Åtgärdsplan för restaurering av Sagsjön

 Åtgärdsplan för restaurering av Sagsjön Onsala Biokonsult 2012 Projektet är en lokal naturvårdssatsning med statligt ekonomiskt stöd från Naturvårdsverket-Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
2 Ett rikt växt- och djurliv
"Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida
generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska
kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång
till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd."
Levande sjöar och vattendrag
"Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig
produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och
vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas."
– Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.
3 Inledning & syfte
Detta förslag till åtgärdsplan har tagits fram som ett samarbetsprojekt mellan Jehander Sand
& Grus AB, Mölndals kommun och Göteborgs Ornitologiska Förening. LONA-bidrag har
erhållits från Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Syftet med planen är att skapa förutsättningar för Sagsjön att inte bara behålla den biologiska
mångfalden som fortfarande finns i och omkring sjön utan också att öka mångfalden och
behålla densamma i många år framöver. Sagsjön har tidigare varit en rik fågellokal men olika
faktorer har påverkat sjön negativt under många år med bland annat igenväxning som följd.
Under våren-sommaren-hösten 2012 inventerades Sagsjön och de närmaste omgivningarna på
fåglar, fladdermöss och trollsländor. Dessa artgrupper valdes ut då samtliga är beroende av
sjön och dess närmaste omgivningar som föryngringsplats och/eller för födosök. Trollsländor
är både predatorer på andra insekter samt utgör föda för fåglar och insekter. Fladdermöss
jagar ofta över sjön och runt träden vid sjön och utnyttjar säkerligen till viss del olika sländor
som föda. Även om antalet häckfåglar minskat drastiskt i sjön, de så kallade vassarterna
undantagna, så är det många fåglar som födosöker här både under häckningstid och under
flytten. Även flera arter av fladdermöss födosöker över sjön och dess närmaste omgivningar.
Sagsjön är troligen också på grund av sitt läge mellan Sandssjöbacka naturreservat och de
östra delarna av Mölndal, viktig som en faunapassage för vissa djurgrupper och fåglar.
4 Områdesbeskrivning
Sagsjön är en grund näringsrik sjö belägen i Mölndals kommun på gränsen mellan Kållered
och Lindome. Stora delar av sjön täcks idag av vass och längs stränderna finns täta snår av
bland annat salix. Sjön korsas av en dubbelspårig järnväg som delar sjön i en västlig och en
östlig del men i den sydöstra delen av västra Sagsjön finns en öppning så att de båda delarna
har förbindelse med varandra. I väster ligger Gamla Riksvägen med motorvägen, E6:an, strax
intill. Här har Flabäcken, som för med sig en del lakvatten från den gamla tippen, sitt utlopp i
Sagsjön. En kraftledning korsar sjöns södra del i väst-östlig riktning. I norr ligger ett stenbrott
med flera andra närliggande verksamheter. Vid den östra delen av sjön ligger Sagsjöns
Kriminalvårdsanstalt och söder härom är en tät uppvuxen lövskog. Norr om kriminalvårdsanstalten i den nordöstra delen av sjön har Rödjebäcken sitt utlopp i sjön. En bro korsar den
södra delen av östra Sagsjön och här finner man också Sagsjöns utlopp. Sagsjön avvattnas via
Sagbäcken ner till Lindomeån. Via Sagövägen som går parallellt med järnvägen når man ut
till Sagön där det finns tre fastigheter. Sagön var tidigare en ö men vid bygget av
järnvägsbanken blev det istället en halvö.
I Mölndal kommuns naturvårdsplan från 1998 pekas Sagsjön ut som en betydelsefull
fågellokal som bör restaureras. Hela Sagsjön med omgivningar ingår i våtmarksinventeringen.
Större delen av Sagsjön och dess stränder ingår i strandskyddsområde.
Från länsstyrelsens
informationskarta.
Blåmarkerat område
ingår i strandskyddet.
Blåstreckat område
ingår i
våtmarksinventeringen.
5 Historik
Västkustbanan stod klar 1888 och fram till 1922 låg järnvägen där E6:an ligger idag. Då
järnvägen byggdes medförde stora problem på den del närmast Sagsjön med sättningar i
marken som medförde att spåret sjönk under sjöns yta. När sedan järnvägen byggdes om
mellan åren 1923-1927 anlades en järnvägsbank rakt genom Sagsjön. Denna stod färdig 1927
(Nordhallands hembygdsförening). I dag går det ett dubbelspår tvärs över sjön som
färdigställdes i slutet på 1900-talet.
