Effekter
Jens Henriksson är vd för Folksam, en av
We Effects medlemsorganisationer. Man
kan kalla dem delägare; det var Folksam,
KF, Swedbank, HSB, LRF, Riksbyggen och
OK som grundade We Efffect 1958.
Häromveckan besökte Jens Henriksson
vår verksamhet i Machakos, Kenya. Kvinnokooperativen hade väntat länge. Gårdsplanen var pyntad. På skolan som skulle invigas
satt en plakett med Folksams vd:s namn.
Nummer 1 – 2016
Det var första gången Jens var i Machakos.
Ja, första gången i Afrika överhuvudtaget.
Efteråt sa han att det är en sak att läsa om
We Effects arbete och en annan att se det
med egna ögon:
”Det har varit en dag med starka upplevelser. Jag är djupt imponerad
över vår biståndsorganisations
fina resultat.”
Anneli Rogeman, vd We Effect
FOTO: JESPER KLEMEDSSON, NICLAS ERICSSON, ROBIN WYATT PHOTOGRAPHY
Vi-effekten?
När människor
hjälper sig själva.
Med lite hjälp
från dig.
350
kvinnliga jordbrukare i Guatemala odlar och utbildar sig
tillsammans i kvinnokooperativet Madre Tierra, med stöd från We Effect.
Catarina Morales Lopez är en av kooperativets medlemmar.
7500
bomullsbönder i Mumbwa,
Zambia, har fått tillgång till ett
medlemsägt bomullsrenseri
som ska ge rimliga villkor. Det invigdes i december 2015, med stöd från We Effect. På bilden
Aselly Mwanza, Cotton Association of Zambia.
100
bönder i Son La-provinsen
i Vietnam har fått utbildning
i ekologiskt och hållbart jordbruk. Vi Van Chung är nu självförsörjande
och lär ut metoderna till andra medlemmar
i sitt kooperativ, som får stöd av We Effect.
MALAWI När We Effect rekryterade till Världens
tuffaste jobb ansökte 560 svenska kvinnor. Karin
Kling, sjuksköterska från Huddinge, var den som
fick chansen. I januari reste hon ner till familjen
Chisi i Malawi.
Läs Karins
blogg på
mycket tid Biata verkar lägga
på fritid. Hon är alltid i rörelse,
säger Karin.
Det är stekande hett och Karin torkar svetten ur pannan.
– Arbetet på fältet är svårt,
tungt och varmt. Och nu i början oroar jag mig mest för att
rycka upp Biatas grödor i stället
för ogräset.
Biata viftar bort en ihärdig
insekt från Karins
axel och försäkrar
skrattande att hon
gör bra ifrån sig.
– Men om några
veckor kommer du
att göra det ännu bättre, säger
hon med ett leende.
www.tuffastejobbet.se
Det lönsamma ekologiska jordbruket har gjort det möjligt
för Manuel Chicas Lima att återvända till sin hemby.
Manuel kunde flytta hem
EL SALVADOR Ekologiskt odlade grönsaker har förbättrat
villkoren för bönderna i ett kooperativ i Atiquizaya i El Salvador. Högre inkomster, bördigare jordar och hälsovinster
gör att fler bönder vill stanna kvar på orten, i stället för att
utvandra av ekonomiska skäl, vilket är mycket vanligt i El
Salvador. Andra har kunnat flytta tillbaka hem till Atiquizaya, som är ett tryggt och välmående samhälle sedan alla
blev medlemmar i kooperativet.
– Vi blir kanske aldrig rika, men vi är mycket lyckliga
och kommer att stanna här, säger Manuel Chicas Lima,
som återvänt efter att ha arbetat som byggnadsarbetare i
USA i tio år.
Läs hela artikeln om bönderna i Atiquizaya på weeffect.se
Allt här
görs av
en anledning.
