MEMO/10/587
Bryssel den 18 november 2010
Bakgrundsinformation: kommissionens meddelande
om den gemensamma jordbrukspolitiken
I dag antog Europeiska kommissionen ett meddelande om den framtida
gemensamma
jordbrukspolitiken,
med
titeln
Den
gemensamma
jordbrukspolitiken på väg mot 2020: Att klara framtidens utmaningar i fråga
om livsmedel, naturresurser och territoriell balans. Med detta meddelande
inleds ett samråd som ska pågå fram till nästa vår och hjälpa kommissionen
att förbereda lagstiftningsförslag till sommaren 2011. Den reformerade
gemensamma jordbrukspolitiken kommer att träda i kraft den 1 januari 2014.
Hur tänker kommissionen göra det europeiska jordbruket
konkurrenskraftigare?
På lång sikt handlar jordbrukssektorns konkurrenskraft om att övervinna problemen
med klimatförändringen och nå fram till ett hållbart resursutnyttjande, samtidigt som
produktiviteten ökar. För att uppnå detta måste jordbruket behålla sin
innovationsförmåga över hela EU:s territorium, investera och anpassa sig till
marknadsförändringarna.
Kommissionens meddelande innehåller flera viktiga punkter. För det första föreslås
det att de direkta stöden ska ses över och utökas med en "grön" komponent för
ekologisk konkurrenskraft. Deras fördelning ska också bli mer rättvis och öppen.
Därefter är det viktigt att öka insatserna inom innovation och förstärka satsningarna
mot klimatförändringen inom ramen för programmen för landsbygdsutveckling. Och
slutligen måste livsmedelskedjan bli mer genomsynlig, och man måste undersöka
möjligheten att ge medlemsstaterna nya redskap för att kämpa mot
prisfluktuationerna för jordbruksråvaror.
Varför måste den gemensamma jordbrukspolitiken bli mer rättvis?
Stödkriterier som övertagits från en förfluten tid. Referenskriterierna för direkta
stöd mellan jordbrukarna i EU:s gamla medlemsstater fastställdes under åren 20002002. Beloppen fastställdes efter dåtidens produktionsvolym. Detta system måste
omvandlas till en mer objektiv och rättvis mekanism för alla jordbrukare och
medlemsstater.
EU:s utvidgning. I dag används två olika referensmekanismer för direktstöd
parallellt, en för de gamla medlemsstaterna, utgående från historiska kriterier, och en
för de länder som gick med i EU 2004 och därefter, utgående från ett enhetsbelopp
per hektar. Det behövs ett nytt, rättvist och genomsynligt system som är anpassat till
hela EU.
Bättre stöd till det europeiska jordbrukets mångfald. Referenskriterierna måste
omfatta direktstödens ekonomiska aspekter, eftersom dessa ska bidra till
jordbruksinkomsterna, men också deras miljöaspekter (de ska garantera att
jordbrukarna verkligen producerar allmänna nyttigheter). Pragmatiska politiska och
ekonomiska lösningar undersöks nu för att skapa förutsättningarna för rättvist stöd
som beaktar en rad olika sociala, ekonomiska och miljömässiga parametrar i
jordbrukarnas arbete.
Ska det införas tak för direktstöden?
Direktstöd är bidrag till jordbrukarnas inkomster som är nödvändiga för att bibehålla
jordbruk över hela EU:s territorium. Därför är det viktigt att se till att dessa stöd riktas
till aktiva jordbrukare som verkligen behöver dem. Över ett visst belopp förlorar
stöden sin betydelse, om de inte motiveras av konkreta, yrkesarbetesrelaterade
fakta.
Kan
den
gemensamma
småföretagarvänlig?
jordbrukspolitiken
göras
mer
Det handlar inte om att underhålla olönsamma jordbruk, utan om att främja deras
marknadsintegration. Den gemensamma jordbrukspolitiken måste bli enklare.
Förvaltningsförfaranden är ett hinder för de små jordbruken som skulle kunna ha
nytta av de stöd som den gemensamma jordbrukspolitiken erbjuder, trots att just
dessa små jordbruk spelar en viktig ekonomisk roll i många landsbygdsområden.
Genom förenklade förfaranden kan man uppnå en jämlikare tillgång till offentligt stöd
för alla ekonomiska aktörer.