Så sent som 1924, innan någon järnvägsbank delade av sjön, kan man se på gamla foton att i
princip hela sjön var öppen. Sagsjön var vid den här tiden ett populärt utflyktsmål och en fin
fiskesjö. Men med åren har sjön vuxit igen allt mer. Det närbelägna stenbrottet släppte
tidigare ut en hel del sediment i sjöns norra del, Flabäckstippen läckte ut både förorenande
ämnen och annat som gödde sjön. Man kan också på goda grunder anta att jordbruket på den
östra sidan har påverkat och fortfarande påverkar sjön. Efter att motorvägen stod klar 1963 får
sjön ta emot en hel del dagvatten från vägen hårdgjorda yta som också påverkar sjön.
Bygget av den nya järnvägsbanken genom Sagsjön. (Bilden lånad av Helena Steenari)
Ett flertal förslag att restaurera sjön har presenterats men av olika anledningar har aldrig
någon större restaurering gjorts. Endast en del vasslåtter har gjorts på olika delar i sjön men i
ganska ringa omfattning.
6 Bilden tagen vid den gamla järnvägsbron. (Bilden lånad av Helena Steenari)
”Sagsjön med den lilla ön var en fin badsjö. För att komma ut till de bästa badplatserna tog
de ekan och rodde under järnvägsbron till andra sidan av järnvägsbanken. Ett av badställena
kallades ”Gropen”. Där berättades det att en järnvägsvagn, som vält, skulle ligga på
sjöbottnen. Vi lyckades dock aldrig dyka så djupt att det gick att se vagnen, berättar Lisa. Vid
Kungsbackavägen låg också den gamla välvda stenbron över Flabäcken som mynnade ut i
Sagsjön. Den hade byggts i samband med att vägen lagts ut på 1840-talet.” (Från Kållereds
hembygdgilles hemsida).
Inventeringens genomförande
Fåglar
Inventeringen av fåglar gjordes dels från landsidan och dels från båt. Vid inventeringen
noterades alla sedda och hörda fåglar som kan antas häcka, födosöka eller på annat sätt vara
beroende av miljön vid Sagsjön. Dessa arter har rapporterats på Svalan, artportalen.se/birds.
Andra vanliga arter som inte är beroende av sjön eller dess närmaste omgivning men som
ändå förekommer här har inte alltid rapporterats på Svalan men är medtagna i tabell 1.
7 Störningen från motorvägen och andra verksamheter i närområdet gjorde att det vid vissa
tider och på vissa delar av området var svårt att urskilja sången från eventuella fåglar. En
handburen parabol ökade möjligheten att urskilja lätena samt att lokalisera enstaka individer.
Övriga hjälpmedel var en handburen kikare av märke Swarowski, 8,5x42 EL Swarovision
samt en tubkikare av märket Zeiss Victory Diascope 85T*FL med ett 40x okular med vilken
Sagsjön kunde spanas av på avstånd från högre belägna platser.
I rapporten har medtagits observationer rapporterade av medlemmar i Göteborgs
Ornitologiska Förening. Både de observationer spontant inlagda i ”Svalan” och äldre
observationer härifrån har tagits hänsyn till vid sammanställning av förlag till åtgärder vid
Sagsjön.
Fladdermöss
Fladdermöss
inventerades
och
artbestämdes
med
hjälp
av
ultraljudsdetektor.
Två
olika
modeller användes vid inventeringen
dels en handburen modell av märket
Pettersson D240X Ultrasound Detector, dels en stationär av märket
Pettersson
D500X
Ultrasound
Detector/Recorder. För att analysera
de inspelade ultraljuden användes
dataprogrammet Batsound v.4.12.
Den stationära detektorn lades ut i
skymningen i syfte att samla in
ultraljud från fladdermöss och
hämtades in framåt gryningen. Fyra
olika platser användes, Rödjebäcken
vid inloppet till Sagsjön koordinater
enligt RT90 X:6391570, Y:1276964,
västra
stranden
X:6391428,
Y:1276298, (två tillfällen) Sagsjöns
utlopp vid Sagbäcken X:6390890, Y:1276790 samt ute på Sagön X:6391281, Y:1276597.
Samtidigt användes den bärbara enheten på övriga områden. Detta för att kunna täcka in ett så
stort område som möjligt på begränsad tid. Sammanlagt inventerades fladdermöss i området
vid 5 tillfällen. De fasta punkterna är markerade med X på kartan.
Trollsländor
Trollsländor tillhör insektsordningen Odonata. Detta omfattar de egentliga trollsländorna,
anisoptera och flick- och jungfrusländor, zygoptera. Inventeringen av trollsländor utfördes
8 med håvning/skådning av de vuxna, flygande individerna den metoden som anses vara den
mest effektiva per fångstinsats och tidsåtgång vid en basinventering (Mernelius, P. 2006).
