Insändare självförsörjningsgrad
Äter du mat?
Om du äter mat så berörs du av jordbrukspolitiken antingen du vill eller inte. Hit hör såväl kravet på
billiga livsmedel som krav på miljö- och djurskydd. Vad som glöms bort och sällan diskuteras är
möjligheten att få mat i samband med ev. krigs- och kristillstånd.
Sveriges självförsörjningsgrad är under 50%. Dvs. mer än hälften av all mat importeras. Vi får hoppas att
det aldrig blir krig och total avspärrning – i så fall har vi bara mat till knappt halva befolkningen. Krig är
så stort och osannolikt att vi förutsätter att det aldrig kommer att hända. Ändå håller vi oss med en
försvarsmakt, som någon sorts försäkring mot det osannolika. Men har ni hört någon politiker säga att vi
bara skall försvara halva befolkningen??
Oavsett om vi vinner eller förlorar i ett krig, så vill vi väl ha mat? Eller? Vore det då inte rimligt med en
smärre försäkringspremie, för att även hålla lite olönsamma småjordbruk i skogs- och mellanbygderna vid
liv? Detta för att samtidigt möjliggöra en levande landsbygd och ge utkomstmöjlighet för de människor,
som söker en alternativ livsföring. Försvarsbudgeten är på 45 miljarder, dvs. varje person i Sverige –
gammal som ung – betalar c:a 5000:- per år till försvaret. En tvåbarnsfamilj således 20.000:-. Bara som
jämförelse. Försvaret har inte gjort någon annan nytta - än att möjligen vara avskräckande – på 150 år.
Ett ”olönsamt” jordbruk skulle trots allt producera nyttigheter varje år, minska arbetslösheten och ge ökad
livskvalité åt en mängd människor.
Nej – krig får vi hoppas att vi slipper. Men det finns så mycket annat som kan hända. Miljökatastrofer,
folkvandringar, total ekonomisk kollaps etc.
Vi har sett hur kärnkraftsolyckan i Japan förstört all jordbruksmark i närområdet. Vad hade hänt i Sverige
om vindarna från Tjernobyl hade varit lite sydligare så att nedfallet hade hamnat över Skåne eller
Ösgötaslätten?? Det är dags att ompröva jordbrukspolitiken!
Landsbygdspartiet oberoende (LPo)
Arne Gunnarsson
Strömsnäsbruk
