Den gemensamma
jordbrukspolitiken mot 2020
Lagstiftningsförslag
Ⓒ Olof S.
Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling
Europeiska kommissionen
Översikt
1. Reformprocessen
2. Utmaningar och mål
3. Förslagen i detalj
4. Vad händer nu?
2
Var är vi nu i reformen av den gemensamma
jordbrukspolitiken?
12 april – 11 juni 2010
19–20 juli 2010
18 november 2010
23 november 2010–25 januari 2011
Offentlig debatt (EU-medborgare och organisationer)
Konferens
Kommissionens meddelande ”Den gemensamma
jordbrukspolitiken mot 2020”
Samråd om konsekvensanalysen (berörda parter)
29 juni 2011
Kommissionens förslag till flerårig budgetram för 2014–2020
12 oktober 2011
Kommissionens lagstiftningsförslag och konsekvensanalys
Lagstiftningsförslagen åtföljs av en konsekvensanalys med en utvärdering av
alternativa scenarier för politikens utveckling, grundad på en omfattande
kvantitativ och kvalitativ analys
Debatt i Europaparlamentet och rådet
2011-2013
Antagande av förordningar och genomförandeakter
3
Hur kommer EU:s jordbrukspolitik att finansieras
•
Enligt kommissionens förslag till flerårig budgetram för 2014 – 2020 ska utgifterna för den
gemensamma jordbrukspolitiken bibehållas på 2013 års nivå i nominella värden
I miljarder euro
Löpande priser
- Första pelaren – Direktstöd och marknadsrelaterade utgifter
317,2
- Andra pelaren – Landsbygdsutveckling
101,2
Totalt första och andra pelaren
418,4
- Livsmedelssäkerhet
2,5
- Sämst ställda
2,8
- Krisreserv för jordbrukssektorn
3,9
- Europeiska globaliseringsfonden
- Forskning och innovation om livsmedelssäkerhet, bioekonomi och hållbart jordbruk
Totala kompletterande medel
Total föreslagen budget för perioden 2014-2020
Upp till 2.8
5,1
Upp till 17.1
Upp till 435,5
Utgiftsutvecklingen för EU:s jordbrukspolitik 1980-2020
(i löpande priser)
70
EU-10
EU-12
EU-15
EU-25
EU-27
60
40
30
20
10
Export subsidies
Other market measures
Coupled direct payments
Market-related expenditure
Direct payments
Rural development
Decoupled direct payments
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
1991
1990
1989
1988
1987
1986
1985
1984
1983
1982
1981
0
1980
in billion € - current prices
50
Översikt
1. Reformprocessen
2. Utmaningar och mål
3. Förslagen i detalj
4. Vad händer nu?
6
Vilka utmaningar står jordbruket inför …
Kommissionens meddelande ”Den gemensamma
jordbrukspolitiken mot 2020”
Utmaningar
•
Ekonomiska
•
Miljömässiga
Territoriella
•
Ekonomiska utmaningar
– Tryggad livsmedelsförsörjning
–
Prissvängningar
–
Ekonomisk kris
Miljömässiga utmaningar
– Utsläpp av växthusgaser
–
Markförsämring
–
Vatten- och luftkvalitet
–
Livsmiljöer och biologisk mångfald
Territoriella utmaningar
– Levande landsbygd
–
Mångfald i EU:s jordbruk
7
Råvaruprisutvecklingen under senare tid
(World Bank nominal price indices, 2000=100)
600
525
Fertilisers + 163 %
Energy + 223 %
450
375
300
Agriculture + 50 %
225
150
75
Source: World Bank.
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
1991
1990
1989
1988
1987
1986
0
Klimatförändring
Möjliga effekter på EU:s jordbruk
▲ Översvämningsrisk
▲ Varmare och torrare
somrar
▲ Havsnivåer
▲ Risk för skadegörare och
sjukdomar på grödor
▲ Grödor, avkastning från
foderväxter
▼ Djurhälsa, välbefinnande
▼ Tillgång till vatten
▲ Risk för torka, värmeböljor
▲ Risk för markerosion
▼ Växtsäsonger, avkastning
från grödor
▼ Optimala odlingsområden
▼ Regn på sommaren
▲ Vinterstormar,
översvämningar
▲ Växtsäsongens längd,
avkastning
▲ Lämplig jordbruksmark
▲ Skadegörare,
sjukdomsrisk
Källa: GD Jordbruk och landsbygdsutveckling utifrån
rapporter från Europeiska miljöbyrån (EEA), gemensamma
forskningscentret (GFC) och akademiska undersökningar i
medlemsstaterna
▲ Regn på vintern,
översvämningar
▼ Regn på sommaren
▲ Risk för torka,
vattenstress
▲ Erosionsrisk
▲ Avkastning, urval av
grödor
Primärsektorns betydelse för sysselsättningen
… och hur ska den gemensamma jordbrukspolitiken hantera dem?