Flickslända med byte
Inventering av trollsländor genomfördes till stor del från båt. De flesta flicksländorna
infångades med håv varefter de artbestämdes innan de frisläpptes. Några samlades in för
vidare studier under lupp. Det var i huvudsak flicksländor som fångades in på detta sätt då de
ej var lika aktiva som trollsländorna och därmed mer lättfångade. De egentliga trollsländorna
artbestämdes till största del ”på plats” varvid en handkikare av märket Swarowski 8,5x42
användes men vissa individer håvades för artbestämning. Svårigheten att håva från båt
uppdagades vid tillfället. En del individer av både grupperna artbestämdes med hjälp av foton
som togs med kamera av märke Nikon Coolpix P510 med ett motsvarande småbildsobjektiv
1000 mm med förstoringsgrad ca 20 ggr och Canon Powershot SX1is med ett motsvarande
småbildsobjektiv 560 mm ca 11 ggr förstoring båda utrustade med macro för närbild.
Resultat
Fåglar
En sjö av Sagsjöns karaktär stadd i igenväxning har förlorat många av de arter som kunde ses
här i ett tidigare skede. Idag är det i huvudsak de så kallade ”vassarterna” som häckar i sjön.
Men troligen är det inte bara igenväxningen som haft betydelse för att antalet arter och
individer av fåglar i sjön har minskat. Förekomsten av gädda i storleksklass >100 cm och en
vikt på 10-15 kg sägs vara vanligt. En död gädda som hittades vid strandkanten mätte 110 cm
i längd och med en uppskattad vikt på 15 kg talar detta för att sjön hyser mycket stora gäddor.
Risken för predationen av gädda på framförallt ungar av änder, doppingar och andra sjöfåglar
resulterar ofta i att fåglar avstår från att häcka i sjön. Även konkurrensen om födan från fiskar
har troligen också haft en negativ effekt på fågelfaunan.
9 På vårsidan observerades ett par
skäggdoppingar i sjön under förhållanden som tydde på häckning.
Senare under säsongen, den 21 juli,
sågs ett par skäggdoppingar som
hade bo, troligen med ägg. Om det är
samma par som sågs vid båda
tillfällena kan det betyda att de
misslyckat med häckningen och
förlorat ungarna och senare gjort ett
nytt försökt.
En knipa häckade i en holk ute på
Sagön. När ungarna lämnade holken
Juvenil brun kärrhök över Sagsjön
togs några av dessa av en skata men
flera av ungarna klarade sig ner i vattnet. Dagen efter sågs endast de vuxna utan några ungar
(muntligt Helena Steenari).
I den norra delen av västra Sagsjön häckade ett par av brun kärrhök som fick ut tre ungar.
Som mest vid ett och samma besök vid sjön observerades fjorton stycken sjungande
rörsångare (26/6), och nio sävsparvar (15/6). Gräsänder sågs under hela häckningssäsongen
men inga ungar kunde konstateras. Fiskgjuse födosökte regelbundet i sjön och pilgrimsfalk
såg ofta jaga i lufthavet ovanför.
Hussvalor, ladusvalor och backsvalor var regelbundna gäster över vattenytan jagandes efter
insekter. Likaså silltrut, gråtrut och havstrut som sågs jaga insekter som svärmade. Även
skrattmås sågs rasta och födosöka i sjön under sydsträcket. Vid kontroll av födovalet hos
pilgrimsfalkarna som häckade i närområdet kunde det konstateras att skrattmåsen var en
betydande födokälla på sensommaren.
En av de unga pilgrimsfalkarna som
föddes i närområdet sågs ofta jaga över
Sagsjön. Foto Bengt Hallberg
10 Tabell 1. Fåglar rapporterade på Atrportalen.se/birds mellan 2000 och 2012.
Häckande=Observerad (sedd/hörd) under häckningstid i biotop lämplig för arten att häcka.
Status: NT=Nära hotad VU=Såbar B=Ingår i EU:s fågeldirektiv.
Art
Aktivitet
Delområde
2012
Backsvala
Bivråk
Födosökande/Häckande
Sjön/Närområdet
X
Förbiflygande
Sjön/Närområdet
X
Björktrast
Häckande
Närområdet
X
Blåmes
Häckande
Strandzonen/Närområdet
X
Brun kärrhök
Häckande
Vassbältet
X
Buskskvätta
Rastande/Häckande?