Får de mindre gynnade regionerna särskilt stöd?
Det stöd som i dag erbjuds inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogrammen
ifrågasätts inte. Bibehållandet av jordbruk i områden där det är svårare att odla är en
viktig förutsättning för bevarandet av biologisk mångfald och dynamiska
landsbygdsområden. De särskilda naturliga svårigheterna måste därför också kunna
beaktas när direktstöden beräknas.
Vilka jordbruksmetoder kommer att främjas
klimatförändringen och för att skydda miljön?
i
kampen
mot
Vi har ännu ingen uttömmande lista över jordbruksmetoder som kommer att få stöd
till följd av att direktstöden får en "grön" dimension. För närvarande genomförs en
konsekvensanalys för att finna de bästa metoderna. Exempelvis kan man nämna
bibehållandet av växttäcke, växelbruk, att lägga mark i träda av miljöskäl samt
inrättandet av permanent betesmark.
För att bibehålla ett växttäcke under vintermånaderna sår man vissa växter direkt
efter skörd. Därigenom får jorden näring, kan ta upp vatten bättre och blir mindre
erosionskänslig. Dessutom kan man på så sätt producera s.k. mellangrödor.
Växelbruk är en traditionell metod som ger marken möjlighet att återhämta sig.
Dessutom behövs det mindre kemikalier om man använder denna metod
(växtskyddsmedel och konstgödsel).
Betesmark har ofta en stor biologisk mångfald. Det är ekosystem med stort
förädlingsvärde i fråga om mark, vattenutnyttjande, koldioxidbindning och
landskapsskydd.
2
Att lägga mark i träda för att skydda miljön leder till rikare ekosystem och bevarar
tillflyktsområden för djur och växter. För att kunna utveckla hela sin potential måste
dessa områden slås regelbundet, så att de små buskväxterna kan bibehållas.
Måste man ha kvar de båda pelarna i jordbrukspolitiken?
De båda pelarna är två aspekter av den gemensamma jordbrukspolitiken som
kompletterar varandra. Den första pelaren ska göra det möjligt att ge stöd till
jordbrukare på årlig basis till skydd mot problem som omfattar hela EU. Den andra
pelaren, som bl.a. omfattar initiativet Leader, är ett flerårigt och flexibelt
investeringsinstrument som är anpassat till varje medlemsstats lokala förhållanden
och syftar till ett jordbruk som är konkurrenskraftigt, innovativt och hållbart, och som
kämpar mot klimatförändringen.
Varför är meddelandet så vagt på många punkter?
Kommissionens meddelande går inte in på alla reformens detaljer. Vi inväntar
lagförslagen, som kommer att läggas fram till sommaren 2011. Den text som läggs
fram i dag är en politisk text som i stora drag ska redogöra för de frågor som
identifierats i det offentliga samråd som genomfördes tidigare i år. Innan lagförslagen
läggs fram måste noggranna konsekvensbedömningar genomföras för att hitta de
bästa och effektivaste lösningarna för att uppnå de mål som fastställs i meddelandet.
Vad händer härnäst när meddelandet har offentliggjorts?
Kommissionens meddelande kommer att diskuteras i rådet och Europaparlamentet
och i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommitten.
Kommissionen kommer att genomföra ett samråd där berörda parter inbjuds att yttra
sig om de olika alternativen och stödja konsekvensbedömningarna för de olika
alternativen genom att lämna in analysbidrag. Kommissionen kommer att ta hänsyn
till de detaljerade konsekvensbedömningarna för varje alternativ och utarbeta
lagförslag som ska läggas fram före sommaren 2011. Det är första gången som en
reform
av
den
gemensamma
jordbrukspolitiken
genomgår
medbeslutandeförfarandet, till följd av att det nya fördraget har trätt i kraft. Den
reformerade jordbrukspolitiken ska träda ikraft under 2014.
Vilka problem kommer framtidens jordbruk att stå inför?
Livsmedelsförsörjning. Befolkningstillväxten i världen och förändringen av
människornas näringsbeteenden kommer enligt FAO att leda till att efterfrågan efter
jordbruksprodukter ökar med 50 % till 2030 och med 70 % till 2050. EU måste ta sitt
ansvar på internationell nivå genom att bibehålla sin produktionskapacitet och
producera livsmedel av hög kvalitet och i tillräcklig mängd som uppfyller stränga
hälsokrav, och genom att främja hållbara produktionsmetoder som inte skadar
miljön.
