Nutritionsomhändertagande Esofagus Ventrikelcancer

Nutritionsomhändertagande vid
esofagus- och ventrikelcancer
Nätverket för dietister inom Övre GI cancervård i
Uppsala-Örebroregionen
En sammanställning av nutritionsbehandling vid esofagus- och ventrikelcancer
Versionshantering
Datum
Beskrivning av förändring
16-03-17
Finalversion
Nutritionsomhändertagande 2016-03-17
Ansvarig:
Nätverket för dietister inom övre GI cancervård, Uppsala-Örebroregionen
Ragna Rönning E-post: [email protected]
Publicerad på www.rccuppsalaorebro.se
Innehåll
Förberedande behandling .................................................................................................................... 4
Screening – övergripande information............................................................................................. 4
Kurativt syftande behandling ............................................................................................................... 4
Neoadjuvant och adjuvant onkologisk behandling .......................................................................... 4
Esofagus- och ventrikelkirurgi .......................................................................................................... 5
Dietistkontakt och screening via sjuksköterska vid kirurgisk behandling. ................................... 5
Stent i esofagus ................................................................................................................................ 5
Enteral och parenteral nutrition....................................................................................................... 5
Överrapportering.................................................................................................................................. 6
(Överrapportering) mellan opererande sjukhus (utomlänspatienter) och hemsjukhus .................. 6
(Överrapportering) till dietist i primärvården .................................................................................. 6
Bilaga 1. Lathund Nutritionsomhändertagande GI-cancer, första mottagningsbesöktet .................... 7
Bilaga 2. Information till dig som ska dricka näringsdrycker inför operation ...................................... 9
Bilaga 3. Kostråd inför operation........................................................................................................ 11
Bilaga 4. Kostråd vid illamående ........................................................................................................ 13
Bilaga 5. Kostråd vid smak- och luktförändringar .............................................................................. 15
Bilaga 6. Kostråd vid tugg- och sväljsvårigheter ................................................................................. 17
Bilaga 7. Kostråd till dig som har opererat bort hela eller delar av magsäcken ................................ 19
Bilaga 8. Nutritionsschema esofagusresektion ................................................................................. 23
Bilaga 9. Kostråd till dig som har stent ............................................................................................... 25
Bilaga 10. Nutritionsepikris ................................................................................................................ 27
3
Förberedande behandling
Screening – övergripande information
Patient träffar sjuksköterska på mottagningen. Där sker screening enligt bifogad lathund,
se bilaga 1. Om patienten faller ut som risk för undernäring ska denne erhålla 12 st
näringsdrycker och patientinformation om dessa, se bilaga 2. Sjuksköterska ger i samband
med mottagningsbesöket kortfattade råd om kosten och lämnar ut patientmaterial om
kostråd inför operation om detta är aktuellt, se bilaga 3. Sjuksköterska remitterar
patienten till dietist som tar kontakt med denna inom 2 veckor. Patienten bör sedan följas
upp inom 2-4 veckor om det planerade operationstillfället inte infallit innan dess. Om så är
fallet kontaktas dietist postoperativt av sjuksköterska/läkare på vårdavdelningen.
Om patienten ska genomgå neoadjuvant onkologisk behandling ska denne överrapporteras
till ansvarig dietist på den onkologiska behandlingsenheten. Fördelaktigt vore om samma
dietist följer patienten genom hela vårdkedjan.
Kurativt syftande behandling
Neoadjuvant och adjuvant onkologisk behandling
Dietistkontakt och screening via sjuksköterska vid onkologisk behandling.
Alla patienter som planeras gå in i en neoadjuvant eller adjuvant onkologisk behandling,
oavsett nutritionsstatus, bör få träffa en dietist inom 2 veckor efter startad behandling för
att få information kring vikten av ett gott nutritionsstatus samt för att få information om
ev. biverkningar och ätsvårigheter som kan uppkomma under behandlingens gång.
Efter den första dietistkontakten, inom 2 veckor efter startad behandling, screenas
patienten via sjuksköterska på den behandlande enheten
(onkologimottagning/strålningsenhet) vid varje behandlingstillfälle eller en gång per vecka
vid tätare behandlingstillfällen. Vikt, intag per os, uppkomst av ätsvårigheter, biverkningar