Närområdet
X
Drillsnäppa
Tillfällig/Rastande
Strandzonen
X
Enkelbeckasin
Rastande
Närområdet no sjön
X
Entita
Häckande
Strandzonen/Närområdet
Fasan
Häckande
Närområdet
Fiskgjuse
Födosökande
Sjön
X
Fiskmås
Rastande/Födosökande
Sjön
X
Fisktärna
Födosökande/Häckande
Sjön
X
Forsärla
Häckande
Standzonen/Närområdet
Gransångare
Häckande
Strandzonen
X
Grå flugsnappare
Häckande
Strandzonen
X
Grågås
Häckande
Sjön/Strandzonen
X
Födosökande
Sjön/Strandzonen
X
Rastande/Födosökande
Sjön
X
Gråsiska
Tillfällig vinter
Närområdet
Gräsand
Häckande
Sjön
Gröngöling
Häckande
Närområdet
Gråhäger
Gråtrut
Grönfink
Födosökande
Närområdet
Grönsiska
Födosökande
Strandzonen/Närområdet
Gåsgam
Förbiflygande
Närområdet
Häckande
Närområdet
Gök
Status
NT
VU/B
B
NT
B
B
NT
X
B
X
Havstrut
Födosökande/Rastande
Sjön
X
Hussvala
Födosökande/Häckande
Sjön/Närområdet
X
Härmsångare
Häckande
Strandzonen/Närområdet
X
Järnsparv
Häckande
Närområdet
Kanadagås
Födosökande/Häckande
Sjön/Närområdet no sjön
X
Knipa
Häckande
Sjön/Strandzonen
X
Knölsvan
Häckande
Sjön
Koltrast
Häckande
Strandzonen
X
Korp
Häckande
Närområdet
X
Kråka
Häckande
Närområdet
X
Kärrsångare
Häckande
Strandzonen
X
Ladusvala
Födosökande/Häckande
Sjön/Närområdet
X
Lövsångare
Häckande
Strandzonen
X
Mindre hackspett
Häckande
Strandzonen
Morkulla
Häckande
Närområdet
11 Observerad år
2004
X
NT
Näktergal
Häckande
Strandzonen
Nötväcka
Häckande
Strandzonen/Närområdet
X
Ormvråk
Häckande
Närområdet
X
X
Pilgrimsfalk
Födosökande/Häckande
Sjön/Närområdet
Ringduva
Häckande
Närområdet
Röd glada
Förbiflygande
Närområdet
Rödhake
2001/2003/2005
B
Häckande
Strandzonen/Närområdet
Rödstjärt
Häckande
Närområdet
Rörhöna
Tillfällig/Rastande
Sjön
X
Häckande
Sjön
X
Rastande/Födosökande
Sjön
X
X
Rörsångare
Silltrut
Skäggdopping
VU/B
X
Häckande
Sjön
Smådopping
Häckande/Tillfällig
Sjön
Sothöna
Häckande/Rastande
Sjön
X
Sparvhök
Förbiflygande
Sjön/Närområdet
X
Spillkråka
Förbiflygande/Häckande
Sjön/Närområdet
X
Storskarv
Födosökande
Sjön
Storskrake
Rastande
Sjön
Strömstare
NT
2006
Övervintrande
Sagbäcken
Större hackspett
Häckande
Strandzonen
X
Svarthätta
Häckande
Närområdet
X
Sångsvan
Tillfällig
Sjön
X
Sädesärla
Häckande
Strandzonen/Närområdet
X
Sävsparv
Häckande
Vassbältet
X
Talgoxe
Häckande
Strandzonen/Närområdet
X
Tofsvipa
B
2005
Häckande/Rastande
Närområdet
Tornseglare
Födosökande/Häckande
Sjön/Närområdet
X
Trana
B
2006/2007
NT
Rastande/Födosökande
Närområdet
X
Trädgårdssångare
Häckande
Närområdet
X
Törnsångare
Häckande
Närområdet
Övervintrande
Strandzonen
Häckande
Sjön
2000/2002
Rastande/Födosökande
Sjön
2007
Varfågel
Vattenrall
Vitkindad gås
X
Fladdermöss
Den överlägset vanligaste arten var nordisk fladdermus Eptesicus nilssoni som också är den
vanligaste arten i Sverige. Lätet fångades in vid alla tillfällen från fält med ett undantag. (Vid
ett tillfälle blev inga sonarljud registreras på den stationära detektorn. Om detta berodde på
”maskinfel” eller att det inte var några fladdermöss i närheten vid tillfället kunde aldrig
utrönas. Vid nästa tillfälle registrerades sonarläten igen med detektorn utan att några
inställningar hade ändrats.) Stor fladdermus Nyctalus noctula registrerades vid två platser, vid
inloppet till Sagsjön och ute på Sagön. Vattenfladdermus Myotis daubentonii registrerades
endast vid ett tillfälle vid Sagbäcken. Dvärgfladdermus Pipistrellus pygmaeus registrerades
vid västra stranden och ute på Sagön. Ytterligare en Myotis registrerades vid Sagön med den
12 stationära detektorn och sågs därför inte flyga. Vissa Myotis–arter är svåra att artbestämma
enbart på deras ultraljud. Den art som troligen observerades var mustaschfladdermus Myotis
mystacinus som till skillnad från Brandts fladdermus Myotis brandti ofta jagar över biotoper
som finns vid Sagön. Men för säkerhetsskull registrerar jag den som MYOT M/B som är
artkoden för fladdermöss som bestäms till endera M. Mystacinus eller M. Brandti (Ahlén
1990).