Text MALIN VON STRAUSS
Foto ADAM ÖJDAHL
Matbrist drabbar miljoner
AFRIK A Omkring 14 miljoner människor i södra Afrika
MALAWI
Att hämta vatten är bara en av många tunga sysslor som ska hinnas med under dagarna på gården i Salima.
l Malawi ligger i södra
Afrika och rankas av
Världsbanken som världens fattigaste land.
Qerretis kvinnor tar plats
ALBANIEN På den albanska landsbygden lever många
l En majoritet av landets
kvinnor i svår fattigdom. We Effect och samarbetsorganisationen AgroPuka arbetar för att stärka deras ställning genom kvinnogrupper och kooperativ. Marije Shkjau leder en
kvinnogrupperna. Hon ser stora förändringar.
– Kvinnorna får en aktiv roll i byn och en inkomst. Vi förädlar frukt och grönsaker och utbildar oss tillsammans.
Det ger oss en starkare röst.
Kvinnogruppen som Marije leder i Qerreti har 130 medlemmar, som tillsammans säljer ett 20-tal olika produkter.
cirka 16 miljoner invånare
livnär sig som jordbrukare
och klimatförändringarnas
effekter slår hårt mot
deras skördar.
Karin Kling och Biata Chisi ute på åkern.
Vad är ogräs och vad är grödor? Inte så lätt att avgöra för
ett ovant öga.
l 2,8 miljoner människor
i landet riskerar matbrist
de närmaste månaderna
på grund av torka.
Eget klassrum blev verklighet
FOTO: ROEY MANUEL
Kakao hjälper urbefolkning
FILIPPINERNA När kakao- och kaffeodlingen inte
ger tillräckliga inkomster tvingas många i BagoboTagabawa-stammen ta tillfälliga jobb med dåliga
villkor. Andra hyr ut sin mark billigt till stora företag. We Effect och samarbetsorganisationen FARMCOOP påbörjade under 2015 ett projekt för att hjälpa
sju kooperativ med utbildning i hållbart jordbruk
och tillgång till bättre marknader. Förhoppningen
är att det ska ge resultat redan under 2016.
riskerar hungersnöd efter flera perioder av torka och oregelbundna regn. Väderfenomenet El Niño har bidragit till
att torka ut luften och jordarna. FNs livsmedelsprogram,
WFP, beskriver utsikterna för de kommande månaderna
som alarmerande.
De länder där We Effect arbetar hör till de värst drabbade
och särskilt kritisk är situationen för småskaliga bönder. I
Malawi riskerar 2,8 miljoner människor hungersnöd och
i Zimbabwe är siffran 1,5 miljoner. Även södra Zambia och
delar av Moçambique är hårt drabbade.
Räddare i nöden.
”Klimatarbete
kan inte bedrivas
i separata stuprör
om vi ska förverkliga
Parisavtalet.”
Peter Eriksson (MP) på Supermiljöbloggen (23/1).
Män för jämställdhet
GUATEMALA I december arrangerade We Effect
tillsammans med andra biståndsorganisationer och
FN-organ en jämställdhetskonferens med över 150
deltagare från hela Latinamerika. Syftet var att engagera män i kampen för jämställdhet, något som
Larry José
står högt upp på dagordningen i år för We Effect.
Madrigal.
– Att dela denna upplevelse med så många män,
som vill förändra sig själva och samhället ger mig hopp för framtiden, sade Larry José Madrigal från El Salvador.
FOTO: JESSICA CASTELLAN
Utöver arbetet på gården
skriver Karin om sin resa på
en blogg så att vi i Sverige får
ta del av hur livet ser ut på den
afrikanska landsbygden, vad
fattigdom är och hur den kan
bekämpas.
– Det som slår mig direkt är
att allting görs av en anledning
här, för överlevnad. Det är inte
Genom We Effect får jordbrukare i Salima kunskaper i
hållbart jordbruk. Biata själv
är aktiv både i en spar- och lånegrupp och en studiecirkel.
Grupperna får hjälp att anpassa
sitt jordbruk till klimatförändringarna, vars effekter är plågsamt tydliga här. Torka och oregelbundna regn har gått hårt åt
böndernas skördar.
