NYHETSBREV SVARMpat
februari 2009
LEDINFEKTIONER HOS SMÅGRISAR
Vi vill från SVARMpat gratulera Mate Zoric
till en lyckad avhandling i ämnet som är ytterst
angeläget. Hans avhandling ger underlag till
att förbättra både profylax och behandling av
smågrisar med ledproblem.
I DETTA NYHETSBREV BESVARAS FRÅGORNA
Vilka agens orsakar ledproblem hos svenska
smågrisar, hur är resistensläget hos dessa bakterier
samt vilka är de preventiva åtgärderna för att
undvika ledproblem?
Även i välskötta besättningar är ledinfektioner
relativt vanligt förekommande. I Sverige
behandlas idag ungefär var tionde gris med
antibiotika för hälta under smågrisperioden och
av dessa djur behandlas cirka 75 % under de tre
första levnadsveckorna. Hältor hos smågrisar
är ett av de större djurskyddsproblemen
inom grisproduktionen i Sverige och
medför ekonomiska förluster i form av döda
grisar, försämrad tillväxt och kostnader för
antibiotikabehandlingar och extra arbetsinsatser.
Väl känt är att varma, svullna och smärtande leder
samt hälta är de vanligaste kliniska symtomen, men
även feber, slöhet, raggig hårrem och aptitlöshet
är vanliga syntom. Grisarna infekteras vid eller
strax efter förlossningen där suggan utgör en
viktig infektionskälla. Vanliga infektionsportar
utgörs av hudsår som till exempel knäskador,
naveln samt tonsillerna. Förutom att skrubbsår och
klövskador utgör möjliga infektionsportar kan de
också i sig förorsaka hälta hos smågrisar genom
smärtan som uppstår vid belastning av de drabbade
extremiteterna.
Skrubbsår framför allt över carpus kan ses hos i
stort sett samtliga smågrisar vid tre dagars ålder,
men de har som regel läkt av vid tre veckors ålder.
Kraftiga skador ses i genomsnitt hos 11% av
djuren, men denna incidens stiger med tilltagande
golvskrovlighet och om spaltens utformning
medför att smågrisarna lätt kan skada sig.
FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER
För att minska frekvensen skavsår och klövskador
kan golvytan i grisningsboxen åtgärdas på olika
sätt. Golvlagning med de material (Thorocrete
SL® Växa Halland och Piglet Floor®, Flowcrete
Sweden AB) som undersöktes i en studie minskade
andelen mekaniska skador på kroppen och
klövskador betydligt samtidigt som de minskade
förekomsten av ledinfektioner hos smågrisarna.
Även en stor halmgiva (2 kg halm per sugga och
2hg halm per smågris och dag) minskade antalet
ledinfektioner något. Lagning av betonggolv
och mängden halm kan således utgöra viktiga
förebyggande åtgärder mot uppkomsten av såväl
skavsår och klövskador som ledinfektioner.
BAKTERIOLOGISKA FYND VID LEDINFLAMMATION
För att undersöka vilka bakterier som kan
sättas i samband med ledinflammationer hos
svenska grisar utfördes en studie av Mate och
medarbetare 2006. Från två besättningar avlivades
och obducerades 27 smågrisar som misstänkts
ha insjuknat i ledinflammation. Vid obduktion
fann man ledförändringar hos 20 smågrisar.
Hos 75 % av djuren sågs förändringar i fler än
en led vilket tyder på en hematogen spridning
av agens. Prov från minst tre leder per gris
togs för bakteriologisk odling och isolaten
resistensbestämdes. Streptococcus dysgalactiae
subsp. equisimilis dominerade (60 %), men även
Staphylococcus hyicus subsp. hyicus (35 %) och
Escherichia coli (5 %) påvisades. Hos fem smågrisar
kunde fler än en bakterieart isoleras.
Figur 1. Streptococcus dysgalactiae subsp. equisimilis, är vanligt
förekommande i tonsiller, näs-, svalg och vaginalsekret samt mjölk hos vuxna
grisar (Foto: Bengt Ekberg).
För de isolerade bakterierna utfördes en
resistensbestämning (VetMICTM, Stordjurspanelen,
SVA). Resultatet av resistensbestämningen för
Streptococcus dysgalactiae subsp. equisimilis (Bild 1),
Staphylococcus hyicus subsp. hyicus och Escherichia coli
visade på en känslighet för samtliga antibiotika
som bakterierna testats för. Denna studie stödjer
att penicillin torde vara förstahandsvalet vid
behandling av ledinflammationer, men antalet
isolat och antalet besättningar är få. Under 2009
kommer en utvidgad undersökning göras som
förhoppningsvis ger ett säkrare besked. För ett
gott behandlingsresultat bör behandlingen sättas
in i ett så tidigt skede som möjligt samt pågå i
minst fem dagar. Då man har funnit att en och
samma gris kan vara infekterad med flera olika
typer av bakterier bör man byta kanyl mellan
varje smågris vid behandlingar för att undvika
vidare smittöverföring. Det mest optimala är dock
att förhindra att ledinflammationer uppstår, till
exempel genom olika miljöåtgärder.
REFERENSER
1) Zoric M., (2008) Lameness in piglets. PhD Thesis
No.2008:49, Swedish University of Agricultural
Sciences (SLU), Uppsala, Sweden.
2) Zoric, M., E. Nilsson, S. Mattsson, N. Lundeheim and
P. Wallgren (2008) Abrasions and lameness in piglets
born in different farrowing systems with different types
of floor. Acta Veterinaria Scandinavica, 50:37. Electronic
�����������
publication; 9 pages.
3) Zoric, M. och P. Wallgren (2008) Kraven på golven är
stora. Svensk gris med knorr, 5:22-23.
4) Zoric, M. och P. Wallgren (2008) Lagade golv och
tillräckligt med halm spelar viktig roll. Svensk gris med
knorr, 6:22-23.
5) Zoric, M., M. Sjölund, M. Persson, E. Nilsson, N.
Lundeheim and P. Wallgren, (2004) Lameness in Piglets.
Abrasions in Nursing Piglets and Transfer of Protection
towards Infections with Streptococci form Sow to
Offspring. The
���� Journal
����������������������������������������
of Veterinary Medicine B., Vol.
51, No. 6, 278-284.
6) Zoric, M., S. Stern, N. Lundheim and P. Wallgren,
(2003) Four-year study of lameness in piglets at a
research station. The
��������������������������������
Veterinary Record, 153: 323 –�� 328.
����
7) Zoric, M., S. Stern, N. Lundheim och P. Wallgren (1999)
En retrospektiv studie. Rörelsestörningar hos smågrisar
i en konventionell besättning. Svensk
������������������������
VetTidn. 51: 741748.
