Pengarna och livet
Förvaltarskap och offrande
i Värnamo Missionskyrka
Uppmuntran, utmaning och utrustning
Detta material vill vara en hjälp för Dig som läser det i
förvaltarskap och offrande. Det är framsprunget i samtal mellan
olika människor och andra församlingars processer kring
pengarna och livet, förvaltarskapet och offrandet. Vi som skrivit
det har gjort det på eget initiativ därför att vi tror på samtalet
kring dessa frågor. Vi tror att det är viktigt att varje människa
funderar över hur vi förvaltar vår tid på jorden, vår talang och de
pengar som vi har fått att förfoga över.
Vi tror att tid, talang och pengar hör ihop. Vi ser dessa tre
områden som arenor för beslut kring var gränsen går för det
som vi var och en gör för egen vinnings skull och det som vi gör
för det gemensamma bästa.
Den lokala församlingen är ett sammanhang som bygger på
frivillighet och som beror av att vi som medlemmar och vänner
ställer vår tid, vår talang och våra pengar till förfogande. Under
vissa skeden av livet är det tiden vi erbjuder vår församling.
Under andra skeden vår talang. Våra pengar behövs alltid. Dessa
pengar skapar den lokala församlingens förutsättningar och gör
att vi kan ge till sammanhang som är mer behövande än vi
själva, äga fastigheter, anställa medarbetare och utöva
verksamhet.
Vi tror att vi i den lokala församlingen behöver samtala med oss
själva och varandra kring offrandet, de pengar som vi väljer att
avstå till vår församling därför att vi tillhör den och gemensamt
vill bära den ekonomiskt. Det finns olika tankar kring varför vi
offrar. Det finns olika sätt på hur vi offrar. Det finns olika mycket
vi som människor ger till vår lokala församling utifrån hur vi läser
Bibeln och själva tänker.
Är det budgeten och församlingens behov som är rättesnöret
för vårt offrande och vår generositet?
Finns det karaktärsdanande frågor i Bibelns undervisning om
pengarna och livet?
Vad är det vi som människor vinner genom att ställa våra liv i ett
regelbundet offrande?
Hur ser kopplingen mellan offrande och vårt förvaltarskap ut?
Vi vill genom detta material uppmuntra till ett generöst givande
på det att vi ska bli mer osjälviska och rika som människor.
Vi vill genom detta material utmana till att tänka bibliskt och fritt
genom att hänvisa resonemang till bibliska tankegångar och
principer och samtidigt skapa ett utrymme till fria
ställningstaganden efter eget förstånd och egen satsning. Ingen
behöver tänka och göra som den andre.
Vi vill genom detta material utrusta varje läsare till ett rikare och
mer generöst liv genom att ta ansvar utifrån Bibeln och denna
tankesmedja så att dessa frågor aktualiseras och inte bara finns
som en tyst bakgrund i vår församling.
Vi överlämnar vårt material i tacksamhet över Värnamo
Missionsförsamling, för vad den gjort i och med våra liv och för
vad den ska betyda för alltfler människor i vår stad.
Värnamo den 25 september 2012
Runar Eldebo, föreståndare
Johan Rapp, kassör
Värnamo Missionsförsamling
Att leda en lokal församling som Värnamo Missionsförsamling till
att svara på Guds tilltal till oss med generositet sker inte av sig
själv, för att detta ska ske behövs planering och tid. Den centrala
uppgiften för en styrelse och ett ledarskap i en lokal församling
är att utveckla förmågan hos människor till att ge, till att tjäna
och till att leva i omsorg. Det är detta som i Bibeln kallas
lärjungaskap.
Det handlar både om att tilltala individer i dessa frågor men
också om att tilltala hela församlingen i gudstjänst.
Att predika generositet. I Guds ord uppmuntras vi, Guds ord
motiverar oss med kraft och syfte att frivilligt leva ett liv som är
givande, tjänande och i omsorg.
Att lära och utöva generositet. Det är inte naturligt att leva
generöst för alla människor. Det krävs att vi medvetet väljer ett
sådant liv och inbjuder Gud själv att ändra oss från insidan och
ut.
Det handlar om att ge proportionellt och regelbundet.
Dagen efter sabbaten skall var och en regelbundet lägga
undan vad han har råd med, så att inte insamlingen
börjar först när jag kommer 1 Kor 16:2
Det handlar om att besluta sig.
