtionen i stadens alla verksamheter. Efterfrågan är
avsevärt större än utbudet och den lokala produktionen behöver därför mångdubblas. Detta
utvecklingsarbete har som mål att skapa möjligheter för att öka den ekologiska, interkulturella och
socialt hållbara livsmedelsproduktionen vilket därigenom skulle stärka Göteborgs Stads och
regionens hållbarhetsprofil.

Höja livskvaliteten för människor som bor i stad, regionen och på landet genom ökad sysselsättning:
För såväl infödda svenskar som för många svenskar som kommer från olika delar av världen kan det
skapas fler arbetstillfällen då många har en god kunskap vad gäller matproduktion inom såväl odling,
djuruppfödning som förädling. Fler arbetstillfällen kan också skapas inom restaurangnäringen.

Stärka stadens och regionens profil som mat- och turiststad/region:
Vi ser att detta projekt skapar förutsättningar för att beställa mer närodlat och ekologiskt livsmedel
samt aktivt delta i arbetet för att kvalitetssäkra lokalproduktionen. Det skapar också möjligheter att ta
fram nya livsmedel och produktutveckla genom interkulturell förädling utifrån internationell
matkulturkompetens som vi har i vår stad. Kockarna och restaurangerna blir i hög grad trendsättare
för ekologisk och lokalproducerad mat. Kockarna kan också intensifiera arbetet i
utbildningssammanhang vad gäller kunskap om vikten av kvalitet, behov och intresse att laga och äta
nyttig, ekologisk samt närproducerad mat. Detta kommer kunna gynna såväl Göteborgare och
boende i regionen som svenska och internationella turister.
Vi är mycket angelägna av att konkreta och tillämpade innovativa utvecklingsprojekt kommer till stånd så
snart som möjligt med Stadslandet Göteborg som samarbetsplattform. Vi är klart intresserade av ett aktivt,
konkret och långsiktig samarbete i detta projekt. Vi vill också att detta forsknings- och utvecklingsprojekt får
en fortsättning inom ramen för Stadslandet Göteborg.
Utgångspunkten för projektet och beskrivning av de aktuella konkreta utvecklingsprojekten finns beskrivet i
rapporten ”Livsmedelsproducenter utvecklar lokal samverkan kopplat till turism och besöksnäring”.
Göteborg, 2016-04-15
Göteborgs Restaurangförening
Bengt Linde Ordförande
89
ETT SAMVERKANSPROJEKT
SOM DRIVS AV
BUSINESS REGION GÖTEBORG
SAMMANFATTNING AV FÖRSLAG I RAPPORTEN
Livsmedelsproducenter utvecklar lokal samverkan
kopplat till turism och besöksnäring 2015 – 2016
Steg 1 Förstudien/projektarbetet som presenteras i huvudrapporten.
Steg 2 Föreslås - två pilot case att genomföras.
Steg 3 Avser en vidareutveckling av arbete med matturism.
De långsiktigt positiva effekterna som eftersträvas i de två pilot case som föreslås
genomföras är att:

Höja livskvaliteten för människor som bor i stad, regionen och på landet i form av
sysselsättning.

Öka inkluderingen av utrikesföddas och nyanländas kunskaper inom produktion,
förädling, restaurang, handel och turism med mera.

Öka behovet och intresset bland människor att äta ekologiskt och närproducerad
mat (kravmärkt och socialt hållbart).

Stärka matturism och turismen generellt för invånarna i Göteborg och regionen
samt öka antalet matturister.

Nya innovativa klimatsmarta samarbetsformer för hållbar lokalekonomisk
utveckling mellan stad och landsbygd.