av strål- eller cytostatikabehandling ska utredas och dokumenteras. Vid risk för
malnutrition och uppkomst av biverkningar som påverkar intaget per os remitteras
patienten till dietist för ytterligare information och kostråd, se bilaga 4-6.
Samma uppföljningsrutiner gäller vid adjuvant onkologisk behandling. Patienten bör minst
följas under 3 månader efter avslutad behandling.
Esofagus- och ventrikelkirurgi
Dietistkontakt och screening via sjuksköterska vid kirurgisk behandling.
Vid kirurgi i esofagus eller ventrikel ska patienten postoperativt, remitteras till dietist för
kostråd inklusive lämplig upptrappning av kost, se patientmaterial, bilaga 7 och 8. Vid
denna kontakt eller i god tid innan hemgång planeras även fortsatt dietistkontakt, se rubrik
överrapportering.
Stent i esofagus
Patient som erhåller stent i esofagus eller duodenum bör remitteras till dietist för kostråd
och information om ätbeteende. Patientmaterial, se bilaga 9.
Enteral och parenteral nutrition
Det saknas fasta nationella riktlinjer kring insättning av enteral och parenteral nutrition,
vilket gör att lokala riktlinjer skiljer sig inom regionen. Dietister inom Uppsala-Örebro
sjukvårdsregion rekommenderar enteral nutrition, när detta är möjligt, före parenteral
nutrition. Vid esofagusresektion då patienten erhåller en feedingjejunostomi
rekommenderas att denna sitter kvar 1-2 månader efter avslutad behandling, även om den
inte används, ifall patienten åter får nutritionsproblem.
Dietisterna i regionen hänvisar till Dietisternas riksförbunds (DRFs) sammanställning och
rekommenderade litteratur samt socialstyrelsens riktlinjer som bakgrund till uppstart och
behandling med enteral och parenteral nutrition.
Dietisternas Riksförbunds referensgrupp inom enteral och parenteral nutrition
Sveriges landsting och regioner – Val av sondnäring, Vårdhandboken
Sveriges landsting och regioner – Parenteral nutrition, Vårdhandbken
Dietisternas Riksförbunds sektion inom onkologi – Nutrition i palliativt skede
5
Överrapportering
(Överrapportering) mellan opererande sjukhus (utomlänspatienter) och
hemsjukhus
Uppföljning bör ske enligt riktlinjer, oavsett om det är av opererande sjukhus eller
hemsjukhusets dietist. När dietist på opererande sjukhus avslutar patienten ska denne
skicka en skriftlig nutritionsepikris till ansvarig dietist på hemsjukhuset, enligt bilaga 10.
(Överrapportering) till dietist i primärvården
Så länge patienten har sin behandlande läkare inom slutenvården bör patienten även följas
upp av dietist inom slutenvården. När patienten är färdigbehandlad inom slutenvården och
utskriven från kliniken men nutritionsproblem kvarstår överrapporteras denne till dietist
primärvården.
Flödesschema – dietistkontakt vid esofagus/ventrikelcancer.
Bilaga 1
Lathund Nutritionsomhandertagande
GI-cancer, forsta mottagningsbesoket
Patientmaterial ”Kostråd inför operation/behandling” delas ut till alla patienter. På detta material ska
telefonnummer och mejladress till dietist finnas.
Screena patienten och undersök om risk för undernäring finns, använd frågorna nedan.
Om risk förekommer på en av de tre frågorna ska patienten remitteras till dietist på särskild blankett.
Till dessa ger sjuksköterskan även ett ”startpaket” om 12 stycken näringsdrycker samt
informationsmaterial om dryckerna.
Om patienten ej faller ut i screeningen men har en eller flera andra diagnoser som påverkar
nutritionsbehandlingen bör patienten remitteras till dietist för individuellt anpassade kostråd.
Dokumentation
Vikt, längd, viktförlust, BMI, eventuellt ”startpaket” (mängd, produkt och namn), samt eventuella
uttalade ätsvårigheter dokumenteras i patientens journal samt i remissen till dietist.
Screeningfrågor
1. Har du (ofrivilligt) gått ned i vikt?
 Ja + Vet inte = Risk
2. Längd och vikt ⇒ BMI
 BMI<20 (<70 år) eller BMI<22 (>70 år) =Risk
3. Kan Du äta som vanligt?
 Nej + Vet inte = Risk
Ätsvårigheter:
Aptitlöshet
Tugg- och sväljningsproblem
Motoriska funktionsnedsättningar
Annat: _____________________
Nutritionsomhändertagande esofagus ventrikelcancer
7
Tre frågor om kost att ta upp oavsett risk för undernäring
Fråga
Feedback
1. Använder du lättprodukter eller
standardprodukter?
(mjölk/fil/yoghurt/grädde/ost/crème
fraiche mm)
Rekommendera patienten att välja helfeta
mejeriprodukter även om han/hon tidigare valt
lättprodukter av hälsoskäl.
2. Vad dricker du för dryck till maten och
mellan måltiderna?
Rekommendera patienten att helst välja dryck
som ger energi, t.ex. mjölk, juice, saft, läsk,
lättöl, fruktsoppa etc.
Uppmuntra patienten till att äta ofta. Tre
huvudmål och två till tre mellanmål är en bra
målsättning.
3. Hur många måltider inklusive
mellanmål äter du per dag?
Bilaga 2
Information till dig som ska dricka
naringsdrycker infor operation
Inför en operation är det extra viktigt att man får i sig tillräckligt med energi och näring. Därför
rekommenderas du energi- och näringsrika kosttillägg.
Du rekommenderas att dricka 3 Fresubin protein energy drink per dag fram till operationen
När ska dryckerna tas?
Dryckerna tas som ett komplement till den vanliga maten. Lämpligast som mellanmål eller efter en