Det handlar om att för varandra modellera ett givande.
Det handlar om att ge exempel på bibliskt givande, som tionde.
Att fira generositet. Det gäller i en församling att se hur Gud
arbetar med oss och genom oss och att vår generositet gör en
skillnad i samhället omkring oss.
En berättande budget. En traditionell budget innehåller de
poster som är inkomster och utgifter i en lokal församling. En
berättande budget utvidgar perspektivet på pengar genom att
ge berättelser om hur pengarna används och tydligt illustrera
vad vi vill och vad vi gör som församling.
Det kan handla om att först tydliggöra församlingens
målsättning.
Sedan klargöra vilka områden församlingen arbetar inom, som
mission, evangelisation, gudstjänst och musik, utbildning,
ungdomsarbete, omsorg och samhällsengagemang.
Sedan utveckla exakt hur detta konkret tar sig uttryck.
Därefter identifiera frivilliginsatser inom varje område.
Sedan kanske fira vad vi gör inom församlingen genom att
presentera varje område var för sig under en månad och låta
alla se vad gott våra pengar verkar.
Varför vi ger.
Givandet handlar både om oss själva och om resultatet av vårt
givande.
Vi ger för att bli mer lika Gud.
Ta alltså Gud till föredöme, som hans älskade barn. Lev i
kärlek, så som Kristus har älskat oss och utlämnat sig
själv för vår skull som en offergåva, ett välluktande offer
åt Gud. Ef 5:1–2
Vi ger för att växa i beroende av Gud.
Gud förmår ge er allt gott i överflöd, så att ni alltid har
allt vad ni behöver och själva kan ge i överflöd till varje
gott ändamål. 2 Kor 9:8.
Vi ger för att dela Jesu närvaro i världen genom den lokala
församlingen.
De skall göra de heliga mera fullkomliga och därigenom
utföra sin tjänst och bygga upp Kristi kropp Ef 4:12
Vi ger för att tillsammans med vår församling visa kärlek till vår
gemensamma sak.
Alla skall förstå att ni är mina lärjungar om ni visar
varandra kärlek. Joh 13:35
Vi ger för att påminna oss själva att vi förvaltar och inte äger de
pengar vi får ta emot.
Tro inte att du av egen kraft och förmåga har skaffat dig
denna rikedom, utan tänk på att det är Herren, din Gud,
som ger dig kraft att skaffa rikedom, därför att han då
liksom i dag kommer att upprätthålla det förbund han
ingick med dina fäder och bekräftade med ed. 5 Mos
8:17–18.
Hur vi ger.
Vi ger glada över att vi får vara med.
Var och en skall ge som han har beslutat i sitt hjärta, inte
med olust eller av tvång, ty Gud älskar en glad givare. 2
Kor 9:7
Vi ger regelbundet för att befordra vår egen hälsa.
Dagen efter sabbaten skall var och en regelbundet lägga
undan vad han har råd med, så att inte insamlingen
börjar först när jag kommer. 1 Kor 16:2
Vi ger i proportion till vad vi får ta emot och hur Gud själv visar
oss givandets konst.
Var och en skall ge vad han kan, allt efter den välsignelse
som Herren, din Gud, har gett dig.5 Mos 16:17
Vi ger obekvämt.
Sannerligen, den där fattiga änkan gav mer än alla de
andra. De tog av sitt överflöd och lade det bland gåvorna,
men hon gav i sin fattigdom allt vad hon hade att leva
på. Lk 21:3–4.
Vad vi ger.
Vi ger av vår tid.
Lär oss hur få våra dagar är, då vinner vårt hjärta vishet.
Ps 90:12
Vi ger av vår talang.
Tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har
fått, som goda förvaltare av Guds nåd i dess många
former. 1 Petr 4:10
Vi ger vår egen trosberättelse.
Men Herren, Kristus, skall ni hålla helig i era hjärtan. Var
alltid beredda att svara var och en som kräver besked om
ert hopp.
1 Petr 3:15
Vi ger av våra pengar.
Ty där er skatt är, där kommer också ert hjärta att vara.