Biata och Karin tycks ha funnit varandra direkt. De skrattar mycket – ibland åt missförstånd som uppstår – och har
många funderingar. De ser
fram emot att prata mer om
jämställdhet och klimat till exempel. Och vad är egentligen
det tuffaste jobbet i Sverige?
När vi lämnar Karin och Biata är det becksvart i byn. De
sitter på en bastmatta utanför
huset och äter middag i skenet
av familjens lilla solcellslampa.
De ser nöjda ut ihop.
KENYA Nu har Mueni Kimende och de an-
dra barnen Effekter skrev om i förra numret
fått sitt efterlängtade klassrum. I januari
invigdes förskolan Kwa Kisai ECD, belägen
i det torra och fattiga området Yatta i centrala Kenya. Tack vare finansiering från Radiohjälpen har We Effect och vår medlemsorganisation Machakos Cooperative Union byggt tre
förskolor i Yatta. På plats under invigningen fanns bland
andra Folksams vd Jens Henrikson, Ann-Charlotte Folkesson från LRF samt We Effects vd Anneli Rogeman.
FOTO:RICCARDO GANGALE
Det är en vacker plats, gården
där Biata Chisi bor med sin familj. De fem barnen leker i den
röda sanden som täcker gårdsplanen och maken Alfred har
tagit skydd från solen under ett
mangoträd. Byn ligger i Salimadistriktet, nära den stora Malawisjön.
Karin är nervös när vi närmar oss. Men det släpper när
hon kliver
ur bilen och
Biata möter
henne med
bestämda
steg.
– Det svåraste har varit att
lämna tryggheten och familjen hemma. Men när Biata tog
min hand fick jag direkt en bra
känsla. Och det märks att förväntningarna varit stora här
också.
Till vardags arbetar Karin
som specialistsjuksköterska på
Astrid Lindgrens barnsjukhus i
Huddinge. Nu kommer hon att
arbeta sida vid sida med Biata
på fälten och sköta hushållssysslorna; hämta vatten, mata
djuren, laga mat, tvätta kläder
och ta hand om barnen. Allt det
en kvinnlig jordbrukare i Malawi gör – för här i regionen är
det kvinnorna som ansvarar
både för hushållet och att odla
maten.
FOTO:JESPER KLEMEDSSON
Karin fick det tuffaste jobbet
HALLÅ DÄR!
SIGNERAT SVEN-ERIK BUCHT
Ulrika Modéer
Svenska bönder kan
bidra till FN-målen
Hur stora neddragningar
blev det till slut?
– Regeringen
har satt ett tak
om att max
30 procent av
biståndet ska gå
till att finansiera
flyktingmottagande i Sverige
under 2016. Jämfört med 2015
förutses en neddragning av
biståndsverksamheten med
cirka 3 procent. Det visar att
regeringen även i exceptionella tider då budgeten är
ansträngd värnar biståndet.
Hur mycket går till flyktingmottagning 2016?
– En ansvarstagande och solidarisk flyktingpolitik går hand
i hand med ett omfattande
humanitärt bistånd och ett
långsiktigt utvecklingssamarbete. 2015 utgjorde 8,9 miljarder kronor av biståndsramen
kostnader för mottagande av
flyktingar från utvecklingsländer. 2016 kan denna siffra
bli högst 13 miljarder, det vill
säga 30 procent av biståndet.
Skulle antalet asylsökande
minska drastiskt jämfört med
tidigare prognoser så minskar
även den del av kostnaderna
som ingår i biståndet.
Stort stöd till
flyktingfamiljer
SVERIGE We Effect har
samlat in 1,9 miljoner för att,
genom organisationen Open
Gate, hjälpa flyktingfamiljer
i Makedonien. Över 700 000
flyktingar har passerat genom
Makedonien under 2015 för
att söka asyl i något EU-land.