måltid eftersom de även ger mättnadskänsla. Utöver dessa ska du även försöka äta ofta, undvika
lättprodukter och i stället för vatten gärna dricka juice, mjölk eller saft eftersom dessa innehåller
energi.
Information om produkterna
Näringsdryckerna har samma innehåll som vanlig mat men i koncentrerad form. Oöppnad
förpackning kan förvaras i rumstemperatur. Öppnad förpackning är hållbar ett dygn i kylskåp
respektive fyra timmar i rumstemperatur. De flesta föredrar dryckerna väl kylda men de kan även
värmas (men ska ej kokas). Smaksätt gärna kosttilläggen med till exempel kakao, bär eller valfri
krydda. Du kan även blanda glass, grädde eller mjölk i produkterna. Kosttilläggen är glutenfria och
har ett väldigt lågt innehåll av laktos/mjölksocker. De kan även användas om du har diabetes men en
flaska kan då behöva fördelas på två tillfällen.
Hur får jag dryckerna
Du får 12 st. näringsdrycker vid mottagningsbesöket hos sjuksköterska. Dietisten kommer att ta
kontakt med dig inom 2 veckor för att utvärdera hur det går med mat och dryck och eventuellt göra
en större förskrivning av näringsdrycker.
Kontakt med dietist
Du kommer erbjudas kontakt med dietist, vid behov inom 2 veckor eller efter operationen. Om du
innan dess har frågor kring hur du ska äta eller om näringsdryckerna är du välkommen att ringa till
dietistens telefonrådgivning, se kontaktuppgifter på respektive sjukhus.
Nutritionsomhändertagande esofagus ventrikelcancer
9
Bilaga 3
Kostrad infor operation
Inför en större operation eller omfattande behandling är det extra viktigt att du får i dig tillräckligt
med energi. Mängden grönsaker kan behöva minskas för att istället ge mer plats åt kött, ägg, fisk,
feta mejeriprodukter och söta livsmedel. Det är många gånger lättare att äta ofta men mindre
måltider än få men stora måltider. Fördela måltiderna jämt över dagen, frukost, lunch och middag
samt 3-4 energirika mellanmål.
Tips för att få i dig mer energi:
Välj helfeta produkter istället för lättprodukter.
Använd pålägg med hög fetthalt, t ex ost, dessertost, leverpastej, fiskpastej, korv, ägg & sill,
ägg & kaviar, lax, makrill i tomatsås, sardiner, olivpasta, avokado, pesto, kalvsylta, köttbullar,
räksallad, rödbetssallad, gurksallad eller potatissallad.
Välj dryck som ger energi som mjölk, juice, saft, fruktsoppor, öl etc. istället för vatten.
Använd hel- eller halvfabrikat om du inte orkar eller vill laga mat från grunden.
Använd mer fett i matlagningen. Tillsätt extra olja, smör eller flytande margarin på grönsaker,
pasta, potatis eller ris. Gör såser på crème fraiche eller grädde. Koka gröt och välling på mjölk
istället för vatten och blanda gärna i en klick smör, margarin eller olja.
Ät fikabröd till kaffe eller te, t ex bullar, wienerbröd, mazariner eller choklad.
Avsluta gärna måltiden med dessert, gärna med en klick vispgrädde eller gräddglass till.
Förslag på energirika mellanmål
Varm choklad med 1 msk vispgrädde och en skorpa med matfett
Ostkaka med sylt och grädde
Mannagrynspudding med saftsås
Ris à la Malta med sylt eller saftsås
Keso med konserverad frukt och honung ringlad ovanpå
Kex, smörgåsrån, skorpa med dessertost eller mjukost
Nötter eller mandlar
Fruktsoppa eller proviva med mandelbiskvier och gräddglass
Yoggi drömyoghurt eller Risifrutti
Drickyoghurt
Våfflor eller pannkaka med grädde och sylt
Frukt eller bärpaj med gräddvaniljsås
Kräm eller äpplemos med grädde eller mjölk
Choklad- mousse eller pudding (finns i pulver och färdig)
Kokt ägg med kaviar
Varma koppen och dylika matsoppor med 0,5 dl vispgrädde tillsatt
Varma koppen fruktsoppor med vispad grädde
Näringsdryck eller egen energidryck
Välling (baserad på mjölk)
Nutritionsomhändertagande esofagus ventrikelcancer
11
Hemmagjorda energidrycker
Vanliga ingredienser i hemmagjorda drycker är fil, yoghurt, grädde, crème fraiche, glass och mjölk.
Smaksätt med till exempel socker, frukt och bär, sylt, kakao eller snabbkaffepulver. Färdig dryck är
hållbar ett dygn i kylskåp.
Glassbaserad dryck
Fil/yoghurtbaserad dryck
1 portion:
¼ dl standardmjölk
¼ dl vispgrädde
1 msk majsvällingspulver
0,5 dl gräddglass
ca 1 dl mixade bär eller frukter
Blanda allt och kör eventuellt
med stavmixer eller matberedare
för slätare konsistens. Smaka av
med socker.
1 portion:
0,5 dl grädde
0,5 dl fil, yoghurt eller gräddfil
1-4 msk koncentrerad juice eller
nektar alternativt 1-2 msk sylt.
socker efter smak
Blanda grädden med fil eller
yoghurt. Smaksätt med juice eller
sylt och smaka av med socker.
Bilaga 4
Kostrad vid illamaende
Illamående och kräkningar gör det ofta svårt att äta och dricka. Samtidigt är det viktigt att
du får i dig mat och vätska för att orka med behandlingen. Vad som fungerar bäst vid
illamående är väldigt individuellt så du får prova dig fram med hjälp av nedanstående
förslag. På nästa sida finns en sammanställning av livsmedel och maträtter som kan vara
lättare att äta.
 Ät ofta och inte så mycket åt gången
 Drick mer mellan måltiderna och lite mindre till maten
 Välj klara drycker som juice, måltidsdryck, läsk och citronvatten
 Kall mat är oftast lättare att äta än varm mat
 Kokt mat tolereras ofta bättre än stekt/grillad