Trollsländor
Trollsländor är rovdjur och födan består av levande byten som kräftdjur, maskar, iglar m.m.
Larverna blir ofta utsatta för predation av fiskar och fåglar. Larverna som lever i vatten
föredrar en ren, permanent och oskuggad miljö. Fiskrika vatten kan vara förödande för de
flesta trollsländor. Det är endast en liten del av trollsländornas livscykel som äger rum
ovanför vattenytan då de större tiden av sina liv lever i vattnet som larver. Således kan en
kombination av predation och bristen på lämplig miljö vara den främsta orsaken till att både
individ- och artantalet av egentliga trollsländor i Sagsjön var oväntat låga.
Fyrfläckad trollslända, Sagsjön 2012
De vuxna sländorna är som mest aktiva när det är varmt och i Norden innebär detta att de
flyger när det är soligt. Så den regniga och blåsiga sommaren 2012 har troligen haft en
negativ påverkan på antalet observerade trollsländor. Däremot var vissa arter av flicksländor
ställvis relativt talrika vid början av juni.
13 Blåbandad jungfruslända, Sagsjön 2012. Foto: Ivar Ivarsson
Brun mosaikslända, Sagsjön 2012.
14 Tabell 2. Observerade trollsländor, Odonata i Sagsjön.
Egentliga trollsländor, anisoptera
Fyrfläckad trollslända
Libellula quadrimaculata
Brun mosaikslända
Aeshna grandis
Tegelröd ängstrollslända
Sympetrum vulgatum
Guldtrollslända
Cordulia aenea
Flicksländor inkl Jungfrusländor, zygoptera
Pudrad smaragdflickslända
Lestes sponsa
Större kustflickslända
Ischnura elegans
Större rödögonflickslända
Erythromma najas
Mörk lyrflickslända
Coenagrion pulchellum
Blåbandad jungfruslända
Calopteryx splendens
Förslag till åtgärder
Delområde 1
Beskrivning
Västra delen av Sagsjön. Området gränsar till Gamla Riksvägen och sträcker sig från den
redan röjda viken och norrut en liten bit norr om ”dammen” (se karta sid 23). Idag är
stränderna bevuxna med olika slags löv bland annat björk, al och olika salix-arter.
Åtgärder
Vegetationen i och runt Sagsjön har sedan ett antal år brett ut sig kraftigt. I dag skymtar man
bara en öppen vattenspegel när man kör förbi på motorvägen och knappt det vid en promenad
längs Gamla Riksvägen. För att skapa en gynnsam miljö för biologisk mångfald behövs
kraftiga åtgärder. Genom att ta bort träd och buskage ner mot vattnet (grönmarkerat på karta,
se sista sidan) och slänta av så man får en flack strandlinje skulle en varm solbelyst miljö
skapas där trollsländor och andra insekter skulle finna en fristad från fiskarna. Den flacka
strandlinjen skulle också attrahera ett flertal arter fåglar främst vadare. En röjning av vassen
är nödvändig för att skapa öppna vatten-miljöer men en bård av vass ut mot den idag öppna
15 vattenytan måste lämnas. Detta för att stänga ute fiskar som annars skulle predera både på
vattenlevande insekter och fåglar. Det skulle också innebära en stor konkurrens om maten
med fåglarna. Både vasslåtter och en del muddring kommer sannolikt behövas. Vid
borttagandet av vassen/muddring är det en fördel att utforma vasslinjen så att den blir så lång
som möjligt. Detta görs genom att skapa krökar vid borttagandet av vassen, även ”kanaler” i
vassbältet bör skapas vilket resulterar i att fåglarna erbjuds större möjlighet till skydd och
bobygge (blåmarkerat på karta).
En flack ö skulle kunna skapas av eventuella muddermassor i den sedan tidigare öppna delen
av sjön. Alternativ skull den slagna vassen kunna användas för ändamålet. Ytterligare ett
alternativ är att lägga ut anpassade häckningsflottar med andkorgar i sjön.
De torrare delarna upp mot vägen kan antingen slåttras eller mer optimalt skulle vara att få
bete på marken av t.ex. highland cattle vilka även skulle hålla vassen i strandlinjen borta.
Alternativet är regelbundet återkommande vasslåtter.