Kommissionens meddelande ”Den gemensamma
jordbrukspolitiken mot 2020”
Utmaningar
Politiska mål
Lagstiftningsförslag
Mål för reformen
Europa 2020
Ekonomiska
Miljömässiga
Territoriella
Hållbar
livsmedelsproduktion
Hållbar förvaltning
av naturresurser
och klimatåtgärder
Balanserad
territoriell
utveckling
Förbättrad
konkurrenskraft
Ökad
hållbarhet
Ökad
effektivitet
Förenkling
11
Vilka är de jordbrukspolitiska instrumenten för att uppnå målen?
Förbättrad
konkurrenskraft
Ökad
hållbarhet
• Förbättrade
marknadsinstrument
• Nya ”gröna” stöd i första
pelaren
• Krisreserv / Verktyg för
riskhantering
• Förstärkta tvärvillkor för
klimatförändring
• Förbättrad position för
jordbrukare i
livsmedelskedjan
• Två miljöprioriteringar för
landsbygdsutvecklingen
• Forskning, innovation och
kunskapsöverföring samt
bättre jordbruksrådgivning
Första
pelaren
• Forskning, innovation och
kunskapsöverföring samt
bättre jordbruksrådgivning
Flexibilitet
Ökad
effektivitet
• Omvandling av direktstödet
• Gemensam strategisk ram för
EU:s fonder
• Omfördelning av direktstöd
mellan och inom MS
• Tilldelning av anslag för
landsbygdsutveckling
• Förenkling
Andra
pelaren
12
Översikt
1. Reformprocessen
2. Utmaningar och mål
3. Förslagen i detalj
4. Vad händer nu?
13
Ny utformning av direktstödet (1)
•
År 2014 kommer jordbrukarna i EU att ha tillgång till:
Obligatoriska stödordningar
(samtliga MS):
(+)
Frivilliga stödordningar (valfritt för
MS):
– Grundläggande inkomststöd
– Kopplat stöd
– ”Grönt” stöd*
– Stöd i områden med naturgivna
nackdelar
– Stöd för unga jordbrukare
Samtliga stöd omfattas av tvärvillkoren
Alla jordbrukare ska ha tillgång till systemet för jordbruksrådgivning
ELLER
Ett förenklat stödsystem för små jordbrukare (obligatoriskt för MS, valfritt för
jordbrukaren)
* Stöd för jordbruksmetoder som är bra för klimat och miljö
14
Ny utformning av direktstödet (2)
Nedtrappning och tak
(enda undantaget är grönt stöd)
Kopplat stöd
Kompensation för
naturgivna nackdelar
Tvärvillkor
• Uppdaterade – Klimat
• Många olika sektorer
• Upp till 5% eller 10% av
direktstödsanslaget fastställs av MS
• Områden med naturgivna
nackdelar
• Upp till 5 % av
direktstödsanslaget
Stödsystem för små
jordbrukare
• Förenkling av
stödansökan och
kontroller
• Årlig klumpsumma som
fastställs av MS enligt
vissa villkor
• Start 2014
• Upp till 10 % av
direktstödsanslaget
Stöd för unga jordbrukare
• Upp till 2% av
direktstödsanslaget
• < 40 år
• 5 år
• Nystartad verksamhet
Grönt stöd
• Diversifiering av grödor
• Permanent gräsmark
• Ekologiskt fokusområde
• 30 % av
direktstödsanslaget
Grundläggande inkomststöd
• Enhetligt nationellt eller
regionalt stödrättsvärde per
stödberättigande hektar
• MS väljer regioner och
kriterier
• Nya stödrättigheter 2014
• Definition av
jordbruksverksamhet
• Definition av aktiv jordbrukare
ELLER
15
Omfördelning av direktstöd – Minska klyftan mellan nuvarande nivå och
90% av EU-genomsnittet med en tredjedel före 2020
EUR/ha
800
700
600
500
* Calculated on the basis of all direct aids on the basis of
Council Regulation (EC) No 73/2009, after modulation
and phasing-in, except POSEI/SAI and cotton and
potentially eligible area 2009
400
300
200
DP new distribution (EUR/ha)**
EU-27 average (EUR/ha)
Latvia
Estonia
Lithuania
Romania
Portugal
Slovakia
Poland
United Kingdom
Spain
Bulgaria
Sweden