Lk 12:34
Förvaltarskap och offrande
Det är viktigt för en lokal församling att samla, tydliggöra och
varmt kommunicera frågorna om förvaltarskap och offrande så
att alla inom hörhåll anar och förstår vikten av ett givande,
tjänande liv i omsorg. Egentligen borde en församling samla
några människor till att
o Studera och växa i Bibelns ord om förvaltarskap
och offrande.
o Hjälpa församlingen att se kopplingen mellan
målsättning och en berättande budget.
o Fundera över kommunikationen av dessa frågor
till församlingen.
o Vara rådgivare till nya medlemmar i frågor om
förvalatarskap och offrande.
o Utifrån dessa funktioner vara redskap för styrelse,
team och andra utskott i församlingen.
Allt kommer till oss från Gud, att känna, älska och äga
Jag lyfter ögat mot himmelen och knäpper hop mina händer.
Du käre Gud som är barnens vän, till dig min tanke jag vänder.
Jag är så glad att få tacka dig, och gärna vill jag det göra.
Jag vet det visst att du ser på mig och vad jag ber vill du höra.
Tack för allt gott du mig ständigt ger att känna, älska och äga.
Tack, gode Fader, för mycket mer än jag kan tänka och säga.
Så skydda mig med din starka hand, du Fader god utan like,
och låt mig växa för livets land, som är ditt himmelska rike.
Psalmer och Sånger nr 210, J.L.Runeberg/O.Lindberg
Att vara människa och kristen handlar om att leva, njuta, tacka
och ställa sitt liv till Guds förfogande, han som har gett det åt
oss.
Därför ber jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att
frambära er själva som ett levande och
heligt offer
som behagar Gud. Det skall vara er andliga gudstjänst.
Rom 12:1
Och de gav inte bara det jag hade hoppats — efter Guds
vilja gav de först och främst sig själva, åt Herren och åt
mig. 2 Kor 8:5
Ära Herren med allt du äger och med det första av din
skörd. Ords 3:9
Pengar
Pengar är ett av det mest förekommande ämnena i
undervisningen i Bibeln. Det står mycket mer om pengar än det
står om sexualitet. Det står mycket mer om pengar än det står
om alkohol. Det står mycket mer om pengar än det står om
bibelläsning. Det står mycket mer om pengar än det står om allt
annat.
Vad är det vi värdesätter högst? är frågan i Bibeln.
Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask
förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl.
Samla
skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och
inga tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är, där
kommer också ditt hjärta att vara. Matt 6:19–21
Det har aldrig varit en enkel fråga vad vi som människor värderar
högst och är det inte heller i dag och här.
Pengar är en stark, tvingande kraft i våra liv. Därför är det
omöjligt för den som bara är ekonomiskt rik att öppna sitt liv för
himmelriket.
Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att
hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid
den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna
både Gud och mammon. Matt 6:24
Så säger Jesus. Det är inte ens förhandlingsbart för denna
människa, enligt Bibeln, därför att, för att se och ana
himmelriket på jorden, måste man riva sin mur till sina pengar.
Hur obekvämt det än låter så vet vi att det är sant. Risken med
pengar är överväldigande. Ju mer vi får ju mer fokuserar vi. Ju
mer vi fokuserar ju mer tjänar vi. Ju mer vi tjänar ju mer räknar
vi. Ju mer av pengar, ju mer vinner pengarna vårt hjärta.
Pengar den näst bäste Guden
Pengar ger allt det som Gud ger ännu mer. Pengar är bättre än
Allah och Buddha och alla de andra religionerna tillsammans.
Pengar är den näst bästa guden. Det är det som är pengarnas
problem.
Pengarna är Guds främste konkurrent när det gäller vårt hjärta.
Det är pengar som Bibeln varnar mest för. Det är pengar som
kan vaccinera oss mot Gud själv och vårt eget hjärtas bästa.
Pengar ger kontroll. Pengar gör oss värdefulla. Pengar svarar
mot behov. Pengar ger harmoni. Pengar ger vänner. Pengar
skapar sammanhang. Pengar ger nöje. Pengar ger fritid. Pengar
hjälper oss att resa.
Och ändå: det är bara pengar.
Samtidigt skapar dessa pengar stress. Pengar stjäl vår frid.
Pengar äter vår fritid. Pengar spräcker vårt äktenskap. Pengar
förstör relationer. Pengar splittrar vänner. Pengar ruinerar
släkter. Pengar amputerar företag.