Här är det lämpligt att bygga en handikappanpassad utkiksplattform i den södra delen (märkt
H på kartan). Det gör att man kan utnyttja medljuset under en stor del av dagen för att studera
fågellivet i sjön. En brygga ut i vattnet (HHHHH på kartan) underlättar för sportfisket i de
sedan tidigare öppna ytorna i sjön samtidigt som de nyskapade öppna vattenytorna får vara
ostörda för fågellivet. Då tanken är att vassbården ska stänga ute åtminstone de större fiskarna
kommer fiske i denna del bli ganska resultatlös. Bryggan skulle också öka tillgängligheten till
sjön vid studier av sjöns övriga flora och fauna.
En brygga ut i den sedan tidigare öppna delen av Sagsjön skulle kunna användas vid till exempel fiske.
16 Det är enkelt att med allmänna kommunikationsmedel ta sig till denna del av Sagsjön då en
busshållplats ligger bara ett tiotal meter bort. Även en P-plats för två till tre bilar skulle lätt
kunna anläggas på södra sidan av den befintliga vägen/stigen ner mot sjön (P på kartan).
Sagsjön är ju den enda av Mölndals sjöar som syns från motorvägen. Genom föreslagna
åtgärder skapas en inte bara vacker vy utan också möjlighet att visa upp en biologisk
spännande miljö.
Delområde 2
Beskrivning
Område 2 är beläget i den norra och nordöstra delen av östra Sagsjön och gränsar till
jordbruksmark. Strandlinjen är bevuxen med bland annat al, björk och salix-arter med ett
smalt vassbälte utanför mot öppna vattenytor. Rödjebäcken har här sitt utlopp i Sagsjön. Från
kraftledningsgatan och norrut mot Rödjebäcken återfinns en alsumpskog med delvis
välutvecklade socklar*. Öster om den skogbevuxna delen längs med bäcken är ett fuktigt
område bevuxet med bland annat bladvass.
*Socklar: Alsocklar utgörs av rötter som bildar ett nätverk som "bär upp" stammen. Eftersom alsocklar bildas hos äldre träd är de ett tecken
på gammal, orörd skog.
Sagsjöns nordöstra del med Sagered i bakgrunden sedd från bron i söder.
17 Förslag till åtgärder
I den norra delen av område 2 föreslås att träd och buskar tas bort mot den öppna
jordbruksmarken och delar av vassen slås. Detta under förutsättning att ett avtal kan
slutas med den djurägaren som har betesdjur i anslutning till området och djurägaren
låter djuren beta ända ner till vattnet. Detta skapar en ”blå bård” innanför vassen. Om
inget avtal kan slutas måste årlig slåtter ske för att förhindra igenväxning. De lite grövre
träden i den östra delen av området sparas då omgivningen verkar utnyttjas för födosök av
fladdermöss. Att skapa en ”blå bård” ger insekter och grodor möjlighet att föröka sig här utan
att vara utsatta för predation från fiskar. Strandlinjen bör också släntas av för att få en så flack
strand som möjligt vilket åter igen skapar förutsättningar för flera olika arter av vadare som
tidigare fanns här.
Även här skulle en utkiksplattform skapa en större tillgänglighet till sjön och dess fåglar.
Lämpligen placeras denna i den västra delen av område 2 strax intill Siroc-hallen (H på
kartan). Om möjligt kan man markera en gångväg från stora grinden vid infarten till
stenbrottet fram till utkiksplattformen. Alternativet är att från Sageredvägens slut anlägga en
gångstig med tillhörande parkering ner till utkiksplattformen.
Nordöstra delen av östra Sagsjön med Siroc-hallen i bakgrunden. I mitten av juli bildar grönalger en tät matta i
stora delar av östra Sagsjön vilket indikerar att mängden näringsämnen i denna del av sjön är hög.
Då tillförseln av näringsämnen via Rödjebäcken till denna del av Sagsjön verkar vara
betydande skulle en kvävefälla innan bäcken når Sagsjön enkelt kunna skapas i de låglänta
delarna öster om sjön vilket skulle minska utsläppet av gödande ämnen till sjön (KvF på
18 kartan). För att kunna reglera vattennivån i våtmarken bör någon form av regleranordning
(t.ex. en munk) sättas upp vid lämplig plats innan Rödjebäcken når Sagsjön (se förslag på
http://www.matniklas.se/vatmarker.htm#nivareglering).
För att ytterligare gynna fågellivet skulle en flack ö kunna skapas här. Detta kan ge möjlighet
inte bara för änder utan också för vadare att finna en möjlighet till häckning. I det närbelägna
stenbrottet ses årligen mindre strandpipare, en art som troligen skulle kunna gynnas av den
ostörda miljön som en häckningsö skulle utgöra. Även arter som drillsnäppa och tofsvipa
skulle troligen gynnas. Alternativet till en häckningsö, om detta visar sig vara svårt att
genomföra, är att sätta ut häckningsflottar med andkorgar. Detta skapar möjligheter för änder
men vadare ratar troligen sådana flottar.