Finland
Czech Republic
Hungary
Austria
EU-27
Ireland
Luxembourg
France
Germany
Slovenia
Denmark
Cyprus
Greece
Italy
Belgium
Netherlands
0
Malta
100
DP status-quo (EUR/ha)*
90% of EU-27 average (EUR/ha)
* Calculated on the basis of all direct aids on the basis of Council Regulation (EC) No 73/2009, after modulation and phasing-in,
except POSEI/SAI and cotton and potentially eligible area 2009
** Calculated on the basis of Annex II to DP proposal for claim year 2019 (budget year 2020) and potentially eligible area (PEA)
2009
Source: European Commission - DG Agriculture and Rural Development
Hållbar konsumtion: Programmen för frukt och mjölk i skolan
• Ökad finansiering
• Nya möjligheter till EU medfinansiering
Forum för en bättre fungerande
livsmedelsförsörjningskedja
Utökad finansiering av forskning och innovation
Förbättrade marknadsinstrument
(den samlade marknadsordningen)
Uppmuntran till samverkan för en stärkt position i
livsmedelskedjan
• Underlättat erkännande av producentorganisationer och deras
sammanslutningar samt branschorganisationer
• Tydligare konkurrensregler
• Koppling till fonden för landsbygdsutveckling (start- och
samarbetsåtgärder)
Kopplat till
konsumenten
Gemensam
respons på
ekonomiska
och
miljömässiga
utmaningar
Fortsatt marknadsorientering
• Vissa stödordningar upphör (skummjölkspulver, humle och
silkesodling)
• Produktionsbegränsningar upphör (socker)
Förbättrat säkerhetsnät
Enskilda
producenters
konkurrenskraft
• Undantagsåtgärder – mer enhetliga och flexibla
• Offentlig intervention/privat lagring uppdateras för bättre respons vid
kriser
• Krisreserv
17
Landsbygdsutveckling i ny ram (1)
Europa 2020-s
Gemensam Strategisk Ram (CSF)
Fonden för landsbygdsutveckling, regionala utvecklingsfonden, sammanhållningsfonden,
socialfonden samt havs- och fiskerifonden –
speglar Europa 2020 via gemensamma tematiska mål att uppnå genom nyckelåtgärder i varje fond
Partnerskapsavtal
– nationellt dokument som kartlägger hur fonderna ska avvändas för att uppnå målen för Europa 2020
Landsbygdsutveckling
EJFLU
Övriga CSF fonder
(regionala utvecklingsfonden, sammanhållningsfonden,
socialfonden, havs- och fiskerifonden)
Prioriteringar
Innovation, miljö och klimat är övergripande teman
Kunskapsöverföring
och
Innovation inom
jordbruk och
skogsbruk
Konkurrens- och
bärkraft
för alla typer av
jordbruk
Främja
organisation av
livsmedelskedjan
och riskhantering
I jordbruket
Återställa,
bevara
och
förbättra
ekosystemen
Främja
resurseffektivitet
och övergången till
en koldioxidsnål
och klimattålig
ekonomi
Främja
social delaktighet,
fattigdomsminskning
och ekonomisk
utveckling på
landsbygden
Program för landsbygdsutveckling
18
Landsbygdsutveckling i ny ram (2)
•
En enhetlig ram för EU:s fonder – förenkling och harmonisering av regler
–
–
•
Stärkt strategisk metod: Medlemsstaterna ansvarar för
–
–
•
att omsätta Europa 2020 and prioriteringarna för landsbygdsutvecklingen i handling …
… på ett sätt som tar hänsyn till särskilda behov på lokal, regional och nationell nivå
Programplanering på nationell och regional nivå:
–
–
–
•
Gemensam strategisk ram och partnerskapsavtal
Resultatgranskning baserad på milstolpar och på förhand fastställda villkor
Kvantifierade mål kopplade till prioriteringar
Rationaliserad uppsättning åtgärder som kan kombineras i riktade paket för att uppnå