Och ändå: det är bara pengar.
Samtidigt reser sig hela samhällen och ropar: jag tror på pengar.
Vi hotas alla att tro på en mindre gud än Gud, nämligen pengar.
En gud som inte räddar oss till sist, utan stjälper oss.
Det handlar om vem eller vad som äger själen i våra liv. Vad som
styr oss! Vad som färgar oss! Vad som bländar oss!
Kroppens lampa är ögat. Om ditt öga är ogrumlat får
hela din kropp ljus, men om ditt öga är fördärvat blir det
mörkt i hela din kropp. Om nu ljuset inom dig är mörker,
hur djupt blir då inte mörkret.
Matt 6:22–23
Hur tämjer vi det pengamonster som hotar vår själ, som riskerar
att styra och blända vårt liv? Det pengamonster som vill bli vårt
livs herre men som egentligen inte vill oss alls något väl?
Tänk med oss.
Hur glad blir Du, och vi menar glad, glad i den munterhet som
kommer av kontakten med den som du djupast sett är, hur glad
blir Du, när Du funderar över hur mycket Du hade kunnat köpa
och äga i förhållande till hur ofta och mycket som Du har gett till
Värnamo Missionskyrka genom åren?
Hur glad och tacksam blir Du och känner Du Dig av insikten – allt
detta har jag gett bort istället för att konsumera för mig själv
och de mina?
Att ge
Det handlar om att ge av sig själv. Det rika livet är ett liv när man
ger pengar därför att man hela tiden vill ge av sig själv. Man vill
ge av sin generositet. Man vill ge av sin gästfrihet. Man vill ge
mer än saker. Man vill ge av sitt liv. Man vill ge så att man blir
mindre ensam. Man vill sätta in sitt liv i ett givande
sammanhang. Man vill ha mindre leda i sitt liv. Man vill ha mer
av givandets lust. Man vill så mycket av sin stund på jorden.
Givande smittar. Att ge bort av vårt eget ger liv. Att ge bort av
vårt eget förtar vår bekvämlighet och befriar oss från onödigt
dåligt samvete. Att ge bort av vårt eget gör att vi äts mindre upp
av våra pengar och lösgör dem bort från oss själva. Att ge bort
av vårt eget för oss in i det himmelrike som Jesus dog och
uppstod för att breda ut. Givande i alla former – smittar.
Det avgörande är inte hur mycket pengar utan vad du gör med
dina pengar.
Detta innebär en frihet från pengarnas makt över våra liv.
Och visst ger religionen god lön om man nöjer sig med
det nödvändiga, för tomhänta kom vi till världen och
tomhänta skall vi gå ur den. Har vi mat och kläder skall vi
vara nöjda. De som vill bli rika låter sig snärjas av
frestelsen och faller offer för alla de dåraktiga och
skadliga begär som störtar människorna i fördärv och
undergång. Kärleken till pengar är roten till allt ont;
genom den har många förts bort från tron och vållat sig
själva mycket lidande.
1 Tim 6:6–10
Att leva i ett generöst givande när det gäller pengar är att ställa
in sitt liv så att vi inte bara lever för oss själva och vårt eget när
det gäller tiden vi har, talangen vi fått och utvecklat och
pengarna vi får ta emot och förtjänar.
I Gamla Testamentet finns en tanke att tionde, en tiondel av allt,
ska ges till helgedomen för prästernas försörjning.
Tiondet av jorden, både jordens gröda och trädens frukt,
tillhör Herren, det är helgat åt Herren. Om någon vill
köpa tillbaka något av sitt tionde, skall han lägga till en
femtedel av värdet. Gäller det tionde av nötboskap eller
får, allt som vallas av herdar, skall vart tionde djur vara
helgat åt Herren. 3 Mos 27:30–32
Åt leviterna ger jag som egendom allt tionde från Israel
som ersättning för det arbete de utför, deras arbete vid
uppenbarelse-tältet.
