nya rön
Danska vinköpare handlar
hälsosam mat
Studier visar att intag av vin respektive öl
och sprit visar olika effekter på sjuklighet
och dödlighet, vilket tyder på att andra
faktorer än själva alkoholen har betydelse för dessa samband. Johansen och
medarbetare har i en tvärsnittsstudie
undersökt om danskar som köpt vin också köper hälsosammare matvaror än de
som köpt öl. Genom att analysera 3,5 miljoner transaktioner från två stora danska
matvarukedjor kunde författarna visa att
vinköparna också köpte oliver, mager
ost, mager mjölk, frukt och grönsaker,
matlagningsolja, fjäderfä och magert
kött. De danska ölköparna köpte läskedrycker, lammkött, korv, smör eller margarin, griskött, chips, kallskuret, socker
och färdigrätter. Författarna konkluderar att hänsyn bör tas till flera livsstilsfaktorer än vad som är brukligt när sambandet mellan alkohol och sjukdom–
dödlighet studeras.
Den främsta styrkan med denna studiedesign är att uppgifterna om alkohol
och matinköp inte är självrapporterade,
då det är välkänt att alkoholintag generellt underrapporteras. En av svagheter-
»De danska ölköparna köpte
läskedrycker, lammkött, korv,
smör eller margarin, griskött,
chips, kallskuret …«
I studier av samband mellan alkohol och
sjukdom/dödlighet bör matvanor också beaktas.
Foto: IBL Bildbyrå
na med denna studie är att man måste
anta att de som köpte varorna också konsumerade dem. Trots detta är studien intressant på mer än ett sätt.
Någon liknande studie låter sig inte genomföras under svenska förhållanden.
Även om svenskars och danskars alkoholkonsumtion skiljer sig åt är det inte
säkert att val av livsmedel till alkoholtyp
gör det. Studien visar att förutom kön, ålder, rökvanor med flera hitintills kända
störfaktorer bör också typ av matvanor
tas i beaktande när sambandet mellan alkohol och sjukdom/dödlighet studeras.
Ingrid Larsson
klinisk näringsfysiolog, med dr, obesitasmottagningen/medicin, Sahlgrenska
Universitetssjukhuset, Göteborg
Johansen D, et al. Food buying habits of people who
buy wine or beer: cross sectional study. BMJ. 2006;
332:519-21.
Intramuskulär injektion riskerar bli
subkutan hos en allt fetare befolkning
Intramuskulära injektioner kan ha olika
anslagstid och effekt beroende på var de
ges. Det kan förklaras av bl a olika genomblödning i olika muskler. Hos en befolkning som ökar allt mer i vikt får ytterligare en orsak ökad tyngd: kanylen når
kanske inte fram till sitt mål! Detta har
undersökts genom att man mätt hud–
muskelavståndet i samband med DT av
bäckenet hos 100 konsekutiva patienter i
åldern 22–65 år, varav 61 kvinnor.
I den övre, yttre kvadranten, där injektioner vanligen ges, varierade avståndet
mellan 8 och 60 mm. Hos 57 procent av
kvinnorna och 21 procent av männen
räckte en 35 mm lång kanyl inte in till
muskelytan. Resultatet stöds av en liknande studie med 30 mm kanyl, där man
även injicerade 1 ml luft som markör och
fann att den hamnade subkutant hos 92
2036
procent av kvinnorna och 48 procent av
männen [Eur J Radiol. 2006;58:480-4].
Det kan invändas att studierna är små
och urvalet inte slumpmässigt.
Hos oss är de gröna »intramuskulärkanylerna« 50 mm långa och torde räcka
till de flesta patienter. Dock kan det vara
klokt att överväga andra injektionsställen eller längre kanyler till obesa patienter. Eller, som påpekas i en kommentar i
BMJ, öka trycket mot vävnaden:»There
is nothing that can’t be done with a
strong arm and a green needle.«
Henrik Zetterström
docent, anestesiavdelningen,
Östersunds lasarett
Nisbet AC. Intramuscular gluteal injections in the increasingly obese population: retrospective study.
BMJ. 2006;332:637-8.
Sidoskillnader i
rörelser ses redan
hos nyfödda barn
Högerhänthet är ett typiskt karaktärsdrag hos människan, och de flesta av oss
föredrar även höger fot, höger öga och
höger öra för olika typer av aktiviteter.
Men hur det kommer sig att vi vanligen
föredrar höger sida i våra handlingar och
hur denna dominanta högersidighet utvecklas är fortfarande oklart.
För tidigt födda barn, i riskzonen för
olika typer av utvecklingsavvikelser, är
oftare vänsterhänta än befolkningen i
stort. Ökad kunskap om den tidiga utvecklingen av sidorelaterat beteende är
därmed även av klinisk betydelse. Denna
typ av kunskap kan bidra till en förfining
av metoder för tidig upptäckt av avvikelser från den typiska utvecklingen (t ex
cerebral pares) och en snabb rehabiliteringsinsats.
I den aktuella avhandlingen studeras
sidoskillnader i benrörelser hos friska,
fullgånget nyfödda barn samt utvecklingen av sidoskillnader i målinriktade
armrörelser hos fullgånget och för tidigt
födda barn från 6 månaders ålder fram
till fyllda 3 år. Undersökningar med hjälp
av bl a optisk rörelseregistrering visade
tidiga tecken på sidoskillnader, som, när
det gäller skillnader i rörelser mellan höger och vänster arm, också tycks vara stabila över tid.
En framträdande sidoskillnad i de studerade beteendena sågs i rörelsernas uppdelning, dvs hur rörelserna är uppbyggda
i mindre enheter. För både benrörelser
hos nyfödda och armrörelser hos 6–36
månader gamla barn sågs färre enheter i
högersidiga rörelser, vilket skulle kunna
tyda på bättre kontroll av höger sida redan från nyföddhetsperioden och framåt. I armrörelserna hos för tidigt födda
barn sågs inte samma mönster av sidoskillnad över de studerade åldrarna.
Fynden tyder på att utvecklingen av sidodominans hos människan är biologiskt grundad, men den kan också påverkas av miljöfaktorer i form av t ex störningar som kan uppstå vid för tidig födsel.
Erik Domellöf
fil dr, institutionen för psykologi,
Umeå universitet
Avhandling. Domellöf E. Development of functional
asymmetries in young infants: a sensory-motor approach. Umeå: Umeå universitet, institutionen för psykologi; 2006.
läkartidningen nr 26–27 2006 volym 103
