EU:s handelspolitik och Afrika
– en win-win-situation?
Ann-Sofi Rönnbäck
Statsvetenskapliga institutionen
Umeå universitet
INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI
• tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar mötet
mellan ekonomiska och politiska sfärer på både nationell och
global nivå
• studerar handlingar, aktörer, relationer, institutioner samt
värderingar
• studerar politiska, sociala och ekonomiska arrangemang som
påverkar produktionen och distributionen av varor och tjänster
• analyser de processer som leder fram till ställningstaganden och
preferenser hos aktörer
• undersöker politiska och samhälleliga skeenden som är en följd
av handelsströmmar och handelsavtal
Varför är statsvetare intresserade av handelsfrågor?
• Komplexa ekonomiska frågor av politisk betydelse
• Rör både inrikes- och utrikespolitik samt frågor som
anknyter till samhällelig utveckling
• Stabila handelsrelationer kan fungera fredsskapande
• I fokus in globaliseringsdebatten
• Intressanta beslutsprocesser på nationell, regional och
global nivå
• Ökat engagemang i civila samhället
• Mitt intresseområde: Hur formas ställningstaganden och
varför finns det en sådan variation i handelspolitiska
ståndpunkter?
EU:s och Afrikas handelsrelationer som forskningsområde:
• Studiet av två kontinenter med långa och komplexa relationer
• Anknyter till debatten om hur utveckling och andra former av
samhällsförändringar åstadkoms
• Anknyter också till forskning om hur förhandlingar bedrivs samt
hur handelspolitiska beslut/ståndpunkter kan förklaras
• Enighet om att ekonomisk tillväxt är nödvändigt för utveckling
och att handel i regel ökar den ekonomiska tillväxten
• Debatt om handels roll som ett verktyg i fattigdomsbekämpningen
• Handel antas också kunna ha negativa effekter på lokal
produktion om den riskerar att konkurreras ut
• Många initiativ från EU:s sida för att öka handel med
Afrika –hur kan de förstås?
• Många olika uppfattningar om hur handelspolitiken ska
utformas för att ha ”rätt” effekt på utvecklingen i
afrikanska länder (olika diskurser som analyseras)
• Handelsfrågorna därför centrala i studiet av Afrikansk
utveckling och EU:s interna och externa relationer
Handeln med Afrika ur EU:s perspektiv - bakgrund
•
•
•
•
liten del av EU:s totala utrikeshandel
handelsavtal kan driva på utvecklingen i u-länder
del av strategin för att öka Europas konkurrenskraft
handelspolitiken ska ha ett fattigdomsperspektiv
Handeln med EU ur afrikanskt perspektiv - bakgrund
•
•
•
•
viktig handelspartner och biståndsgivare
kan stimulera till ökad produktion och tillväxt
kan bidra till ökad fattigdomsbekämpning
numera del av ett ökat globalt intresse för afrikanska
kontinenten – EU en bland flera handelsparters
EU och Afrikas handelsrelationer
• Ofta framställda på olika sätt av olika aktörer:
-ömsesidigt utbyte som alla parter kan påverka
-ensidigt dominansförhållande där EU har makten
-bygger på den gemensam samsyn i fråga om frihandel
-tvingar afrikanska länder att liberalisera handeln
-ökad handel gynnar afrikansk utveckling
-ökad handel gynnar ett fåtal (framförallt i EU)
• Ofta skilda synsätt hos politiska beslutsfattare och
aktörer i civila samhället i handelspolitiska frågor
EPA – Economic Partnership Agreements - fallstudie
• berör Sub-Sahara-stater (indelade i regioner)
• del av EU:s strävan att sluta regionala och bilaterala avtal
• ska ersätta tidigare avtal som ej är WTO-kompatibla
• förhandling mellan stater på mycket olika utvecklingsnivå
• uppmärksammade och kritiserade inom civila samhället
(NGO:s och sociala rörelser)
• intressant att studera ut ett policy- och förhandlingsperspektiv
men också pga de olika tolkningarna av EPA som har gjorts
EPA – EU-perspektivet
• Instrument för utveckling
• Handel ett bland flera medel för utveckling
• Transparens och delaktighet i förhandlingsprocessen
• Handelsliberaliseringar och marknadstillträde utifrån
AVS-ländernas förutsättningar
• Reciprocitet men EU liberaliserar mer
• Ska bidra till ökad regional integration
• Handelsliberaliseringar ska förhandlas och inte tvingas
fram
• Långsiktigt perspektiv
• Stöd till anpassningar ska förmedlas till AVS-länderna
• Inget bättre alternativ till EPA finns
• Alla parter vinner på avtalen – win-win-situation
EPA – civila samhällets perspektiv/argument –preliminära resultat
• Slutna förhandlingar som försvårar insynen (processen)
• Institutionellt problem: DG Trade är ansvariga för EPA trots att
avtalen ska syfta till utveckling (DG Developments område)
• Risk för att nya barriärer skapas mellan olika regioner om dessa
förhandlar fram olika typer av avtal med EU
• Stärker WTO:s betydelse i och med att alla avtal måste
överensstämma med dess regelverk (dvs global economic
governance)
• Avtalens implementering styrs av WTO-regler och inte av
länders utvecklingsprocesser
• Krav på ökat marknadstillträde inte alltid förenligt med
fattigdomsbekämpning och kan försvåra för lokal utveckling
• Handel prioriteras framför utvecklingsaspekter vilket inte ses
som förenligt med EU:s utvecklingspolitik eller enskilda länders
utvecklingsambitioner
• EU:s betoning av handelsliberaliseringar som ett verktyg för
utveckling kritiseras (Development through Trade Approach)
• Framtvingade förhandlingar om frågor som AVS-länderna
motsatt sig inom WTO
• EU:s handelspolitik syftar till ett öppnande av marknader där
europeiska företags konkurrenskraft ska öka (Global Europe
2006)
• AVS-regeringar får minskade möjligheter att styra sin egen
utveckling (försämrar det lokala ägandet)
• Risk för försämrad livsmedelssäkerhet om afrikanskt jordbruk
konkurreras ut av EU-subventionerade jordbruksprodukter
• Handelshinder som ej omfattas av EPA påverkar – t ex krav på
förpackningar och vattenkvalité vid odlingar
• Risk för minskad regional handel
• Ifrågasätter om avtalen kan bidra till uthållig utveckling
• Osannolikt med ett bra EPA – EU drivs av interna intressen
• Civila samhället generellt tveksamma till om EPA kan leda till en
Win-Win-situation pga det asymmetriska förhållandet mellan
parterna och de uppfattade kraven på liberaliseringar
Slutsats och startpunkt för vidare studier
• Civila samhället och EU skildrar EPA på mycket olika sätt
• Skillnader ifråga om:
a) verkliga målet med EPA – EU:s intensioner
b) medlen som används för att nå målet – handel för
utveckling
c) processen – förhandlingarna – partnernas inflytande
• Samma skiljelinjer i många handelspolitiska sammanhang
-VARFÖR?
Tänkbara förklaringar till de olika synsätten?
Historiska erfarenheter - EU som tidigare kolonialmakt
Maktrelationer - EU:s ekonomiska styrka och biståndsgivare
Synen på sambandet mellan nationella, regionala och
globala policyprocesser
Synen på hur mellanstatliga förhandlingar bedrivs
Synen på hur utveckling åstadkoms – lokala behov framför
export
Synen på handels betydelse för utveckling –
liberaliseringars effekter
Annan förklaring?