...det tionde som israeliterna ger Herren som offergåva är
den egendom som jag ger åt dem. Det är därför jag säger
att leviterna inte skall tilldelas någon egendom som de
andra israeliterna. Herren talade till Mose: Till leviterna
skall du säga: När ni tar emot israeliternas tionde, det
som jag har bestämt att ni skall få av dem som er
egendom, skall ni ge Herren en tiondel av tiondet som
offergåva. Denna gåva skall räknas er till godo som om
det vore
säden från en tröskplats eller flödet från
ett presskar. På så sätt ger också ni er offergåva åt
Herren. Ni skall ge den från alla tionden som ni tar emot
från israeliterna. Av dem skall ni ge en offergåva åt
Herren, och den skall ni lämna till prästen Aron. 4 Mos
18:21, 24–28
Att ge detta tionde var ett sätt att visa att allt vad man hade
egentligen tillhör Gud och att vi som människor är och förblir
förvaltare. ”Du kan ingenting ta med dig, dit du går. Detta tionde
skulle i Gamla Testamentet överlämnas i en stämning av glädje
och fest.
Men om vägen är för lång, så att du inte orkar bära med
dig det som Herren, din Gud, har
välsignat dig med,
därför att du bor för långt från den plats som Herren, din
Gud, väljer ut till hemvist för sitt namn, skall du sälja allt
och bära pengarna i en pung till den plats som
Herren, din Gud, väljer ut. Där kan du köpa vad du önskar
— kor och får, vin och öl, allt du vill ha. Håll sedan måltid
där inför Herren, din Gud, och gläd dig tillsammans med
din familj. Och leviterna i dina städer får du inte
försumma, eftersom de till skillnad från dig inte har fått
någon andel eller egendom. Vart tredje år skall du ta allt
tionde av årets skörd till städerna och lägga upp det där.
Leviterna, som till skillnad från dig inte har fått någon
andel eller egendom, liksom invandrarna, de faderlösa
och änkorna som bor i dina städer, skall då få komma
och äta sig mätta. Då skall Herren, din Gud, välsigna dig i
allt vad du företar dig. 5 Mos 14:22–29
Att ge och vara glad
Därför står det i Nya Testamentet att Gud älskar en glad givare.
Givandet och glädjen ses samman.
Var och en skall ge som han har beslutat i sitt hjärta, inte
med olust eller av tvång, ty Gud
älskar en glad
givare. 2 Kor 9:7
Givandet är ett uttryck för våra prioriteringar. Vart vi ger säger
något om vad vårt hjärta uppskattar.
Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.
Matt 6:21
Om vi ger, kommer det vi ger åt att finnas i vår uppmärksamhet
och uppskattning. Givandet lär oss också att känna Gud.
Kom med hela tiondet till förrådshuset, så att det finns
mat i mitt hus. Sätt mig på ett sådant prov, säger Herren
Sebaot, då kommer jag att öppna himlens fönster och
låta ymnig välsignelse strömma ner över er. Mal 3:10
Givandet utber Guds omsorg om oss.
Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få
allt det andra också. Matt 6:33
Det handlar om att ställa sig in i Guds vilja med vårt givande och
utbedjandet om hans goda omsorg.
Gud förmår ge er allt gott i överflöd, så att ni alltid har
allt vad ni behöver och själva kan ge i överflöd till varje
gott ändamål. 2 Kor 9:8
Ge, så skall ni få. Ett gott mått, packat, skakat och rågat
skall ni få i er mantel. Med det mått som ni mäter med
skall det mätas upp åt er.
Luk 6:38
Den ene är rundhänt men får bara mer, den andre snålar och
har ändå inget.
En givmild människa får rikt igen, den som mättar andra
blir själv mättad. Ords 11:24–25
Gud välsignar oss med sin omsorg till ett givande liv. Det handlar
aldrig för oss om att bli oss själva nog.
Gud förmår ge er allt gott i överflöd, så att ni alltid har
allt vad ni behöver och själva kan ge i överflöd till varje
gott ändamål. 2 Kor 9:8
Om man ser djupt på frågan handlar vårt givande om att vinna
människor för Jesus.
”Det var en rik man som hade en förvaltare, och denne
beskylldes för att förskingra hans förmögenhet. Mannen
kallade till sig honom och sade: ’Vad är det jag hör om
dig? Lämna in dina räkenskaper, du kan inte vara kvar
som förvaltare.’ Förvaltaren tänkte: ’Vad skall jag göra
nu när min herre avskedar mig? Gräva orkar jag inte, och
tigga skäms jag för. Jo, jag vet vad jag skall göra så att
folk tar emot mig i sina hus när jag mister min
tjänst.’ Han skickade efter dem som var skuldsatta hos
hans herre, en i sänder, och frågade den förste hur
mycket han var skyldig. ’Hundra krus olja’, svarade
mannen. Då sade han: ’Här är ditt skuldebrev, sätt dig
genast ner och skriv femtio. Sedan frågade han näste
man: ’Och du, hur mycket är du skyldig?’