 Salta livsmedel fungerar ofta bra
 Prova mat med torr och knaprig konsistens, undvik röror och såser som känns kletiga i
munnen
 Kyckling/fisk eller quorn tolereras ibland bättre än rött kött
 Flytande föda lämnar magsäcken snabbt och tolereras ibland bättre än fast föda
 Undvik alltför fet mat då den tar längre tid att lämna magsäcken
 Söt mat kan förstärka illamåendet
 Använd halv-/helfabrikat för att slippa laga mat om det gör dig illamående
 Ha färdiglagad mat i frysen eller be någon anhörig hjälpa till med matlagningen
 Om du mår illa på morgonen kan du prova att äta hårt bröd eller kex innan du stiger upp
 Undvik matos, använd köksfläkten och vädra om möjligt innan måltid
Tänk på att det oftast inte är maten i sig som orsakar illamåendet utan din sjukdom/behandling.
Även om det känns jobbigt att äta är det viktigt att du får i dig så mycket energi och näring som
möjligt. Det är bättre att du äter/dricker något litet än inget alls. Du behöver heller inte känna krav på
att äta nyttig mat, välj det du klarar av och som inte förvärrar illamåendet.
Medicin mot illamående
Det finns medicin som kan hjälpa mot illamående. Diskutera detta med din läkare vid behov.
Nutritionsomhändertagande esofagus ventrikelcancer
13
Förslag på maträtter och livsmedel
Kalla maträtter och livsmedel
Kallskuret kött/skinka
Couscous med grönsaker
Caesarsallad
Pastasallad med skaldjur
Tonfisksallad
Grekisk sallad
Ris och kycklingsallad
Ägghalvor med kaviar
Gubbröra
Plocktallrik med livsmedel som till exempel
oliver, ostkuber, räkor och skivad avokado
Filmjölk/yoghurt
Tunnbrödsrulle/pitabröd
Matmuffins
Paj
Hårt bröd
Smörgåsrån
Frukt/fruktsallad
Ris à la Malta
Syrliga och salta maträtter och
livsmedel
Inlagda grönsaker som gurka/rödbetor
Oliver
Fetaost
Rökt skinka
Salami
Salta kex
Ansjovis
Kaviar
Janssons frestelse
Potatisplättar med knaperstekt bacon
Inlagd sill
Soltorkade tomater i balsamvinäger
Salta pinnar
Chips
Popcorn
Jordnötter/andra nötter
Surkål
Sallad med vinäger
Saltgurka
Syltlök
Inlagd rödkål
Bilaga 5
Kostrad vid smak- och
luktforandringar
Vad som fungerar bäst är väldigt individuellt. Prova dig fram till vad som fungerar för dig med hjälp
av nedanstående förslag.
Vid luktförändringar
 Undvik matos om det upplevs som obehagligt
 Vädra innan måltiden
 Försök att få hjälp med matlagningen eller köp färdiglagad mat
 Värm mat i mikrovågsugn istället för på spisen
 Välj rätter som inte luktar så mycket, dvs kokt, ugnsstekt eller kall mat
Vid smakförändringar
 Minska eller öka kryddningen på maten med t ex salt, örtkryddor, ingefära, kanel
 Kallare mat kan vara lättare att äta. Låt het mat svalna till varm eller rumstemperatur eller prova
att äta kall mat
 Mat med välbekant och neutral smak t ex potatis, omelett, bröd, kex, gröt kan vara lättare att äta
 Välj hellre kokt mat än stekt mat
 Undvik rött kött om det smakar illa. Välj då hellre proteinkällor som kyckling, ägg, quorn eller
bönor som kan smaksättas/kryddas på olika sätt
 Marinera kött innan tillagning för att ändra smaken. Prova något sött tillbehör till som till
exempel lingonsylt, äppelmos, gelé
 Mat med stark och distinkt lukt, t ex fisk som lax, makrill, strömming kan ta emot att äta
 Använd mer/mindre tillbehör till maten t ex sås, sky, gräddfil, ketchup
 Prova att borsta tänderna innan måltid
 Drick eller skölj munnen vid måltid för att få bort dålig smak
 Ät mindre men tätare måltider
 Använd plastbestick om du besväras av metallisk smak i munnen
Nutritionsomhändertagande esofagus ventrikelcancer
15
Bilaga 6
Kostrad vid tugg- och svaljsvarigheter
Om du har svårt att tugga/svälja finns en risk att du inte får i dig tillräckligt med näring och energi.
Då kan konsistensanpassning vara till hjälp. Hur finfördelad maten behöver vara är individuellt.
Naturligt mjuk mat
Många maträtter och livsmedel är naturligt mjuka och passar bra när man har svårt att tugga
och/eller svälja. På nästa sida finns förslag på naturligt mjuka och lättuggade rätter.
Konsistensanpassning
Mixerstav eller hushållsmixer är bra hjälpmedel. Vissa livsmedel går bra att hacka för att sedan
finfördela med hjälp av elvisp eller gaffel. Mixad mat blir lätt torr, använd mycket sås eller tillsätt
extra mjölk/grädde/crème fraiche.
Konsistensanpassad färdigmat
Stora delar av barnmatssortimentet är lämpligt för dig som har svårt att tugga och/eller svälja, fruktoch bärpuréer kan ersätta hel frukt. Du kan beställa frysta konsistensanpassade kött-, fisk- och
grönsaksportioner från Findus Special Foods via din ICA-butik.
Extra energi för att undvika viktnedgång
 Ät ofta, gärna tre huvudmål och två till tre mellanmål per dag.
 Använd standardprodukter som mjölk med 3 % fett och smörgåsmargarin med 75 % fett.
 Använd gärna vispgrädde, crème fraiche eller liknande i matlagning.
 Blanda gärna flytande margarin/olja/smör/majonnäs i potatismos eller mixade grönsaker.
 Drick gärna mjölk, juice, saft, måltidsdryck eller lättöl istället för vatten. Använd
förtjockningsmedel vid behov.
Ät tillräckligt med protein
 Ät ett proteinrikt livsmedel minst två gånger per dag. Proteinrika livsmedel är till exempel
kött, fisk, ägg eller ost.