Hållbart utnyttjande av naturresurserna. Jordbrukssektorn är en av de viktigaste
användarna av mark, vatten och biologisk mångfald, och spelar en avgörande roll för
att bevara landskapen. Nästan 14 miljoner gårdar förvaltar över hälften av Europas
territorium. Jord- och skogsbruk täcker tillsammans 80 % av EU:s mark. Jordbruket
kan ge konkreta lösningar i kampen mot klimatförändringen och mot förlusten av den
biologiska mångfalden. Dessutom är jordbrukarna tvungna att anpassa sina metoder
för tillföljd av de stigande temperaturerna.
3
Jämlik utveckling av landsbygden. Jordbruket är drivkraften i de flesta
landsbygdsområdena, och utgör basen för EU:s livsmedelskedja. Sammanlagt står
jordbruk och jordbruksbaserad livsmedelsindustri för 17,5 miljoner arbetstillfällen
(13,5 % av industrijobben). Det är viktigt att jordbruksyrkena förblir ekonomiskt
attraktiva, inte minst för att garantera ett tillräckligt generationsbyte. Inkomsterna
inom jordbruket utgör i dag bara 40 % av genomsnittsinkomsterna i EU.
4
BILAGA: BESKRIVNING AV DE TRE ALLMÄNNA POLITISKA ALTERNATIVEN
Alternativ 1
Alternativ 2
Direktstöd
Marknadsåtgärder
Landsbygdsutveckling
Göra fördelningen av direktstöd mellan medlemsstaterna mer
rättvis (samtidigt som det nuvarande systemet med direktstöd
finns kvar oförändrat)
Stärka verktygen för riskhantering
Behålla översynsinriktningen med
ökad finansiering för att uppfylla
de utmaningar som avser
klimatförändring, vatten, biologisk
mångfald, förnybar energi och
innovation.
Göra fördelningen av direktstöd mellan medlemsstaterna mer
rättvis och kraftigt förändra utformningen av den.
Direktstöden ska bestå av följande:
• en basnivå som fungerar som inkomststöd,
• ett obligatoriskt tilläggsstöd för specifika
”miljöanpassade” kollektiva nyttigheter genom enkla,
allmänna, årliga och icke-kontraktsstyrda miljöåtgärder
inom jordbruket baserade på tilläggskostnaderna för att
genomföra dessa åtgärder,
• ett tilläggsstöd för att kompensera för specifika naturliga
begränsningar,
• och en frivillig kopplad stödkomponent för specifika
sektorer och regioner1,
Införa ett nytt system för små jordbruk.
Förenkla och förbättra de existerande
marknadsinstrumenten där så är
lämpligt.
Rationalisera och förenkla de
existerande marknadsinstrumenten
där så är lämpligt
Stärka de existerande
riskhanteringsverktygen och införa
verktyg för inkomststabilisering
som är förenliga med WTO:s
gröna box för att kompensera för
betydande inkomstförluster.
Införa en begränsning av basnivån, samtidigt som de stora
jordbrukens bidrag till sysselsättningen på landsbygden också
beaktas.
Alternativ 3
Utfasning av direktstödet i dess nuvarande form.
I stället tillhandahålla begränsat stöd för kollektiva nyttigheter
inom miljöområdet och ytterligare stöd för specifika naturliga
begränsningar.
1
Anpassa och komplettera de
existerande instrumenten så att de
på ett bättre sätt följer EU:s
prioriteringar, med stöd som är
fokuserat på miljön,
klimatförändringen och/eller
omstrukturering och innovation
och att främja regionala/lokala
initiativ.
Man kan tänka sig viss
omfördelning av medel mellan
medlemsstaterna baserat på
objektiva kriterier.
Avskaffa alla marknadsåtgärder,
eventuellt med undantag av
störningsklausuler som kan aktiveras
vid allvarliga kriser.
Detta skulle motsvara dagens kopplade stöd som betalas genom artikel 68 och andra kopplade stödåtgärder.
Åtgärderna skulle huvudsakligen
vara fokuserade på
klimatförändrings- och
miljöaspekter.