– ’Hundra tunnor vete.’ Då sade han: ’Här är ditt
skuldebrev. Skriv
åttio.’”
Och Herren berömde den ohederlige förvaltaren för att
han hade handlat klokt. ”Denna
världens människor
beter sig klokare mot sina egna än ljusets människor
gör. Ja, jag säger
er: använd den ohederliga
mammon till att skaffa er vänner som tar emot er i
evighetens hyddor när mammon lämnar er i sticket.
Den som är trogen i smått är trogen också i stort, och den
som är ohederlig i smått är ohederlig också i stort. Om ni
inte har varit trogna i fråga om den ohederliga mammon,
vem vill då anförtro er det som har verkligt värde? Och
om ni inte har varit trogna i fråga om andras egendom,
vem vill då ge er det som skall tillhöra er?
Ingen tjänare kan tjäna två herrar. Antingen kommer han
att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast
vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte
tjäna både Gud och mammon.”
Luk 16:1–13
Att ge i församlingen
Församlingens undervisning och gemenskap uppmuntrar ett
givande och omsorgsfullt liv.
Alla de många som hade kommit till tro var ett hjärta och
en själ, och ingen betraktade något av det han ägde som
sitt; de hade allt gemensamt. Med stor kraft frambar
apostlarna vittnesbördet om att herren Jesus hade
uppstått, och de fick alla riklig del av Guds nåd.
Ingen
av dem led någon nöd. De som ägde jord eller hus sålde
sin egendom och kom med köpesumman och lade ner
den vid apostlarnas fötter, och man delade ut åt var och
en efter hans behov.
Apg 4:32–35
Att ge gör en människa ödmjuk. Andra beteenden i en
församling kan härmas men inte givandet. Ett generöst givande
handlar om Guds kärlek.
Det här är ingen befallning. Men jag vill pröva äktheten i
er kärlek genom att ställa den mot andras hängivenhet. 2
Kor 8:8
Givandet är insatt i trohetens grammatik.
Den som är trogen i smått är trogen också i stort, och den
som är ohederlig i smått är ohederlig också i stort. Om ni
inte har varit trogna i fråga om den ohederliga mammon,
vem vill då anförtro er det som har verkligt värde? Luk
16:10–11
Oavsett hur mycket eller lite vi har
Givandet är viktigt oavsett måttet av fattigdom eller rikedom.
Under många svåra prövningar har deras översvallande
glädje och deras djupa fattigdom överflödat i den rikaste
givmildhet. Jag kan försäkra: efter sin förmåga, ja, över
sin förmåga har de gett. De kom självmant till mig och
tiggde och bad om att få vara med och hjälpa de heliga.
2 Kor 8:2–4
Har någon bara den goda viljan, så är han välkommen
med vad han har och bedöms inte efter vad han inte
har. 2 Kor 8:12
Det handlar om att utmana vår kärlek till pengar.
Kärleken till pengar är roten till allt ont; genom den har
många förts bort från tron och vållat sig själva mycket
lidande. 1 Tim 6:10
Att sätta vår kärlek till pengar på rätt plats
Poängen är att ett generöst givande sätter vår kärlek till pengar
på rätt plats.
I allt har jag visat er att ni, genom att arbeta på ett
sådant sätt, skall ta er an de svaga med herren Jesu egna
ord i minne: Det är saligare att ge än att få. Apg 20:35
Kärleken till pengar är oändlig för alla.
Den som älskar pengar blir aldrig mätt på pengar, och
den som älskar rikedom får aldrig nog. Även detta är
tomhet. Ju större förmögenhet, desto fler som tär på den.
Vilken glädje ger den ägaren annat än ögats glädje? Pred
5:9–10
Givande ger rikedom tillbaka.
En givmild människa får rikt igen, den som mättar andra
blir själv mättad. Ords 11:25
Det handlar genom givandet att hitta ett liv som är gott nog att
tacka Gud för.