Folksam, HSB, Riksbyggen,
OKQ8, Swedbank och privatpersoner har bidragit till insamlingen. Pengarna används
till bland annat filtar, mat och
varma kläder.
FOTO: KRISTIAN POHL
... statssekreterare på UD.
I november diskuterades hur
mycket pengar som skulle tas
från biståndsramen till flyktingmottagning.
D
et var inte så länge sedan vi svalt
i Sverige. Jag har själv träffat en
kvinna som var med. Hon berättade om missväxtåren i norra Sverige i
början av 1900-talet. Landshövdingen i
Norrbotten skrev brev till Stockholm för
att be om hjälp då människor svalt. Svaret
från huvudstaden blev, vi har inget att
bidra med.
Sverige var på den tiden ett av Europas
fattigaste länder. Idag ser situationen i
Sverige annorlunda ut. Men på andra håll
i världen är fattigdom och svält fortfarande vardag.
”Sverige var på den
tiden ett av Europas
fattigaste länder.”
De två första av FNs globala mål, som
antogs förra året, är att utrota fattigdom
och hunger. Nu är det allas vårt ansvar att
arbeta för att uppnå dessa mål.
Fördelning av jordens resurser är inte
rättvis och möjligheter att odla mat ser
olika ut över världen. Brist på rent vatten,
utarmade jordar och ökenspridning gör
det svårt att producera mat i den mängd
som behövs. Modern teknik som kan effektivisera jordbruket är dyr. Och om vi
inte i tid stoppar utfiskandet av våra hav
och klimatförändringarna blir det ännu
svårare.
D
ärför är det oerhört viktigt att
vi när vi säkrar tillgången till mat,
också säkrar att den är hållbart
producerad. I annat fall gör vi oss själva
en otjänst. Livsmedelsproduktion måste
vara långsiktig.
I Sverige har vi sedan många år tillbaka
en tradition av ett hållbart jordbruk. Vi
har goda förutsättningar med god
tillgång till rent vatten, ett klimat
som innebär mindre skadedjur
och därmed mindre bekämpningsmedel. Vi har kvalificerade jordbrukare med högt
miljömedvetande. Vår höga
djurvälfärd gör att vi använder mindre antibiotika än vår
omvärld.
Följ We Effect i sociala medier
facebook.com/weeffect
twitter.com/weeffect
instagram.com/Weeffect
FN-målet att avskaffa hunger till år 2030, är
också vårt ansvar, skriver landsbygdsminister
Sven-Erik Bucht. FOTO: MARCUS LUNDSTEDT
Vår kunskap om hållbart jordbruk och
teknik måste spridas i världen. Genom att
satsa på forskning och innovation bidrar
vi med att ta fram nya bättre grödor,
odlingsmetoder och livsmedel.
FN uppskattar att befolkningen kommer att öka med nästan 2 miljarder människor till 2050. Sverige kan öka exporten
av säkra och hälsosamma livsmedel och
samtidigt stärka vår livsmedelsproduktion.
J
ag tänker jobba för att de globala
utvecklingsmålen ska uppnås. Jag
tänker inte svara som huvudstaden sa
och säga, nej, vi har inget att bidra
med.
Sven-Erik Bucht är Sveriges landsbygdsminister och socialdemokrat.
Han har tidigare varit kommunalråd
i Haparanda, lantarbetare och även
dansbandsmusiker. 2007 utsågs han
till Årets svensk av magasinet Fokus.
Ägare­: We Effect. Ansvarig utgivare­: Ola Richardsson. Redaktör: Niclas Ericsson.
Adress: 105 33 Stockholm. Besöks­­adress: Franzén­gatan 6. Telefon: 08-12037120.
Hemsida: www.weeffect.se E-post: [email protected] Form och produktion: A4.
Tryck: Lenanders Grafiska AB.
We Effect vill bidra till en rättvis och hållbar
värld fri från fattigdom. Ditt stöd behövs!
Ge en gåva till pg: 90 10 01-8
3041 0359