Nya företag och ett stort antal nya hållbara arbetstillfällen skapas.
För att skapa dessa positiva effekter är det nödvändigt att få en bild av hur
vardagsutmaningarna ser ut för lokalproducenter och restauranger (besöks- och
turistnäringen). Under de workshops som genomförts med representanter från de olika
leden – från jord till bord – lyftes det fram ett antal konkreta utmaningar.
Utmaningarna kretsar kring vägarna till utveckling av ökad produktion, mark, utbud
(produktion och volym), kvalitet på produkterna, logistik och efterfrågan (från såväl
offentliga aktörer som restauranger) samt pris och kostnader i alla led.
90
Från Mark till Marknad
Marknad och
efterfrågan
Innevånare i Göteborg
och region, turister
Restauranger
I stad och region
Sälj kanal
Logistik
Småskalig och
storskalig
Produktion
Småskalig och
storskalig
Mark
Tillgång till mark
och möjligheter
Livsmedelskedjan i samarbete mellan
lokala producenter och restaurangerna
från jord till bord.
Steg 2 – Förslag till Pilot Case
Under arbetets gång blev det tydligt att det finns en vilja, iver och förväntning hos såväl
lokalproducenter som restauranger att omgående starta upp två pilot case för långsiktigt
hållbar produktion, försäljning, distribution och konsumtion av ekologiska och
närproducerade produkter.
Pilot casen syftar till att skapa en ”win-win” situation för samtliga inblandade parter såväl
lokalproducenter som restauranger och stad som landsbygd. Projektet inkluderar
produktion, distribution och konsumtion av 100% ekologisk och närproducerad kyckling
och/eller lamm samt grönsaker, frukt och rotfrukter. Projekttiden är 3 år med möjlighet till
förlängning i ytterligare två år.
PILOT CASE 1
PILOT CASE 2
Grönsaker, rotfrukter
och frukt
Djur
Potatis
Gul lök
Pepparrot
Morötter
Sparris
Svamp
Blåbär
Hallon
Körsbär
Kyckling
Lamm
91
Intresse för att utveckla pilot casen
Deltagarna från såväl lokalproducenter, restauranger, kockar, turist- och besöksnäringen
samt representanter från universitet/livsmedelsforskning är samtliga positiva till pilot casen
och vill gärna gå vidare och aktivt medverka i ett genomförande.
Deltagande intressenter är villiga att aktivt medverka i en arbetsgrupp som sätts samman
av producenter, restauranger, kockar och logistikaktörer tillsammans med representanter
från stad, region och universitet lett av koordinatorer för att genomföra pilot casen.
Möjligheten att lyfta in dessa pilot case avseende ekologisk och närproducerad mat i
Göteborgs stads stora arbete Göteborg 2021 har diskuterats.
Pilot Case 1
100% ekologiska och närproducerade grönsaker, frukt och rotfrukter
Projektet inkluderar produktion, distribution och konsumtion av 100% ekologiska och
närproducerade grönsaker, frukt och rotfrukter.
Grönsaker, rotfrukter och frukt
+ Stor efterfrågan från restauranger, privatpersoner och kommuner
+ Kan skapa arbetstillfällen för infödda svenskar och svenskar som har
sitt ursprung i andra länder
+ Liten lokal konkurrens
+ Direktförsäljning till småbutiker
+ Gårdsbutik
- Butikerna vill köpa stora volymer
- Svårt att hitta gårdar
- För få entreprenörer på växthusproduktion
- Dålig lönsamhet (bär)
- Biltullar skapar logistikproblem
- Livsmedelslagstiftning
92
Pilot Case 2
100% ekologisk och närproducerad kyckling och/eller lamm
Kyckling
+ Göteborgs Stads policy om 100% ekologisk kyckling (drygt 200 ton/år)
+ Tillväxtpotentialen hög (0,1% av Sveriges kycklinguppfödning är KRAVcertifierad)
+ Bosarps kyckling räknar med flerdubbling av produktionen kommande
1,5 åren
+ Kan skapa arbetstillfällen för infödda svenskar och svenskar som har sitt
ursprung i andra länder med erfarenhet av näringen
- Liten totalproduktion i Sverige – ca 600 ton/år
- Få kycklinguppfödare i studiens upptagningsområde – endast en större
- Ekouppfödare får ha hälften så mycket kött per ytenhet
- Uppfödningstiden är den dubbla
- Foderkostnaderna är de dubbla
- Antal slakterier i landet som sysslar med fjäderfäslakt är begränsat
Kyckling
Göteborgs Stad har en policy om att 100% ekologisk kyckling skall serveras i den
offentliga sektorn, vilket rör sig om drygt 200 ton/år. Den totala produktionen av
ekologisk kyckling i Sverige ligger på cirka 600 ton/år. Det finns därmed ett tydligt
behov av en ökad produktion, eftersom efterfrågan är större än utbudet. Det har
också framkommit att utbuds- och efterfrågesidan behöver sammanlänkas på ett
bättre sätt.
Ekologisk kycklingproduktion
Tillväxtpotentialen är mycket stor då endast 0,1 procent av all kycklinguppfödning i
Sverige är KRAV-certifierad i dag. Den mycket stora efterfrågan inom både
offentlig sektor och dagligvaruhandeln gör att organisationen KRAV räknar med att
produktionen tar riktig fart under 2016.
Svensk ekologisk kycklingproduktion har inte vuxit i takt med efterfrågan eftersom
den har varit och fortfarande är behäftad med flera utmaningar.
Fortfarande 2016 lider ekokycklingbranschen av struktur- och
småskalighetsproblem med betydligt högre kostnadsläge än för motsvarande
konventionell produktion. Det är merkostnader hela vägen jämfört med
konventionell uppfödning:




En ekouppfödare får bara ha hälften så mycket kött per ytenhet
Uppfödningstiden är den dubbla
Foderkostnaderna är de dubbla
Ekokycklingarna ska ha utomhusvistelse och täcks inte av försäkringar inom
Svensk Fågel
93
Producenter
Det finns idag två stora aktörer, Bosarps kyckling (Kronfågel) i Skåne och Reko
kyckling, Östergötland, som knyter till sig nya producenter av ekokyckling.
Bosarp, Reko och även Bjäre fågel (ej eko) har satsat på den långsamtväxande
rasen Rowan Ranger från Skottland (Bosarp gård 2015). Företaget som importerar
avelsmaterial och har hand om föräldradjuren är Lantmännen Swehatch i Flyingen
(Svensk Fågel).
Långsamtväxande hybrider ger ett annat kött med en annan smak och struktur än
de snabbväxande raser konsumenter är vana vid. De blir också jämförelsevis
större eftersom de får leva längre. (Bosarp Gård).
Lamm
+ Stor efterfrågan i Göteborg
+ Nya mindre slakterier – ex Ljungskile startas
+ Kan skapa arbetstillfällen för infödda svenskar och svenskar som har sitt
ursprung i andra länder
+ Bondens Skafferi – har startat som nytt initiativ
+ Dahlbergs slakteri betalar bra
+ Länsstyrelsen Västra Götalands län och Hushållningssällskapet arbetar
med stöd till lokala producenter
+ Lokalproducerat i Väst arbetar aktivt med lokala producenter och logistik
frågorna
+ Vissa lokalproducenter har egen kylbil
+ Lammsläpp och gårdsbutiker med mera har ökat intresset och
kunskapen hos hushållen
- För mycket byråkrati – svårt för mindre producenter
- Tuff konkurrens från import
- Dyra kontroller
- Aktörer har inte tid att köpa direkt från bönder
Produktionen av lamm bedöms av fårbönderna kunna mångdubblas längs väg
190.
Sveriges produktion av får- och lammkött ökade med drygt 4 procent 2014 och
med 6,5 procent första kvartalet 2015. Samtidigt ökade handeln i båda riktningarna
och förbrukningen steg. Den svenska marknadsandelen fortsatte dock att minska
både 2014 och första kvartalet 2015 och andelen är nu nere på rekordlåga 25,4
procent.11
Med en kraftigt ökad efterfrågan är en utmaning att öka lönsamheten och
producera det som marknaden vill ha. Kunskapsbrist är ett problem och många
drar sig för stora kostnader. Detta beror bland annat på att vi här har sex månader
11
Källa Marknadsrapport får- och lammkött juni 2015
94
vinter som kräver dyra byggnader. Av den anledningen blir lammköttet dyrare i
Sverige än övriga Europa
Lamm är förhållandevis lätt att hålla och går också förhållandevis snabbt att öka.
Efterfrågan på lokalt producerat ekologiskt lammkött är betydande i Göteborg.
Eftersom stora delar av kulturlandskapet alltmer växer igen är får ett ytterst lämpligt
djurslag som kan bidra till att råda bot på detta för att hålla landskapet öppet. De är
också ett lämpligt djurslag att hålla bete i skogsmarker.
Under diskussionerna med deltagarna i den gemensamma workshopen kom
frågan upp om det för stad och region är praktiskt möjligt att på kort sikt producera
100% ekologiska produkter. Frågan väcktes också om närodlat kan sätta mindre
avtryck på miljön än ekologiskt. I och med att närproducerat inte är lagligt möjligt
att kräva enligt EU:s upphandlingsdirektiv fördes diskussioner om vilka andra krav
(som till exempel antibiotika fritt) som kan ställas på produktion för att kunna
använda mer lokalproducerad mat. Dessa frågor föreslås studeras vidare i pilot
casen.
Logistik
Nästa viktiga fråga som skall studeras i pilot casen är logistik.