… håll falskhet och lögn ifrån mig, och gör mig varken
fattig eller rik.
Ge mig bara mitt beskärda bröd, gör mig varken så mätt
att jag förnekar dig och säger: ”Vem är Herren?” eller så
utblottad att jag stjäl och kränker min Guds namn. Ords
30:8–9
Ett hälsosamt mellan oss och våra pengar
Sammanfattningsvist handlar det om att vinna ett hälsosamt
mellanrum mellan oss och våra pengar. Ett mellanrum där Gud
själv bor. Gud hjälper oss att tacka för det goda vi fått. Gud kan
skapa ett mellanrum mellan pengarna och oss. Gud vill hjälpa
oss att ge bort en del av det goda som är vårt.
En gång till:
Hur offrar vi?
Reflektion om kollektens form:
Det behövs egentligen ingen kollekt i gudstjänsten – pengarna
borde ju bara finnas! Det finns viktigare saker att göra i
gudstjänsten än att spendera tid på att samla in pengar för lön
till våra anställda, fastigheter etc. Pengar är som oljan i en
maskin – de krävs för att det skall fungera men har egentligen
ingenting att göra med det vi håller på med. Varför då behöva ge
dem utrymme i gudstjänsten? Är det inte bara en del av en
gammaltestamentlig tradition där offrandet till Gud var centralt?
eller
Offrandet skall ske med mer ceremoni, t.ex. samla in offrandet
under förspelet till en psalm snarare än att vi utför två
aktiviteter samtidigt. Eller skall vi kanske ha tävlingskollekt som
sker i Kongo – kvinnor mot män, 50+ mot 50- eller hur vi vill
organisera det. Offergång har vi bara en gång om året, varför
inte fler? Det måste finnas fler insamlingsmål som kan få samma
uppmärksamhet som Mission i andra länder.
Vad kräver liturgin? Hur hör offrandet ihop med våra
gudstjänster? För många är det en viktig del av gudstjänsten och
en tradition som är viktig att hålla fast vid.
Kanske är det så att vi borde lyfta fram detta konkreta bevis på
vår tro, vårt förtroende för vår Herres förmåga att förvalta våra
medel bättre än vi någonsin kan. Visst kan vi visa på många sätt
vad vi tror på och vad vi står för men detta är ju ett oerhört
konkret sätt som dessutom går att sätta en ”mätare” på, ett sätt
där vi efter förmåga kan visa prov på kärleken till Gud och
dessutom anonymt så att vi slipper på något sätt känna oss som
fariséer.
Hur offrar vi över tiden?
Förändringar över tiden gör att vi har olika förutsättningar att
ge. Studietid övergår i yrkesarbete och senare familjebildning
med utökat boende – det kan vara tuffa tider och ger knappt
med ekonomiskt utrymme för offrande i rätt proportioner.
Istället kanske givandet sker i form av tid och talang. Men hur
påverkar förändringar senare i livet vårt offrande? När vi ändrar
boende då familjen krympt, låter vi t.ex. ev. reavinst på villa då
slå igenom på vårt offrande?
Vad händer när vi ärver våra gamla föräldrar, låter vi detta
påverka vårt offrande? Kommer vi ihåg att justera efter
löneförhöjningen och ge lite extra när vi fått tillbaka på skatten?
Det finns ju alltid hål i den privata ekonomin att stoppa pengar i.
Självdeklarationen som kommer till oss i början av året är på sätt
och vis ett slags bokslut över vår personliga ekonomi, där finns
chans att få en slags resultaträkning såväl som en
balanskräkning. Kopplar vi det här till en reflektion över vår
personliga förmåga att ge till Guds verk? En reflektion som för
någon kanske kan vara skrämmande när man funderar på vart
pengarna tar vägen, vad blev det av detta, likväl som den för
någon kan vara en tanke av tacksamhet över att man har
förmåga att ge med glädje trots en liten inkomst och ändå leva
ett gott liv.