prioriteringar och mål
Möjlighet till tematiska delprogram
Finansiering
–
–
Tilldelning av nationella anslag baserade på objektiva kriterier och nuvarande fördelning
Medfinansiering
•
Ett gemensamt övervaknings- och utvärderingssystem
•
Europeiskt innovationspartnerskap för ‘produktivitet och hållbarhet inom jordbruket’
19
Landsbygdsutveckling i ny ram (3)
Centrala åtgärder
•
Kunskapsöverföring, informationsåtgärder och rådgivning
•
Investeringar i materiella tillgångar:
– Högre stödnivå för unga jordbrukare, kollektiva investeringar och integrerade
projekt
•
Jordbruks- och affärsutveckling
– Utökat stöd för små jordbrukare, unga jordbrukare och småföretag
•
Stöd för att inrätta producentgrupper i samtliga medlemsstater
•
Stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk samt ekologiskt jordbruk: ökad
flexibilitet och ökat stöd för gemensamma åtgärder
•
Stärkta samarbetsåtgärder, inklusive pilotprojekt, kortare livsmedelskedja
och marknadsföring på lokal nivå
•
Nya verktyg för riskhantering
•
Förstärkt Leader för samtliga EU-fonder
•
Europeiskt innovationspartnerskap och pris för innovation och lokalt
samarbete
20
Förenkling – en övergripande målsättning
Exempel
•
Politiska verktyg
–
–
•
Stödbetalningar
–
–
•
En förenklad stödordning för små jordbrukare (ca 30% av stödmottagarna)
Enklaste möjliga ”gröna stöd”: omfattar bara åtgärder som har påtagliga miljöeffekter OCH
som kan administreras och kontrolleras utan avsevärt ökade kostnader
Endast en utbetalande myndighet per MS/region för samtliga åtgärder under EU:
jordbrukspolitik
Alternativ för förenklad betalning av kostnadsersättningar (andra pelaren)
Kontroller
–
MS med väl fungerande kontrollsystem och låg felfrekvens kan få lov att minska antalet
kontroller på plats
–
Tvärvillkor: slimmade och uppdaterade krav (18 verksamhetskrav minskas till 13 och 15
skötselkrav minskas till 8); kravet på uppföljning vid mindre överträdelser avskaffas;
jordbrukare som deltar i certifieringssystem löper mindre risk att utsättas för kontroller på
plats
Översikt
1. Reformprocessen
2. Utmaningar och mål
3. Förslagen i detalj
4. Vad händer nu?
22
Vad händer nu?
Kommissionen lägger i dag fram ett antal förslag som ska
göra den gemensamma jordbrukspolitiken effektivare och
ge ett mer konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk och
levande landsbygdsområden
Nu inleds en diskussion med övriga institutioner med
sikte på att en reformerad gemensam jordbrukspolitik ska
vara på plats den 1 januari 2014
23
Den framtida gemensamma jordbrukspolitiken i korthet
Förbättrad
konkurrenskraft
Innovation, kunskapsöverföring,
riskhantering, samarbete i livsmedelskedjan
Förbättrad
hållbarhet
Grönt stöd, förbättrade tvärvillkor, effektivt
utnyttjande av resurser, forskning och
innovation
Ökad
effektivitet
Bättre målinriktning, omfördelning,
gemensam strategisk ram, förenkling
24
Mer information
•
Jordbrukspolitiken efter 2013
http://ec.europa.eu/agriculture/cap-post-2013/index_en.htm
•
Kommissionens meddelande ”Den gemensamma jordbrukspolitiken mot
2020”
http://ec.europa.eu/agriculture/cap-post-2013/communication/ index_en.htm
•
Konsekvensanalys
http://ec.europa.eu/agriculture/analysis/perspec/cap-2020/index_en.htm
•
Lagstiftningsförslag
http://ec.europa.eu/agriculture/cap-post-2013/legal-proposals/index_en.htm
25
Tack!
26