Lokalproducenterna, små- och storskaliga restauranger upplever
logistikproblem i form av att få råvarorna i rätt tid.
Det behövs en samordning av transporterna för lokalproducenterna har inte
tid att köra runt och lämna ut produkter samtidigt som lokalproducenterna
skall skörda. Små- och storskaliga restauranger har inte heller tid att åka
runt och söka efter produkter.
Deltagarna under workshopen är samstämmiga kring att logistikförslag
enligt figur nedan bör testas i pilot casen.
95
Ekonomi
De ekonomiska förutsättningarna avses också studeras vidare i pilot casen.

Marknadsmässiga priser eftersträvas; tillgång och efterfrågan styr.

Såväl producenterna som restaurangerna måste kunna bedriva verksamhet på
ett lönsamt sätt.

Den offentliga sektorn och restaurangnäringen behöver hjälpa till genom att
beställa produkter. Detta underlättar för producenterna att hitta
finansieringsmöjligheter.

Ett annat sätt för producenterna att bedriva verksamhet och säkerställa
produktionsvolymer och leveranser är att utveckla ett samarbete.

Ett förslag kan vara att starta kooperativ eller gemensamt bolag.
96
Förslag insatser för deltagande aktörer
För att lyckas med pilot casen föreslås följande insatser från deltagande aktörer:
Göteborgs stad och/eller regionen

Mark för lokal produktion
För att lokalproduktion av ekologiska och närproducerade produkter skall bli
verklighet, speciellt för människor i segregerade områden, utvecklar staden
möjligheten att säkerställa mark för lokalproduktion i närhet till dessa områden
till en rimlig kostnad.

Underlätta och erbjuda hjälp genom det svenska regelverket/byråkratin

Underlätta för svenskar som har sitt ursprung från andra länder i världen att
starta företag och kooperativ. Den svenska byråkratin utgör ett stort hinder för
invandrare och flyktingar att starta företag.

Beställa stadens volym av ekologisk kyckling och/eller lamm från
lokalproducenterna (200 ton/år) samt grönsaker, frukt och rotfrukter.

Garantera en basvolym av ”kvalitativ” kyckling och/eller lamm samt grönsaker,
frukt och rotfrukter.

I samtliga restaurang- och kockutbildningar inkludera mer utbildning om
ekologisk och närproducerad mat.

Medverka till att skapa förutsättningar för lokalproducenter för ett eller flera
lokala slakterier för djur samt kök för produktförädling.

Aktivt medverka till innovativa nya miljövänliga och klimatsmarta transporter.

Marknadsplats och hubb för allmänheten och för restauranger till exempel på
Kungstorget.
97
Restaurangerna

Skapa möjligheter för produktion av ”högkvalitativ” kyckling och/eller lamm
samt grönsaker, frukt och rotfrukter.

Beställa ekologisk kyckling och/eller lamm från lokalproducenterna (ca 200
ton/år) samt grönsaker, frukt och rotfrukter.