Använd gärna ägg, både som egen maträtt och i till exempel såser och potatismos.

Använd proteinrika bredbara pålägg som mjukost/pastej på smörgås.

Du kan öka mängden protein genom att tillsätta mjölkpulver (1-2 msk per portion) i
mos/sås/fil/yoghurt etc. Mjölkpulver finns att köpa i livsmedelsaffären bland baktillbehören.
Förtjockningsmedel
Vid behov kan du få förtjockningsmedel förskrivet av din dietist eller läkare.
Kosttillägg/näringsdrycker
Om medicinskt behov föreligger kan du få kosttillägg/näringsdryck förskrivet av dietist eller läkare.
Nutritionsomhändertagande esofagus ventrikelcancer
17
Tips på maträtter
Kött/Fågel
 Välkokt kött, till exempel kalops
 Färsbiffar, köttfärslimpa
 Köttfärssås
 Korv
 Kalvsylta
 Blodpudding
 Pölsa
 Kycklingkorv/-färs/-köttbullar
Fisk








Fiskbullar
Skagenröra
Fiskfärs
Fisk i ugn/fiskgratäng
Kokt fisk i äggsås
Finhackad matjessill
Makrill i tomatsås
Fisksufflé
Potatis/pasta/ris
 Bakad potatis
 Potatismos/pressad potatis
 Potatisplättar/raggmunk
 Potatissallad
 Stuvade makaroner
 Pastagratäng (undvik kanterna)
 Risotto
Smörgåsar
Mjukt bröd kan vara lättare att äta om man tar
bort kanterna och använder ett bredbart
pålägg, t ex leverpastej, mjukost, färskost och
messmör. Bröd, skorpor, kex etc. kan doppas i
valfri dryck för att bli mjukare.
Ägg




Omelett/äggröra
Äggstanning
Ugnspannkaka
Äggsmör (hackat kokt ägg med smör)
Grönsaker
 Ratatouille/grönsaksröra
 Avokado
 Grönsaksjuice
 Kokta och mixade/mosade grönsaker
 Kokt mixad broccoli/blomkål med
crème fraiche
Mellanmål/efterrätt
 Mannagrynspudding
 Risgrynspudding/risgrynsgröt
 Ostkaka/kalvdans
 Chokladpudding/fromage
 Ris à la Malta/risifrutti/mannafrutti
 Glass
 Dessertyoghurt/filbunke
 Konserverad frukt med vispgrädde
 Frukt-/bärkräm med grädde/mjölk
 Frukt-/bärsoppa med grädde/mjölk
 Smoothies/mjölkdrink på bär/frukt
 Smörgåsrån med mjukt pålägg
 Gröt/välling
Bilaga 7
Kostrad till dig som har opererat bort
hela eller delar av magsacken
Detta innebär att du kommer att bli mätt fortare än tidigare. Du kommer heller inte att få plats med så
mycket mat eller dryck åt gången. Därför är det viktigt att:
Äta energirikt
Det är viktigt att du får i dig tillräckligt med energi och näring från maten för att få tillbaka kraft och
ork, samt för att återhämta dig efter operationen. Mat och dryck bör därför vara så energirik som
möjligt. Tips för att öka energiinnehållet i maten:



Välj helfeta livsmedel och undvik lättprodukter. Använd olja, smör, grädde, crème fraiche
med mera i matlagningen.
Drick hellre dryck som ger energi såsom saft, juice, fruktsoppa, mjölk eller näringsdryck
istället för vatten.
Ät dig inte mätt på frukt och grönsaker eftersom dessa inte bidrar med så mycket energi.
Använd gärna olja/dressing på grönsaker.
Tugga väl och äta långsamt
Magsäcken är en muskel som normalt bearbetar maten till en slät konsistens. Efter operationen är det
därför viktigt att tugga maten noga innan du sväljer. Det minskar risken för obehag vid matintag samt
underlättar för tarmen att ta upp näringen.
Att äta långsamt är en förutsättning för att undvika besvär efter måltid, t.ex. dumping. Det ska ta 20-25
minuter att äta en huvudmåltid (frukost, lunch och middag) eller att dricka en näringsdryck. Att tugga
ordentligt gör att du äter i långsam takt och att du lättare kan känna när din ”nya mage” är full.
Äta små portioner ofta, gärna 6-8 måltider/dag
Små måltider tolereras bättre än stora måltider. I början fungerar det bäst med en volym på 1-2 dl/
måltidstillfälle. Försök äta efter klockan med ca 3 timmars mellanrum, även om hungern inte gör sig
påmind. Om du inte orkar alla måltider, försök ändå ta en näringsdryck. Med tiden blir din nya
magsäck mer effektiv på att ta emot och bearbeta maten, och du kan så småningom äta färre och större
portioner.
Drick mellan måltiderna
Om du dricker till maten kan vätskan ge känsla av ”falsk mättnad” och ibland också dumping (se
längre fram). Drick istället en stund innan du ska äta eller ca 20-30 min efter måltid.
Nutritionsomhändertagande esofagus ventrikelcancer
19
Att lära sig äta på ett nytt sätt
Efter operationen beter sig din kropp inte riktigt som tidigare. Som nämnts så kommer hunger- och
mättnadskänslor upplevas annorlunda. Det är även vanligt att smak och matlust påverkas. Efter en
sådan här operation är det viktigt att du lyssnar på din kropp. Du kan råka ut för både diarréer och så
kallad dumping, men dessa problem går att undvika till största del. Det är viktigt att ha en regelbunden
måltidsordning och äta på bestämda tider.
Dumping
På en icke opererad magsäck stannar maten i magsäcken i flera timmar för att sedan långsamt
portioneras ut i tunntarmen. Denna portionering sköts av den nedre magmunnen. När man tar bort
hela/delar av magen tas även magmunnen bort. Maten landar istället direkt i tunntarmen. Därmed
försvinner funktionen som kan portionera ut maten till tunntarmen. Detta kan göra att maten kommer
ut i tarmen alltför hastigt och den överbelastas. Dumping är ett samlingsnamn för de olika symptom
som kan uppstå när detta sker.
Så här såg magen ut innan operationen:
Maten hamnade först i magsäcken där den
finfördelades, förvarades och portionerades ut i
tarmen efterhand.
Nedre magmunnen mellan
magen och tunntarm
Vanliga symtom är illamående, kramp i ”mellangärdet”, smärta och trötthet. Andra symtom kan vara
hjärtklappning, yrsel, värmekänsla, svettning/kallsvettning eller diarré. Symtomen kommer direkt i
anslutning till måltiden och effekten kvarstår 15-30 minuter.
Orsakerna är ofta att man ätit för snabbt eller för mycket. Det kan även bero på att man dricker för
mycket tillsammans med maten eller att måltiden i sig innehåller för mycket vätska, t.ex. när man äter
soppa. Viss mat, framför allt söta och feta livsmedel, kan också orsaka besvär. Dumping i sig är inte
farligt men upplevs ofta som obehagligt och kan bli ett besvär om man får det ofta. När man väl fått
dumping kan man inte göra annat än att vänta på att den klingar ut. Det brukar hjälpa att lägga sig ner
och vila en stund. När dumpingen passerat så försök reflektera över varför du fick dumping, t.ex. hur
lång tid tog måltiden? Då blir det lättare att lära sig hur man skall undvika dumping i fortsättningen.
Upptrappning av konsistensen på maten efter operationen.
Den första tiden efter operationen är de nya omkopplingarna i tarmen känsliga. Därför rekommenderas
du en upptrappning av konsistensen på kosten den första månaden, vilket innebär att du äter mat som
ska orsaka så lite besvär som möjligt när den passerar omkopplingarna i tarmen. Först får du flytande
kost, hur länge beror på vilken operation du har gjort. Maten skall då vara helt slät. Efter det får du
övergå till lättuggad, mjuk mat utan trådiga och svårsmälta livsmedel, se lista nedan. Exempel på
sådan mat är potatisrätter, köttfärsrätter, kokta grönsaker utan skal med mera. Undantag är bröd,
pannkaka och färskt vetebröd som kan kännas tungt i början eftersom det lätt klumpar ihop sig. Då
fungerar det bättre med hårt bröd som smulas sönder när man tuggar det och därmed lätt passerar
mage och tarm. Mat som inte går att mosa med en gaffel till en mjuk konsistens ska mixas i
matberedare.
Du skall äta konsistensanpassad mat i totalt 1 månad efter operationen. Börja med den mängd som
föreslås. Eventuellt kan du äta lite mer – du måste själv känna efter vad som är lagom.
Livsmedel som bör undvikas den första månaden:
Livsmedel som är trådiga, sega och svåra att tugga sönder:
 Hinnorna på citrusfrukter, ananas, mango, rabarber, vindruvor, papaya
 Stjälkar från broccoli, sparris, bambuskott, sockerärtskidor
 Grönsaker med kraftiga skal/delar: majs, ärtor, bönor, grovriven färsk kål
och grovrivna morötter, färsk lök i stora bitar (finhackad/mixad kan fungera)
 Hel svamp (finhackad går bra)
 Skaldjur som räkor och krabba (finhackade kan fungera)
 Helt kött & kyckling som är segt eller innehåller senor.
 Pasta
.
Livsmedel som är hårda och svårsmälta:
 Nötter, frön, mandlar, torkad frukt, kokos, popcorn
 Hela sädeskorn, t.ex. grovt bröd med hela korn eller müsli
 Skal och kärnor från frukt. Skala och kärna ur frukten.
Kletiga livsmedel, klumpar sig lätt.
 Mjukt bröd
 Vetebröd
 Pannkakor
Ris, couscous och bulgur kan vara kletiga beroende på sort.
Dessa livsmedel skall också undvikas första månaden.
Välj istället bland dessa livsmedel under den första månaden:

Fiskrätter, köttfärsrätter, korvrätter, äggrätter, quorn - och sojaprodukter.