När vi tänker igenom vårt givande och justerar det – vilka
förväntningar har vi? En justering kan ju vara både upp och ned,
t.ex. kan ju pension betyda en kännbar förändring av inkomsten,
arbetslöshet eller längre sjukskrivning likaså, men vi lämnar det
därhän här. Men om vi justerar offrandet uppåt, vilka
förväntningar har vi då? Normalt vill man ju ha en avkastning på
en investering eller man förväntar sig någon form av
tillfredsställelse av konsumtion – vad gäller i det här fallet? Blir
jag en godare människa av att offra mer? Bidrar offrandet till
tillväxt i församlingen, lokalt och globalt - det är vår förväntan,
vårt ”avkastningskrav”, och att vi på detta sätt bidrar till en
godare värld. Att vi skulle bli välsignad som givare ser vi som en
bonus.
Ibland måste vi erkänna att vi kan tycka att orden ”Gud älskar en
glad givare” kan kännas som ett hån – när den månatliga
överföringen är gjord så fattas det kanske lika mycket pengar till
ett trasigt kylskåp eller någon annan nödvändig utgift som vi just
gett till kyrkan. Har vi då en ”fnurra” på tråden i vår relation till
Gud bara för att vi inte alltid kan se glädjen över att ge? Vi tror
att fler än vi själva kan känna att offrandet mer blir en plikt än
kärlek när räkningarna är många och offrandet slåss om
utrymmet i den personliga ekonomin. Det är väl då givandets
välsignelse blir tydlig – på något sätt räcker ju pengarna ändå
även om det inte alls blev som vi först hade tänkt. Lättare och till
mer tröst är det då att tänka på liljorna på marken och fåglarna
under himlen i Matt 6 – den sunda distansen mellan mig och
mina pengar.
Hur offrar vi praktiskt?
Vi församlingsmedlemmar har ett gemensamt ansvar för
församlingens ekonomi som i vilken annan förening som helst
med tanke på att vi har sagt ja till budgeten vid ett årsmöte. Det
som är mer intressant är hur vi ser på oss själva som
församlingsmedlemmar, inte föreningsmedlemmar.
De medel vi har – våra tillgångar, vår tid, våra förmågor – alla
gåvor från Gud, hur vi förvaltar dem och på bästa sätt visar vår
tacksamhet och vår vilja till växt i Guds rike, gör oss till
församlingsmedlemmar och inte föreningsmedlemmar.
Vi har olika förutsättningar och förmågor och bara vi själva kan
besluta i vårt hjärta hur vi vill förhålla oss till givandet i
församlingen.
För att göra det möjligt och enkelt för alla att ge efter sin
förmåga och vilja så finns det en hel del vägar att offra på. Vi
tänker bara kort nämna några (fler vägar finns säkert, använd
fantasi och kreativitet!).
Kontant offer i gudstjänst – I de flesta gudstjänster finns alltid
möjlighet att ge kontanter i våra kollektboxar. Här samlar vi även
in pengar till Mission i andra länder via offerkuvert.
Kollektomat – I kyrkans entré finns en betalstation iZettle där
gåvor, till olika ändamål i kyrkan, alltid kan ges via kort.
Swish – I en mer och mer kontantlös verklighet är det alltid
möjligt att swisha när som helst till vår församlings bästa på
swish-nummer: 123 680 55 19.
Stående överföring: - En stående överföring skapar
överblickbara och goda förutsättningar för församlingens
kortsiktiga och långsiktiga arbete. I Handelsbanken är
församlingens konto 6700 162.618.328.
Bg/Pg – Dessa summor sätts in på vårt plusgirokonto 16 38 97-2
eller vårt bankgiro 982-0564. Märk gärna denna insättning
”Gåva till församlingen”.
Kyrkoavgift – Via Skatteverket är det möjligt för vår församling
att via Equmeniakyrkan få kyrkoavgift. 1% av vår
beskattningsbara inkomst kan vi på detta sätt ge till vår lokala
församling. Anmälan måste vara gjord före oktober månads slut
för att gälla kommande inkomstår.
Missionskonto – enkelt sätt att ge till andra behov såsom
Mission i andra länder, THS, Equmenia etc. Fungerar även för
överföring till församlingen.
Aktieutdelning – till Equmeniakyrkan, skattefritt.
Gåva av aktier, fonder, fastighet el likn. till församlingen –
församlingen betalar ingen reavinstskatt.
Fondsparande, t.ex. tidigare Eldsjäl nu GodFond ger procent av
avkastningen t församling el Svenska Missionskyrkan.
Minnesgåvor och testamente – men varför vänta så länge?