För att underlätta för sportfisket i sjön kan en brygga anordnas i den nordvästra delen av östra
Sagsjön en bit väster om utkiksplattformen. Lokaliseringen av bryggan och ett ökat fiske bör
inte skapa konflikter med fågellivet.
Delområde 3
Beskrivning
Område 3 är beläget i den södra delen av östra Sagsjön. Denna del är i det närmaste helt
igenvuxen av vass med en trädridå av bland annat björk och salix längs med Sagövägen. I den
nordvästra delen längs med vägen innan man når ut till Sagön återfinns en del lite grövre
aspar. Området är idag mycket svåröverskådligt. Möjligen har man viss utsikt uppe från bron i
den södra delen men trafiken gör det farligt att vistas där.
Sagsjöns östra del fotograferad från bron och norrut.
19 Förslag till åtgärder
En placering av en handikappanpassad utsiktsplattform i den södra delen av området intill
Sagövägen plus borttagande av vegetation längs strandlinjen samt vasslåtter ger besökare
möjlighet till spännande observationer över den nyöppnade vattenytan. Placeringen av tornet
gör att ljuset kan utnyttjas optimalt. Skördad vass kan med stor fördel läggas upp i mitten av
vassbältet så att en flack häckningsö för fåglar skapas. Öster om denna ö hålls en kanal öppen
så att ön blir svårtillgänglig från landsidan för eventuella fyrbenta predatorer.
Från järnvägsbron som går över det smala gattet mellan västra och östra delen av Sagsjön går
en kanal nästan rakt söderut och fram till vägen. Denna kanal syns ej på orginalkartor men är
inritad på medföljande karta. De ständigt återkommande problemen med översvämmad väg
bör minska om man skapar möjlighet för vattnet att passera under vägen samt även höjer
vägen något. Det är då också nödvändigt att man skapar en kanal i buskvegetationen och
vassen ner mot utloppet av sjön. Viktigt att spara de grova asparna som återfinns här.
Vägen fram mot Sagön
Längst i söder avvattnas sjön via Sagbäcken. Genom att placera en munk innan kulverten som
går under vägen skapas möjlighet att reglera vattennivån i sjön. Önskvärt skulle vara att höja
medelvattennivån i sjön med två till tre decimeter. En fördel med en munk är att man kan
20 reglera (sänka) vattennivån i sjön vid till exempel slåtter av strandzonerna. En annan fördel
med att variera vattennivån är att vassens utbredning kan begränsas. Detta kräver
vattenägarnas medgivande att anmäla eller att söka tillstånd för vattenreglering enligt
miljöbalken.
Muddring av Sagsjön
Sedimentet i en eutrof sjö utgörs i regel av lera och gyttja, vilket stämmer väl överens med
Sagsjöns sediment. Sagsjön har troligen en renande funktion av vattnet då föroreningshalterna
är lägre vid utloppet än vid andra platser i sjön. Detta innebär att halterna av föroreningar kan
åtminstone ställvis vara höga men inte alarmerande i sedimentet. Vid en eventuell muddring
skulle möjligen påverkan nedströms öka något den första tiden efter muddringsverksamheten,
då uppslammat material som bildas vid muddringen sannolikt kommer att borttransporteras.
Det föreligger också en viss risk för läckage av föroreningar nedströms till Lindomeån. För att
minimera påverkan på vattenmiljön kan muddring utföras i den norra delen av västra sjön.
Denna del är idag så igenvuxen att den knappast kan betraktas som sjö och en öppning här
skulle öka den öppna vattenytan avsevärt (Örne, 2004).
Stora delar av markerna innan Sagbäcken når Lindomeån översvämmas varje år. Genom att anlägga en
sedementeringsdamm/våtmark här kan man stoppa eventuella föroreningar innan de når Lindomeån. Denna
våtmark skulle också kunna användas för att minska utflödet av näringsämnen via Lindomeåns vatten till
Kungsbackafjorden där ån har sitt utlopp. Lindomeån avvattnar uppströms Lindome bland annat stora
jordbruksmarker som påverkar vattenkvalitén i ån.
21 Genom att skapa en våtmark på de låglänta områden som ofta översvämmas innan
Sagbäckens utlopp i Lindomeån skulle man inte bara kunna fånga upp eventuella
miljöskadliga ämnen från Sagsjön vid muddringsarbeten utan en våtmark här skulle också
kunna utnyttjas som en kvävefälla för Lindomeån som avvattnar stora jordbruksområden
uppströms. Detta skulle medföra en minskad belastning på Kungsbackafjorden. Detta skulle
med fördel kunna ske i samarbete med Kungsbacka kommun kanske i Kungsbackaåns
vattenvårdsförbunds regi.
