Regional lärkonferens
30 september 2010
Marcela Mella-Rinderud, projektledare
[email protected]
Hur kan likabehandlingsfrågorna, det vill säga,
samma rättigheter och möjligheter i arbetslivet
oavsett diskrimineringsgrund involveras i projekten?
Socialfondens stödstruktur
• Processtöd
• Temagrupper
–
–
–
–
–
Unga i arbetslivet
Entreprenörskap och företagande
Integration i arbetslivet (TIA)
Arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet (A&O)
Likabehandling
Arbetsmiljöforum
Arbetar för ett hållbart arbetsliv
1905 - 2006 – 2010
Det ledande media- och utbildningsbolaget
som levererar integrerade produkter och tjänster
inom arbetslivs- och arbetsmiljörelaterade
ämnesområden.
Arbetsmiljöforum
•
•
•
•
•
Du&jobbet
Utbildningar
Working life
Webbtjänster
Projekt/ uppdrag
Tema Likabehandling
• Arbetar för ett arbetsliv där alla ska ha samma
möjligheter och rättigheter.
• Temagruppernas roll är att ta fram, analysera och
systematisera projektresultat i syfte att påverka
mer långsiktigt än vad de enskilda projekten kan
göra själva.
• Vi ska nå genomslag och påverka inom det
aktuella området.
Våra frågor
• Framgångsrika insatser i arbetet med
jämställdhetsintegrering
• Framgångsrika insatser i arbetet med tillgänglighet
för personer med funktionsnedsättning
• Metoder för likabehandling i arbetslivet
• Kompetensutveckling i arbetet med
diskrimineringsgrunderna
Vårt arbete
•
•
•
•
Insamling
Systematisering
Spridning
Transnationellt
Kartläggning av projektansökningar
• I vilken omfattning och på vad sätt arbetar projekten med
likabehandling i arbetslivet?
• Hur arbetar man med jämställdhetsintegrering och
tillgänglighet?
• Överensstämmer projektens inriktining, ansatser och
metoder såsom de presenteras i projektöversikten med
föreliggande styrdokument?
• Vad kan vi så här långt lära av processen och hur kan vi
arbeta vidare?
Kartläggning av projektansökningar
• Granskning av styrdokument
• Granskning av genomförande ansökningar
• Enkät till genomförande projekt
De regionala planerna
• Prioriterar insatser till personer som har svårt att etablera sig
på arbetsmarknaden. Framförallt personer med utländsk
bakgrund, personer med funktionsnedsättningar,
långtidssjukskrivna och unga.
• Efterfrågan på insatser fokuserar främst på dessa grupper,
inte på strukturerna.
• Alla regioner visar att de har kunskap inom
likabehandlingsfrågor.
De regionala planerna (forts.)
• Efterfrågar blandade målgrupper.
• Den könssegregerade arbetsmarknaden i den
egna regionen är också ett problemområde alla
lyfter och som de vill ha in ansökningar utifrån.
• Nästan alla regioner lyfter jämställdhet och
tillgänglighet, men det betonas olika mycket vad
som menas.
Övre Norrland och Mellersta Norrland
•
•
•
•
•
Problem
Brist på arbetskraft med rätt kompetens
Könsobalans
Skillnad på kvinnors och mäns formella
utbildningsnivå
Åldersdemografisk obalans
Låg återgång till arbetslivet efter sjukskrivning
Övre Norrland och Mellersta Norrland
Prioriterar
• Val av arbete ska ske könsneutralt
• Uppmuntrar kvinnor och män att välja otraditionellt
gällande utbildning och yrke
• Kunskap om diskriminering och
långtidssjukskrivning
Övre Norrland och Mellersta Norrland
Prioriterar
• Inom PO1(om kompetensförsörjning) om insatser för ökad
kunskap om jämställdhet, integration, tillgänglighet och mot
ohälsa för kvinnor inom vård och omsorg
• Kompetensutveckling till sysselsatta i hur diskriminering kan
motverkas och likabehandling främjas
• Jämställdhet och tillgänglighet genom hela
programförfarandet
Ansökningarna och enkäten
• Genomgång av 590 projekt ansökningar
• Enkät till 580 genomförande projekt. 50%
svarsfrekvens
Ansökningarna och enkäten (forts.)
•
•
•
•
Problem
Utanförskap
Arbetslöshet
Kompetensnivås kring jämställdhets- och
likabehandlingsfrågor
Förmågan att möta en mångfald hos sina
kunder/brukare/medborgare
Ansökningarna och enkäten (forts.)
