Avrostning spontstöden för Sundsvallsbron Karsten Pedersen (micans) Bertil Sandberg (swerea-KIMAB) www.micans.se www.kimab.se Sundsvallsbron Grundläggning Vatten Sediment och lösa lerlager Sand och morän Berg Spont i världshaven Skvalpzon Vattenlinjekorrosion HMV Tidvattenzon Lågvattenzon Undervattenzon Botten MIC, Erosion Bottensediment Ursprunglig godstjocklek ALWC Spont i Östersjön och sjöar Skvalpzon LMV Vattenlinjekorrosion Undervattenzon Botten MIC Bottensediment 300µm/år 36 mm/120 år 35µm/år Eurocode 100µm/år Pålkommissionen Rostmån 4,2 mm Rostmån 12,0 mm Åtgärder måste vidtas i vattenlinjen. Duger inte med rostmån för 120 år. TASK FORCE GROUP 8 Ca 60 µm/år Spont Sundsvall rostmån behövs 7,2 mm Spontens mått Slagen spontens tjocklek var något i underkant Det beslutades att mäta korrosionshastigheten över tiden Det beslutates att undersöka risken för Mikrobiellt inducerad korrosion (MIK) i botten 9 Mikrobiellt inducerad korrosion (MIK) på Sundsvallsbrons underbyggnad Hur och varför? Karsten Pedersen Karsten Pedersen Bakterier på ytor Bakterier sätter sig gärna på ytor. Där bildar bakterierna kolonier. Efterhand växer kolonierna ihop till biofilmer. Om ytmaterialet är nedbrytbart konsumerar biofilmerna det efterhand. Biofilmernas ämnesomsättning kan korrodera metallytor – koncentrationsceller och/eller bildning av syror samt sulfidjoner som båda korroderar metaller. Inte bara bron – konstruktioner under jord drabbas också av MIK Enning, D. & J. Garrelfs, 2014. Corrosion of iron by sulfate-reducing bacteria: new views of an old problem. Appl Environ Microbiol 80(4):1226-36 MIK skapar gropar Karsten Pedersen Karsten Pedersen Mikrobiellt inducerad korrosion (MIK) i miljöer med syrgas Mikroorganismer andas här med syrgas, O2 Anod-reaktion: metallen löses upp Katod-reaktion: vatten reagerar Fe Fe2+ + 2e- ½O2 + H2O + 2e- 2OH- eller 2H+ + 2e- H2 (dominerar om pH < 3) Elektrisk MIC (EMIC) i syrgasfri miljö SRB = sulfatreducerande bakterier E-MIC MIC e- FeS Fe0 H2 H2 CO2 SRB SO42(CH2O) H2 HCO3- H2S Fe2+ 2H+ EMIC = electric microbially induced corrosion Karsten Pedersen FeS, FeCO3 SO42- H2S SRB Iron e- Fe0 MIK i sedimenten runt brons underbyggnad Karsten Pedersen Svavelföreningar i sedimenten 0 -20 -40 Djup (cm) -60 -80 -100 -120 H2S juni H2S sept -140 -160 0 2 4 6 H2S (mg/L) 8 10 12 0 -20 Djup (cm) -40 -60 -80 -100 -120 SO4 juni SO4 sept -140 -160 0 50 100 150 200 2- SO4 (mg/L) 250 300 350 400 Förhöjd risk för (E-)MIC i sediment Syrefritt Tillgång på sulfat Tillgång på näring All Groups Scatterplot of Djup (cm) against Glödförlust (vikts %) 0 -20 -40 Djup (cm) -60 -80 -100 -120 -140 -160 0 2 4 6 8 Glödförlust (vikts %) 10 12 14 Spont i sediment i laboratoriet sedimentyta järnsulfid Karsten Pedersen 15 cm Sundsvallsbron - MIK på spont Karsten Pedersen Vi ser närmare på korrosionsprodukterna Karsten Pedersen Ännu närmare ser vi Gallionella ferruginea Karsten Pedersen Karsten Pedersen Karsten Pedersen EMIC i syrgasrikt vatten under järnoxiderande bakterier (JOB) (FeOOH = rost) SO42- SO42H2S Fe2+ Fe0 2 e- H2O O2 5 Fe2+ H2O ½ O2 + 2 H+ ½ O2 + 2 H+ Karsten Pedersen FeS, FeOOH 5 FeOOH SRB Biofilm med Järnhydroxid Stål Biofilm med järn hydroxid 5 Fe0 Gropfrätning är typisk för EMIC 2 år Skala: cirka 10 cm Karsten Pedersen Karsten Pedersen 13 år I vattenlinjen blir groparna djupa Skala: cirka 10 cm 35-40 år Karsten Pedersen Accelerated low water corrosion (ALWC) Sulfidjon + luft = svavelsyra Karsten Pedersen Karsten Pedersen Krav på riskanalys för MIK! Den bästa metoden för att förebygga (E-)MIC är att göra riskanalyser med förebyggande åtgärder INNAN byggnation och