Övriga åtgärder
Fiske
Vid en inventering av Sagsjön 1977 utfördes också provfiske för att få en översiktlig bild av
fiskfaunans sammansättning (Eriksson m.fl. 1977). Fiskar av sex arter infångades där
viktmässigt sarven var vanligast följd av sutare och mört. Övriga arter var gädda, abborre och
mört. Troligen finns det även ål i Sagsjön men dessa är svåra att få i den typen av nät som
användes.
Idag är det enligt Mölndal kommuns hemsida fiskeförbud i sjön vilket enligt uppgift beror på
att det är ”markägarvatten” och därför inte tillgängligt för allmänheten. Då undersökningar
visar på att fisken här inte innehåller några höga halter av miljögifter borde fiskeförbudet
släppas och fisket gynnas. Konkurrensen mellan fisk och fågel skulle minska om fisket tilläts
öka. Lämpligt vore att starta en fiskevårdsförening. Sagsjöns lokalisering gör också att detta
skulle kunna bli en mycket populär fiskesjö. Ett ökat fiske skulle också kunna förbättra sjöns
näringsstatus.
Vårdfiske i Kiisksjön 2012
Ett av de mer intressanta projekt som jag jobbat med under året är att fiska bort s.k.
"skräpfisk" från Kiisksjön i Överlappfors. Vårdfiske som det kallas hjälper till att få bort
näring ur en övergödd sjö, återställer balansen i fiskbeståndet och lindrar den interna
belastningen. I all enkelhet fungerar det så här: Näring som runnit ut i Kiisksjön under
årtionden får ingen chans att sedimentera och samlas på bottnen utan de överstora
fiskbestånden av bl.a. ruda och mört bökar och rör om i botten så att näringen återförs till
vattnet. På detta sätt håller de täta fiskbestånden algerna med näring under hela året och
detta kan leda till kraftig algblomning. Genom att fiska bort så mycket fisk som möjligt kan
man bryta eller åtminstone minska effekten av denna onda cirkel. Det krävs naturligtvis också
att utsläppen av näringen till sjön minskar. Metoden har visat sig fungera väl i flera
sammanhang och är vetenskapligen bevisad.
Saxat från: http://mattiasnaturblogg.blogspot.se/2012/10/vardfiske-i-kiisksjon-2012.html
22 Fåglar
Utöver de åtgärder som tidigare är föreslagna för att gynna fågellivet i sjön skulle olika typer
av holkar skapa ytterligare möjligheter för fåglarna. Hålträd av olika slag brukar alltid vara en
bristvara i naturen så också här. Mesholkar är ju alltid uppskattat av småfåglar men här borde
det också komma upp ett antal holkar modell större för knipa och storskrake. Sagsjön är ju
synnerligen fiskrik och skulle nog kunna hysa ett eller två par storskrak. Även specialholkar
för trädkrypare kan var positivt.
Öka tillgängligheten
Trots närheten till bebyggelse är det få som besöker Sagsjön idag. Orsaken är troligen främst
svårtillgängligheten. Därför bör det skapas möjlighet att kunna inte bara att ta sig fram till
sjön utan också att kunna ta sig runt den. Idag finns endast en plats vid sjön som enkelt kan
nås och det är vid den öppna platsen ner mot sjön på den västra sidan (HHHHH). Från denna
plats och söderut fram till Gamla Riksvägen där bron över järnvägen leder fram till
Sagbäcksvägen kan en gångväg anläggas i skogsdungen som är mellan sjön och vägen. Där
stigen passerar under kraftledningen kan man öppna upp i vassen ut mot sjön för att skapa en
utkikspunkt.
Om en gångväg skulle bli möjlig genom Jehanders verksamhetsområde fram till
utkiksplattformen på den norra sidan av Sagsjön skulle denna med fördel kunna fortsätta runt
sjön. För att inte inkräkta på Sagsjöns kriminalvårdsanstalts marker kan en brygga anläggas
vid strandkanten förbi kriminalvårdsområdet och vidare söderut fram till Sagbäcksvägen. Via
bron ansluter man sedan till den delen av gångvägen som kommer på den västra sidan av sjön.
En ung sädesärla som födosöker i Sagsjön.
23 24 Referenser
Ahlén Ingemar 1990. Artbestämning av flygande fladdermöss
Eriksson M., Henrikson L., Larsson P., Nyman H., Oscarson H., Wiklund C, 1977.
Naturinventering ac Sagsjön i Mölndals kommun. Zoologiska institutionen, Göteborgs
Universitet.
Mernelius, P. 2006. Metodutveckling för inventering av trollsländor - inventering/
uppföljning av arter inom Natura 2000. Länsstyrelsen i Jönköpings län. November, 2006
Nordhallands hembygdsförening 2001, Vår bygd.
Örne Malin 2004. Muddring av Sagsjön – en möjlig form av restaurering? Department of
geology, Göteborg 2004.
25