Bidra till kvalitetssäkring.

Kockar och restauranger är och fortsätter vara trendsättare för ekologisk och
lokalproducerad mat.

Intensifiera kockarnas arbete som trendsättare i till exempel skolor vad gäller
kunskap om vikten av kvalitet, behovet och intresset för att äta nyttigt,
ekologisk samt lokal och närproducerad mat.

Våra kockar och restauranger skapar intresse bland allmänheten, såväl dem
som bor, lever och verkar i Göteborg och mer långväga turister.

Genom restaurangernas och kockarnas aktiviteter så som evenemang och
storytelling marknadsföra och kommunicera aktuella ekologiska och
närproducerade produkter.
Lokala producenterna

Få till stånd ett samarbete i form av till exempel kooperativ för
lokalproduktion.

Nya entreprenörer och affärsutveckling för lokal livsmedelproduktion.

Lokalproducenter samordnar sig.

Samarbeta med restauranger för att säkerställa kvaliteten på
lokalproduktionen.

Utveckla samarbete mellan lokalproducenter kring ett eller flera lokala
slakterier samt utveckling av förädlingskök kopplat till produktutveckling.
Steg 3 - Vidareutveckling av Göteborgs Stads och regionens arbete med
matturism
Grunden för Steg 2 är att efterfrågan på ekologiskt och närproducerad mat är större än
utbudet. Steg 2 är också av stor vikt för att skapa bättre förutsättningar för Steg 3,
vidareutveckling av Göteborgs Stads och regionens arbete med matturism. Främst genom
att det kan skapa större möjligheter för restaurangerna samt Göteborg & Co och
Turistrådet Västsverige att vidareutveckla många av de mataktiviteter som redan görs för
staden och regionen samt utveckla nya.
98
Steg 3 bör utarbetas utifrån situationen i omvärlden, resultaten från och utkomsten av Steg
2 och situationen och förutsättningarna för de aktörer som arbetar med turist- och
besöksnäringen i Göteborg och regionen.
Förslagen i steg 2 och steg 3 ligger i linje med Västra Götalandsregionens
handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar samt Göteborgs Stads Miljöprogram
genom att pilot casen:

Skapar en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion i närområdet.

Kockarna i samråd med lokalproducenterna blir kvalitetssäkrare för produktion och
utbildning, vilket förbättrar kompetensförsörjningen för bland annat
livsmedelsbranschen.

Kockarna blir ambassadörer för ekologisk och närproducerad mat som skapar en
större medvetenhet om goda matvanor samt är trendsättare för stadens och
regionens mat i Sverige och utomlands.

Via kvalitetssäkring av lokalproduktionen skapar incitament för utveckling av nya
varor och tjänster för en bland annat en hållbar livsmedelsförsörjning.

Ökar lokalproduktionen och skapar en stark livsmedelsregion med förbättrad
tillgång på matmarknad och närproducerad mat både i offentlig och privat sektor.

Skapar en arbetsmodell för hållbar stads- och regionalutveckling som främjar bland
annat nya arbetstillfällen och effektiviserar organiseringen av det
livsmedelsfrämjande arbetet inom staden och regionen.

Levererar ekologiska och närproducerade råvaror som bidrar till en ekologiskt
hållbar stad och region.

Skapar ett godare liv, inte bara med positiva miljömässiga effekter för stad och
region, utan även positiva sociala effekter i form av ökad medvetenhet om
näringsrik mat bland till exempel skolelever, men också ökad integration,
tillgänglighet till ekologisk och närproducerad mat.

Verka för att öka den biologiska mångfalden i stad och region genom
lokalproduktion enligt agroforestrymetoder, samt genom kvalitetssäkring från
kockar och lokalproducenter.

Skapar incitament för turism i stad och region som skapar positiva ekonomiska,
sociala, kulturella och miljömässiga effekter.
99
www.businessregion.se
[email protected]
Business Region Göteborg AB, Box 111 19, 404 23 Göteborg
Besöksadress: Norra Hamngatan 14, Göteborg. Telefon 031 61 24 02
100