tillverkning. Om MIC redan pågår kan man analysera de kemiska, biologiska och fysiska förutsättningarna i miljön, och därefter utarbeta metoder för att minimera mikroorganismernas aktivitet. Inventering av korrosionsskyddande åtgärder 2 8 Förändring av metallen. Förändring av korrosionsmediet. Förändring av elektrodpotentialen metall/korrosionsmedium. Separera metall och korrosionsmedium med en ytbeläggning. Möjliga åtgärder Påtryckt ström med trådar placerade i varje inåtgående planka. Påtryckt ström med anodmattor placerade på botten. Inkapsling med plast. Inkapsling med stålplåt. Spontning och målning i torrhet. Spontning och betonggjutning i torrhet. Spontning och betonggjutning under vatten. Utvändig betong prefab och gjutning under vatten. De 4 första metoderna provas i fält på Sundsvallsbron och de 4 sista utreds av tekniska konsulter. 2 9 Inkapsling med plåt eller plast Plåt:2 delar som sammanfogas på plats. Utvändigt HDPE. Plast:Fackverk av rostfritt, successiv montering av plastskivor 30 Försök med huv av metall 3 1 Försök med inkapsling av spont 32 Katodiskt skydd Offeranoder eller påtryckt ström Anoder på botten eller på sponten 1000-2000 A och låg salthalt (svårt få jämn strömspridning och stora spänningar i vattnet) Aldrig installerats skydd av spont norr om Stockholm Salthalt viktig för ett effektivt katodiskt skydd 3 4 Trådanoder i varje inåtgående planka Anod (MMO belagd titanstång) Stöd för anoden Anodmattor på botten Miljökonsekvenser Ingrepp i omgivning Risk ökad korrosion andra konstruktioner Elektriska fält – risk för människor och fisk Magnetfält – risk störa laxvandring Utsläpp metalljoner eller gaser Spont 14, stöd 9 norra sidan Rengjord 2015-05-08 Växt efter 2 månader Karsten Pedersen Karsten Pedersen 0 Anod 3u Anod 3n Anod 2u Anod 2n Anod 1u Anod 1n Testyta 3u Testyta 3n Ingen åtgärd Testyta 2u Testyta 2n Testyta 1u Testyta 1n spont 17 spont 16 spont 15 spont 14 spont 13 spont 12 40 spont 11 45 spont 10 Fe (µm) Rengjorda ytor: Viktdata 65 och 133 dagar efter rengöring av sponten Påtryckt ström 35 30 25 20 15 10 5 Ej rengjorda ytor 220 200 180 160 Fe (µm) 140 120 100 80 60 40 20 0 alla (60-60-30 st; per månad) maj juli augusti Innestängningar Huv vid stöd 5: Huv – 3 djup Innestängning av spont på stöd 9: Inne – 3 djup Insida av stöd 9: Porvatten – 9 m djup, 6 positioner 12 12 10 8 O2 (mg/L) O2 (mg/L) 8 Innestängning Huv O2 10 6 4 4 2 2 0 Maj Juli Augusti Huv uppe Huv mitten Huv nere 0 Maj 12 Juli Augusti Inne uppe Inne mitten Inne nere 12 Öppet hav Stöd 9 10 10 8 8 O2 (mg/L) O2 (mg/L) 6 6 4 6 4 2 2 0 Juli Augusti O2 (mg/L) Porvatten 1 Porvatten 2 Porvatten 3 Porvatten 4 Porvatten 5 Porvatten 6 0 Juli Augusti Hav 2m Hav 4m Hav 6m Hav 8m DNA-teknik: Antal Gallionella 65 dagar 133 dagar Gallionella på rengjorda ytor 1 000 000 000 100 000 000 1 000 000 100 000 10 000 1 000 Kontroll Anod3 Anod2 Anod1 TS3 TS2 TS1 Kontroll Kontroll Anod3 Anod2 Anod1 TS3 TS2 100 TS1 (celler/cm 2) 10 000 000 DNA-teknik: Antal sulfidbildande bakterier 65 dagar 133 dagar SRB på rengjord yta 1 000 000 10 000 1 000 Kontroll Kontroll Anod3 Anod2 Anod1 TS3 TS2 TS1 Kontroll Anod3 Anod2 Anod1 TS3 TS2 100 TS1 (celler/cm 2) 100 000 Åtgärdernas effekt De första 133 dagarna har påtryck ström hållit MIC borta, men sulfatreducerande bakterier ser ut att börja växa igen efter 133 dagar – fördröjning av ström? Påtryck ström har ännu ingen mätbar effekt på befintliga biofilmer – experiment-tiden är för kort för utvärdering. Innestängningar begränsar snabbt syrgashalten, syrgasen förbrukas. Tiden (133 dagar) är för kort för att se någon effekt på sulfat från innestängningar. Frågor?