Potatis med sås, potatismos eller pressad potatis.

Banan, melon, kiwi, mjukt äpple/päron utan skal, avokado eller mosade bär.

Kokta och mosade/ passerade grönsaker, rotfrukter utan skal, finriven gurka utan skal,
finhackad tomat utan skal.

Knäckebröd av halvgrov typ ”Husman”, skorpor, rån, hårda kex och kakor som tuggas
ordentligt.
21
Efter den första månadens restriktion återinförs de undantagna livsmedlen (se tidigare ruta)
Börja med små mängder, variera och öka successivt.
Du rekommenderas att fortsatt undvika de allra mest trådiga och svårsmälta livsmedlen i
ytterligare 1 månad:



Frukthinnor från citrusfrukter, ananas, papaya, mango
Sparris, grova broccolistjälkar, rabarber, stora mängder grovriven kål, svamp (finhackad går
bra)
Nötter, mandel, kokos, torkad frukt, frön, popcorn
Kosttillägg:
Det är vanligt att man får dricka näringsdrycker både innan och några månader efter operationen.
Dessa förskrivs av dietisten och ska användas som komplement till den vanliga maten som energirika
mellanmål. Det är viktigt att dricka dem långsamt, gärna under ca 15 minuter, annars kan du få en
dumping.
Bilaga 8
Nutritionsschema esofagusresektion
Dag
Hur
OP-dag
PreOP
OP-dag PostOP
Per os
Dag 1
Mängd, sort och
konsistens
Preopdryck. 1x200ml.
EN – Enteral
nutrition
feedingjejunostomi
PN – Parenteral
nutrition
Per os
EN
PN
Dag 2
Per os
EN
PN
Dag 3
Per os
EN
PN
Dag 4
Per os
Dag 5
EN
PN
Per os
EN
Klockslag
Kommentar
kl.6
Starta
feedingjejunostomin
med kranvatten
25ml/h. Fortsätt sedan
enligt
upptrappningsschema.
Sköts på IVA
Vatten 500ml
20ml/h 500ml
Fresubin Original
Fiber
2x1000ml 40Na20K
10% glukos
Som dag 1
45ml/h 1000ml
1x1000ml 40Na20K
10% glukos
Efter godkänt
läckagetest och när
nasogastriska sonden
dragits
500ml Tunna Klara
65ml/h 1500ml.
1x1000ml 40Na20K
10% glukos
Flytande fritt, i samråd
med läkare. Börja
servera kosttillägg,
både kompletta och
klara, så patient får
prova olika smaker
och sorter.
85ml/h 1500ml
Flytande fritt
100ml/h 1500ml eller
100% av
energibehovet.
Backa om
toleransproblem.
OBS på
dysmotorik i
nyopererade
delen av
esofagus.
Starta
kostregistrering
och skriv remiss
till dietist.
Eventuellt mindre
mängd EN om
stora intag per os.
PN
Nutritionsomhändertagande esofagus ventrikelcancer
23
Per os
Lättuggad kost.
EN
125ml/h 1500ml.
Dag 7
PN
Per os
EN
Lättuggad
125ml/h
Dag 8
PN
Per os
EN
Lättuggad
125ml/h
Dag 6
Detta serveras
patienten under
resten av
vårdtiden, 1mån
postop.
Kostregistrering
Ev. mindre
mängd om stora
intag per os.
Kostregistrering
Mängden EN
beror på intag per
os
Mängden EN
beror på intag per
os
PN
Vikt:
Vikt tas preoperativt, samt 1 gång dagligen den första veckan. Efter en vecka 2 gånger/vecka.
Enteral Nutrition:
Diarré är en vanlig komplikation vid enteral nutrition. Vid > 3 lösa avföringar/dag samråd med
rondande doktor. Vanlig orsak till detta är för snabb matningshastighet och för kall sondnäring. Övriga
vanliga toleransproblem och förslag på åtgärder finns på intranätet.
Feedingjejunostomi:
Spola feedingjejunostomin med 10 ml kranvatten 4 ggr/dygn under pågående sondvällingbehandling
samt 10ml vatten före och efter varje matningstillfälle.
På grund av risk för stopp i feedingjejunostomin får krossade tabletter aldrig ges i katetern. I speciella
fall kan mixturer eller vattenupplösliga tabletter ges, diskussion med erfaren kirurg måste alltid finnas.
Spola rikligt med vatten efter.
Lär patienten att spola själv. Vid hemgång, även när patienten inte längre får sondvälling, skall
feedingjejunostomin spolas 2 ggr/dygn. Glöm inte att patienten behöver sprutor och koppling för att
kunna spola hemma.
Feedingjejunostomin får avlägsnas tidigast 14 dagar postoperativt. Då minskar risken för
tunntarmsläckage i samband med dragning. Om kompletterande onkologisk behandling är aktuell,
behålls feedingjejunostomin tills denna fas är över.
Bilaga 9
Kostrad till dig som har stent
Kostråd till dig som har stent
Ett stent är ett böjligt metallrör som är uppbyggt av ett nät. Stent används i matstrupen, i tunntarmen
men även i hjärtats kranskärl samt gallvägarna. Hur stor passage det är i stenten är individuellt och
matens konsistens behöver anpassas därefter. Det är viktigt att undvika trådiga, svårsmälta och kletiga
livsmedel med hårda bitar eller skaldelar som kan fastna. Prova dig fram för att se hur just du kan äta.
Efter läkarbedömning kan du börja dricka några timmar efter att du fått stenten. Därefter kan du äta
släta soppor. Det tar ungefär ett dygn för stenten att få sin fulla vidd och först efter det kan du börja äta
mjuk/lättuggad mat.
Att tänka på:

Tugga maten noggrant, ta mindre tuggor åt gången och låt måltiden ta tid.

För att må så bra som möjligt bör Du fördela Dina måltider jämt över dagen. Ät frukost, lunch,
middag och 2-3 mellanmål.

Sitt upp då du äter och förbli helst sittande minst 30 minuter efter måltiden.

Drick före, under och efter måltiden för att minska risken att matrester sitter kvar i halsen.
Använd gärna kolsyrad dryck.

Ha gärna rikligt med sås till maten så att den blir lätt att svälja ner.

Välj mjuk mat utan trådiga och svårspjälkade livsmedel.

Välj knäckebröd, halvgrovt bröd eller rån och skorpor istället för färskt bröd, vitt bröd eller bröd
med hela korn i. Genom att rosta brödet får du det mer hårt och sprött.

Använd eventuellt stavmixer/matberedare för att finfördela maten.
Mat som är naturligt mjuk i konsistensen fungerar bättre att äta:

Skalad frukt (som inte står med på listan nedan), konserverad frukt fungerar ännu bättre.

Kokta grönsaker och potatis utan skal - mosa gärna i rikligt med sås.

Mört kött, köttfärsrätter, korv utan skinn, fisk- och äggrätter.

Soppor utan stora bitar, gärna släta soppor.

Löskokt gröt med rikligt med mjölk till, kräm, fromage, pudding.

Bröd utan korn eller frön som du rostar så det blir hårt och sprött, knäckebröd, rån och skorpor
brukar gå lättare att äta än mjukt vitt bröd eller grovt bröd med hela korn. Drick rikligt till en
sådan måltid!
Nutritionsomhändertagande esofagus ventrikelcancer
25
Energiberika maten
Laga mat med olja, margarin, smör, grädde, crème fraiche.
Välj energirika drycker som mjölk, saft, juice, läsk, saftsoppor eller näringsdryck istället för enbart
vatten.
Undvik alltför stora mängder grönsaker till måltiderna då de mättar men är energifattiga, använd gärna
olja/dressing på grönsakerna eller servera dem som stuvning eller gratäng.
Välj energirika mellanmål som glass, Risifrutti, kräm med grädde etc.
Vidta försiktighet med/undvik följande kategorier som riskerar att medföra besvär:
Hårda och svårsmälta livsmedel
Nötter, frön, mandlar, torkad frukt, kokos, popcorn, hela sädeskorn, müsli med innehåll av
ovanstående, frukter med skal och kärnor
Trådiga, sega och svårtuggade livsmedel
Hinnor från citrusfrukter, ananas, mango, rabarber, vindruvor, papaya, stjälkar från broccoli, sparris,
bambuskott, sockerärtskidor, stekt/konserverad svamp, hela skaldjur, helt segt kött och kyckling med
senor
Grönsaker med kraftiga skal/delar
Majs, ärtor, bönor, grovriven färsk kål och grovrivna morötter, färsk lök i större bitar
(finhackat/finrivet/mixat kan fungera bättre)
Kletiga livsmedel
Färskt mjukt bröd, pannkaka, färskt vetebröd
Vid behov får du kosttillägg förskrivna av dietisten att använda som komplement.
Bilaga 10
Nutritionsepikris
Nutritionsepikris – Underlag vid överrapportering till hemsjukhus
Datum
Sjukhus
Personuppgifter
Vårdenhet
Vårdtid (datum)
Fr.o.m.
T.o.m.
Sjukdom/-ar
Nutritionsdiagnos
Socialt/boende
Skrivs ut till
Ansvarig dietist, namn och tfn
Mottagande dietist
□ Ja
□ Nej
Patienten är undernärd/riskerar undernäring enligt MNA/SGA
Längd
Utskrivningsvikt
Inskrivningsvikt
BMI
Ät-/nutritionsproblem under vårdtillfället
ÅTGÄRDER UNDER VÅRDTIDEN
Nutritionsordination vid utskrivning
Huvudmåltider (frukost, lunch, middag) och mellanmål
Enteral-/parenteral nutrition
Kosttillägg/berikning
Nutritionsomhändertagande esofagus ventrikelcancer
27
PLANERING – ÅTGÄRDER – UTVÄRDERING
HUVUDMÅL
På lång sikt
På kort sikt
Kostinformation som patienten erhållit på avdelningen
Övrig information