Problemområden
”Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättningar är alltid konstant oavsett hög- eller
lågkonjunktur...vi försöker finna nya vägar för
målgruppen...utbildning med praktik.”
(målgrupp)
Ansökningarna och enkäten (forts.)
Problemområden
”Att få förståelse och kunskap i
organisationen för de behov som finns så att
personer med funktionshinder kan anställas
och få en fungerande roll.”
(organisation)
Ansökningarna och enkäten (forts.)
Problemområden
”Att ungdomar i vår målgrupp möter många
myndigheter med olika regler och krav/ förväntningar.
Många ungdomar riskerar ”falla mellan stolarna”.
Projektet strävar efter ett helhetsgrepp, där de
individuella behoven är i centrum – inte de
administrativa gränserna.”
(målgrupp-organisation)
Ansökningarna och enkäten (forts.)
Metoder
• Individ (coachning, praktik, utbildning,
empowerment, samverkan och validering)
• Struktur (diskussioner och utbildningar)
Diskrimineringsgrunder
• En tredjedel arbetar med någon. Vanligast är kön,
funktionsnedsättning, ålder och etnicitet
• Blandning av målgrupper
Ansökningarna och enkäten (forts.)
Jämställdhetsintegrering
• 487 projekt (82%) arbetar på något sätt med
jämställdhetsintegrering.
”Vi kommer att jämställdhetsintegrera.”
”För att uppnå jämställdhet rekryteras lika många kvinnor som
män.”
Tillgänglighet
• 538 projekt (91%) arbetar på något sätt med tillgänglighet.
”Vi har ingen personal med funktionshinder.”
”Vi kommer tillgänglighetsanpassa våra lokaler om målgruppen
behöver det.”
Ansökningarna och enkäten (forts.)
En stor del av projekten har svårigheter
att arbeta med jämställdhets- och
tillgänglighetsaspekten.
Fokus på vad som ska göras men inte
hur det ska göras.
Ofta kopplat till målgruppen och inte till
Projektorganisationen (externt-internt)
Slutsatser
Målgruppernas möjligheter att påverka i frågor som berör dem är
mycket begränsade.
Fokus ligger ofta på att förändra individ/ grupp snarare än struktur.
Till exempel inom PO1, om kompetensförsörjning, är det medarbetarna
som ska utvecklas snarare än hela arbetsplatsen. Vad gör man av
kunskapen?
Fokus ligger ofta på målgrupper som problem snarare än resuser.
Till exempel inom PO2, om ökat arbetskraftsutbud, är det individen
som ska förändras för att komma ut på arbetsplatsen.
Projekt som arbetar med frågorna
Pilotmodell för företagshälsovård i Jämtlands län
Krokoms kommun arbetar på ett innovativt sätt med
rehabiliteringsprocessen – genusperspektivet finns
med hela vägen. Både företagshälsovården och
chefer inom kommunen måste tänka till kring vad de egna
föreställningar kring kön kan få för konsekvenser för mäns och
kvinnors återkgång till arbete. Kommunen har sett att kvinnor
har högre ohälsotal, blir kvar längre i sjukskrivning, och mindre
resurser läggs på kvinnor i rehabilitering. Kommunen kräver nu i
upphandlingar att företagshälsovården har ett genusperspektiv.
Projekt som arbetar med frågorna
Openmindness
Vänder sig till arbetsplatser där man tror på
utveckling av både företagens
konkurrenskraft och förståelsen att
olikheterna hos människor är en möjlighet
och inte ett hinder. Erbjuder anställda och
företagare i Umeå regionen utbildning och
seminarier i mångfaldsfrågor.
Projekt som arbetar med frågorna
Hamburgerkedjan Max
Har tillsammans med bl.a. Samhall verkat för att fler unga med
funktionsnedsättning ska få arbete. För att skapa arbetstillfällen menar
man att inställningen hos anställande part behöver förändras. Max
arbetar kontinuerligt med utbildning och värdegrundsarbete för befintlig
personal för att motverka fördomar och diskriminering.
Mera Mångfald – Jämställd Jämt
Vill öka kunskap om medvetenhet kring mångfald och
jämställdhetsintegrering som verktyg att öka attraktionskraften och
tillväxten i kommunen.
Hur kan likabehandlingsfrågorna involveras i
projekten?
•
•
•
•
Involvera målgruppen
Arbeta med strukturer
Intersektionellt perspektiv
Normkritiskt perspektiv
Foto: Johan Svanestrand
